Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller för dr äntestegring sskatt m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

1919-05-20 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:47, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller för dr äntestegring sskatt m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om uppskattning av

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller

för dr äntestegring sskatt m. m. ävensom en i ämnet

väckt motion.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Lyckholm, K. A. Nilson, frih. Fleming,

Boman, Jonsson i Hökhult, Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Eliasson,

Neess, Broman, Westrup, Bökelund, Wikström, Johansson i

Kullersta, Uddenberg, Viklund i Oviken och Jönsson i Fridhill.

Genom proposition, nr 329, av den 11 mars 1919, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga nedan införda förslag till förordning om uppskattning av

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels

ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade

kostnader bevilja ett belopp, av 1,000,000 kronor samt därav anvisa

a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1919 ett reservationsanslag å

— — — — — — — — — — — — kronor 400,000;

och

b) å extra stat för år 1920 ett reservationsanslag å — — —

— — — — — — — — — — — — — kronor 600,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 43 käft. (Nr 47.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Förslag

till

Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

Om uppskattningens ändamål m. m.

1 §•

För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall

verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och

enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.

2 §.

1 mom. Föremål för uppskattning är mark till

a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt

b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan

å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål

äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin

användning såsom jordbruksfastighet.

Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.

2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,

nämligen:

mark, som tillhör staten;

mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område

marken är belägen;

mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande

upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän

farled;

sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

3

verk och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande

för dessa inrättningars verksamhet; samt

sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller

bönehus eller såsom begravningsplats.

Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.

3 §•

Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom

dess distrikt.

Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdistrikt.

I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet

av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,

varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest

flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande

att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas

antal och uppskattningsdistrikten. Kungl Maj:ts befallningshavande

må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera

uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamhälle bilda särskilt

distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett

uppskattningsdistrikt.

Med härad förstås i denna förordning jämväl de före utfärdandet

av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen

härad ej förekommer.

4 §.

Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltager i

landsting, av Kung]. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt

av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,

som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd

köping av municipalstämma eller, där municipalfullmäktige finnas, av

dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

tråda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning

sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller

landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma

i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för

vilket de blivit valda.

Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda

ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses

sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann

kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall

av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte hans

suppleant vara fastighetsägare.

5 §•

Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 15 augusti 1919 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,

om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats

till ordförande och, vad beträffar stad som ej deltager i landsting,

till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om

denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och

suppleanter i nämnderna.

I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet

att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika

meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande

och varest uppgiftsblanketter erhållas.

Genom förnyad, under förra hälften av september månad 1919 utfärdad

kungörelse göres enahanda erinran och meddelande, varom i nästföregående

stycke förmäles.

Kungörelse, som i denna paragraf avses, skall införas i ortstidningar,

som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.

6 §•

Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget

valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för

dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas

kännedom genast låter införa dessa uppgifter i län skungörelserna.

De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september

månad; och skall genast efter valförrättnings slut den, som därvid

fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även Kungl. Maj:ts

befallningshavande samt ordföranden i uppskattningsnämnden.

Har sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget

utsedd till ledamot av uppskattningsnäinnd eller suppleant för sådan

ledamot, föranstalte Kung!. Maj:ts befallningshavande om nytt val för

kommunens vidkommande.

Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,

må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan

tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,

å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt vals överklagande

i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat

angående besvär över kommunala myndigheters beslut. Över Kungl.

Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade beslut må

klagan icke föras.

7 §•

Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal må ej utan laga förfall

kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i eller ledamot

av uppskattningsnämnd.

En var annan vare skyldig att — såvida han är inom uppskattningsdistriktet

boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete

inom distriktet eller är av laga förfall hindrad —- emottaga .uppdrag att

vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.

8 §•

Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,

enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de

upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar

eller eljest äro för nämnden tillgängliga.

9 §.

Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vare skyldig att utan

anmaning före den 15 september 1919 avlämna uppgift enligt fastställt

formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,

köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del

därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva marken, samt den

avkastning, fastigheten år 1918 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

hyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;

dock att sådan uppgiftsskyldighet ej åligger ägare av byggnad

å annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,

att han enligt vad i 40 § stadgas är att anse såsom ägare till marken.

Å uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva

marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges

mening skäligen kan uppskattas.

Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan

angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller

uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.

Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning

lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar

rörande sin fastighet.

Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han

är ägare.

Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig

uppgift, vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens

ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.

Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,

åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god

man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,

som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än

enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,

skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd

samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos

magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipalnämnd.

10 §.

Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande

ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,

av kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,

meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning

anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande

senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas

tiden för värderingens förrättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr él

7

11 §.

Uppgifter, som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen

direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för

fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.

Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen

i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angår.

Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt

9 § femte stycket.

12 §.

Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysning,

skall utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den

uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall

anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften

inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.

Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning

anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,

som han kan finna behövlig för den granskningsnämnd, varom nedan i

denna förordning förmäles.

13 §.

Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppgift

eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning

är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlämnad,

må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde

av Kungl. Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig

lämpligt vite.

14 §.

Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 1 september 1919 översända de uppgifter angående

brandförsäkringsvärden, köpeskillingar m. m., som blivit åren 1918

och 1919 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillning inom

uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;

börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande

återställas.

För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran

därom framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.

15 §.

Före utgången av augusti månad år 1919 skola till uppskattningsnämndens

ordförande genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg

överlämnas avskrifter av årets fastigbetstaxeringslängder för distriktet.

Inom tre veckor efter prövningsnämnds sista sammankomst under

år 1919 skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till uppskattningsnämndens

ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden

förda längder i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.

16 §.

Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas

ordförande inom länet före den 15 september 1919 sammanträda

å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,

till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna

för uppskattningen och förfarandet därvid.

Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna

uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,

må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande

fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning

sammanträda inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver

dem, som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga;

börande vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om

markareal m. in. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.

17 §.

Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet

å tider och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd

uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,

municipal- eller stationssamhälle.

Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

9

För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där

så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.

Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars

1920.

18 §.

Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;

och åligger det honom särskilt:

a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;

b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter

och vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;

c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen anteckna

uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,

ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till

försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;
d)

att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ofördröjligen

ej allenast underrätta ledamöterna i nämnden utan även på

lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom

distriktet underrättelse;

e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt

därvid tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen

erhållna uppgifter och upplysningar;

f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig

uppskattning finner sig äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;

börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom

å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;

h) att noga tillse, att de till ledning för uppskattningen avlämnade

uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;

i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

mottagande av uppgift eller upplysning; samt

j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.

19 §.

Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;

skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd

upprättas för varje kommun.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 43 käft. (*\r 47.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta

samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden

särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller

inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,

huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.

I stad bör uppskattningsnämnd till längdens upprättande åtnjuta

nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten

och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.

Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och

ledamöter.

20 §.

Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden eller hans suppleant

är tillstädes.

Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre

av de närvarande äro om beslutet ense.

Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland

nämndens medlemmar och måste omröstning för frågans avgörande anställas,

skall denna vara öppen; och blive därvid gällande den mening,

vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den till vilken

de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening,

som ordföranden biträder.

Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig

gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,

han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och en

av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet

antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens

ordförande avlämnas.

Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke

iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer

uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta

förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande skola

i protokollet intagas.

21 §•

Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad

att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i

besluten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande År 47.

11

22 §.

Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;

dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden

företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.

23 §.

I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller flera härad eller

del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i

distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens

sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas

ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpligt

och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna

tillhanda.

Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt

uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda

ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.

Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar

avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm

till överståthållarämbetet och i annan stad till magistraten, genom vilka

myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas

fastighetsägarna tillhanda.

Före den 20 april 1920 skall uppskattningslängd av vederbörande

kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas

till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen

erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens

ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart

efter uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden

på samma gång lämna Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgift

å de personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den

myndighet, av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.

24 §.

Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,

varom här nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

vad honom rörer så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle

och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan 12 på

dagen den 15 maj 1920, vid påföljd att besvären eljest icke varda

upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;

och skola vederbörande genom kungörelse, varom i 27 § sägs, härom

erinras.

Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning

över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda

yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna

i granskningsnämnden.

Om granskningsnämnd.

25 §.

För varje län och för Stockholms stad tillsättes eu granskningsnämnd,

som har att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda

besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattningsnämndernas

beslut.

Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för

Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande

och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara

avslutade före den 1 oktober 1920.

Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina

ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter

i den uppskattningsövernämnd, varom i 33 § stadgas.

26 §.

Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller

överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra

ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland

medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms

stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande

av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,

som varit utsedda av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller

landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4 7. 13

I enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande

minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.

27 §.

Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallningshavande

dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i granskningsnämnden,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande

att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar

av nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i

ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som inkallar suppleant.

28 §.

Är landshövding eller överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,

äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter

utse ordförande; och bör vid sådant val ordet föras av den till

levnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och

böra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vartill de

finna sig äga anledning.

Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden minst fyra

ledamöter äro tillstädes.

Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga

meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande

den mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, därest flera

meningar yppas, den till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna

utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.

29 §.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

ling av särskild taxeringsfråga och dels inkalla uppskattningsnämnds

ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens

sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.

30 §.

Protokollet vid gransltningsnämndens sammankomster föres och de

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängderna

verkställas av den eller de personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

därtill förordnat.

Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista

sammankomst inför ordföranden och minst två av nämnden därtill utsedda

ledamöter, vilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen

bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter

å protokollet tecknat intyg.

