Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1920.

1919-06-12 · 60 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:72, Betänkande, angående beräkning av bevillning ärna för år 1920.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

1

Nr Ti.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1919 kl. 7 f. in.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillning

ärna för år 1920.

Närvarande: herrar Källman, Rökig, Wijk, Bäckström, frih. Fleming, Vennersten,

Rune, Olsson i Kullenbergstorp, Eliasson, Örne, Broman och Johansson

i Kullersta.

Sedan Kungl. Maj:t i den vid nu pågående riksdag framlagda

propositionen angående statsverkets tillstånd ock behov, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden den 9 januari 1919, avgivit förslag i fråga om beräkning

av bevillningarna för år 1920, hava genom olika propositioner framställts

förslag om vissa nya, till olika bevillningar hänförliga skatter

samt om ändrade grunder för vissa bevillningars utgående, bland

annat i syfte att efter hand genomföra inkomstens och förmögenhetens

beskattande allenast under en skattetitel. Riksdagen har numera fattat

beslut i anledning av sist omförmälda propositioner. Sedermera bär

Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919 dagtecknad proposition, nr 406,

med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de strede mot

de i sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen, bland

annat, att uppföra och beräkna vissa bevillningar för år 1920 enligt

en i propositionen intagen specifikation. Med beaktande jämväl av

propositionen nr 406 avgiver bevillningsutskottet, jämlikt 40 § riksdagsordningen,

härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas

belopp för år 1920 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande

riksdag fastställda grunder. De särskilda bevillningarna upptagas

i den ordning, vari de förekomma i nämnda specifikation, eller, i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 höft. (Nr 72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

den mån, de där icke upptagits, i statsverkspropositionen. I sammanhang

härmed må följande påpekas. Sedan riksdagen i anledning av propositionen

nr 259 beslutat sådan anordning av inkomst- och förmögenhetsskatten,

att den extra inkomst- och förmögenhetsskatten blivit obehövlig,

har Kungl. Maj:t i propositionen nr 406 icke vidhållit det i statsverkspropositionen

framställda förslaget att jämväl nyssnämnda extra skatt

skulle beräknas. Bevillningsutskottet har härutinnan anslutit sig till

Kungl. Maj:ts senare förslag.

I sistnämnda proposition nr 406 har Kungl. Magt jämväl i anslutning

till riksdagens i anledning av propositionen nr 259 fattade beslut,

varför redogörelse skall lämnas här nedan, hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1920 skulle utgå

med 165 procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp. I vad propositionen nr 406 avser sistnämnda

hemställan har densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

som kommer att häröver avgiva yttrande i detta betänkande i samband

med behandlingen av inkomst- och förmögenhetsskatten.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

I skrivelse den 12 december 1918 med inkomstberäkning för år

1920, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1917 av 110,779,892 kronor, enligt från

Kungl. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter för år 1918 uttaxerats

med 129,031,258 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1920 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

Sammanställdes sistnämnda belopp med de enligt rikshuvudböckerna

för närmast föregående år debiterade skattebeloppen, funne man, att

skattetiteln utvecklat sig sålunda:

år 1911 ......................................... kronor 34,201,579

» 1912 ............................................. » 35,7953)07

» 1913 ............................................. ''» 40,786,536

» 1914 ............................................. » 44,222,488

» 1915 ............................................. » 43,001,670

» 1916 ............................................ » 66,234,782

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

3

år 1917 ............................................ kronor 112,567,833

» 1918 ............................................ » 129,031,258.

I vilken riktning, den framtida utvecklingen kunde komma att gå,

vore naturligtvis svårt att avgöra. Det syntes dock antagligast, att det

långvariga och förödande kriget, liksom de störa krigen för något över

hundra år sedan, komme att efterföljas av lågkonjunktur. Med hänsyn

härtill ansåge statskontoret, att man icke för år 1919, vars inkomster

läge till grund för taxeringen år 1920 Unge vänta sig bättre konjunkturer

än de konjunkturer under år 1915, på grund av vilka beskattningen

under år i916 uppgått till förenämnda belopp, 66,234,782 kronor.

