Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1920.
1919-06-12 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1919:72, Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1920.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
1
Nr Ti.
Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1919 kl. 7 f. in.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning
ärna för år 1920.
Närvarande: herrar Källman, Rökig, Wijk, Bäckström, frih. Fleming, Vennersten,
Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Eliasson, Örne, Broman och Johansson
i Kullersta.
Sedan Kungl. Maj:t i den vid nu pågående riksdag framlagda
propositionen angående statsverkets tillstånd ock behov, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden den 9 januari 1919, avgivit förslag i fråga om beräkning
av bevillningarna för år 1920, hava genom olika propositioner framställts
förslag om vissa nya, till olika bevillningar hänförliga skatter
samt om ändrade grunder för vissa bevillningars utgående, bland
annat i syfte att efter hand genomföra inkomstens och förmögenhetens
beskattande allenast under en skattetitel. Riksdagen har numera fattat
beslut i anledning av sist omförmälda propositioner. Sedermera bär
Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad proposition, nr 406,
med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de strede mot
de i sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen, bland
annat, att uppföra och beräkna vissa bevillningar för år 1920 enligt
en i propositionen intagen specifikation. Med beaktande jämväl av
propositionen nr 406 avgiver bevillningsutskottet, jämlikt 40 § riksdagsordningen,
härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas
belopp för år 1920 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande
riksdag fastställda grunder. De särskilda bevillningarna upptagas
i den ordning, vari de förekomma i nämnda specifikation, eller, i
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 höft. (Nr 72.) 1
Statskontoret.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
den mån, de där icke upptagits, i statsverkspropositionen. I sammanhang
härmed må följande påpekas. Sedan riksdagen i anledning av propositionen
nr 259 beslutat sådan anordning av inkomst- och förmögenhetsskatten,
att den extra inkomst- och förmögenhetsskatten blivit obehövlig,
har Kungl. Maj:t i propositionen nr 406 icke vidhållit det i statsverkspropositionen
framställda förslaget att jämväl nyssnämnda extra skatt
skulle beräknas. Bevillningsutskottet har härutinnan anslutit sig till
Kungl. Maj:ts senare förslag.
I sistnämnda proposition nr 406 har Kungl. Magt jämväl i anslutning
till riksdagens i anledning av propositionen nr 259 fattade beslut,
varför redogörelse skall lämnas här nedan, hemställt, att riksdagen måtte
besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 skulle utgå
med 165 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp. I vad propositionen nr 406 avser sistnämnda
hemställan har densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
som kommer att häröver avgiva yttrande i detta betänkande i samband
med behandlingen av inkomst- och förmögenhetsskatten.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 12 december 1918 med inkomstberäkning för år
1920, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen
en behållen inkomst år 1917 av 110,779,892 kronor, enligt från
Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter för år 1918 uttaxerats
med 129,031,258 kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för
år 1920 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:
Sammanställdes sistnämnda belopp med de enligt rikshuvudböckerna
för närmast föregående år debiterade skattebeloppen, funne man, att
skattetiteln utvecklat sig sålunda:
år 1911 ......................................... kronor 34,201,579
» 1912 ............................................. » 35,7953)07
» 1913 ............................................. ''» 40,786,536
» 1914 ............................................. » 44,222,488
» 1915 ............................................. » 43,001,670
» 1916 ............................................ » 66,234,782
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
3
år 1917 ............................................ kronor 112,567,833
» 1918 ............................................ » 129,031,258.
I vilken riktning, den framtida utvecklingen kunde komma att gå,
vore naturligtvis svårt att avgöra. Det syntes dock antagligast, att det
långvariga och förödande kriget, liksom de störa krigen för något över
hundra år sedan, komme att efterföljas av lågkonjunktur. Med hänsyn
härtill ansåge statskontoret, att man icke för år 1919, vars inkomster
läge till grund för taxeringen år 1920 Unge vänta sig bättre konjunkturer
än de konjunkturer under år 1915, på grund av vilka beskattningen
under år i916 uppgått till förenämnda belopp, 66,234,782 kronor.
Förutom konjunkturerna hade man även att taga hänsyn till
penningvärdets fall. 1 sistnämnda hänseende hade statskontoret inhämtat,
att om prisnivån i medeltal under år 1915 betecknades med siffran 145,
man för månaderna januari—oktober år 1918 haft att räkna med indexsiffror
stigande från 299 (för januari) till 370 (för oktober). Dessa siffror
innebure, att samma konjunkturer, samma omsättning inom handel och
näringar, som under år 1915 betingat ett skattebelopp för år 1916 av
66,234,782 kronor, skulle enligt 1918 års januari-index motsvarat ett
runt belopp av 136,580,000 kronor och enligt indexsiffran för oktober
ett belopp av 169,000,000 kronor, eller rätteligen ännu högre skattebelopp
på grund av den progressiva skatteskalan. Någon avsevärd nedgång
i prisnivån syntes icke vara att vänta för år 1919. Men då ovan
anförda generalindices, till grund för vilka, enligt vad statskontoret
antagit, läge primäruppgifter från Stockholms handelskammare, möjligen
vore mindre goda uttryck för prisnivån i avseende på olika slag av
beskattad inkomst och förmögenhet, vore försiktighet av nöden, och
statskontoret hade därför endast räknat med en debiterad inkomstoch
förmögenhetsskatt för år 1920 av 112,000,000 kronor, motsvarande
en ökning med ungefär två tredjedelar av 1916 års skattebelopp.
Av den debiterade skatten inflöte emellertid icke hela beloppet
under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kunde hämtas
ur rikshuvudböckerna, framginge av följande tabell:
Debiterad
Behållen
% behållen
inkomst
inkomst
inkomst
år
1913 ...........
. 40,786,536
39,838,756
97,676
»
1914 ..........
. 44,222,488
43,136,836
97,545
»
1915............
. 43,001,670
42,282,510
98,328
»
1916 ...........
. 66,234,782
64,670,861
97,639
»
1917 ...........
. 112,567,833
110,779,892
98,412
i medeltal..
— —
— —
98,010.
Chefen för
finansdepartementet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Med stöd av denna tabell syntes man kunna antaga, att den behållna
inkomsten skulle komma att utgöra 97.5 procent av den debiterade,
således för år 1920: 0.975 x 112,000,000 = 109,200,000 kronor
eller i runt tal 109,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över linansärenden för den 9 januari
1919 har chefen för finansdepartementet anfört följande:
»Vad den allmänna inkomstbeskattningen angår innefattar statskontorets
beräkning väl den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
men däremot icke vare sig 1918 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt
eller 1918 års tilläggsskatt, vilka båda tillhopatagna under detta
år motsvaras av 1919 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Jagmåste
för genomförandet av 1920 års reglering räkna med en inkomstbeskattning,
som i avseende å skattebelastning ungefär innefattar såväl
den hittillsvarande ordinarie som den under de bägge sista åren utgående
extra beskattningen.
I avseende å utformningen av denna beskattning är jag icke nu
i tillfälle att uttala mig närmare. Ärendet är nämligen för närvarande
föremål för utredning. För beredning av, bland andra spörsmål, frågor
om ny skatteskala och nya avdragsbestämmelser hava inom departementet
tillkallats sakkunniga, vilka nyligen avlämnat vissa preliminära
förslag. Andra sakkunniga äro sysselsatta med beredning av vissa
bolagsbeskattningen berörande spörsmål och väntas inom kort avgiva
betänkande i de åt dem hänvisade ärenden.
Förstnämnda sakkunniga hava även haft i uppdrag att undersöka
möjligheten att till en enda rörlig inkomstskatt sammanföra hittillsvarande
ordinarie och extra inkomstbeskattning. De ha i detta avseende
kommit till den uppfattning, att övervägande skäl tala för en
fristående extra inkomstskatt under nuvarande förhållanden. Ärendet
föreligger icke i färdigberett skick, och jag förbehåller mig närmare
prövning av frågan, huruvida nyss antydda möjlighet måste anses
utesluten. Men jag anser det tillsvidare lämpligast att uppföra den extra
skattens belopp under en särskild inkomsttitel. Den inkomst- och förmögenhetsskatt,
jag nu föreslår till uppförande i budgetförslaget, motsvarar
närmast den nuvarande inkomstskatten jämte 1918 års tilläggsskatt.
Den tillsvidare som extra inkomst- och förmögenhetsskatt rubricerade
skattetiteln är åter jämförlig med den likabenämnda skatten för
år 1918. Vad angår fördelningen av hela skatteintäkten mellan dessa
båda inkomsttitlar — därest de icke skulle komma att sammanslås —
kan viss jämkning i vad jag nu förutsätter måhända visa sig erforderlig.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 5
Vidare har departementschefen anfört:
»Inkomst- och förmögenhetsskatten upptager statskontoret med ett
belopp av 109 miljoner kronor. Förutsättningarna för denna siffra äro
tvenne. Statskontoret antager, att konjunkturläget under år 1919, vilket
års inkomster ligga till grund för 1920 års inkomst- och förmögenhetsskatt,
vore att jämställa med förhållandena år 1915. Statskontoret
antager därjämte, att det på sistnämnda års förhållanden grundade
skattebeloppet bör undergå en stegring motsvarande den, som prisnivån
undergått från 1915 till 1919. Osäkerheten i en djdik beräkning måste
givetvis bliva betydande. Då emellertid största delen av det framkomna
beloppet synes mig kunna betraktas som eu säker tillgång för 1920 års
statsreglering, skulle jag anse mig sakna anledning att föreslå någon avsevärt
ändrad beräkning, därest icke beloppet av andra grunder syntes mig
böra upptagas väsentligt högre. Såsom jag förut nämnt har jag för
avsikt att framlägga förslag om vissa förändringar beträffande inkomstoch
förmögenhetsbeskattningen till 1919 års riksdag. Därest inkomstskattebördan
även för år 1920 skulle komma att fördelas på en ordinarie
och en extra inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle den ordinarie inkomst-.
skatten komma att motsvara den nuvarande jämte den i fjol utgående
tilläggsskatten, vars debiterade belopp utgjorde 45 miljoner kronor.
Med hänsyn härtill, och då även andra ändringar torde av mig komma
att föreslås beträffande beskattningen av inkomst och förmögenhet anser
iag, med stöd av nu föreliggande material och under erinran, att den
av mig tilltänkta anordningen av skatten möjliggör skattesatsernas
smidigare anpassning efter inkomstbehovet, att inkomsttiteln bör uppföras
å riksstaten med ett belopp av 140 miljoner kronor.»
Med angivna belopp, 140,000,000 kronor, har ock denna inkomst- statsverkstitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag Provositloncntill
riksstat.
Förslag till de förebådade förändringarna i inkomst- och förmögen- ProP- 253.
hetsskatten förelädes riksdagen genom proposition den 21 mars 1919
(nr 259). Förslaget avsåg att utgöra det första steget till inkomst- och
förmögenhetsskattens reformerande i syfte att framdeles skulle kunna
inom dess ram i mån av behov uttagas de intäkter, de- extraordinära
skatteformerna och särskilt krigskonjunkturskatten hittills lämnat. Härvid
hade tagits i beaktande, att beskattningen i fråga måtte genom lämpligare
avdragsbestämmelser och annan skatteskala bättre anpassa sig
efter och mera effektivt utnyttja den befintliga skatteförmågan, var
-
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
igenom ökade möjligheter kunde beredas att på inkomstbeskattningens
väg uttaga de på det hela taget växande men dock år från år
växlande belopp i skattemedel, som statens hushållning erfordrade.
Vidare avsåg förslaget att avväga de nya skattetarifferna så att de,
såvitt möjligt, uttryckte de olika inkomsttagarnas relativa skattskyldighet
och att man kunde uttaga ett ökat eller minskat skattebelopp genom
en enkel procentuell höjning eller sänkning av skatten. Tarifferna voro
anordnade såsom genomsnittstariffer, vilkas tillämpning ansågs motsvara
ett jämförelsevis . ordinärt skattebehov. De betecknade ett slags
grundtaxa, vilket i författningsförslaget uttryckts så, att inkomst- och
förmögenhetsskatt utginge med viss procent av de enligt de angivna
grunderna uträknade grundbelopp. Allt efter behov kunde genom en
enhetlig procentuell ökning eller minskning av skattesatserna uttagas
mera eller mindre än grundbeloppen. Något maximum eller minimum
var icke föreslaget.
I enlighet med bevillningsutskottets förslag (bet. nr 52) har riksdagen
bifallit propositionen nr 259 med avvikelser allenast i fråga om
. de skattefria avdragen, som erhållit en förenklad och i vissa hänseenden
utvidgad anordning, samt beträffande grundbeloppet för inkomstskatt av
bolag enligt 19 § 2 mom. förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
(B-skatt) vilket belopp satts till 2 procent i stället för av Kungl.
Maj:t föreslagna 3 procent.
Prop. 347. Genom propositionen nr 347 om särskilda avdrag vid 1920 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt har Kungl. Maj:t avgivit
förslag om de skattefria orts- och familjeavdragens höjande med 50
procent, varförutom maximum för det fakultativa avdraget i ömmande
fall höjts från 500 till 700 kronor.
I enlighet med bevillningsutskottets hemställan har riksdagen
bifallit berörda proposition.
Prop. 406. I fråga om de inkomster, som genom den förändrade inkomst
och
förmögenhetsskatten kunde påräknas för år 1920, har chefen för
finansdepartementet, enligt det vid propositionen nr 406 fogade statsrådsprotokollet,
efter erinran att enligt propositionen nr 259 det belopp
i inkomst- och förmögenhetsskatt, som för budgetens reglering krävdes,
skulle uttagas genom att fastställa härför erforderligt procenttal av de
grundbelopp, som genom den nya skatteförordningen skulle stadgas,
anfört följande.
»Det gäller alltså nu att beräkna, dels hur stor skatteintäkt de
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 7
föreslagna grundbeloppen kunna inbringa år 1920, dels vilket procenttal
som kräves för erhållande av erforderliga medel i budgeten av
denna skattekälla.