31 §.

Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Uppskattningsvärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt

till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattnings- *

värden, som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas

i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos

nämnden att med sin underskrift å längden vitsorda enligt granskningsnämndens

beslut införda förändringar.

Protokollsförare bos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter

det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär

bos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest

till ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt

värde eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden

åsatt värde, i rekommenderat ^ brev översända med besvärshänvisning

försett behörigt utdrag av protokollet.

För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som

anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas

och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden

i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut

om överklagande av granskningsnämndens beslut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

32 §.

Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:

a) fastighetsägare i vad honom rörer;

b) vederbörande kommun, municipalsamhälle och därmed likställd

köping;

c) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren

vid överståthållareämbetets avdelning för uppbördsärenden.

Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där

den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 december

1920, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,

därest icke laga förfall visas.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd

samt uppskattnings- och granskningsnämndernas protokoll,

såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna

i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären

infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande

skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med de

upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.

Maj:ts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å

anförda besvär.

Om uppskattningsövernämnd.

33 §.

För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsnämndernas

beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning

nedan stadgas.

Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter

för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;

vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;

varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att

på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet

av uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,

av vilken de äro valda;

utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl

suppleanter till lika antal, som de av dem valda ledamöterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes

ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas

på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock

icke hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.

Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas

av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av

nämnden.

Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,

så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.

Kungl. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet

av nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.

34

Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet

på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,

som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,

ävensom i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.

35 §.

Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,

vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro

tillstädes.

Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste

till följd därav omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen;

och, blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna

biträtt, eller, därest flera meningar yppas, den till vilken de flestas röster

kunna jämkas. Om i österna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes

av ordföranden.

36 §.

Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande

avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller

avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två

av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

17

ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden

å protokollet tecknat intyg.

37 §.

Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:

a) genom utdrag av protokollet underrätta var och en, som hos

nämnden anfört besvär, om nämndens beslut i vad klaganden angår;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända

utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.

38 §.

Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.

39 §.

Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas

beslut skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta införa

dessa ändringar i uppskattningslängderna.

Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar

skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna

till ledning vid en blivande taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

Allmänna bestämmelser.

40 §.

Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl

innehavare av:

mark, som besittes med stadgad åborätt;

mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;

skogsområde, som innehaves av stad eller annan menighet;

mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av

testamentariskt förordnande;

mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 7 saml. 43 käft. (Nr 47). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

41 §.

Bestämmelserna i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,

56, 57, 58, 61 och 62 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

?ned iakttagande av att vad i nämnda §§ sägs om taxeringsnämnd skall

avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd

skall gälla beträffande granskningsnämnd.

42 §.

Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse

för det vid nppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas

tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kung!.

Maj:ts vederbörande befallningshavande.

Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta

dels traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med

sju kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där

nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa

till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning

med lega för skjuts efter eu häst eller för båtskjuts eller utgift för

andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter

i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och

granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter

i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som på

Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit sig i

residensstaden före eller under granskningsnämndens sammanträde för

upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resdagar med fjorton kronor om dagen samt övrig

ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt

sig för att deltaga i protokolls justering, samt uppskattningsnämndsordförande

för närvaro vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, om detta

hålles å annat ställe än hans boningsort.

Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda

kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm

kamreraren vid överståthållareämbetets avdelning för uppbördsärenden,

vid förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningtmtxkotteia betänkande Nr 47.

19

nämnden, nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos

nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande

använda erforderligt belopp.

För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger Kungl.

Maj:ts befallningshavande utanordna ersättning till för ändamålet behövligt

biträde med eu krona för arket.

Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övernämnden

åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och

traktamentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl.

Maj:t. Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal

än föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter

för övernämnden anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,

erforderliga medel.

De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,

ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,

till den vilken i anledning av landskamrerare för arbete med

uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att

samma göromål förrätta, avföras å det av riksdagen beviljade anslagför

uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj:ts

befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Särskilda anvisningar.

Vid uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet.

Såsom taxeringsenhet anses:

a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord

därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;

b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,

varest tomtindelning såsom i stad finnes.

Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade

bestämmelser föranledes uppdela visst markområde i särskilda taxeringsenheter,

eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,

må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.

Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark. ''

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Motion II:

386.

Utskottet.

Historik.

Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det

vid ingången av september månad 1919 förefintliga värdet å marken.

Befintligheten av byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande

utan avseende. I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara

kol- eller mineralfyndigheter.

Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,

att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig

och begärlig för annat mer avkomstgivande ändamål än det, för vilket

den vid uppskattningstillfället användes, markvärdet efter sådan grund

uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas

med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället

brukas.

Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det j ordbruk,seller

skogsmarksvärde, som marken må äga.