Förutom konjunkturerna hade man även att taga hänsyn till

penningvärdets fall. 1 sistnämnda hänseende hade statskontoret inhämtat,

att om prisnivån i medeltal under år 1915 betecknades med siffran 145,

man för månaderna januari—oktober år 1918 haft att räkna med indexsiffror

stigande från 299 (för januari) till 370 (för oktober). Dessa siffror

innebure, att samma konjunkturer, samma omsättning inom handel och

näringar, som under år 1915 betingat ett skattebelopp för år 1916 av

66,234,782 kronor, skulle enligt 1918 års januari-index motsvarat ett

runt belopp av 136,580,000 kronor och enligt indexsiffran för oktober

ett belopp av 169,000,000 kronor, eller rätteligen ännu högre skattebelopp

på grund av den progressiva skatteskalan. Någon avsevärd nedgång

i prisnivån syntes icke vara att vänta för år 1919. Men då ovan

anförda generalindices, till grund för vilka, enligt vad statskontoret

antagit, läge primäruppgifter från Stockholms handelskammare, möjligen

vore mindre goda uttryck för prisnivån i avseende på olika slag av

beskattad inkomst och förmögenhet, vore försiktighet av nöden, och

statskontoret hade därför endast räknat med en debiterad inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1920 av 112,000,000 kronor, motsvarande

en ökning med ungefär två tredjedelar av 1916 års skattebelopp.

Av den debiterade skatten inflöte emellertid icke hela beloppet

under budgetåret. Den erfarenhet, som i detta hänseende kunde hämtas

ur rikshuvudböckerna, framginge av följande tabell:

Debiterad

Behållen

% behållen

inkomst

inkomst

inkomst

år

1913 ...........

. 40,786,536

39,838,756

97,676

»

1914 ..........

. 44,222,488

43,136,836

97,545

»

1915............

. 43,001,670

42,282,510

98,328

»

1916 ...........

. 66,234,782

64,670,861

97,639

»

1917 ...........

. 112,567,833

110,779,892

98,412

i medeltal..

— —

— —

98,010.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Chefen för

finansdepartementet.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Med stöd av denna tabell syntes man kunna antaga, att den behållna

inkomsten skulle komma att utgöra 97.5 procent av den debiterade,

således för år 1920: 0.975 x 112,000,000 = 109,200,000 kronor

eller i runt tal 109,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över linansärenden för den 9 januari

1919 har chefen för finansdepartementet anfört följande:

»Vad den allmänna inkomstbeskattningen angår innefattar statskontorets

beräkning väl den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

men däremot icke vare sig 1918 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt

eller 1918 års tilläggsskatt, vilka båda tillhopatagna under detta

år motsvaras av 1919 års extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Jagmåste

för genomförandet av 1920 års reglering räkna med en inkomstbeskattning,

som i avseende å skattebelastning ungefär innefattar såväl

den hittillsvarande ordinarie som den under de bägge sista åren utgående

extra beskattningen.

I avseende å utformningen av denna beskattning är jag icke nu

i tillfälle att uttala mig närmare. Ärendet är nämligen för närvarande

föremål för utredning. För beredning av, bland andra spörsmål, frågor

om ny skatteskala och nya avdragsbestämmelser hava inom departementet

tillkallats sakkunniga, vilka nyligen avlämnat vissa preliminära

förslag. Andra sakkunniga äro sysselsatta med beredning av vissa

bolagsbeskattningen berörande spörsmål och väntas inom kort avgiva

betänkande i de åt dem hänvisade ärenden.

Förstnämnda sakkunniga hava även haft i uppdrag att undersöka

möjligheten att till en enda rörlig inkomstskatt sammanföra hittillsvarande

ordinarie och extra inkomstbeskattning. De ha i detta avseende

kommit till den uppfattning, att övervägande skäl tala för en

fristående extra inkomstskatt under nuvarande förhållanden. Ärendet

föreligger icke i färdigberett skick, och jag förbehåller mig närmare

prövning av frågan, huruvida nyss antydda möjlighet måste anses

utesluten. Men jag anser det tillsvidare lämpligast att uppföra den extra

skattens belopp under en särskild inkomsttitel. Den inkomst- och förmögenhetsskatt,

jag nu föreslår till uppförande i budgetförslaget, motsvarar

närmast den nuvarande inkomstskatten jämte 1918 års tilläggsskatt.

