Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser angående taxering av fastigheter och byggnader för bostadsändamål.
1919-02-11 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1919:6, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser angående taxering av fastigheter och byggnader för bostadsändamål.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beidllmngmlftkottel* betänkande Nr tf.
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 11 TetJrustri 1919 kl. A e. in.
Bernttningsntskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
ändring av gällande bestämmelser angående taxering av
fastigheter och byggnader för bostadsändamål.
(2:a avd.)
Närvarande: herrar Källman, Röing, Oiias A. Ericsson, Wijk, Lyckholm, Backström,
Boman, Vennersten, Månsson i Hagaström, Jonsson i Hökhult, Rune, Holmström,
Olsson i Kullenbergstorp, Bergman, Jesperson, Johannes Åkesson, Neess, Broman, Ohngren
och Viklund i Oviken.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 58, av herr Lindhagen,
vilken motion hänvisats till bevillningsutskottet, hemställes, »att riksdagen
ville omedelbart besluta eller i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
till sådan ändring i vederbörande beskattningsförfattningar, att uttömmande,
rättvisa och begripliga föreskrifter meddelas om taxering av fastigheter
och byggnader för bostadsändamål och särskilt bestämmelse meddelas
därom, att vid taxering av egna hem hänsyn tages till den på fastigheten
av innehavaren ursprungligen nedlagda kostnad och sålunda förändringar
genom penninge värdets fall eller jord värdestegringar läggas till grund för
taxeringen, först då egendomen går i salu och dess ökade värde sålunda
i innehavarens hand representerar en inkomstgivande tillgång».
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 5 käft (Nr 6.)
X
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr ti.
Den föreliggande motionen lider av viss oklarhet såväl beträffande
motionärens yrkande som i motiveringen. Så mycket är tydligt, att motionären
åsyftar en privilegierad ställning i taxeringsavseende för fastigheter
och byggnader, som användas för bostadsändamål, särskilt mindre sådana
eller s. k. egna hem. Motionären begär »uttömmande, rättvisa och begripliga
föreskrifter» i ämnet utan att närmare angiva, vilka de nya föreskrifterna
skulle vara. Endast det yrkas uttryckligen, att vid taxering av
egna hem den ursprungligen nedlagda kostnaden skall vara bestämmande
för taxeringsvärdet och att först, då egendomen går till salu, förändringar
genom penningvärdets fall eller jord värdestegring skola få inverka till höjning
av taxeringen.
Eedan sistnämnda förslag inbjuder emellertid till kritik. Enligt detsamma
skulle två likadana byggnader, belägna å samma plats och kanske
uppförda samtidigt, åsättas olika värden allenast på den grund, att ägaren
av den ena byggt billigt och det andras ägare byggt dyrt, och dessa olika
värden med därav följande olikhet i skattskyldighet skulle sedan bestå,
så länge byggnaderna tillhörde de ursprungliga ägarna eller deras arvingar
eller övriga rättsinnehavare, som icke genom köp blivit ägare av byggnaderna.
Enligt utskottets uppfattning bör anskaffningskostnaden icke tillmätas
större betydelse än såsom vägledande vid värdesättningen vid sidan av
andra medbestämmande faktorer. Detta bör gälla redan då byggnaden
första gången taxeras, varvid det för övrigt lika ofta torde inträffa, att
taxeringsvärdet sättes lägre än berörda kostnad som högre än denna. Än
mera betänkligt synes förslaget om det första taxeringsvärdets oföränderlighet,
intill dess egendomen genom försäljning övergår i annans ägo. Det
komme att medföra en obillig förskjutning av den kommunala skattebördan
ej allenast i förhållandet mellan de av förslaget omfattade fastigheterna
och övriga fastigheter utan ock i förhållandet till kommunens
inkomsttagare.
Yad motionen i allmänhet beträffar, torde kunna sägas, att motionärens
framställning rörande olägenheterna av nuvarande taxeringsbestämmelser
i stort sett är ganska överdriven. Då härtill kommer, att hithörande
spörsmål stå i närmaste relation till den snart förestående reformen
av hela det kommunala skattesystemet, synes så mycket mindre anledning
vara att i förväg eller särskilt för sig reformera förevarande detalj av
systemet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr ti. 3
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att herr Lindhagens förevarande motion, I: 58,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 februari 1919.
På bevillningsutskottets vftgnar:
G. W. KÄLLMAN.
Reservation
av herrar Bäckström och Månsson i Hagaström i fråga om motiveringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.