I den nya inkomstskatten ingå tvenne poster, som måste var för
sig beräknas: skatten å enskilda och med dem jämställda skattskyldiga
(inkomstskatt från enskilda m. fl.); skatten å inkomst från aktiebolag
och solidariska bankbolag (bolags A-skatt); samt skatten å samma bolags
fonderade vinstmedel (bolags B-skatt).
Inkomstskatt från enskilda m. fl. Vid den statistiska bearbetningen
av 1917 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt hade preliminärt
befunnits, att sagda skatt för år 1917 uppgått till 112,460,684
kronor, varav belöpte å enskilda m. fl. 58,726,499 kronor samt å bolag
53,734,185 kronor. Sedan undersökningen nu fullföljts, så att slutsiffror
föreligga för hela riket, visar det sig, att enskildas skatt uppgått till
57,882,861 kronor.
De beräkningar, som på grundval av inkomstskattesakkunnigas
preliminära utlåtande företagits för utrönande av förslagets finansiella
verkningar hava, såsom framgår av bil. 6 till propositionen nr 259,
givit till resultat, att den föreslagna skatteskalans grundbelopp, tillämpade
å 1917 års taxering, skulle ha höjt skatteintäkten till 62,939,931
kronor. Ökningen skulle sålunda ha utgjort 4,213,432 kronor eller 7.7 5
procent.
Detta resultat kan emellertid icke utan vidare läggas till grund
för en beräkning av 1920 års skatt. Den definitivt föreslagna skatteskalan
avviker något från den i sakkunnigas preliminära utlåtande förordade.
Denna förändring höjer skattens avkastning. För året 1920
lärer vidare förhöjning i form av särskilda avdrag komma att ske av
såväl orts- som familjeavdrag. Denna förhöjning, som föreslagits till 50
procent, verkar givetvis en avsevärd sänkning av skatteintäkten. Slutligen
torde, sedan riksdagens bevillningsutskott föreslagit, bland annat,
vass ökning av barnavdragen, hänsyn böra tagas till den minskning i
skattens avkastning, som härav föranledes.
Vid de omräkningar, som med hänsyn till de nämnda tre faktorerna
företagits med det föreliggande statistiska materialet från år 1917
— se bil. 1 *) — har befunnits, att den här ovan nämnda ökningen av
skatteintäkten med 7.7 5 procent jämte den ytterligare ökning, som föranledes
av förändringarna i skatteskalan, så gott som motväges av de
sänkningar, som åstadkommas dels av de särskilda avdragen och dels
av höjningen av barnavdragen. Skatteintäkten av den 113m skalans grund
9
Här icke intagen.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
belopp skulle enligt den reviderade kalkylen, därest bestämmelserna
tillämpats på 1917 års taxering, ha varit praktiskt taget densamma som
intäkten av dåvarande inkomst- och förmögenhetsskatt.
För år 1918 uppgick hela inkomstskatten till i runt tal 133,071,500
kronor. Den på enskilda belöpande andelen härav torde utgöra 59.7
procent eller cirka 79,444,000 kronor.
Den uppskattning, som nu är att göra av grundbeloppens avkastning
år 1920 på grundval av dessa statistiska uppgifter, måste givetvis
bli ganska osäker. Avkastningen av skatten för nästkommande år är beroende
av de enskildas sammanlagda inkomst under innevarande år och
av denna inkomsts fördelning på olika inkomstgrupper. Härvid är å
ena sidan att märka, att år 1919 visar nedåtgående konjunkturer och
sannolikt stigande penningvärde, i följd varav inkomsterna av rörelse
och vrke torde komma att bliva mindre än år 1917, vilket års inkomster
beskattats vid 1918 års taxering. Å den andra sidan hava löneinkomsterna
sedan år 1917 stigit avsevärt, varjämte under innevarande år
skall ske utdelning å aktier av bolagens vinster år 1918. En i hög
grad oviss faktor, vilken kan verka betydande minskning av skatteintäkten,
är den förändring av inkomstfördelningen, som kan ha inträtt
jämfört med de abnorma förhållanden, som rått under den utpräglade
krigskonjunkturen. Såsom sannolik intäkt av den nya inkomstskattens
grundbelopp för enskilda år 1920 torde man kunna räkna med ett belopp
av 70 miljoner kronor.
Inkomstskatt från bolag (Å-skatt). Vad angår avkastningen av
den föreslagna A-skatten å aktiebolag, så finner man, att, om den nu
föreslagna skalan tillämpats vid 1917 års taxering, skattens grundbelopp
utgjort ungefär 94,700,000 kronor. Någon exakt siffra kan icke angivas,
enär den föreslagna skatteskalan indelats i delvis ''andra avsatser än den
nuvarande. Medelskatteprocenten utgjorde i verkligheten 5.14 procent,
men skulle enligt förslaget utgjort 9.0 4 procent. Därest man antager, att inkomstfördelningen
enligt 1918 års taxering varit densamma som vid
1917 års, skulle grundbeloppet år 1918 utgjort i runt tal 94,265,000
kronor. Man torde dock icke kunna räkna med på långt när så stor
avkastning för år 1920. Under de senaste åren har visserligen det i
aktiebolagen nedlagda kapitalet högst avsevärt ökats i synnerhet genom
nyemission och emission av gratisaktier men jämväl genom bildandet av
nya bolag, och i anledning härav torde, trots nedåtgående konjunkturer,
aktiebolagens sammanlagda absoluta inkomst kanske icke komma att
visa någon betydligare minskning. Däremot lär man kunna räkna med
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 9
en betydande nedgång i inkomstprocent och därmed jämväl en minskad
skatteprocent.
En undersökning, utförd sålunda, att ett antaget absolut inkomstbelopp
av 1,000 miljoner kronor fördelats på olika inkomstprocent efter
samma norm, som gällde år 1913, har givit till residtat en skatteintäkt
efter den nya skalan av 64,940,000 kronor. Nu torde det icke vara
sannolikt, att för innevarande år fördelningen av aktiebolagsvinsten efter
inkomstprocent återgått till de omedelbart före kriget normala förhållandena.
Med hänsyn härtill torde man våga antaga, att bolagens Askatt
för år 1920 skall inbringa 70 miljoner kronor.
Bolagens B-skatt. Den föreslagna B-skatten beräknas av de sakkunniga
skola hava givit, tillämpad å 1912 års vinster, omkring 2,352,000
kronor och, tillämpad å 1916 års vinster, omkring 13,200,000 kronor.
De sakkunniga hava därvid räknat med 2 procent å samtliga ej utdelade
vinstmedel.
Den i propositionen nr 259 föreslagna anordningen med rörlig
B-skatt, grundbelopp 3 procent och avdrag för kronoutskylder har antagits
inbringa i grundbelopp 6 miljoner kronor. Med den sänkning
av skatteprocenten till 2 procent, som av bevillningsutskottet föreslagits,
skulle intäkten av grundbeloppet sjunka till 4 miljoner kronor. Detta
belopp lägges till grund för den föreliggande inkomstberäkningen.
Sammanlagt skulle alltså grundbeloppen för enskilda samt för
bolagens A-skatt och B-skatt giva en skatteintäkt av 144 (70 + 70 + 4)
miljoner kronor.
För att utvinna det erforderliga beloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten,
enligt vad förut utvecklats cirka 235 miljoner kronor,
kräves uttagande av 165 procent av grundbeloppen, vilket procenttal .
skulle inbringa 237,600,000 kronor. I riksstaten torde beloppet lämpligen
uppföras avrundat till 235 miljoner kronor.»
Genom proposition nr 344 av den 21 mars 1919 har Kungl. Maj:t prop. su.
bland annat avgivit förslag till förordning om statsverkets kapitalökningsfond,
till vilken årligen skulle avsättas sådana statsverkets inkomster,
som inflöte av skatt å kapital, vartill skulle räknas
1) arvsskatt och skatt för gåva;
2) den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöpte å
den jämlikt 17 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och
förmögenhetsskatt i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel;
3) den inkomstskatt, som utginge enligt 19 § 2 mom. i samma
förordning.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 63 höft. (Nr 72.)
2
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Fondens medel skulle förvaltas av statskontoret.
Enligt det vid propositionen nr 344 fogade utdrag av protokollet
över finansärenden har statskontoret i avgivet utlåtande bland annat
anfört, att den sålunda angivna delen av inkomst- och förmögenhetsskatten
redan i riksstaten borde upptagas å särskild titel såsom underrubrik
till inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken i sådant fall kunde
i riksstaten upptagas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
a) skatt å inkomst---— — — — — — — — — — —
b) särskild skatt å vissa bolags besparade vinstmedel----
c) skatt å förmögenhet — — — — — — — — — — — —
Säger för inkomst- och förmögenhetsskatt — — — — — — —
Härom anför departementschefen i det vid propositionen nr 406
fogade statsrådsprotokollet följande:
»Av inkomst- och förmögenhetsskatten skola emellertid tvenne
poster avsättas till statsverkets kapitalökningsfond, enligt vad som föreslagits
i propositionen nr 344. För detta ändamål skall sålunda reserveras
hela inkomsten av den nya B-skatten å bolag. Denna utgör, med
det föreslagna procenttalet 165, ett belopp av 6,600,000 kronor, vilket
torde avrundas nedåt till 6,500,000 kronor. Vidare skall med den å förmögenhetsdelarna
belöpande inkomst- och förmögenhetsskatten å enskilda
förfaras på enahanda sätt. Innan en ingående statistisk bearbetning
skett av senast tillgängliga deklarationer — vilken undersökning kräver
betydande tidsutdräkt — är man hänvisad till uppskattningar med avsevärd
felmarginal. De förskjutningar, som skett i förmögenhetsförhållandena
under kriget, medföra att man icke kan draga säkra slutsatser
på grundval av den senaste bearbetningen av deklarationerna, från år
1913. Här antages nu, att den å förmögenhetsdelar belöpande skatten
uppgår till 8 procent av de enskildas sammanlagda skatt. Den andel,
av denna skatt, vilken är att avsätta till kapitalökningsfonden och som
jämlikt statskontorets mening bör å budgetens inkomstsida för sig
redovisas, skulle då uppgå till 9,240,000 kronor, vilket belopp må avrundas
till 9,100,000 kronor.»
1 den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen
hava ifrågavarande intäkter upptagits på följande sätt:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 11
»Egentliga statsinkomster»
»1. Skatter»:
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
1) Skatt å inkomst ............ kr. 219,400,000
2) Skatt å förmögenhets
delar
............................. » 9,100,000
3) B-skatt å aktiebolag
m. fl............................... » 6,500,000 kr. 235,000,000: —.
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1918 har bevillningsutskottet
genom statsbokföringskommittén erhållit följande uppgifter:
Influtet
......................................................................... kronor 130,155,395: 9 3
Utbetalt ......................................................................... » 2,671: 3 8
Netto ............................................................................ kronor 130,152,724: 5 5.
Bevillningsutskottet har att under förevarande inkomsttitel dels föreslå
den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning inkomst- och
förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp, som utöver övriga
statsverkets för år 1920 beräknade inkomster erfordras för att täcka utgifternas
slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill inkomsten under
ifrågavarande inkomsttitel för år 1920 sålunda bör beräknas.
I förra hänseendet vill utskottet, under erinran att Kungl. Maj:t
föreslagit uttagande av 165 procent av grundbeloppen, anföra föl
jande.
Beträffande grundbeloppen utgår utskottet från den av chefen
för finansdepartementet gjorda beräkningen, enligt vilken dessa skulle
giva en skatteintäkt av 144 miljoner kronor. Av statsutskottet har
bevillningsutskottet inhämtat, att för budgetens reglerande erfordras,
att de under »A. Egentliga statsinkomster, I. Skatter» uppförda inkomsttitlarna
beräknas till inalles 495,441,000 kronor. Statsutskottet ifrågasätter
icke någon ändring av den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen
av mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde,
inalles 2,741,000 kronor. Det belopp, som måste anskaffas genom de
under nämnda rubriker uppförda bevillningarna, utgör således 492,700,000
kronor.
Bevillningsutskottet kommer att i detta betänkande föreslå följande
beräkning:
bevillning av fast egendom och av inkomst kronor 3,800,000: —
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter ................................................................ » 200,000: —
Utskottet.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
stämpelmedel ......................................
lastpenningar ....................................
krigskonjunkturskatt.........................
tullmedel..............................................
sockerskatt...........................................
tobaksskatt ......................................
brännvinstillverkningsskatt kronor
brännvinsförsäljningsmedel )>
maltskatt.............................. »
punschskatt........................... »
8,000,000: —
12,000,000: —
1,800,000: —
1,000,000: —
kronor
»
»
52.000. 000: —
800,000: —
75.000. 000: —
70.000. 000: —
15,600,000: —
30.000. 000: —
22,800,000: —
kronor 270,200,000: —.
Av vad nu anförts följer, att den procent å grundbeloppen, efter
vilken inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå för år 1920, bör
avvägas så, att därigenom kan beräknas inflyta ett belopp av (492,700,000
—270,200,000=) 222,500,000 kronor. I sådant syfte har utskottet ansett
procenten böra fastställas till 155, vilket procenttal giver en inkomstsumma
av 223,200,000 kronor.
I fråga om uppställningen av ifrågavarande inkomsttitel har utskottet
att anföra följande. Riksdagen har numera på statsutskottets
hemställan avslagit Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition nr 344, i
vad den avsåg inrättande av en statsverkets kapitalöknings fond. Följaktligen
har anledningen att särskilja skatt å inkomst och skatt å förmögenhetsdelar
bortfallit. Däremot synes B-skatten, såsom vilande på
annan grund än inkomst- och förmögenhetsskatten i övrigt, lämpligen
kunna föras under särskild underrubrik på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.