Den tillsvidare som extra inkomst- och förmögenhetsskatt rubricerade

skattetiteln är åter jämförlig med den likabenämnda skatten för

år 1918. Vad angår fördelningen av hela skatteintäkten mellan dessa

båda inkomsttitlar — därest de icke skulle komma att sammanslås —

kan viss jämkning i vad jag nu förutsätter måhända visa sig erforderlig.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 5

Vidare har departementschefen anfört:

»Inkomst- och förmögenhetsskatten upptager statskontoret med ett

belopp av 109 miljoner kronor. Förutsättningarna för denna siffra äro

tvenne. Statskontoret antager, att konjunkturläget under år 1919, vilket

års inkomster ligga till grund för 1920 års inkomst- och förmögenhetsskatt,

vore att jämställa med förhållandena år 1915. Statskontoret

antager därjämte, att det på sistnämnda års förhållanden grundade

skattebeloppet bör undergå en stegring motsvarande den, som prisnivån

undergått från 1915 till 1919. Osäkerheten i en djdik beräkning måste

givetvis bliva betydande. Då emellertid största delen av det framkomna

beloppet synes mig kunna betraktas som eu säker tillgång för 1920 års

statsreglering, skulle jag anse mig sakna anledning att föreslå någon avsevärt

ändrad beräkning, därest icke beloppet av andra grunder syntes mig

böra upptagas väsentligt högre. Såsom jag förut nämnt har jag för

avsikt att framlägga förslag om vissa förändringar beträffande inkomstoch

förmögenhetsbeskattningen till 1919 års riksdag. Därest inkomstskattebördan

även för år 1920 skulle komma att fördelas på en ordinarie

och en extra inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle den ordinarie inkomst-.

skatten komma att motsvara den nuvarande jämte den i fjol utgående

tilläggsskatten, vars debiterade belopp utgjorde 45 miljoner kronor.

Med hänsyn härtill, och då även andra ändringar torde av mig komma

att föreslås beträffande beskattningen av inkomst och förmögenhet anser

iag, med stöd av nu föreliggande material och under erinran, att den

av mig tilltänkta anordningen av skatten möjliggör skattesatsernas

smidigare anpassning efter inkomstbehovet, att inkomsttiteln bör uppföras

å riksstaten med ett belopp av 140 miljoner kronor.»

Med angivna belopp, 140,000,000 kronor, har ock denna inkomst- statsverkstitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag Provositloncntill

riksstat.

Förslag till de förebådade förändringarna i inkomst- och förmögen- ProP- 253.

hetsskatten förelädes riksdagen genom proposition den 21 mars 1919

(nr 259). Förslaget avsåg att utgöra det första steget till inkomst- och

förmögenhetsskattens reformerande i syfte att framdeles skulle kunna

inom dess ram i mån av behov uttagas de intäkter, de- extraordinära

skatteformerna och särskilt krigskonjunkturskatten hittills lämnat. Härvid

hade tagits i beaktande, att beskattningen i fråga måtte genom lämpligare

avdragsbestämmelser och annan skatteskala bättre anpassa sig

efter och mera effektivt utnyttja den befintliga skatteförmågan, var
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

igenom ökade möjligheter kunde beredas att på inkomstbeskattningens

väg uttaga de på det hela taget växande men dock år från år

växlande belopp i skattemedel, som statens hushållning erfordrade.

Vidare avsåg förslaget att avväga de nya skattetarifferna så att de,

såvitt möjligt, uttryckte de olika inkomsttagarnas relativa skattskyldighet

och att man kunde uttaga ett ökat eller minskat skattebelopp genom

en enkel procentuell höjning eller sänkning av skatten. Tarifferna voro

anordnade såsom genomsnittstariffer, vilkas tillämpning ansågs motsvara

ett jämförelsevis . ordinärt skattebehov. De betecknade ett slags

grundtaxa, vilket i författningsförslaget uttryckts så, att inkomst- och

förmögenhetsskatt utginge med viss procent av de enligt de angivna

grunderna uträknade grundbelopp. Allt efter behov kunde genom en

enhetlig procentuell ökning eller minskning av skattesatserna uttagas

mera eller mindre än grundbeloppen. Något maximum eller minimum

var icke föreslaget.

I enlighet med bevillningsutskottets förslag (bet. nr 52) har riksdagen

bifallit propositionen nr 259 med avvikelser allenast i fråga om

. de skattefria avdragen, som erhållit en förenklad och i vissa hänseenden

utvidgad anordning, samt beträffande grundbeloppet för inkomstskatt av

bolag enligt 19 § 2 mom. förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(B-skatt) vilket belopp satts till 2 procent i stället för av Kungl.

Maj:t föreslagna 3 procent.

Prop. 347. Genom propositionen nr 347 om särskilda avdrag vid 1920 års

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt har Kungl. Maj:t avgivit

förslag om de skattefria orts- och familjeavdragens höjande med 50

procent, varförutom maximum för det fakultativa avdraget i ömmande

fall höjts från 500 till 700 kronor.