Uppskattade markvärden skola utföias i fulla hundratal kronor;

dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras

i fulla tiotal kronor.

Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid

uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda

anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser

ävensom att fastställa erforderliga formulär.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning anfört till motivering

för förslaget, får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats eu inom andra

kammaren av herr Lindman jämte tolv andra ledamöter i anledning av

förevarande proposition väckt motion nr 386, vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå propositionen.

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.

Frågan om särskild beskattning av s. k. oförtjänt jordvärdestegring,

har, såsom i propositionen framhålles, länge stått på dagordningen.

Under mera än tio år har Kungl. Maj:t haft frågan under utredninggenom

flera på varandra följande kommittéer utan att enighet ännu uppnåtts

bland de sakkunniga angående de lämpliga grunderna för en jord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillning »utskottets betänkande År 47. 21

värde- eller jordräntestegringsskatt. Ett slutgiltigt förslag i ämnet har

Kungl. Maj:t ännu icke blivit i tillfälle att framlägga.

Någon direkt framställning i frågan från riksdagens sida har icke

gjorts. Sedan vid 1(J07 års riksdag sammansatta bevillnings- och lagutskottet,

i anledning av åtskilliga motioner, föreslagit, att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående oförtjänt

värdestegring å byggnadsgrund, men frågan fallit på första kammarens

beslut, hava väl upprepade gånger motioner blivit väckta, senast

åren 1911—14 i följd, men har bevillningsutskottet avstyrkt och riksdagen

avslagit motionerna av anledning, att frågan dåmera av Kungl.

Maj:t gjorts till föremål för utredning.

De senast föreliggande sakkunnigförslagen i ämnet äro utarbetade

det ena av kanslirådet Köhler och det andra av landskamreraren Landén.

Över dessa förslag hava yttrat sig länsstyrelserna och kammarrätten, och

är det närmast i följd av erinringar från kammarrättens sida som förslagen

funnits böra göras till föremål för omarbetning i vissa hänseenden.

Emellertid har Kungl. Maj:t ansett, att den kommande lagstiftningen

i ämnet skulle kunna snabbare genomföras i praktiken, om redan

nu kunde fastställas den grund, från vilken en blivande taxering till

jordevärdestegringsskatt skulle hava att utgå, nämligen den ifrågakommande

markens ingångsvärde. I detta syfte har förevarande proposition

tillkommit.

Det är således att fastslå, såsom ock i propositionen antytts, att

här icke är fråga allenast om en åtgärd, avsedd som led i den förnyade

utredningen. Det är icke något slags provtaxering, som föreslås, utan en

uppskattning, som skall omfatta all hithörande mark i landet och som,

därest och i den mån en jordvärdestegringsskatt blir beslutad, kommer att

få rättslig verkan. Givetvis komme dock resultatet av uppskattningen att,

såsom jämväl förutsatts, bliva av värde även för utredningen i huvudfrågan.

I betraktande av det sagda är att tillse, i vilken utsträckning ett bifall

till förevarande förslag kan föregripa lösningen av huvudfrågan. Den

föreslagna markuppskattningen kan givetvis ej anordnas så neutralt, att

dess resultat skulle passa varje form av värdestegringsskatt. Kungl.

Maj:t har måst redan i föreliggande förslag fatta ståndpunkt i vissa

principiella avseenden och i så måtto binda sig beträffande det kommande

förslaget i den stora frågan. De principiella val, som det således gäller

att träffa i och genom ett beslut om ifrågavarande markuppskattning,

skola här nedan i korthet angivas.

Preliminär

markupp
skattning.

Princip
frågor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Direkt eller

indirekt beskattning.

Vär de stegringsskattens

objektiva

omfattning.

Först är självfallet att avgöra, om man överhuvud taget vill hava

eu jordvärdestegringsskatt eller icke. Någon tvekan på denna punkt

synes dock ej behöva råda. Det berättigade i en sådan skatt torde numera

vara allmänt erkänt såväl inom den speciella fackkunskapen som i

den allmänna meningen, och de senast hörda myndigheterna, kammarrätten

och länsstyrelserna, hava så gott som undantagslöst förordat

densamma.

Däremot äro, såsom redan antytts, meningarna alltjämt delade beträffande

de lämpligaste formerna för skattens anordnande. Såsom departementschefen

framhållit, kunna de flesta och även mest omstridda

tvistefrågorna i förevarande sammanhang lämnas å sido, såsom exempelvis,

huruvida skatten skall tillfalla stat eller kommun, om, i senare fallet,

den skall göras obligatorisk eller bero av kommunens beslut, frågan om

skattebeloppets storlek o. s. v.