Den nedsättning av det av Kungl. Maj:t i propositionen nr 406
beräknade beloppet för inkomst- och förmögenhetsskatten, som blir en
följd av den av utskottet förordade sänkningen av skatteprocenten, synes
icke behöva inverka på beräkningen av B-skattens belopp utan kunna
i sin helhet hänföras till den del av skatten, som belöper på inkomst
och förmögenhet.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatten skall för år 1920 utgå med 155
procent av grundbelopp, uträknade enligt de grunder,
om vilka stadgas i 19 § av förordningen om inkomst
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 13
och förmögenhetsskatt, såsom sistnämnda paragraf
lyder enligt denna riksdags i anledning av propositionen
nr 259 fattade beslut; samt
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte
för år 1920 beräknas på följande sätt:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:
1) Skatt å inkomst- och förmögenhet
kr. 210,000,000
2) B-skatt å aktiebolag
m. fl-.. » 6,500,000 kronor 222,500,000:—.
2:o.
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret har anfört, att denna bevillning —
vilken i riksstaten för år 1919 var upptagen till 3,100,000
kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängd erna för år 1918
debiterats med 3,972,848 kronor. Då avkortningarna
antoges icke behöva beräknas högre än till 180,000
kronor, syntes ifrågavarande titel kunna i 1920 års
riksstat höjas till 3,800,000 kronor, till vilket belopp i
sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra
anslaget »Bidrag till landsting och städer, som icke
deltaga i landsting» borde upptagas.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 9 januari 1919 har chefen för finansdepartementet
anfört följande: »Med anledning av kommunernas ökade
skattebehov är förslag om viss skärpning av fastighetsbevillningen
under övervägande. Då frågan emellertid
ejfär slutberedd och en eventuell höjning icke påverkar
behovet av andra statsinkomster, enär inkomsttitelns
hela belopp även återkommer å utgiftssidan i det å sjunde
huvudtiteln anvisade extra anslaget ''Bidrag till lands
Transport
kronor 222,500,000: —
Statskontoret.
Statsverks
propositionen.
Trop. 406.
Prop. 108.
Utskottet.
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 222,500,000: —
ting ock städer, som icke deltaga i landsting’ har jag
icke ansett anledning nu föreligga att ändra inkomstberäkningen
i fråga.»
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 3,800,000
kronor.
Med enahanda belopp ingår inkomsttiteln i den
uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen.
Genom proposition nr 108 har Kungl. Maj:t avgivit
förslag till vissa ändringar i bevillningsförordningen
i syfte bland annat att genom bevillningstaxering av
aktier m. m. draga dylik inkomst in under den kommunala
beskattningen. Sistnämnda proposition har.numera
blivit i ifrågavarande del av riksdagen bifallen.
Av statsbokföringskom mitten har utskottet beträffande
denna inkomsttitel för år 1918 erhållit följande
uppgifter:
Influtet ................................... kronor 3,830,430: 2 2
Utbetalt.............................................. »_5,478: 47
Netto ................................................ kronor 3,824,951: 7 5.
Den mindre betydande inkomstökning, som bör föranledas
av bevillningstaxeringen av utdelning å aktier,
har icke föranlett Kungl. Maj:t att i propositionen nr 406
ifrågasätta någon höjning av ifrågavarande bevillning.
Utskottet, som icke ansett sig hava anledning att
härutinnan avvika från Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst må för år 1920 beräknas
till................................. kronor 3,800,000: —
Transport kronor 226,300,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 15
Transport kronor 226,300,000: —
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och
kolningsfrihet på allmänningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med
1915
1916
1917
För rättighet till skogsfång och kolnings-
frihet på allmänningar ........................
1,439
1,439
1,331
Av vissa handlande och handelsexpediter
140,000
138,450
105,650
För vissa offentliga föreställningar............
73,892
76,254
70,973
Summa kronor
215,331
216,143
177,954
Tages hänsyn till tillfällig uppbörd samt avkortningar
och balanser, visar sig den behållna inkomsten
hava uppgått
år 1913 till................................................... kronor 341,512
» 1914 ».................................................. »
» 1915 »................................................... »
» 1916 ».................................................. y>
» 1917 ».................................................. »
Såsom synes företer skattetiteln en nedgång för
de senare åren, och då denna givetvis beror på världskrisen,
kommer den efter all sannolikhet att framträda
även i slutsiffrorna för innevarande år. Jämväl för år
275,963
212,620
214,481
176,633.
Transport kronor 226,300,000: —
Statskontoret.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,300,000: —
1920, varom i denna beräkning är fråga, torde det
kunna befaras att världskrigets efterdyningar komma
att ofördelaktigt inverka på denna inkomsttitel. Statskontoret
anser försiktigheten bjuda att upptaga titeln,
vilken i 1919 års riksstat beräknats till 250,000 kronor,
med något nedsatt belopp och föreslår i sådant hänseende
200,000 kronor.»
Statsverks- Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna in
propositionen.
komsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat
Prov. 406. ävensom uti den i propositionen nr 406 framlagda nya
inkomstberäkningen.
viskottet. Bevillningsutskottet har genom statsbokförings
kommittén
inhämtat att denna inkomsttitel för år 1918
utvisar följande ställning:
Influtet................................................. kronor 152,821: 9 5
Utbetalt................................................. » 1,305: 90
Netto ...................................................... kronor 151,516: 05.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter måtte
för år 1920 beräknas till......... kronor 200,000: —
4:o.
Stämpelmedel.
Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt, utgjorde:
år 1913
» 1914
» 1915
» 1916
» 1917
kronor 18,653,021
» 17,070,845
» 16,211,787
» 25,106,655
» 52,653,656
eller i medeltal för dessa fem år 25,939,193 kronor.
Transport kronor 226,500,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 17
Transport kronor 226,500,000: —
Till belysning av frågan, i vad mån de nu och
under den senaste tiden rådande krisförhållandena utövat
inverkan på denna skattetitel, har statskontoret
meddelat följande sammanställning av uppgifter angående
influtna stämpelmedel, vilka i vad de avse åren 1913
och 1914 härröra från statskontorets egna räkenskaper
men för följande år erhållits från generalpoststyrelsen:
Influtna stämpelmedel
järn— juli
aug.—okt.
nov. och dec.
Summa
År 1913...............
11,505,057
3,853,096
2,808,506
18,166,659
» 1914 ...............
10,724,621
3,527,688
2,425,183
16,677,492
» 1915 ...............
7,901,501
3,853,884
2,788,331
14,543,716
» 1916 ...............
13,120,706
5,856,933
5,639,629
24,617,268
» 1917 ...............
30,290,111
11,728,482
9,893,228
51,911,821
* 1918 ...............
42,316,942
19,655,752
—
61,972,694
Av denna sammanställning framgår, att uppbörden
under de år, som kriget varat, i procent av uppbörden
under motsvarande tid närmast före kriget ut
-
gjort: _
augusti—oktober 1914 .............................. 91.55 procent
november—december 1914 ................... 86.35 »
januari—juli 1915 ..................................... 73.68 »
augusti—oktober 1915 .............................. 100.0 2 »
november—december 1915........................ 99.28 »
januari—juli 1916 .................................. 122.3 4 »
augusti—oktober 1916 .............................. 152.01 »
november—december 1916........................ 200.81 »
januari—juli 1917 ...................................... 282.44 »
augusti—oktober 1917 .............................. 304.3 9 »
november—december 1917........................ 352.2 6 »
januari—juli 1918 ...................................... 394.58 »
augusti—oktober 1918 .............................. 510.13 »
Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter
för åren 1914—1917 å beloppet av de stämplar,
Transport kronor 226,500,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 63 höft. (Nr 72.) 3
Statskontoret,
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
som använts till nedannämnda handlingar, har detta
belopp utgjort:
1914
1915
1916
1917
Handlingar till lagfartsprotokol- let ....................................
4,010,613
2,815,610
4,333,951
9,812,823
Handlingar till intecknings- och
tomträttsprotokollen ............
622,659
486,841
680,702
1,028,598
Handlingar till äktenskapsför- ordsprotokoll .....................
7,360
7,915
10,280
9,620
Handlingar till boupptecknings- protokoll:
Bouppteckningar..................
5,786,280
5,815,810
6,991,251
10,420,376
Testamenten, till vilka hänsyn
ej tagits vid bouppteckning- ens stämpelbeläggning......
3,829
842
596
902
Morgongåvobrev..................
36
5
7
35
Avhandlingar om lösöreköp...
13,850
11,841
9,833
7,907
Summa
10,444,627
9,138,864
12,026,620 21,280,261
Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror
har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda
skrivelse den 12 december 1918 vidare anfört
följande:
»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades
den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk författningssamling
nr 381), vilken trätt i kraft den 1
januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående
statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna
för bouppteckningar och testamenten, även de i beloppen
för rubriken »handlingar till lagfartsprotokollet»
ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev
rörande fast egendom, vartill komma vissa
nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka
någon beräkning icke för närvarande är möjlig, men
vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera
avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter
belöpt sig
Transport kronor 226,500,000: —
19
år 1914 till ..
» 1915 » ..
» 1916 » ..
» 1917 » .
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
............................... kronor 6,000,158
............................... » 5,947,762
............................... » 7,030,682
............................ » 10,842,565.
Emellertid bär från och med den 1 januari 1918
skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen
den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325).
Vid framläggande av förslag härom bar föredragande
departementschefen ansett sig kunna beräkna en ökning
av arvsskattens i innevarande års riksstat till 6,000,000
kronor upptagna belopp med 1,500,000 kronor. Vid
fixerandet av detta belopp har departementschefen i första
hand byggt på en undersökning angående arvsskattens
beräknade och verkliga avkastning under de senaste
åren, och har departementschefen med avseende å utbytet
av den förhöjda arvsskatten anfört följande:
''Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats
giva
för år 1912 ........................................... kronor 6,000,000
» )) 1913 ........................................... » 6,000,000
» » 1914 ........................................... » 7,000,000
» » 1915 ............................................. » 6,000,000
» » 1916 ........................................... » 6,200,000
» » 1917 ............................................. » 6,000,000.
Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom,
rörande vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,
men vilka icke torde kunna antagas uppgå till
något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla
under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:
år 1912..................................................... kronor 5,393,333
» 1913 .................................................... » 6,228,794
» 1914................................................. » 6,000,158
» 1915...................................................... » 5,947,762.
Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens
avkastning under tiden från och med år 1912
till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon_
Transport kronor 226,500,000: —
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
tendens till stegring, behöver man icke antaga, att en
sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.
Tvärtom tala åtskilliga skäl för, att en ökning av arvsskattens
avkastning kan vara att förvänta såsom i hög
grad sannolik.
Så torde man med fullt skäl kunna antaga för
visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och
därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra
tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma
att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.
Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna
en höjning av bouppteckningssummorna. De på många
områden gynnsamma konjunkturerna för handel och
industri samt även för jordbruket hava bidragit till
skapandet av nya och ökning av redan befintliga förmögenheter,
och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt
vad erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning
med avseende å förmögenhetens fördelning
i sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats
till antalet och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna
höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa
de större förmögenheterna, synes det naturligt, att den
inträdda förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen
skall leda till en vida större årlig avkastning
av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru
stor denna ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis
icke exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet
som vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat,
tyda dock på att densamma blir betydande.
För min del har jag ansett, att förmögenhetstillväxten
och den föreslagna skatteförhöjningen böra kunna tillsammans
åstadkomma en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen
för år 1918 till 6,000,000 kronor
beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda
med minst 1,500,000 kronor.’
Med hänsyn till vad departementschefen sålunda
anfört ävensom därtill, att den i år försiggångna fastighetstaxeringen
säkerligen kommer att i sin mån bidraga
Transport kronor 226,500,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 21
Transport kronor 226,500,000: —
till höjning av arvsskatteuppbörden, anser statskontoret,
att man bör för år 1920 kunna beräkna ''arvsskatt och
skatt för gåva’ till högre belopp än det år 1917 influtna
beloppet. Statskontoret föreslår, att i riksstaten
för år 1920 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda
skattetitel upptages till 12,000,000 kronor.
Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913
(Svensk författningssamling nr 191) har från och med
den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning
angående eu särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift
vid köp av aktier och banklotter höjts med 50 procent.
Försäljningsbeloppet för ifrågavarande slag av stämplar
har enligt rikshuvudboken utgjort:
år 1913 ............................................. kronor 1,177,093
» 1914 .................................................. » 590,480
» 1915 ................................................. » 734,527
» 1916 .................................................. » 4,264,031
» 1917 ................................................... » 11,911,452.
Influtna beloppet för under januari—september
innevarande år försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt
statskontoret tillhandakommen uppgift till 10,169,022
kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista
kvartalet kommer att hava en häremot proportionell
storlek och således inflyta med 3,389,674 kronor, skulle
årets inkomst uppgå till 13,558,696 kronor.
För att kunna använda nyss anförda statistik
måste man taga hänsyn till den ändring som genom
nådiga förordningarna den 30 mars 1917 (Svensk författningssamling
nr 191) och den 12 mars 1918 (Svensk
författningssamling nr 123) vidtagits i lydelsen av 3 §
1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,
en ändring som innebär, att stämpelsatserna
från och med den 1 april 1917 fördubblats. Sedermera
hava skattesatserna ännu en gång fördubblats genom
nådiga förordningen den 29 november 1918 (Svensk
Transport kronor 226,500,000: —
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
författningssamling nr 911), men av denna ändring äro
de i det föregående anförda siffrorna icke berörda.
Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917
och 1918 till vad de skulle varit, om nyssberörda
förordningar icke utfärdats, och bortser man därvid
från den — sannolikt obetydliga — dämpande inverkan,
som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen
av fondpapper, får man följande statistik
över försäljningsbeloppen för överlåtelsestämplar:
år 1913 ................................................... kronor 1,177,093
» 1914 .................................................. » 590,480
d 1915 ................................................. » 734,527
» 1916 ................................................... » 4,264,031
» 1917 .................................................. » 6,806,544
» 1918 ................................................... » 6,779,348.
Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet
på fondmarknaden under de tre sista åren. För den
närmaste framtiden har man visserligen att vänta en
stark åtstramning av penningmarknaden; men då å
andra sidan de nedgående konjunkturerna torde föranleda
realisationer av värdepapper, anser statskontoret,
att man för år 1920 bör kunna på följande sätt beräkna
ifrågavarande del av stämpeluppbörden under förutsättning
av:
a) återgång till 1908 års stämpelsatser kronor 4,000,000,
b) 1917 års fördubblade stämpelsatser » 8,000,000,
c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser » 16,000,000.