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan har riksdagen

bifallit berörda proposition.

Prop. 406. I fråga om de inkomster, som genom den förändrade inkomst
och

förmögenhetsskatten kunde påräknas för år 1920, har chefen för

finansdepartementet, enligt det vid propositionen nr 406 fogade statsrådsprotokollet,

efter erinran att enligt propositionen nr 259 det belopp

i inkomst- och förmögenhetsskatt, som för budgetens reglering krävdes,

skulle uttagas genom att fastställa härför erforderligt procenttal av de

grundbelopp, som genom den nya skatteförordningen skulle stadgas,

anfört följande.

»Det gäller alltså nu att beräkna, dels hur stor skatteintäkt de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 7

föreslagna grundbeloppen kunna inbringa år 1920, dels vilket procenttal

som kräves för erhållande av erforderliga medel i budgeten av

denna skattekälla.

I den nya inkomstskatten ingå tvenne poster, som måste var för

sig beräknas: skatten å enskilda och med dem jämställda skattskyldiga

(inkomstskatt från enskilda m. fl.); skatten å inkomst från aktiebolag

och solidariska bankbolag (bolags A-skatt); samt skatten å samma bolags

fonderade vinstmedel (bolags B-skatt).

Inkomstskatt från enskilda m. fl. Vid den statistiska bearbetningen

av 1917 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt hade preliminärt

befunnits, att sagda skatt för år 1917 uppgått till 112,460,684

kronor, varav belöpte å enskilda m. fl. 58,726,499 kronor samt å bolag

53,734,185 kronor. Sedan undersökningen nu fullföljts, så att slutsiffror

föreligga för hela riket, visar det sig, att enskildas skatt uppgått till

57,882,861 kronor.

De beräkningar, som på grundval av inkomstskattesakkunnigas

preliminära utlåtande företagits för utrönande av förslagets finansiella

verkningar hava, såsom framgår av bil. 6 till propositionen nr 259,

givit till resultat, att den föreslagna skatteskalans grundbelopp, tillämpade

å 1917 års taxering, skulle ha höjt skatteintäkten till 62,939,931

kronor. Ökningen skulle sålunda ha utgjort 4,213,432 kronor eller 7.7 5

procent.

Detta resultat kan emellertid icke utan vidare läggas till grund

för en beräkning av 1920 års skatt. Den definitivt föreslagna skatteskalan

avviker något från den i sakkunnigas preliminära utlåtande förordade.

Denna förändring höjer skattens avkastning. För året 1920

lärer vidare förhöjning i form av särskilda avdrag komma att ske av

såväl orts- som familjeavdrag. Denna förhöjning, som föreslagits till 50

procent, verkar givetvis en avsevärd sänkning av skatteintäkten. Slutligen

torde, sedan riksdagens bevillningsutskott föreslagit, bland annat,

vass ökning av barnavdragen, hänsyn böra tagas till den minskning i

skattens avkastning, som härav föranledes.

Vid de omräkningar, som med hänsyn till de nämnda tre faktorerna

företagits med det föreliggande statistiska materialet från år 1917

— se bil. 1 *) — har befunnits, att den här ovan nämnda ökningen av

skatteintäkten med 7.7 5 procent jämte den ytterligare ökning, som föranledes

av förändringarna i skatteskalan, så gott som motväges av de

sänkningar, som åstadkommas dels av de särskilda avdragen och dels

av höjningen av barnavdragen. Skatteintäkten av den 113m skalans grund
9

Här icke intagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

belopp skulle enligt den reviderade kalkylen, därest bestämmelserna

tillämpats på 1917 års taxering, ha varit praktiskt taget densamma som

intäkten av dåvarande inkomst- och förmögenhetsskatt.

För år 1918 uppgick hela inkomstskatten till i runt tal 133,071,500

kronor. Den på enskilda belöpande andelen härav torde utgöra 59.7

procent eller cirka 79,444,000 kronor.