En fråga, till vilken ståndpunkt måste tagas, är däremot, huruvida

beskattningsmetoden skall bliva direkt eller indirekt. Skillnaden består

däri, att vid direkt beskattning uttages skatten, i den mån värdestegring

inträder, medan den indirekta skatten uttages först, då fastigheten säljes

eller eljest övergår till ny ägare, så att värdestegringen framträder realiserad

i form av eu kapitalvinst. Den förra metoden har städse betraktats

såsom den principiellt riktigaste, varemot den senare till en början

förordats av rent praktiska skäl. Den i propositionen lämnade redogörelsen

för meningsbrytningarna mellan de sakkunniga visar emellertid,

att den direkta metoden efter hand vunnit mera allmän tillslutning. De

hörda myndigheterna, som tidigare ansågo den direkta metoden mindre

lämplig i praktiken, hava nu nära nog enhälligt förordat denna metod.

Detta har också blivit Kungl. Maj:ts ståndpunkt, och det nu framlagda

förslaget har till förutsättning en blivande direkt beskattning.

Även utskottet håller före, att en rationell beskattning på förevarande

område säkrast ernås på den direkta vägen. Skulle också denna

väg vara förknippad med mera omgång och besvär, uppväges detta av

de obestridliga reala fördelarna hos en beskattningsmetod, som tager

sikte på den verkliga värdestegringen, utrönt genom en direkt undersökning,

och söker träffa denna stegring, i den mån den uppkommer.

Ett principiellt avgörande är ock att träffa i fråga om vilken jord,

som bör omfattas av en blivande beskattning. Ändamålet med den nu

föreslagna uppskattningen blir givetvis i viss grad förfelat i den mån

densamma skulle gå på sidan om eller bliva mer begränsad än den bli
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

23

vande objektiva skattskyldigheten. Departementschefen har härutinnan

anfört: »Den utan tvivel mest omfattande frågan i detta sammanhang

är, huruvida eu stegring av fastighets jordbruksvärde bör underkastas

beskattning eller ej. Meningarna härom äro ganska delade. Å ena sidan

har man velat göra gällande, att om ett fastighetsvärde ökas till följd

av exempelvis en järnvägsanläggning, det ej bör vara någon skillnad, om

värdestegringen har sin grund i möjligheter att försälja tomter eller i

lättare avsättning av jordbruksprodukter. Å andra sidan har man framhållit,

att under det jord värdetaxeringen i fråga om jordbruksfastigheter

skulle medföra synnerliga svårigheter och kostnader, en skatt å värdestegring

av dylik jord såsom sådan skulle giva jämförelsevis ringa utbyte.

För egen del är jag icke nu beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan,

huruvida dylik värdestegring bör inbegripas under en blivande skatt.

Svårigheterna att utan föregående erfarenhet på området omedelbart

företaga den omfattande värderingen av dessa fastigheters mark utan

byggnader och skog, synas mig tala för att för det närvarande ej ifrågasätta

en ingångsvärdering av densamma. Då skattefrågan skall slutligen

lösas, bör emellertid detta spörsmål ånyo tagas upp till prövning.»

I sammansatta utskottets förslag vid riksdagen 1907 ifrågasattes,

såsom ovan antytts, såsom föremål för värdestegringsskatt endast mark

som ägnade sig för bebyggande, byggnadsgrund, men detta oavsett om

den vore bebyggd eller obebyggd, läge i stad eller på landsbygden.

Någon skillnad synes ej heller hava gjorts mellan byggnad för bostadsändamål

eller för industriellt eller därmed jämförligt syfte. I propositionen

är redogjort för de växlande ståndpunkterna i detta avseende hos

de sakkunniga på olika stadier av utredningen.

Departementschefen synes hava i det väsentliga ställt sig på 1907 års

ståndpunkt, i det han dels, såsom redan nämnts, åtminstone i förevarande

sammanhang uteslutit jordbruksvärdet, dels ock medtagit även s. k. industrijord.

Den föreslagna bestämmelsen härutinnan finnes i 2 § 1 mom.

Den subjektiva skattskyldigheten är också i förslaget preliminärt Subjektiv

reglerad, (2 § 2 mom.). Denna sida av problemet synes ej hava varit s digtet

så omtvistad. Skattskyldigheten i förevarande avseende har väl ansetts

i huvudsak böra följa reglerna för gällande bevillningsskyldighet för fast

egendom, och äro de i 2 mom. upptagna undantagen från skattskyldighet

i tillämpliga delar formulerade efter bevillningsförordningens motsvarande

bestämmelser.

Ehuru det givetvis varit önskligt, att området för den blivande

skattskyldigheten, subjektivt och objektivt, redan nu kunnat fixeras, så

s. 24 Kontrollera mot PDF

Avkastningsvärdi

eller saluvärde.

Uppskof tnmgsförfarandet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

att markuppskattningen från början fått sin slutliga omfattning, har utskottet

böjt sig för departementschefens skäl och ifrågasätter ej annat än

bifall till propositionen i denna del.