I det följande utgår statskontoret från, att de nu
gällande höga stämpelsatserna bibehållas även under 1920.
Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten
av stämpeluppbörden draga beloppen för arvsskatt
och skatt för gåva ävensom överlåtelsestämplar
samt reducera beloppet för år 1917 på sätt här nedan
angives finner man för övriga stämpelmedel följande
belopp: _
Transport kronor 226,500,000: —
Bevillningsutskottets betänkande JVr 72. 23
Transport kronor 226,500,000: —
år 1913.................................................. kronor 11,127,086
» 1914.................................................. » 10,480,207
» 1915................................................... » 9,429,527
» 1916................................................... » 13,811,942
» 1917................................................... » 17,274,164.
Såsom ovan antytts, har beloppet för 1917 undergått
reduktion. I det under nämnda år influtna beloppet
ingick nämligen inbetalning för stämpling av
aktiebrev m. m. med icke mindre än 10,975,475 kronor.
Då denna inkomstpost åren 1913 och 1914 influtit med
endast omkring 500,000 kronor, och då man torde få
räkna med en återgång från de omständigheter, som
föranlett 1917 års höga belopp, har statskontoret i ovanstående
statistiska uppgift för 1917 beräknat ifrågavarande
inkomstpost till allenast 500,000 kronor.
På siffran för år 1917 har inverkat den ökning
av stämpelinkomsten, som under halva nämnda år uppkommit
på grund av genom nådiga förordningen den
19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagen
höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och
obligationsstämpeln samt införande av rånte- och lottsedelsstämplar.
Aven denna ökning är i ovan angivna
siffra för år 1917 fråndragen.
Med hänsyn till nyss anförda statistik synes man
kunna för år 1920 beräkna ett belopp av 10,000,000
kronor med tillägg av 4,300,000 kronor eller den ökning,
som kan förväntas på grund av ovanberörda förordning
den 19 juni 1917.
Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år
1920 beräknas sålunda:
Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 12,000,000
överlåtelsestämplar .......................... » 16,000,000
Övriga stämplar ................................. » 14,300,000
Summa kronor 42,300,000.»
Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,
föreslagit, att i riksstaten för år 1920 måtte upp
Transport
kronor 226,500,000: —
24
Departe
mentschefen.
Statsverks
propositionen.
Dråp. 98.
Prop. 264.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
tagas stämpelmedel med 42,300,000 kronor, därav beräknad
arvsskatt och. skatt för gåva 12,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
9 januari 1919 yttrade chefen för finansdepartementet,
att han förutsatte, att den av urtima riksdagen 1918
beslutade förhöjningen av fondstämpeln komme att fortfara
jämväl under år 1920.
Vidare anförde departementschefen, att han påräknade
ökad avkastning av arvsskatten genom viss
höjning av tariffen.
Angående denna beräkning anförde departementschefen
i den speciella motiveringen ytterligare följande:
»I fråga om stämpelmedlen synes mig den av statskontoret
gjorda beräkningen kunna något höjas utan
att nödig försiktighet åsidosättes. Då jag dessutom
ämnar föreslå viss höjning av arvsskatten och en utsträckning
av stämpelbeskattningen till vissa nya områden
förberedes, anser jag mig kunna — under erinran
om vad jag förut anfört rörande nu gällande fondstämpelsatsers
fortsatta upprätthållande även under år 1920
— föreslå, att stämpelmedlen upptagas till 49.5 miljoner
kronor.»
Med sist angivna belopp har också denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat för år 1920, därvid
beräknats av arvsskatt och skatt för gåva 15,000,000
kronor.
Genom en den 18 februari 1919 dagtecknad proposition,
nr 98, har Kungl. Maj:t föreslagit, att de av
1918 års urtima riksdag för tiden till den 1 juli 1919
fastställda stänrpelavgifterna för köp och byte av fondpapper
skulle gälla till och med den 30 juni 1920.
Detta förslag har av riksdagen numera bifallits.
I en den 14 mars 1919 dagtecknad proposition,
nr 264, har Kungl. Maj:t föreslagit ändrad lydelse av
Transport kronor 226,500,000: —
25
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
19 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt
och skatt för gåva. Enligt detta förslag hava,
såsom framgår av departementschefens i det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet återgivna
anförande, de för skattens beräknande uppgjorda
tarifferna i genomsnitt höjts med 25 procent av nu
gällande .skattesatser, varefter departementschefen ansett
sig kunna såsom inkomst av arvs- och gåvoskatten påräkna
det i statsverkspropositionen angivna beloppet, 15
miljoner kronor.
Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen
bifallen.
Vidare har Kungl. Maj:t genom proposition nr
251 för riksdagen framlagt förslag till förordning om
utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid
köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera
lyxvaror. Sedan kamrarna i anledning av sistnämnda
proposition fattat skiljaktiga beslut, har riksdagen numera
genom gemensam omröstning antagit ett förslag
till förordning i berörda ämne, vilket i åtskilliga hänseenden
avviker från Kungl. Maj:ts förslag.
Åven Kungl. Maj:ts proposition nr 381 med förslag
till vissa ändringar i gällande stämpelförordning
bör i detta sammanhang omnämnas. Genom densamma
har nämligen föreslagits, bland annat, upphävande av
stämpelavgiften för fullmakter, konstitutorial m. m.
På sätt ovan under l:o anförts har statskontoret
enligt det vid propositionen nr 344 fogade utdrag av
protokollet över finansärenden i avgivet utlåtande angående
statsverkets kapitalökningsfond gjort viss framställning
beträffande särskiljande i riksstaten av den
del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som skulle
avsättas till fonden. I anslutning härtill har statskontoret
i berörda utlåtande anfört följande:
»På liknande sätt och av samma anledning synes
i riksstaten inkomsttiteln stämpelmedel böra upptagas
sålunda:
Prop. 251.
Prop. 381.
Prop. 344.
Transport kronor 226,500,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt 63 höft. (''Nr 72.) 4
Utskottet.
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000:
Stämpelmedel, bevillning:
a) arvsskatt och skatt för gåva--— — —-
b) stämpelmedel i övrigt — -— —- — ''— — —
Säger för stämpelmedel------“ —•»
Uti den i propositionen nr 406 framlagda nya
inkomstberäkningen hava ifrågavarande intäkter upptagits
på följande sätt:
Stämpelmedel, bevillning:
1) Arvsskatt och
skatt för gåva ... kr. 15,000,000
2) Övriga stämpelmedel
............ » 34,500,000 kr. 49,500,000.
I Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förevarande
inkomsttitel har hänsyn tagits till de genom de ovannämnda
propositionerna nr 98 och 264 föreslagna höjningarna
av fondstämpeln och arvsskatten.
Beträffande den nya beskattningen av vissa förvärv
av pärlor, äkta stenar m. m. har bevillningsutskottet i sitt
betänkande i ämnet (nr 46) anfört, bland annat, följande:
»Chefen för finansdepartementet har icke meddelat
någon beräkning av den inkomst, som ansetts kunna
väntas inflyta genom ifrågavarande stämpelbeskattning;
och efter vad bevillningsutskottet erfarit har det icke
ansetts möjligt att åstadkomma någon sådan beräkning.
Utskottet har sökt göra sig underrättat om de inkomster
av motsvarande beskattning, som influtit i Norge och
Danmark. Från Norge har meddelats, att material för
sådan uppgift saknas, under det att från Danmark upplysts,
att skatten inbragt under tiden oktober 1917—
april 1918 omkring 148,000 kronor och under tiden
april 1918—mars 1919 omkring 352,000 kronor. I vad
mån dessa siffror kunna läggas till grund för en beräkning
av den sannolika inkomsten av eu liknande
beskattning hos oss, torde vara svårt att bedöma.»
Bevillningsutskottet, som av särskild anledning
icke varit i tillfälle att tidigare avgiva betänkande i_
Transport kronor 226,500,000
27
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
anledning av ovannämnda proposition nr 381, däri, på
sätt ovan är nämnt, föreslagits bland annat upphävande
av stämpelavgiften för fullmakter, konstitutorial m. m.,
har numera beslutat tillstyrka bifall till propositionen.
Icke heller här föreligger någon beräkning av den statsfinansiella
betydelsen av ändringen.
Varken inkomstökningen genom beskattningen
av pärlor och vissa andra lyxvaror eller den inkomstminskning,
som föranledes av bifall till vad bevillningsutskottet
kommer att föreslå i anledning av propositionen
nr 381, torde kunna vara av någon större betydelse,
då det gäller att fastställa slutsumman för denna
inkomsttitel. Utskottet har därför ansett sig kunna bortse
från nu omnämnda förhållanden vid ifrågavarande beräkning.
Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har
stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år
1918 utgjort 72,948,434 kronor 71 öre samt under
månaderna januari—april 1919 belöpt sig till 26,962,670
kronor 7 öre.
Den betydande inkomstökning, som de sålunda
numera tillgängliga siffrorna utvisa, har synts utskottet
böra föranleda någon höjning av den av Kungl. Maj:t beräknade
slutsumman för denna inkomsttitel. Då, på
sätt ovan erinrats, Kungl. Maj:t tagit hänsyn till den
numera beslutade höjningen av skattesatserna för arv
och gåva, torde höjningen böra avse endast övriga
stämpelmedel; för dessa har utskottet ansett sig böra
ifrågasätta ett beräknat belopp av 37,000,000 kronor.
Riksdagen har numera, som ovan erinrats, på statsutskottets
hemställan avslagit ovannämnda proposition nr
344, i vad den avsåg inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond.
I anledning därav har bevillningsutskottet,
som erhållit remiss å propositionen, i vad den
avser viss ändring i förordningen om arvsskatt och skatt
för gåva, denna dag beslutat avstyrka bifall till propositionen
i sistberörda del. Nyss omförmälda ändring innefattade,
att särskilda arvsstämplar skulle införas, vilket
Transport kronor 226,500,000: —
Statskontoret.
Statsverkspropositionen.
Trop. 406.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 226,500,000: —
var en förutsättning för att arvs- och gåvoskatten skulle
kunna särskilt redovisas.
Vid nu angivna förhållanden torde stämpelmedlen
böra upptagas på sätt hittills varit brukligt.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt och skatt för gåva
15,000,000 kronor, måtte för år 1920
beräknas till .............................. kronor 52,000,000 —
5:o.
Lastpenningarna.
Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat
upptagits till 900,000 kronor, har statskontoret
meddelat, att desamma utgjort:
år 1913
» 1914
» 1915
» 1916
» 1917
kronor 815,354
» 761,392
» 813,831
» 791,161
» 453,892.
Statskontoret har vidare anfört:
»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra
minskas med beloppet av restitutioner, vilket belopp
dock för år 1917 endast uppgått till 2,017 kronor.
Då man får antaga att normala förhållanden i
avseende å skeppsfarten återinträtt år 1920, har statskontoret
för detta år upptagit lastpenningarna till
800,000 kronor.»
Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått
i statsverkspropositionens riksstatsförslag samt i
Transport kronor 278,500,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. . 29
Transport kronor 278,500,000: - den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen.
Enligt meddelanden från generaltullstyrelsen debiterades
lastpenningarna för år 1918 med 451,692 kronor
64 öre och utgjorde:
År 1917
kronor
År 1918
kronor
År 1919
kronor
Under
januari ............
77,622
43
45,366
52
36,705
76
»
februari............
24,580
92
36,670
80
27,595
19
»
mars ..............
18,390
93
37,908
88
25,475
26
»
april ...............
27,681
50
36,217
76
37,781
24
Summa
148,275
78
156,163
96
127,557
45
Utskottet hemställer,
att lastpenningarna må för år
1920 beräknas till.................... kronor 800,000: —
6:o.
Krigskonjunkturskatt.
Krigskonjunkturskatt skall enligt bestämmelserna
i förordningen om krigskonjunkturskatt den SO juni
1916 på grund av taxering under år 1916 och följande
år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det
av nuvarande krigstillstånd framkallade läget.
Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten
i sin förutnämnda skrivelse den 12 december 1918 anfört
följande:
»Taxering enligt nämnda förordning äger rum
årligen till och med året efter det, under vilket genom
nådig kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall
anses hava upphört. I enlighet härmed lärer väl taxering
komma att ske även 1920, och således skatt för detta
Transport kronor 279,300,000: —
Utskottet.
Statskontoret.
Departements
chefen.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 279,300,000: —
år böra beräknas. Emellertid äro förhållandena sådana,
att det tydligen är omöjligt att finna några hållbara
grunder för en sådan beräkning.»
Statskontoret har uppfört skatten med samma belopp
som förekommer i 1919 års riksstat, 80,800,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 9 januari 1919 har chefen för finansdepartementet
i fråga om denna skatt anfört följande:
»I överensstämmelse med gällande förordning skall
även för år 1920 upptagas krigskonjunkturskatt, vilken
emellertid, ifall fred inträder under innevarande år, därefter
upphör. De starka anmärkningar, som gjorts mot
denna skatteform, skulle ha föranlett igångsättande av
en genomgripande revision, syftande såväl till lindringar
i vissa avseenden som till skärpningar i andra, därest
skatten skolat i ännu måhända flera år ha utgått. Då
numera synes vara tydligt, att frågan begränsar sig till
1920 års krigskonjunkturskatt, får givetvis den av mig
förberedda revisionen mera karaktären av jämkningar
för att råda bot på särskilt skarpt framträdande olägenheter.
Ifrågasatta ändringar komma att sänka skatteintäkten,
och anser jag mig därför icke kunna beräkna
skattetiteln till högre belopp än statskontoret föreslagit.»
»Den intäkt statsverket kan komma att erhålla av
krig skönj tinktur skatten för år 1920 undandrager sig av
väsentligen tvenne grunder varje säkrare uppskattning.
Dels lärer man icke nu kunna med någon bestämdhet
upptaxera storleken av de merinkomster under år 1919,
å vilka skatten skall utgå. Dels äro vissa jämkningar
i bestämmelserna, som jag förut framhållit, ifrågasatta,
vilka måhända ganska avsevärt kunna beskära skatteintäkten.