Den uppskattning, som nu är att göra av grundbeloppens avkastning

år 1920 på grundval av dessa statistiska uppgifter, måste givetvis

bli ganska osäker. Avkastningen av skatten för nästkommande år är beroende

av de enskildas sammanlagda inkomst under innevarande år och

av denna inkomsts fördelning på olika inkomstgrupper. Härvid är å

ena sidan att märka, att år 1919 visar nedåtgående konjunkturer och

sannolikt stigande penningvärde, i följd varav inkomsterna av rörelse

och vrke torde komma att bliva mindre än år 1917, vilket års inkomster

beskattats vid 1918 års taxering. Å den andra sidan hava löneinkomsterna

sedan år 1917 stigit avsevärt, varjämte under innevarande år

skall ske utdelning å aktier av bolagens vinster år 1918. En i hög

grad oviss faktor, vilken kan verka betydande minskning av skatteintäkten,

är den förändring av inkomstfördelningen, som kan ha inträtt

jämfört med de abnorma förhållanden, som rått under den utpräglade

krigskonjunkturen. Såsom sannolik intäkt av den nya inkomstskattens

grundbelopp för enskilda år 1920 torde man kunna räkna med ett belopp

av 70 miljoner kronor.

Inkomstskatt från bolag (Å-skatt). Vad angår avkastningen av

den föreslagna A-skatten å aktiebolag, så finner man, att, om den nu

föreslagna skalan tillämpats vid 1917 års taxering, skattens grundbelopp

utgjort ungefär 94,700,000 kronor. Någon exakt siffra kan icke angivas,

enär den föreslagna skatteskalan indelats i delvis ''andra avsatser än den

nuvarande. Medelskatteprocenten utgjorde i verkligheten 5.14 procent,

men skulle enligt förslaget utgjort 9.0 4 procent. Därest man antager, att inkomstfördelningen

enligt 1918 års taxering varit densamma som vid

1917 års, skulle grundbeloppet år 1918 utgjort i runt tal 94,265,000

kronor. Man torde dock icke kunna räkna med på långt när så stor

avkastning för år 1920. Under de senaste åren har visserligen det i

aktiebolagen nedlagda kapitalet högst avsevärt ökats i synnerhet genom

nyemission och emission av gratisaktier men jämväl genom bildandet av

nya bolag, och i anledning härav torde, trots nedåtgående konjunkturer,

aktiebolagens sammanlagda absoluta inkomst kanske icke komma att

visa någon betydligare minskning. Däremot lär man kunna räkna med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 9

en betydande nedgång i inkomstprocent och därmed jämväl en minskad

skatteprocent.

En undersökning, utförd sålunda, att ett antaget absolut inkomstbelopp

av 1,000 miljoner kronor fördelats på olika inkomstprocent efter

samma norm, som gällde år 1913, har givit till residtat en skatteintäkt

efter den nya skalan av 64,940,000 kronor. Nu torde det icke vara

sannolikt, att för innevarande år fördelningen av aktiebolagsvinsten efter

inkomstprocent återgått till de omedelbart före kriget normala förhållandena.

Med hänsyn härtill torde man våga antaga, att bolagens Askatt

för år 1920 skall inbringa 70 miljoner kronor.

Bolagens B-skatt. Den föreslagna B-skatten beräknas av de sakkunniga

skola hava givit, tillämpad å 1912 års vinster, omkring 2,352,000

kronor och, tillämpad å 1916 års vinster, omkring 13,200,000 kronor.

De sakkunniga hava därvid räknat med 2 procent å samtliga ej utdelade

vinstmedel.

Den i propositionen nr 259 föreslagna anordningen med rörlig

B-skatt, grundbelopp 3 procent och avdrag för kronoutskylder har antagits

inbringa i grundbelopp 6 miljoner kronor. Med den sänkning

av skatteprocenten till 2 procent, som av bevillningsutskottet föreslagits,

skulle intäkten av grundbeloppet sjunka till 4 miljoner kronor. Detta

belopp lägges till grund för den föreliggande inkomstberäkningen.

Sammanlagt skulle alltså grundbeloppen för enskilda samt för

bolagens A-skatt och B-skatt giva en skatteintäkt av 144 (70 + 70 + 4)

miljoner kronor.

För att utvinna det erforderliga beloppet av inkomst- och förmögenhetsskatten,

enligt vad förut utvecklats cirka 235 miljoner kronor,

kräves uttagande av 165 procent av grundbeloppen, vilket procenttal .

skulle inbringa 237,600,000 kronor. I riksstaten torde beloppet lämpligen

uppföras avrundat till 235 miljoner kronor.»

Genom proposition nr 344 av den 21 mars 1919 har Kungl. Maj:t prop. su.

bland annat avgivit förslag till förordning om statsverkets kapitalökningsfond,

till vilken årligen skulle avsättas sådana statsverkets inkomster,

som inflöte av skatt å kapital, vartill skulle räknas

1) arvsskatt och skatt för gåva;

2) den del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som belöpte å

den jämlikt 17 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och

förmögenhetsskatt i det taxerade beloppet upptagna förmögenhetsdel;

3) den inkomstskatt, som utginge enligt 19 § 2 mom. i samma

förordning.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 63 höft. (Nr 72.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Fondens medel skulle förvaltas av statskontoret.