I fråga om grunderna för markvärdets bestämmande innehålla de

av Köhler och Landén uppgjorda förslagen, att markvärdet såväl vid ingångstaxering

som vid förekommande taxeringar till jordräntestegringsskatt

skulle bestämmas lika med den uppskattade behållna avkastningens

efter viss grund beräknade kapitalvärde (avkastningsvärdet). Kammarrätten

åter anser, att ingångsvärdet bör bestämmas till belopp, som motsvarar

markens värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Till denna

uppfattning har också förslaget i huvudsak anslutits, bl. a. av det åberopade

skälet, att om ingångsvärderingen anordnades, på sätt kammarrätten

föreslagit, det icke skulle möta hinder att vid senare taxeringar

beräkna den beskattningsbara värdestegringen på vare sig det ena eller

det andra sättet. Ej heller på denna punkt har utskottet något att invända.

Vad härefter angår uppskattningsproceduren märkes, att densamma

alldeles skilts från det allmänna taxeringsförfarandet. Ett särskilt deklarationsförfarande

från vederbörande fastighetsägares sida bär anordnats

(9 §), och särskilda organ hava skapats såväl för uppskattningen i första

hand som för prövningen av dess resultat i andra och tredje eller sista

instans. Om de båda lägre instanserna, uppskattningsnämnden och

granskningsnämnden, i huvudsak bildats efter mönster av taxeringsnämnden

och prövningsnämnden, är däremot den högsta instansen, uppskattningsövernämnden,

organiserad på ett mera ovanligt sätt, bland annat därutinnan,

att vardera av riksdagens kamrar skall utse visst antal ledamöter

(33 §). I övrigt tiar taxeringsförordningen väsentligen tjänat till förebild.

Till stöd för anordnande av ett fristående taxeringsförfarande har

åberopats, att den speciella sakkunskap, som behövdes för det nu ifrågasatta

arbetet, ej alltid vore att finna hos taxeringsnämnderna, vid vilkas

utväljande jämväl andra kvalifikationsgrunder borde göras gällande.

Framför allt borde det emellertid för en enhetlig taxering vara av vikt,

att taxeringsdistrikten finge ett väsentligt större omfång än de för den

allmänna taxeringen bestämda taxeringsdistrikten.

I fråga om övernämnden har framhållits, att av hänsyn till enhetlighet

i uppskattningen talan borde få mot de olika länsnämndernas

(granskningsnämndernas) beslut fullföljas hos en för hela riket gemensam

högsta instans. Att åter hänvisa de klagande att därvid vända sig

till kammarrätten och regeringsrätten vore icke lämpligt vid det förhål
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

25

lande, att prövningen skulle innebära ett bedömande, ej så mycket av

rättsfrågor utan fastmera av själva uppskattningens skälighet. I detta

sammanhang har även erinrats om, att arbetsbalansen i kammarrätten

gjorde det önskligt, att kammarrätten ej utan trängande skäl belastades

med nya krävande uppgifter.

Emot det föreslagna uppskattningsförfarandet, varom närmare be- Betaltanstämmelser

meddelas i 3—42 §§, har utskottet icke något mera väsentligtmar nrnga''''

att anmärka. De viktigaste anmärkningarna röra vissa förslag om tidsbestämmelser

för uppskattningsarbetets fortgång på olika stadier, vilka

utskottet anser vara något snävt tilltagna. För dessa och övriga detaljerinringar

redogöres här nedan under hithörande paragrafer.

5 §.

Enligt denna paragraf har konungens befallningshavande att före den

15 augusti 1919 utfärda kungörelse om indelningen i uppskattningsdistrikt

m. m., varvid jämväl skall erinras om den vederbörande enligt 9 § åliggande

uppgiftsskyldighet. I sistberörda avseende skulle förnyad kungörelse

utfärdas under förra hälften av september. Enligt utskottets åsikt

är sistnämnda åtgärd obehövlig. Det torde vara tillfyllest, om den i augusti

utfärdade kungörelse införes i ortstidningarne en andra gång, under

förra hälften av september månad. Emellertid synes den därvid lämpligen

böra införas i sin helhet och ej endast i vad den rör omförmälda

uppgiftsskyldighet.

6 §•

De kommunala ledamöterna av uppskattningsnämnd skola enligt denna

paragraf utses under senare hälften av september. Enligt vad inom utskottet

framhållits, torde det på många håll mera undantagsvis förekomma,

att under nämnda tid stadsfullmäktige eller kommunalstämmor av annan

anledning hålla sammanträden. Om tiden utsträckes till mitten av oktober,

lärer ifrågavarande valförrättning i regel ej behöva föranleda särskilt

sammanträde.