Aven med genomförande av sådana lindringar
i skatteförordningen och med nödig hänsyn till de med
sannolikhet vikande konjunkturerna torde man kunna
— under den av mig förut angivna förutsättning beträffande
sambandet med den allmänna inkomst- och
förmögenhetsbeskattningen — våga upptaga krigskon
Transport
kronor 279,300,000: —
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 279,300,000: —
junkturskatten å 1920 års stat till ungefär det av statskontoret
föreslagna beloppet, vilket är mindre än tredjedelen
av det belopp om 300 miljoner kronor, som sannolikt
debiteras för år 1918. Jag föreslår sålunda, att
inkomsttiteln i fråga beräknas till 80 miljoner kronor.»
I förslaget till riksstat för år 1920 är krigskonjunkturskatten
uppförd med 80 miljoner kronor.
Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition
nr 258 har Kungl. Maj:t föreslagit vissa ändringar
i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt,
vilka medföra en avsevärd sänkning av skattens
avkastning. Sålunda avsåg propositionen, att tariffen
skulle sänkas med 20 procent, att vid den skattefria
inkomstdelens fastställande skulle påläggas 20 procent
av medelinkomsten 1913—1914 samt att nya företag
och anläggningar skulle befrias från krigskonjunkturbeskattning.
Sedermera bar riksdagen på förslag av
bevillningsutskottet (bet. nr 51) beslutat sådana ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag, vilka ytterligare nedbringa
ifrågavarande inkomst. Riksdagens beslut innefattar
nämligen en böjning av vardera av nyssnämnda
procentsiffror till 25 procent.
Till statsrådsprotokollet för den 27 maj 1919 bar
departementschefen vid motiveringen för prop. nr 406,
efter att hava erinrat om ovanstående, beträffande krigskonjunkturskatten
anfört, bland annat, följande.
Med stöd av den utredning, som förelåge rörande
dels 1918 års och dels 1919 års krigskonjunkturskatt,
kunde en säkrare uppskattning nu göras än vid tiden
för statsverkspropositionens avlåtande. För 1919 både
utredningen givit till resultat, att en inkomst av 220
miljoner kronor syntes sannolik. Departementschefen
anmärkte härtill bland annat, att de många klagomålen
i krigskonjunkturskattemål kunde medföra avbränningar,
vilkas storlek för närvarande undandroge
sig varje säkert bedömande.
Statsverkspro
positionen.
P/op. 258.
Prop. 406.
Transport kronor 279,300,000:
Utskott et.
32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 279,300,000: —
Självfallet måste krigskonjunkturskatten för år
1920, även med oförändrad tariff, inbringa långt mindre
än för år 1919. Vikande konjunkturer och stigande
prisnivå i förening måste på en merinkomstbeskattning
utöva ett synnerligen kraftigt inflytande. Det syntes
departementschefen icke rådligt att räkna med mer än
ungefär halva skatteintäkten från år 1919 under förutsättning
av oförändrade bestämmelser.
Den reduktion av skatten, som föranleddes av ovan
omnämnda ändrade bestämmelser ansåge departementschefen
icke kunna taxeras lägre än till inalles 40 procent
av hela skattebeloppet.
I enlighet Härmed har krigskonjunkturskatten i
den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen
nedsatts till 65 miljoner kronor.
Bevillningsutskottet har genom statsbokföringskommittén
beträffande denna inkomsttitel för år 1918
erhållit följande uppgifter:
Influtet............................................ kronor 376,119,248: 39
Utbetalt ................................... » 71,810,573:24
Netto............................................... kronor 304,308,675: 15.
I likhet med chefen för finansdepartementet har
bevillningsutskottet ansett, att den av Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen gjorda beräkningen av krigskonjunkturskatten
till 80,000,000 kronor bör, efter de
ändringar av grunderna för skattens utgående, vilka
sedermera dels på Kungl. Maj:ts förslag, dels i enlighet
med utskottets hemställan av riksdagen beslutats,
underkastas någon nedsättning. Åven med iakttagande
av nödig försiktighet har utskottet emellertid ansett,
att en så betydande sänkning som Kungl. Maj:t nu
föreslår icke är påkallad, utan har utskottet för sin
del stannat vid att förorda ett beräknat belopp av
75,000,000 kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
att krigskonjunkturskatt måtte
för år 1920 beräknas till ...... kronor 75,000,000: —
Transport kronor 354,300,000: —
Bevillning.‘iutskottets betänkande Nr 72.
33
Transport kronor 354,300,000: —
7:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava influtit med:
år 1914......................................................kronor 58,217,725
» 1915..................................................... » 54,850,960
» 1916..................................................... » 60,956,020
» 1917................................................... » 42,535,692.
I ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar
och restitutioner.
I riksstaten för år 1919 äro tullmedlen upptagna
till ett belopp av 70,000,000 kronor.
En översikt över krigsförhållandenas inverkan på
denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden
under åren 1914—1918. I denna tablå äro
inga avdrag gjorda.
Statskontoret.
1914
1915
1916
1917
1918
Under januari ...
5,467,027
4,782,442
. 4,636,809
4,518,086
3,098,374
» februari...
5,117,622
4,486,499
4,777,909
3,757,880
2,662,119
* mars......
5,919,211
5,007,890
5,653,836
3,632,292
2,970,872
» april ......
5,959,304
5,516,552
4,978,212
3,062,163
3,197,319
» maj ......
6,447,068
5,472,225
6,223,255
3,370,333
3,412,116
» juni ......
5,591,168
4,309,138
5,220,413
3,403,150
2,528,810
» juli.........
5,309,062
4,443,099
5,595,022
4,418,172
2,850,666
» augusti...
2,384,253
4,193,305
5,749,554
4,029,951
2,656,311
> september
3,422,354
4,475,820
5,729,843
2,884,414
3,821,342
» oktober...
4,627,145
4,379,878
4,841,744
3,351,922
3,533,169
» november
4,851,935
4,402,306
4,748,300
3,772,320
3,129,085
» december
4,845,228
4,688,088
4,187,636
3,500,954
—
Summa
59,941,377] 56,157,242
62,242,533
43,701,637
33,860,183
Transport kronor 354,300,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 saml. 63 käft. (Nr 72.) 5
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 354,300,000: —
Jämför man talen i de senare kolumnerna av
förestående tabell med motsvarande tal i den första
kolumnen, finner man, att tulluppbörden under de olika
månaderna av nedannämnda år i procent av samma
uppbörd under motsvarande månader av år 1914 ställt
sig sålunda:
1915
1916
1917
1918
Januari ...............
87.48
%
82.98 %
82.64 %
56.67 %
Februari ...........
87.6 7
»
93.3 6
73.43
7>
52.02 »
Mars ..................
84.60
»
95.52
»
61.36
»
50.19 »
April ..................
92.6 7
83.54
»
51.38
>
53.6 5 »
Maj ..................
84.88
»
96.53
52.2 8
»
52.93 »
Juni ..................
77.07
T>
93.3 7
60.8 7
»
45.23 »
Juli ..................
83.69
»
105.3 9
»
83.22
3>
53.6 9 »
Augusti...............
175.88
241-15
169.0 2
111.41 »
September............
130.78
>
167.42
»
84.28
»
111.66 »
Oktober...............
94.66
104.64
»
72.4 4
»
76.36 »
November............
90.73
»
97.86
»
77.7 6
>
64.4 9 »
December............
96.7 6
»
86.43
72.26
—
Medeltal
93.69 %
103.84 %
72.91 %
61.46 %
Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter
har statskontoret beträffande denna inkomsttitel
anfört följande:
Beräknade man avkortningar och restitutioner till
ungefär samma belopp som år 1917 eller 1,165,945
Äronor, erhölle man för den behållna inkomsten det
runda beloppet 35,770,000 kronor.
»Härvid», fortsätter statskontoret i sin skrivelse
den 12 december 1918, »är nu att märka, att spannmålstullarna
varit under innevarande år suspenderade.
Beloppet av dessa tullar för tiden före den 27 december
1914 och det beräknade beloppet av den uteblivna tullinkomsten
efter sagda tidpunkt har enligt uppgift från
generaltullstyrelsen utgjort:
Transport kronor 354,300,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 95
Transport kronor 354,300,000: —
1912 kronor 11,249,000
1913 » 12,192,000
1 januari—27 december ......... 1914 » 7,724,000
27 december 1914—31 december.
.......................................... 1915 » 12,441,000
1 januari—30 september......... 1916 » 7,699,000.
För år 1920 lärer man för den händelse, spann
målstullarna
åter satts i kraft, kunna beräkna en uppbörd
av sådana tullar å 12,200,000 kronor.
Om man för övriga tullinkomster beräknar samma
inkomst som under innevarande år eller, enligt vad ovan
anförts, 35,770,000 kronor, får man för år 1920 ett
totalbelopp av 47,970,000 kronor.
Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel
en av dem, på vilka världskrisen har en synnerligt
kraftig verkan. Ville man ur sina beräkningar eliminera
krigets inverkan, finge man utgå från den behållna tullinkomsten
under femårsperioden 1909—1913, vilken
uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal om året med
en årlig ökning av i medeltal 2,769,067 kronor. Om
man till nämnda medelinkomst ...... kronor 62,061,912
lade den ökning som belöpte från
mitten av femårsperioden 1909—
1913 till år 1920 eller....................... » 24,921,603
erhölle man........................................... kronor 86,983,515.
Vid förestående beräkning äro frånräknade alla
avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för
beslagarandeiar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter samt tull tjänstemäns andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för
dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppföids ett
anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det nyss
beräknade beloppet av tullmedel för år 1920 läggas ett
mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i tullverkets
stat beräknats till 500,000 kronor. Man kommer
då till ett belopp av i runt tal 87,500,000 kronor.
Transport kronor 354,300,000: —
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 354,300,000: —
Då samma skäl, som framfördes för spannmålstullarnas
uteslutande ur 1919 års riksstat, även synas
kunna anföras beträffande beräkningen för år 1920, bör
förenämnda summa 87,500,000 kronor, nedsättas med
ett belopp, som i det närmaste motsvarar den beräknade
i nkomsten av spannmålstullarna eller till 75,300,000 kronor.
Det sålunda beräknade beloppet, vilket är ungefär
dubbelt så stort som tulluppbörden för innevarande år,
är den inkomst av tullmedel, som man haft rätt att
vänta för år 1920, om en normal utveckling ägt rum
utom i det hänseendet, att livsmedelsförhållandena antagits
kräva spannmålstullarnas upphävande. Emellertid
hava särskilt på senare tider många tecken visat
sig, som varsla om hinder och inskränkningar i vår
handel. Statskontoret har därför ansett säkrast att i
riksstaten för år 1920 räkna med någon nedsättning
av nyssnämnda belopp och föreslår, att ifrågavarande
inkomsttitel beräknas till en rund summa av 70,000,000
kronor eller samma belopp, som upptagits i riksstaten
för år 1919.
Statskontoret erinrar i detta sammanhang om vad
statskontoret i sina skrivelser med inkomstberäkningar
för åren 1918 och 1919 påpekat, att penningvärdets
nedgång visserligen är utan inverkan på de i det föregående
beräknade beloppen av tullinkomster, eftersom
dessa utgå i proportion till vikten av de förtullade
varorna, men att just därför nämnda nedgång i realiteten
innebär en sänkning av tullen i förhållande till de förtullade
varornas värde.»
Med sistnämnda belopp, 70,000,000 kronor, hava
tullmedlen uppförts i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
intagna förslag till riksstat.
Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,
att tulluppbörden under år 1918 uppgått till 37,241,604
kronor samt att debiterade tullmedel för tiden januari
—april 1919 utgjort 18,939,065 kronor 39 öre. För
Transport kronor 354,300,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 37
Transport kronor 354,300,000: —
samma tid 1918 utgjorde debiterade tullmedel 11,928,683
kronor 47 öre.
Utskottet, som icke vill ifrågasätta någon ändring
av det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet för denna
inkomsttitel, hemställer,
att tullmedlen må för år 1920
beräknas till................................. kronor 70,000,000: —
8:o.
Sockerskatten.
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran, att den i budgeten inginge med det debiterade
beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda
skrivelse den 12 december 1918 anfört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattningen av socker skulle för allt socker, som
efter den 1 september 1906 inom riket tillverkades
eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk
erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För
socker, som till riket infördes, skulle därjämte erläggas
tull enligt tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid
skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år
1912 till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för
kilogram. Från denna höjning undantogs dock det
socker, som tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna
i Östergötland och Västergötland samt vid
den under anläggning varande råsockerfabriken på
Öland, för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913
års utgång skulle utgå med det gamla beloppet eller
13 öre per kilogram. 1913 års riksdag medgav de
förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i
sockerskatten och fastställde skattebeloppet för socker
från dessa fabriker för tiden intill 1918 års utgångtill
12 öre för kilogram.
Statsko ntoret.
Transport kronor 424,300,000:
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 424,300,000: —
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år
1901—1902
råsocker .................
................ 106,004
ton
»
1902—1903
» ................
................ 107,681
»
1903—1904
» .................
................ 110,824
»
»
1904—1905
» .................
................ 108,530
»
»
1905—1906
» .................
............... 118,494
»
»
1907
raffinad .................
................ 117,525
»
1908
» .................
............... 116,686
»
1909
)) .................
................ 99,726
»
»
1910
» ................
............... 116,826
»
»
1911
» ................
............... 124,592
))
»
1912
» .................
................ 126,504
»
)>
1913
» .................
................ 130,307
»
)>
1914
» ................
................ 135,984
»
»
1915
» .................
................ 151,719
»
»
1916
» ...............
............... 131,548
»
»
1917
» .................
................. 105,406
eller för femårsperioden 1913—1917 i medeltal 130,993
ton.
Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd
med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund av
stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs
främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)
gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års
senare riksdag i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts nådiga
proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med
ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp
höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och
i 1.917 års riksstat till 24,000,000 kronor, för att i 1918
och 1919 årens riksstater nedsättas till resp. 21,000,000
kronor och 15,600,000 kronor.