9 §•

Den vederbörande fastighetsägare här förelagda tiden för avlämnande

av vissa uppgifter synes böra utsträckas från den 15 september till den

1 oktober.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 43 avd. (Nr 47.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

14 §.

Konungens befallningshavande synes böra medgivas längre tid för

avlämnande till uppskattningsnämnds ordförande av här angivna uppgifter,

förslagsvis intill den 15 september 1919.

15 §.

De här stadgade tiderna, inom vilka Konungens befallningshavande

skall överlämna avskrifter av fastighetslängderna synas också behöva

förlängas, i båda fallen lämpligen till den 15 september 1919.

16 §.

Tiden för det föreskrivna sammanträdet med uppskattningsnämndernas

ordförande inför Konungens befallningshavande har utskottet

ansett böra utsträckas till den 1 oktober.

20 §.

Här talas om en suppleant för ordföranden i uppskattningsnämnd.

I 4 §, som avhandlar nämndens sammansättning, säges emellertid icke

något om en sådan funktionär. I det sakkunnigförslag, som närmast

ligger till grund för det föreliggande författningsförslaget, saknas varje

antydning om denne suppleant, och har, enligt vad utskottet inhämtat,

hans upptagande härstädes skett under förslagets sista utformning inom

finansdepartementet, varvid förbisetts, att föreskrift om utseende av suppleant

för ordföranden saknades i 4 §.

Såvitt utskottet kan finna, torde det knappast vara behövligt att

utse ifrågavarande suppleant. Ordförande i taxeringsnämnd har icke

någon ställföreträdare, och fråga är för övrigt, om den nödvändiga kontinuiteten

i uppskattningsarbetet ens medgiver, att ledningen av arbetet

tillfälligtvis lägges i andra händer. Utskottet har därför ansett orden

»eller hans suppleant» böra utgå.

24 §.

Tiden för besvärs anförande hos granskningsnämnd har synts böra

utsträckas till den 1 juni 1920. Då den i 17 § lämnade föreskriften om

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

27

viss sluttermin för uppskattningsnämnds arbete icke är ovillkorlig, skulle

eljest lätt kunna hända, att den skattskyldige finge för kort tid på sig

för att klaga.

25 §.

Här är föreskrivet, att granskningsnämnds arbeten skola vara avslutade

före den 1 oktober 1920. Med hänsyn till den arbetsbörda, som

denna årstid redan åvilar landskamrerarna som enligt 28 § skola förbereda

och föredraga ärendena hos nämnden, lärer det vara behövligt, att ifrågavarande

tid framflyttas till den 1 november.

28 §.

Enligt bestämmelse i 26 § består granskningsnämnd av minst 6

och högst 15 ledamöter utom ordföranden, och här bestämmes, att nämnden

må vara beslutför, så snart utom ordföranden 4 ledamöter äro tillstädes.

Detta antal synes dock för litet, om nämnden t. ex. har 15

ledamöter, och riktigare torde vara att ställa minimisiffran för beslutförhet

i relation till totalantalet ledamöter. Utskottet har för sin del ansett det

ej vara för mycket att fordra närvaro av minst 2/3 av hela antalet.

30 §.

Andra stycket anser utskottet böra kompletteras med föreskrift, att

vid justering av granskningsnämndens protokoll jämväl vederbörande

landskamrerare skall närvara, såsom gäller beträffande justering av prövningsnämnds

protokoll.

32 §.

En nödvändig konsekvens av ovanberörda ändring i 25 § torde

vara, att den föreslagna besvärstiden för klagan hos övernämnden förlänges

till den 15 januari 1921.

42 §.

Den i andra stycket omförmälda traktamentsersättning åt de av kommun

valda ledamöter i uppskattningsnämnd, 7 kronor om dagen, synes vara

alldeles för lågt tillmätt, och skäligen böra höjas till 11 kronor om dagen.

De i tredje stycket givna ersättningsbestämmelserna har utskottet

funnit otillfredsställande dels därutinnan, att traktamentsersättningen i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande JSlr 47.

vissa fall skulle bliva densamma, oavsett om vederbörands vore bosatt å

sammanträdesorten eller icke, dels ock i så måtto, att i vissa fall av inställelse

ersättning ej alls skulle givas. Om däremot en sådan anordning träffas,

att ersättning i alla hithörande fall skall utgå, och att beloppet av traktamentsersättningen

åt de å sammanträdesorten bosatta sättes något lägre

än för de å annan ort boende, synes billighet och rättvisa bliva tillgodosedda.

En sådan grundsats är genomförd i fråga om landstingsmän,

vilka åtnjuta dagtraktamente med nio kronor, om de bo å den ort, där

landstinget hålles, och eljest med tolv kronor. I fråga om själva beloppen

har utskottet ansett desamma i förevarande fall böra, med iakttagande

av berörda inbördes proportion, sättas något högre, nämligen

till resp. elva och fjorton kronor. I enlighet härmed har förevarande

stycke omarbetats.