Under januari—november innevarande år hava till
fritt bruk utlämnats 96,259 ton. Om under innevarande
månad utlämnas lika mycket som under december månad
nästlidet år eller 10,774 ton, skulle sammanlagda kvanti
Transport
kronor 424,300,000: - —
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 424,300,000: —
teten av till fritt bruk under år 1918 utlämnat socker
uppgå till 107,033 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads
slut utgjort 8,617,292 kronor. Förutsatt att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,696,023 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas
till 10,313,315 kronor.
Genom tullverket bär, enligt meddelande från
generaltullstyrelsen, under januari—november månader
innevarande år debiterats sockerskatt med 716,486 kronor.
Om motsvarande uppbörd under innevarande månad
blir lika stor som under december 1917 eller 176,452
kronor, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten
för hela året att uppgå till 892,938 kronor.
Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,
att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för
innevarande år beräknas till 11,206,253 kronor.»
Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit
följande, den 7 december 1918 daterade promemoria
angående beräkning av sockerskatten för 1918, 1919
och 1920:
»Under tiden 1 januari—
30 november 1918 uppgår den
debiterade skatten till ................. kronor 8,617,292: it
Om utlämningen till fritt
bruk under december 1918 blir densamma
som under december 1917,
kommer för denna månad att debiteras
.................................................. » 1,696,022: so
Summa under 1918 debiterad
skatt...................................................kronor 10,313,314: 9 7.
För 1919 gäller samma beräkning som i P. M.
den 21 maj, enligt vilken skatten för 1919 beräknas till
15.6 miljoner kronor.
Transport kronor 424,300,000: —
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
Statskontoret.
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 424,300,000: —
Då skattesatserna kunna beräknas bliva oförändrade
under 1920, och då för närvarande inga antaganden
kunna göras om betodlingens ökning eller
minskning, torde man för 1920 ej böra beräkna större
skatteinkomst än för 1919 eller 15—16 miljoner kronor.»
Berörda P. M. den 21 maj 1918- finnes intagen i
bevillningsutskottets betänkande den 17 juni 1918 (nr
67) angående bevillningarn-a för år 1919.
I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret
biträdda uttalande har titeln i förslaget till riksstat
upptagits med oförändrat belopp 15,600,000 kronor.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1918 debiterats med 10,043,036 kronor 97 öre
och influtit med 10,023,801 kronor 17 öre, under
januari—april månader 1919 debiterats med 4,402,951
kronor 32 öre och inbetalts med 4,958,753 kronor 86
öre samt under samma tid 1918 debiterats med 3,528,022
kronor 8 öre och inbetalts med 4,849,827 kronor 68 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att sockerskatten må för år 1920
beräknas till................................ kronor 15,600,000: —
9:o.
Tobaksskatten.
Tobaksskatten är i 1919 års riksstat upptagen till
19,500,000 kronor.
För månaderna januari—oktober år 1918 har
nu ifrågavarande skatt, enligt vad statskontoret i sin
skrivelse den 12 december 1918 meddelat, influtit med
ett belopo av 23,691,033 kronor.
Transport kronor 439,900,000: —
41
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 439,900,000: —
Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för
år 1920 har statskontoret åberopat en till statskontoret
från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet överlämnad
promemoria, i vilken anförts:
»Statsverkets inkomst å tobak under år 1918
torde komma att uppgå till:
Inbetald tobaksskatt för december
1917 .............................. kronor 1,791,078: 06
Inbetald tobaksskatt för januari
—oktober 1918 .................. » 23,691,036: 6 7
Uppskattad tobaksskatt för november
1918 ........................ » 2,500,000: —
kronor 27,982,114: 73.
Utdelning å stamaktier i
aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
för verksamhetsåret 1917,
utbetald den 15 maj 1918 ......... » 4,770,000: —
Tull för oarbetad tobak för
år 1918 cirka ................................. » 3,300,000: —
Tull för arbetad tobak för
år 1918 cirka ................................. » 2,300,000: —
kronor 5,600,000: —.
För att bedöma, i vad mån här ovan angivna inkomstbelopp
kunna påräknas inflyta även under 1920,
torde vara av intresse att undersöka de försälj ningsbelopp,
å vilka skatt utgått.
Det omsättningsbelopp, å vilket tobaksskatt utgått
under loppet av sist förflutna 12 månader, utgör i runt
tal 129,000,000 kronor. Motsvarande belopp för år 1917
var 84,000,000 kronor och för år 1916 66,000,000
kronor.
Denna ökning i omsättningsbelopp är beroende
dels därpå, att tobaksmonopolets tillverkningar i stycketal
av cigarrer, cigarr-cigarretter och cigarretter varit
Transport kronor 439,900,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.) 6
Statsverks
propositionen.
TJiskottet.
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 439,900,000: —
större och priset per enhet varit högre än under föregående
år, samt dels därpå, att importen av mycket
dyra cigarrer i avsevärd grad stegrats. Så importerades
år 1918 47,731,000 cigarrer med ett priskurantpris av
25,623,000 kronor och 1917 blott 22,485,000 cigarrer
med ett pris av 5,730,000 kronor.
Statens inkomst av tobaksskatten beror ytterst
på, huru mycket allmänheten är villig offra på tobaksvaror.
Det är möjligt, att förhållandena bliva sådana,
att allmänheten visar sig villig och har förmåga att
betala samma belopp under 1920 som under 1918.
Försiktigheten bjuder emellertid att räkna med ett något
mindre omsättningsbelopp för 1920. Vidare torde man
böra räkna med, att den stora importen av dyra cigarrer
minskas.
Med dessa förutsättningar skulle man komma
till följande uppskattning av statens inkomst å tobak
för år 1920:
Tobaksskatt.............................
....... kronor
25,000,000: —
Utdelning å stamaktier..........
....... »
5,000,000: —
kronor
30,000,000: —
Tull för oarbetad tobak .......
....... »
4,500,000: —
» » arbetad » .......
....... »
1,000,000: —
kronor
5,500,000: —
varförutom en mindre inkomst bör inflyta i tull å tobaksvaror,
importerade av resande.»
I enlighet med förestående uppskattning har stats- ''
kontoret upptagit tobaksskatten till 25,000,000 kronor.
Med enahanda belopp ingår titeln jämväl i förslaget
till riksstat för år 1920.
Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget
svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1918
framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet
utgjort 30,095,670 kronor 47 öre samt att till
statskontoret under år 1918 inbetalts:
Transport kronor 439,900,000: —
43
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 439,900,000: —
för december 1917 ........................ kronor 1,791,078: 06
» januari—november 1918 ...... » 26,924,697^6 0
kronor 28,715,775: 66
Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet bar i tobaksskatt till
riksbanken under år 1919 inlevererats 15,787,805 kronor
25 öre, därav 3,170,972 kronor 87 öre utgjorde för december
1918 upplupen skatt och återstoden, 12,616,832
kronor 38 öre, för tiden januari—april 1919 upplupen
skatt.
Med stöd av sålunda meddelade siffror och med
beaktande särskilt därav, att det för de fyra första
månaderna detta år upplupna och till riksbanken inlevererade
skattebeloppet motsvarar ett belopp för år av icke
mindre än omkring 37,850,000 kronor, har bevillningsutskottet
ansett förevarande beräkning kunna höjas med
5,000,000 kronor.
Utskottet hemställer således,
att tobaksskatten måtte för år
1920 beräknas till .................. kronor 30,000,000: —
10:o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket har utgjort:
år 1913
» 1914
» 1915
» 1916
» 1917
liter 45,244,045
» 38,791,008
» 26,997.834
» 28,820,574
» 9,417,993
eller i medeltal för dessa fem år 29,854,291 liter.
Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret
meddelat följande översikt för femårsperioden 1913—
1917:
Statskontoret.
Transport kronor 469,900,000: —
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport krono!'' 469,900,000: —
Influten
skatt
Avkortningar
och
restitutioner
Statsverket
behållet
år 1913 ........................
23,791,111
1,501,654
22,289,457 ''
» 1914 ........................
22,203,575
1,468,781
20,734,794
» 1915 ........................
23,563,565
1,396,822
22,166,743
» 1916 ........................
18,804,589
1,474,228
17,330,361
» 1917 ........................
4,285,551
1,174,332
3,111,219
Enligt en statskontoret tillhandakommen promemoria
har kontrollstyrelsen beräknat brännvinstillverkningsskatten
sålunda:
Vi—Vid 1919: endast jästbrännvinstillverkning
..........................................kronor 2,100,000
Vio—31/i2 1919: endast jästbrännvinstillverkning.
........................................... » 700,000
kronor 2,800,000
Vi—7io 1920: 7s av normal tillverkning kronor 4,000,000
7io—37ia » » » » » » 4,000,000
kronor 8,000,000.
Med'' sist angivna belopp har denna skattetitel
ingått i förslaget till riksstat för år 1920.
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
har brännvinstillverkningen under år 1918 uppgått
till 12,060,775.8 liter. Under januari—april 1919
har brännvinstillverkningen uppgått till 7,315,598.3 liter.
Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har
brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto
under år 1918 3,301,991 kronor 87 öre och under månaderna
januari—april 1919 2,093,480 kronor 20 öre.
För samma månader 1918 utgjorde brännvinstillverkningsskatten
1,285,900 kronor 91 öre.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, hemställer
således,
att brännvinstillverkningsskatten
må för år 1920 beräknas till kronor 8,000,000: —
Transport kronor 477,900,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 45
Transport kronor 477,900,000: —
ll:o.
Brännvinsförsäljningsmedel.
Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,
enligt den lydelse 25 § i gällande förordning
angående försäljning av brännvin erhållit genom
förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling
nr 197), numera tillfalla statsverket, samt att
de med ett belopp av 6,000,000 kronor upptagits i 1919
års riksstat bland »egentliga statsinkomster», under avdelningen
»tullar och acciser», vidare meddelat, att
brännvinsförsäljningsmedlen för nedannämnda år uppgått
till följande belopp:
år 1910 ................................................. kronor 16,831,708
» 1911 ................................................ » 19,051,380
» 1912 .................................................. » 19,426,838
» 1913 ................................................. » 19,379,662
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
Åren 1915, 1916 och 1917 utgjorde den behållna
inkomsten av denna titel respektive 17,012,176,
18,301,733 och 14,249,766 kronor.
I en statskontoret tillhandakommen P. M. av den
7 december 1918 angående beräkning av brännvinsförsäljningsmedlen
i 1920 års riksstat har kontrollstyrelsen
anfört:
»Uti 1918 års riksstat beräknades brännvinsförsäljningsmedlen
till 4,000,000 kronor och i 1919 års riksstat
beräknades samma medel till 6,000,000 kronor.
Ehuru verksamheten under år 1917 av flera omständigheter
var inskränkt och brännvinsförsäljningsbolagen
ej hunno att i tid vidtaga erforderliga åtgärder
för att möta de förändringar, som inskränkningarna
i försäljningen medförde, inlevererade bolagen i början
av år 1918 såsom vinst av 1917 års rörelse omkring
Transport kronor 477,900,000: —
Statskontoret
Statsverks
propositionen.
Utskottet.
46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 477,900,000: —
7,930,000 kronor, sålunda nära dubbelt mot den beräknade
vinsten.
Huru avkastningen av rörelsen under år 1918
kan komma att utfalla, är ännu icke med visshet känt,
men hava bolagen anmodats att snarast möjligt under
denna månad inkomma med preliminära beräkningar
beträffande nettovinsten. Att döma av uppgifter, som
lämnats av olika bolag under hand, synes emellertid
avkastningen hos dessa bolag genomgående bliva betydligt
större än under år 1917. Anledningen härtill är
huvudsakligen, att bolagen under år 1918 genom högre
pris uppvägt den betydande minskning, som försäljningen
undergått på grund av varuknappheten.
Det är sannolikt, att samma förhållande kommer
att äga rum under år 1919. Vinstresultatet kommer
att röna inflytande jämväl därav, att all rusdryckshandei
från och med 1919 års ingång kommer att utövas
av bolagen.
Under förutsättning att spritdrycks- och vinhandeln
ej kommer att inskränkas under år 1919, torde
man kunna räkna med uppkomsten av en vinst å minst
12,000,000 kronor av rörelsen under år 1919.
På grund härav synes rusdrycksförsäljningsmedlen
i 1920 års riksstat böra beräknas till 12,000,000 kronor.»
I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda
föreslagit, vartill statskontoret uttalat sin anslutning,
hava brännvinsförsäljningsmedlen upptagits i förslaget
till riksstat för år 1920 till 12,000,000 kronor.
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
hava brännvinsförsäljningsmedlen uppgått till
år 1917............................................. kronor 8,138,113:79
» 1918............................................. » 12,171,796:87
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts beräkning av denna bevillning, hemställer,
att brännvinsförsäljningsmedlen
må för år 1920 beräknas till kronor 12,000,000: —
Transport kronor 489,900,000: —
47
Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.
Transport kronor 489,900,000: —
12:o.
Maltskatten.
Under femårsperioden 1913—1917 har statsverket
av denna skattetitel haft följande behållna inkomst:
& 1913 ................................................... kronor 5,236,867
» 1914 ...................................................... » 5,473,469
» 1913 ...................................................... » 5,469,331
» 1916 .................................................... » 5,843,562
» 1917 ...................................................... » 3,086,185.
Statskontoret, som meddelat ovanstående siffror
och beräknat 1918 års uppbörd av maltskatt till 913,557
kronor, har vidare i sin skrivelse den 12 december 1918
meddelat, att kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av
denna skatt sålunda:
Vi Vi o 1919: enligt antagliga ransoneringen av malt
för året.................................................. kronor 750,000
Vits—3l/i2 4949 enligt antagliga ransoneringen
av malt för året............ » 250,000
kronor 1,000,000
Vi~Vio 1920: ''/3 av normal avverk
niQg.
........................................................ kronor 1,350,000
Vio—31/i2 1920: Vs av normal avverkning
............................................... » 450,000
kronor 1,800,000.