I femte stycket har ersättningen för avskrifter av taxeringslängd^’

fixerats till en krona för arket. Då det torde vara osäkert, om man kan

få detta arbete utfört för det priset, synes lämpligare, att Konungens

befallningsh avande får utanordna »erforderlig» ersättning.

Författningsförslaget avslutas med »Särskilda anvisningar» för uppskattningen,

Anledning till erinran mot dessas innehåll eller avfattning

har icke förekommit.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å den av herr Lindman

m. fl. väckta motionen II: 386, måtte, under förklarande,

att Kungl. Maj:ts ovan intagna förslag till förordning

om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt

icke kunnat oförändrat godkännas, antaga

samma förslag med de avvikelser, att 5, 6, 9, 14, 15,

16, 20, 24, 25, 28, 30, 32 och 43 §§ skola erhålla

följande ändrade lydelse:

5 §•

Genom — — — — erhållas.

Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av

Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas, en gång

omedelbart efter utfärdandet och en gäng under förra

hälften av september månad 1919.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

29

6 §•

Landsting — — — — länskungörelserna.

De å — — — — september månad eller förra

hälften av oktober månad; och skall — —--upp
slå

ttningsnämnden.

Har — — — — icke föras.

9 §•

Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet

vare skyldig att utan anmaning före den 1 oktober

1919 avlämna — — — — sådan rätt.

Å — — — — municipalnämnd.

14 §.

Till uppskattningsnämnds ordförande skall

Kungl. Maj:ts befallningskavande före den 15 september

1919 översända —--— återställas.

För — —--inrättning.

15 §.

Före den 15 september 1919 skola — — — —

distriktet.

Inom samma tid skall Kungl. Majt:s befallningshavande

låta — — — — uppskattningsdistriktet.

16 §.

Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande

skola uppskattningsnämndernas ordförande inom

länet före den 1 oktober 1919 sammanträda----

därvid.

Sedan — — — — kompletteras.

20 §.

Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden

är tillstädes.

Är nämnden----intagas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

24 §.

Över uppskattningsnämnds beslut må besvär

— — — — på dagen den 1 juni 1920, vid påföljd

— — — — erinras.

Genom —— — — granskningsnämnden.

25 §.

För varje län — — — — beslut.

Denna — — — — före den 1 november 1920.

Innan----stadgas.

28 §.

Är landshövding — — — — anledning.

Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden

minst två tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.

Uppstå — — — — ordföranden.

SO §.

Protokollet — — — — förordnat.

Justering av — — — — inför ordföranden

jämte vederbörande landsltamrerare eller, vad angår

Stockholm, kamreraren vid öv erståthållar ämbetets avdelning

för uppbördsärenden samt minst två — — — —

intyg.

32 §.

Besvär över — — — — uppbördsärenden.

Besvären — — — — klockan tolv den 15 januari

1921, vid påföljd —---visas.

Sedan — — — — besvär.

42 §.

Ersättning — — — — befallningshavande.

Av kommun valda---— med elva kronor

om dagen--— — å ångfartyg.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

31

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting

utsedda ledamöter i uppskattningsnämnd, sakkunnigt

biträde hos uppskattnings- och granskningsnämnd,

av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter

i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes

kallelse före eller under granskningsnämndens sammanträde

infunnit sig för upplysningars meddelande, äga

åtnjuta, om de är o bosatta å annan ort än sammanträdesorten,

traktamentsersättning under såväl sammanträdes-

som resdagar med fjorton kronor om dagen och

övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen

av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta

å sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor

om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder

tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd, som

efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga

i protokollsjustering, samt uppskattuingsnämndsordförande

för närvaro vid sammanträde, som i 16 §

omförmäles.

Till gäldande----belopp.

För de — — — — utanordna erforderlig ersättning

till för ändamålet behövligt biträde.

Ordförande — — — — statskontoret.

Propositionen innehåller även förslag i fråga om täckande av de

med ifrågavarande uppskattning förenade kostnader. Utskottet, som icke

behandlat sistnämnda del av ärendet, kommer att, därest riksdagens beslut

rörande detta betänkande därtill giver anledning, inbjuda statsutskottet

att till överläggning i anslagsfrågan sammanträda med bevillningsutskottet.

I varje fall kommer särskilt betänkande i denna del att framdeles

avgivas, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 maj 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Reservation

av herrar Lyckholm, friherre Fleming, Boman, Jonsson i Hökhult,

Olsson i Kullenbergstorp, Neess, Broman, Westrup och Bökelund, vilka ansett,

att utskottet bort föreslå riksdagen att, med bifall till den av herr

Lindman m. fl. väckta motionen, avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

192018

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:358 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till a1 i texten