_ I överensstämmelse med vad statskoutoret i anslutning
härtill föreslagit har titeln i fråga av Kungl.
Maj:t i förslaget till riksstat för år 1920 uppförts med
1,800,000 kronor.
Statskontoret
Statsverks
propositionen.
Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt
netto under år 1918 830,094 kronor 17 öre och under
januari—april 1919 234,500 kronor 52 öre.
Transport kronor 489,900,000: —
Statskontoret.
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 489,900,000: —
Utskottet, som icke haft något att erinra mot
Kungl. Maj :ts beräkning av denna bevillning, hemställer,
att maltskatten må för år 1920
beräknas till................................. kronor 1,800,000: —
13:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes
i 1904—1906 års riksstater med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats även
för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till
1.500.000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
varit i 1909—1912 års riksstater uppförd. På grund
av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina utlåtanden angående inkomstberäkning för åren
1913, 1914, 1915 och 1916, att titeln måtte
upptagas med förhöjda belopp, nämligen för 1913
med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000 kronor,
för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och för 1916
med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av Kungl.
Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917 var skatten
upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat belopp,
men då inkomsten syntes vara i stigande höjdes beräkningen
av riksdagen till 2,300,000 kronor. På grund
av en av kontrollstyrelsen gjord beräkning är skattetiteln
i riksstaten för år 1918 upptagen med ett till
1.200.000 kronor sänkt belopp, vilket belopp i riksstaten
för år 1919 ytterligare sänkts till 1,000,000 kronor.
Skatten inflöt
Transport kronor 491,700,000: —
49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
år 1913 med
)) 1914 »
» 1915 ))
» 1916 »
» 1917 »
Transport kronor 491,700,000:—''
kronor 1,956,992
» 2,239,522
» 2,140,299
» 2,146,389
» 932,304.
Efter att hava lämnat ovanstående redogörelse har
statskontoret återgivit en av kontrollstyrelsen avgiven
P. M. av den 9 december 1918 angående beräkning av
punschskatten för 1920 års riksstat, i vilken anförts:
»Uti 1918 års riksstat är punschskatten beräknad
till 1,200,000 kronor *>ch i 1919 års riksstat till 1,000,000
kronor.
Punschtillverkningen är i hög grad beroende på
tillgången av socker, arrak och sprit. På grund av
rådande sockerbrist är tilldelningen av socker för punschfabrikation
synnerligen inskränkt. Tillgången på arrak
är på grund av bristande införsel jämväl mycket ringa.
Då det är omöjligt att för närvarande avgöra, i vad
mån tilldelningen av socker för nyssnämnda ändamål
framdeles kan komma att bliva större och arrak genom
import tillföras landet, torde försiktigheten bjuda, att
punschskatten i 1920 års riksstat icke upptages till
högre belopp än i 1919 års riksstat eller 1,000,000
kronor.»
För år 1920 har statskontoret, i likhet med kontrollstyrelsen,
föreslagit, att skatten måtte upptagas
med samma belopp som i riksstaten för år 1919 eller
1,000,000 kronor.
Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.
Statsverks
propositionen.
Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat vtskottct.
att uppbörden av punschstämplar under januari—april
månader 1919 utgjort 78,160 kronor 80 öre, under det
uppbörden för samma tid 1918 utgjorde 381,321 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
Transport kronor 491,700,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.) 7
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Transport kronor 491,700,000: —
mot Kungl. Maj:ts beräkning av denna bevillning,
hemställer,
att stämpelavgiften för försäljning
av punsch, arrak och rom för
år 1920 må beräknas till ...... kronor 1,000,000: —
Summa kronor 492,700,000: —
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1920
äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika
med inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets
till statsverket indragna tionde uppförda under rubriken
»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under
förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets
ovan intagna förslag än även att inkomsttitlarna
mantalspenningar och prästerskapets till
statsverket indragna tionde i riksstaten uppföras med
de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, resp. 900,000
kronor och 1,841,000 kronor, kommer totalsumman
under berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade
riksstaten att uppgå till 495,441,000 kronor.
14:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1920 återfinnas, liksom
i riksstaten för innevarande år, postverkets inkomster under rubriken
»B. Inkomster av statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.
» Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts överskottet
mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader, och postmedlen
upptagas alltså numera i riksstaten till beräknad weffoinkomst och icke,
såsom före år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
I fråga om postverket utvisade 1919 års inkomststat följande siffror:
inkomster, bevillning.............................................................. 47,615,000 kronor
driftkostnader.......................................................................... 43,015,000 »
överskott...................................................... 4,600,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse med förslag till beräkning av
postverkets inkomster för år 1920 anfört bland annat följande:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 51
»Postverkets inkomster kunna sammanföras under följande tre
huvudgrupper:
inrikes rörelsen,
utrikes » och
stämpel »
av vilka man kan säga, att de i den första gruppen äro nästan ensamma
avgörande vid beräkning av postverkets inkomster.
Under vanliga förhållanden torde man på den inrikes rörelsen
kunna beräkna eu inkomststegring från år till år av 4 å 5 procent.
Emellertid har den inrikes rörelsen under de senaste åren fått
ett starkt inslag av alldeles tillfällig natur, vilket gör, att för närvarande
ifrågavarande grund icke låter sig utan vidare användas ens vid en mycket
summarisk beräkning, den enda, om vilket det under nu rådande osäkra
förhållanden överhuvud kan vara fråga. Generalpoststyrelsen syftar här
på den mycket stora ökningen av tjänsteförsändelserna, härrörande från
de för reglering under nuvarande kristid av skilda orsaker inrättade
kommissionerna. Uppbörden för tjänsteförsändelser var år 1913 omkring
1,200,000 kronor och hade under år 1917 stigit till cirka 3,000,000
kronor, motsvarande en ökning av 150 procent. Enbart från 1916
till 1917 uppgick ökningen till omkring 67 procent. För år 1918 anses
å tjänsteförsändelser belöpande postavgifter komma att uppgå till omkring
5 miljoner kronor. Med utgång från ovan angivna tjänstefrankoteckensuppbörd
för år 1913 skulle under normal ökning tjäustefrankoteckensuppbörden
för år 1918 kunnat beräknas till inemot 2,000,000 kronor.
Den alldeles tillfälliga inkomsten av tjänsteförsändelser för år 1918
kan sålunda uppskattas till omkring 3,000,000 kronor. Att räkna med
en fortsatt stegring av denna tillfälliga uppbörd torde icke vara tillrådligt.
Fastmer torde försiktigheten bjuda att räkna med, att ovanberörda
kommissioners verksamhet nu nått sin högsta höjd, och att under
år 1919 en tillbakagång vore att emotse, en tillbakagång, som komme
att ökas under år 1920.
Vid de följande beräkningarna vill generalpoststyrelsen fördenskull
föra denna tillfälliga inkomst från kristidskommissionerna för sig.
Vidare är vid dessa beräkningar att taga hänsyn därtill, att den
portoförhöjning, som trädde i tillämpning den 1 juni innevarande år,
icke gäller längre än till och med utgången av år 1919. Av sådan
anledning kommer också den på sagda portoförhöjning belöpande tillfälliga
inkomsten att föras för sig.
Vid beräkningarna komma således inkomsterna att här uppdelas
i följande ordning:
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
A: inkomster av den inrikes rörelsen:
1) av normaltrafiken,
2) av den tillfälliga tjänstebrevstrafiken på grund av kristidskommissionerna
med beräkning efter det porto, som gällde före den
1 juni 1918,
3) av de tillfälliga portoförhöjningarna, beräknade såväl å den
normala trafiken som å kristidskommiasionernas brevväxling.
B: inkomster av utrikesrörelsen.
C: inkomster av stämpelväsendet.
För första halvåret 1918 hava postverkets inkomster av den inrikes
rörelsen uppgått till i runt tal 20,700,000 kronor. Då hade portoförhöjningarna
ännu ej varit i tillämpning mer än en månad.
. Sagda inkomster för årets första fem månader — 17,548,700 kronor
— överstego inkomsterna under samma månader 1917 — 14,892,900
kronor — med i det närmaste 18 procent (17.03 procent). För juni
månad sprang ökningen upp till 45.5 procent, för juli var den 33.6 procent
och för augusti 32.8 procent. Dessa siffror antyda, att under juni
månad särskilda omständigheter bidragit till den under denna månad
anmärkningsvärt höga ökningsprocenten. I sådant hänseende är det
bland annat tämligen säkert, att utsläppandet i samband med portoförhöjningarna
av nya frimärkesvalörer föranlett betydande tillfälliga frankoteckensinköp
i filatelistiskt syfte.
Huruvida dessa särskilda omständigheter kunna antagas hava förorsakat
en sådan stegring av frankoteckensuppbörden, att den motsvarar
12 procent — d. v. s. skillnaden mellan ovan angivna ökningsprocent för
juni och juli månader — av juniuppbörden 1917, som var 2,200,000
kronor, kan vara ovisst. De torde dock kunna uppskattas till ett belopp
av ungefär 200,000 kronor. Den från portoförhöjningen härrörande inkomstökningen
för juni månad 1918 kan beräknas till 500,000 kronor
i runt tal.
Efter fråndragande av nu nämnda belopp av tillhopa 700,000 kronor
från den ovan angivna halvårsuppbörden av 20,700,000 kronor skulle
således återstå 20,000,000 kronor, motsvarande för hela året 40,000,000
kronor. Som tidigare sagts, beräknas för hela år 1918 omkring 3,000,000
kronor såsom extra uppbörd för tjänsteförsändelser från kristidskommissionerna
(rubr. A. 2.), vadan den så att säga normala inrikes trafiken
för år 1918 (A. 1.) kan beräknas komma att inbringa i runt tal 37,000,000
kronor.
Inkomstökningen av portoförhöjningarna kan såsom nyss sagts beräknas
till i runt tal 500,000 kronor för månad. Detta gör för de sju
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 53
månader av året, under vilka de tillämpas, 3,500,000 kronor, vartill
komma ovannämnda av särskilda omständigheter föranledda inkomstbelopp
av 200,000 kronor. Slutsumman under denna rubrik (A. 3.)
blir alltså 3,700,000 kronor.
Av de 3,000,000 kronor, som, enligt vad ovan beräknats, uppkomma
av tillfällig tjänstefrankoteckensuppbörd, är emellertid en del
redan inräknad i närmast förut angivna inkomst av portoböjningarna.
Åtminstone 10 procent, eller 300,000 kronor, torde böra bär frånräknas.
Merinkomsten av tjänsteförsändelser, beräknad enligt de portoavgifter,
som gällt före den 1 juni 1918, kommer då att uppgå till 2,700,000 kronor.
I fråga om postverkets inkomster av utrikes rörelsen ansåg generalpoststyrelsen
vid avgivande i slutet av september 1917 av sitt förslag till
inkomstberäkning för år 1919, att för såväl år 1918 som år 1919 borde
kunna beräknas att i ersättning för brev, som i transit genom Sverige
försänts till och från främmande länder, komme att inflyta ett belopp av
omkring 1,800,000 kronor per år.
Sedermera hade emellertid vid beräkningen av postverkets inkomster
för år 1919 bortsetts från denna fordran av utlandet, vilken
ansetts oviss.
Generalpoststyrelsen anmälde vid avgivande av inkomstberäkningen
för år 1919, hurusom transitersättningarna rörande brevpostförsändelser
för såväl en del av år 1914 som hela åren 1915 och 1916 till största
delen voro oreglerade. Rörande grunderna för transitberäkningarna hava
olika åsikter förekommit och någon överenskommelse har icke hittills
kunnat träffas i detta hänseende. Av denna orsak hava icke heller hittills
någon del av dessa affärer kunnat regleras. Under sådana förhållanden
har generalpoststyrelsen icke ansett sig böra för vare sig år 1919 eller
1920 räkna med någon inkomst av brevtransiten.
Befordringsavgifterna för värdeförsändelser — till största delen
paket från utlandet — till vilka även räknas i transit befordrade sådana,
och avgiftsandelarna för postanvisningar från utlandet hava enligt
postverkets huvudbok för år 1917 utgjort..................... kronor 1,421,300.
Utgifterna till utlandet för dylika försändelser
uppgingo till .......................................................................... » 1,194,600
Postverkets inkomst i detta hänseende har således
utgjort............................................................................. kronor 226,700
Motsvarande inkomst för de närmast föregående åren var:
54
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
år 1914......................................................................... kronor 542,600
» 1915........................................................................ » 1,078,300
» 1916........................................................................... » 745,700.
Visserligen har således en minskning inträtt för år 1917 med icke
mindre än 519,000 kronor, men däremot visar första kvartalet 1918 en
ökning. Under det att för första kvartalet 1917 denna inkomst netto
utgjorde endast 13,600, har den för första kvartalet 1918 uppgått till
omkring 94,000 kronor.
På grund härav och med hänsyn till den inträdda ökningen i postanvisnings
ut växlingen med utlandet anser generalpoststyrelsen sig för
ifrågavarande del av utrikes rörelsen för hela året 1918 nu kunna beräkna
en inkomst av 450,000 kronor, vilket i förhållande till samma inkomst
1917 skulle innefatta en ökning av 223,300 kronor.
Det belopp av postverkets allmänna driftkostnader, som beräknas
falla på stämpelväsendets handhavande, och som ersättes postverket av
det å sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslag till stämpelkostnader,
har för år 1918 upptagits till 100,000 kronor.
Postverkets inkomster för år 1918, fördelade under senast här ovan
angivna rubriker, kunna sålunda nu beräknas till
A) inkomster av den inrikes rörelsen:
1) av normaltrafiken .......................................... kronor 37,000,000
2) » den tillfälliga tjänstebrevstrafiken......... » 2,700,000
3) » den tillfälliga portoförhöjningen ....... » 3,700,000
B) inkomster av utrikesrörelsen............................ )) 450,000
C) » x» stämpelväsendet ........................ »_100,000
kronor 43,950,000
eller i runt tal 44,000,000 kronor.
För år 1919 kan en sedvanlig ökning av den här s. k. normala
inrikes rörelsen vara att påräkna. Som ovan sagts, torde denna ökning
kunna uppskattas till omkring 5 procent. Av den normala inrikesrörelsen
blir inkomsten då 38,850,000 kronor för år 1919.
Den extra inkomsten för tjänsteförsändelser synes, som ovan sagts,
böra räknas något lägre än för år 1918, eller förslagsvis till 2,200,000
kronor.
Minskningen i antalet tjänsteförsändelser av detta slag återverkar,
såsom också här ovan påpekats, på inkomsten av porto förhöjningen.
Sistnämnda inkomst anses fördenskull ej böra upptagas till högre belopp
än 500,000 kronor i månaden, d. v. s. 6,000,000 kronor för hela året.
Hur den utrikes rörelsen kommer att gestalta sig under 1919,
55
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
undandrager sig varje bedömande. Någon särskild anledning antaga,
att inkomsterna därav för år 1919 skola komma att överstiga dem för
år 1918 finnes icke. De anses för den skull böra upptagas till oförändrat
belopp, eller 450,000 kronor.
Inkomsten av stämpelförsäljningen är upptagen till 100,000 kronor.
För år 1919 bliva inkomsterna sålunda
A) inkomster av den inrikes rörelsen:
1) av normaltrafiken .............................................. kronor 38,850,000
2) » den tillfälliga tjänstebrevstrafiken............ » 2,200,000
3) » de tillfälliga portoförhöjningarna............... » 6,000,000
B) inkomster av utrikesrörelsen ........................... » 450,000
C) » av stämpelväsendet............................. y> 100,000
tillhopa kronor 47,600,000.
Ungefärligen samma belopp, eller 47,615,000 kronor, är upptaget
såsom postverkets bruttoinkomst i 1919 års statsreglering.
För år 1920 bortfaller inkomsten under A) 3, och inkomsten under
A) 2 torde böra ytterligare nedsättas, förslagsvis till 1,700,000 kronor.
Inkomsterna under A) 1 kunna i vanlig ordning höjas med 5
procent från nästföregående år, eller till ett avrundat belopp av 40,700,000
kronor.
Vidkommande utrikes rörelsen äro beräkningarna beträffande den
inkomst, svenska postverket kan få av densamma, givetvis än ovissare
än för föregående år. Huruvida, i vilken mån och i vilken ordning
man kan påräkna tillbakagång av den valutaförsämring, som kriget föranlett
i alla länder, samt framför allt i de krigförande, är omöjligt att
förutse, likasom ock huru snart den utrikes posttrafiken över huvud
taget skall återgå till former och omfattning, som någorlunda motsvara
förhållandena före kriget. I vart fall torde man böra räkna med, att
den kursvinst, som svenska postverket under de senaste åren haft, tack
vare den gradvis hastigare och större valutaförsämringen i de krigförande
länderna, efter hand skall upphöra, kanske rent av förbytas i
kursförlust. För år 1920 anses på sådana grunder utrikes rörelsen icke
böra beräknas tillföra postverket större inkomst än som har räknats för
åren 1918 och 1919, eller 450,000 kronor.
I betraktande av den inträdda högst betydande stegringen i
stämpeluppbörden och det därav föranledda ökade arbetet för postverket
samt den väsentliga förhöjning, såväl i avlöning till personalen som beträffande
omkostnader i övrigt, vilken postverket får vidkännas, anser
56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
generalpoststyrelsen, att ersättningsbeloppet för stämpelväsendets handhavande
bör höjas till 200,000 kronor.
För år 1920 skulle inkomsterna alltså beräknas sålunda:
A) inkomster av den inrikes rörelsen
1) av normaltrafiken .............................................. kronor 40,700,000
2) )) den tillfälliga tjänstebrevstrafiken ............ » 1,700,000
(3) bortfaller)
B) inkomster av utrikesrörelsen .......................... » 450,000
C) x> av stämpelväsendet.............................. »_200,000
tillhopa kronor 43,050,000.
Därest nu gällande avgiftsförköjning skulle fortfara att tillämpas
jämväl under år 1920, kunde inkomsten av densamma med hänsyn tagen
till den uppkommande minskningen av den tillfälliga tjän stelrim ärksuppbörden,
icke beräknas till stort mer än 6,000,000 kronor. Upptoges
den förslagsvis till 6,150,000 kronor, bleve hela inkomsten år 1920
sålunda omkring 49,200,000 kronor.
I det underdåniga förslag till driftkostnadsstat för år 1920, som
generalpoststyrelsen kommer att avgiva, beräknas utgifterna för samma
år komma att, oberäknat krigstidstillägg och krigstidshjälp, uppgå till
sammanlagt omkring 40,000,000 kronor. Därvid äro avlöningarna beräknade
enligt den för år 1919 gällande avlöningsstaten. Beräknas
krigstidstillägg och krigstidshjälp utgå i samma utsträckning, som torde
kunna förutses för år 1919, och antages, att pågående kommittéutredning
skulle komma att resultera i bland annat ytterligare löneförhöjning
åt postverkets tjänstemän, torde man få räkna med ett utgiftsbelopp
av omkring 54,700,000 kronor.
Skulle nu gällande, för tiden till och med 1919 års utgång beslutade
portoförhöjningar fortfara att tillämpas jämväl under år 1920,
uppkomme sålunda icke desto mindre en brist av över 5,000,000 kronor;
skulle portoavgifterna återgå till de belopp, som gällde före den nu
tillämpade provisoriska höjningen, bleve bristen över 11,000,000 kronor.
Men även för åren 1918 och 1919 torde postverkets ekonomiska
resultat, trots portoförhöjningarna, bliva mindre tillfredsställande.
Då ej mindre än inemot två tredjedelar av postverkets utgifter
utgöras av avlöningar och utgifter av avlönings karaktär och då dessutom
andra betydande utgiftsposter såsom omkostnaderna för poststationerna,
för postföring å landsväg m. m. i högsta grad påverkas av
gällande px-iser å arbetsmarknaden, torde det vara uppenbart, att synner
-
57
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
]igen kraftiga stegringar av postverkets utgifter föranledas av nu rådande
särskilda förhållanden.
Med hänsyn till i främsta rummet de opåräknat stora utgifterna
för krigstidstillägg åt personalen men även andra av prisförhållanden
föranledda ökningar av samtliga slag av omkostnader kan det befaras,
att utgifterna för år 1918, som i staten upptagits till 28,900,000 kronor,
komma att stiga ända till bortemot 43,000,000 kronor. Då inkomsterna
för sistnämnda år som ovan sagts kunna beräknas uppgå till 44,000,000
kronor, skulle överskottet sålunda kunna komma att reduceras till omkring
1,000,000 kronor.
Enligt verkställt överslag kunna utgifterna för år 1919 komma att
stiga till cirka 50,800,000 kronor. Då inkomsterna här ovan beräknats
bliva endast 47,600,000 kronor, skulle, oaktat portoförhöjningen, en
brist av omkring 3,200,000 kronor kunna komma att uppstå för år
1919.»
Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen sålunda anfört, har statskontoret
icke ansett, att man kunde påräkna något överskott från postverket,
men har statskontoret beräknat såväl inkomsterna till det av
generalpoststyrelsen för 1920 angivna beloppet, 49,200,000 kronor,
som driftkostnaderna till enahanda belopp.
Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet den 9
januari 1919 anfört följande:
»Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets driftkostnader
för år 1920 komma att uppgå till omkring 54,700,000 kronor,
medan hela inkomsten skulle, därest nu gällande avgiftsförhöjning fortfarande
komme att tillämpas, uppgå till allenast 49,200,000 kronor, vadan
alltså en brist om ej mindre än 5 Va miljoner kronor uppstode. Då det
icke bör fä förekomma, att ett affärsdrivande verks omkostnader till en
del direkt bestridas av skatter eller andra egentliga statsinkomster, har
av chefen för civildepartementet igångsatts en utredning angående sådan
ytterligare förhöjning av postavgifterna, att postverkets inkomster måtte
kunna giva åtminstone något mindre överskott, vilket jag förslagsvis
beräknat till 4 miljoner kronor. Innan ett bestämt utformat förslag beträffande
krigstidstilläggen föreligger är, i fråga om ej blott postverket
utan samtliga affärsverk, den angivna siffran för driftkostnader att betrakta
som åtskilligt osäker. Emellertid anser jag mig icke äga grundad
anledning frångå verkets egen beräkning och föreslår därför, att
postverkets inkomster må beräknas till 58,700,000 kronor, dess driftkostnader
till 54,700,000 kronor, samt att som överskott alltså i riksstaten
uppföres 4,000,000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.)
8
58 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i den i statsverkspropositionen
föreslagna riksstaten.
Genom proposition den 31 januari 1919, nr 81, har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen besluta vissa höjningar i portoavgifterna, att träda
i kraft den 1 juli 1919 och gälla intill utgången av år 1920. Denna
proposition har numera av riksdagen bifallits, dock med viss jämkning
i fråga om villkoren för postbefordran av inrikes paket mellan
orter förbundna med järnväg.
I det vid sistnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över civilärenden har departementschefen, efter att hava uppvisat
nödvändigheten av en ytterligare förhöjning av postportona, anfört,
att en sådan förhöjning borde enligt departementschefens mening
bestämmas sålunda, att en skälig vinstmarginal vore att påräkna, i
vilket sammanhang departementschefen erinrat, att i förslaget till riksstat
för år 1920 överskottet å postverkets rörelse beräknats till 4,000,000
kronor.
Beträffande den ekonomiska innebörden av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag hade inom generalpoststyrelsen verkställts statistiska beräkningar,
vilka givit till resultat, att, under förutsättning att portoförhöjningarna
ej åstadkomme minskning i poströrelsen, postverket skulle
beredas en årlig merinkomst av, i runt tal, 16,650,000 kronor.
Chefen för civildepartementet har emellertid, enligt vad det till
propositionen nr 81 hörande statsrådsprotokollet utvisar, med stöd av
senare erhållna upplysningar ansett sig våga räkna med en något
större inkomstökning av den ifrågasatta portoförhöjningen än den nyss
angivna. I sådant hänseende har departementschefen anfört följande.
Generalpoststyrelsen hade i sin utredning beräknat förhöjda avgifter
endast för inrikes försändelser. Höjdes emellertid avgifterna för inrikes
brev och brevkort, bleve det nödvändigt att — såsom även skett vid
nu gällande tillfälliga höjning av de inrikes avgifterna — vidtaga en
motsvarande höjning av avgifterna för försändelser till Danmark och
Norge. En sådan förhöjning kunde beräknas medföra en inkomstökning
av närmare 500,000 kronor. Enär dessutom — bland annat på
grund av nu kända siffror för år 1918 — vissa av generalpoststyrelsen
beräknade belopp kunde, utan att nödig försiktighet åsidosattes, i någon
mån höjas, syntes inkomstökningen genom de ifrågasatta portoförhöjningarna,
även om någon ökning av antalet försändelser icke inträdde,
kunna beräknas komma att överstiga 18,000,000 kronor. Med hänsyn
till såväl detta förhållande som den omständigheten, att det ej syntes
vara uteslutet, att åtminstone någon del av svenska postverkets tillgodo
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 59
havanden av vissa utländska postförvaltningar för transitbefordran av
post genom Sverige under krigsåren kunde komma att under år 1920
tillföras postkassan, hölle departementschefen före, att genom den
föreslagna portoförhöjningen postverkets inkomster för sistnämnda år
skulle kunna bringas till den höjd, att den uppkommande vinstmarginalen
komme att i det närmaste sammanfälla med det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet, 4,000,000 kronor.
I betänkande nr 28 har bevillningsutskottet, efter att hava meddelat
ovan återgivna redogörelse för den ekonomiska innebörden av
Kungl. Maj:ts förslag till höjning av postavgifterna, anfört följande:
»Bevillningsutskottet, som finner ytterligare portohöjningar oavvisligen
påkallade för att förebygga förlust å postverkets drift, ej mindre
under innevarande år än även under år 1920, anser även riktigt att
söka så avväga höjningarna, att åtminstone något överskott uppkommer.
Mot generalpoststyrelsens och departementschefens beräkningar har utskottet
ingen anmärkning att framställa. Utskottet finner sig sålunda
kunna i princip förorda bifall till Kungl. Maj:ts förslag.»
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning utvisar postverkets
huvudbok för år 1918
inkomster.................................................................‘...... kronor 46,283,769: 17
utgifter............................................................................. » 44,451,935: o 7
överskott kronor 1,831,834: 10.
Mot Kungl. Maj:ts beräkning av förevarande inkomsttitel har bevillningsutskottet
intet att erinra.
Utskottet hemställer följaktligen,
att postverkets bruttoinkomster må för år 1920
beräknas till.......................................... kronor 58,700,000.
Stockholm den 12 juni 1919.
Utskottet.
På bevillningsutskottets vägnar:
G. W. KÄLLMAN.
60
Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.
Reservationer:
av herrar Källman, Bäckström, Örne och Johansson i Kullers ta,
vilka anfört:
»Då en del inkomsttitlar enligt vår mening av bevillningsutskottet
beräknats till högre belopp än vad som är förenligt med nödig försiktighet,
ha vi ansett att inkomst- och förmögenhetsskatten bort utgå
med 165 procent av grundbeloppet samt ifrågavarande titlar i motsvarande
mån minskas, och hava vi i anslutning härtill hemställt:
under l:o) A) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för år
1920 utgå med 165 procent av grundbeloppet;
under l:o) B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för år
1920 beräknas på följande sätt:
1) Skatt å inkomst och förmögenhet kr. 228,500,000
2) B-skatt å aktiebolag m. fl............ » 6,500,000 kr. 235,000,000
under 4:o) att stämpelmedel, därav beräknad arvsskatt
och skatt för gåva 15,000,000 kronor, måtte för
år 1920 beräknas till......................................................... ® 49,500,000
under 6:o) att krigskonjunkturskatt måtte för år
1920 beräknas till................................................................ ® 70,000,000
och
under 9:o) att tobaksskatten måtte för år 1920
beräknas till............................................................................. ® 25,000,000»;
samt av herrar Röing, frih. Fleming, Vennersten, Rune och Broman.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.