Enligt det vid propositionen nr 344 fogade utdrag av protokollet

över finansärenden har statskontoret i avgivet utlåtande bland annat

anfört, att den sålunda angivna delen av inkomst- och förmögenhetsskatten

redan i riksstaten borde upptagas å särskild titel såsom underrubrik

till inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken i sådant fall kunde

i riksstaten upptagas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a) skatt å inkomst---— — — — — — — — — — —

b) särskild skatt å vissa bolags besparade vinstmedel----

c) skatt å förmögenhet — — — — — — — — — — — —

Säger för inkomst- och förmögenhetsskatt — — — — — — —

Härom anför departementschefen i det vid propositionen nr 406

fogade statsrådsprotokollet följande:

»Av inkomst- och förmögenhetsskatten skola emellertid tvenne

poster avsättas till statsverkets kapitalökningsfond, enligt vad som föreslagits

i propositionen nr 344. För detta ändamål skall sålunda reserveras

hela inkomsten av den nya B-skatten å bolag. Denna utgör, med

det föreslagna procenttalet 165, ett belopp av 6,600,000 kronor, vilket

torde avrundas nedåt till 6,500,000 kronor. Vidare skall med den å förmögenhetsdelarna

belöpande inkomst- och förmögenhetsskatten å enskilda

förfaras på enahanda sätt. Innan en ingående statistisk bearbetning

skett av senast tillgängliga deklarationer — vilken undersökning kräver

betydande tidsutdräkt — är man hänvisad till uppskattningar med avsevärd

felmarginal. De förskjutningar, som skett i förmögenhetsförhållandena

under kriget, medföra att man icke kan draga säkra slutsatser

på grundval av den senaste bearbetningen av deklarationerna, från år

1913. Här antages nu, att den å förmögenhetsdelar belöpande skatten

uppgår till 8 procent av de enskildas sammanlagda skatt. Den andel,

av denna skatt, vilken är att avsätta till kapitalökningsfonden och som

jämlikt statskontorets mening bör å budgetens inkomstsida för sig

redovisas, skulle då uppgå till 9,240,000 kronor, vilket belopp må avrundas

till 9,100,000 kronor.»

1 den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen

hava ifrågavarande intäkter upptagits på följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 11

»Egentliga statsinkomster»

»1. Skatter»:

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

1) Skatt å inkomst ............ kr. 219,400,000

2) Skatt å förmögenhets
delar

............................. » 9,100,000

3) B-skatt å aktiebolag

m. fl............................... » 6,500,000 kr. 235,000,000: —.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1918 har bevillningsutskottet

genom statsbokföringskommittén erhållit följande uppgifter:
Influtet

......................................................................... kronor 130,155,395: 9 3

Utbetalt ......................................................................... » 2,671: 3 8

Netto ............................................................................ kronor 130,152,724: 5 5.

Bevillningsutskottet har att under förevarande inkomsttitel dels föreslå

den procentsats av grundbeloppen, vid vars tillämpning inkomst- och

förmögenhetsskatten kan antagas giva det belopp, som utöver övriga

statsverkets för år 1920 beräknade inkomster erfordras för att täcka utgifternas

slutsumma, dels ock angiva det belopp, vartill inkomsten under

ifrågavarande inkomsttitel för år 1920 sålunda bör beräknas.

I förra hänseendet vill utskottet, under erinran att Kungl. Maj:t

föreslagit uttagande av 165 procent av grundbeloppen, anföra föl
jande.

Beträffande grundbeloppen utgår utskottet från den av chefen

för finansdepartementet gjorda beräkningen, enligt vilken dessa skulle

giva en skatteintäkt av 144 miljoner kronor. Av statsutskottet har

bevillningsutskottet inhämtat, att för budgetens reglerande erfordras,

att de under »A. Egentliga statsinkomster, I. Skatter» uppförda inkomsttitlarna

beräknas till inalles 495,441,000 kronor. Statsutskottet ifrågasätter

icke någon ändring av den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen

av mantalspenningar och prästerskapets till statsverket indragna tionde,

inalles 2,741,000 kronor. Det belopp, som måste anskaffas genom de

under nämnda rubriker uppförda bevillningarna, utgör således 492,700,000

kronor.

Bevillningsutskottet kommer att i detta betänkande föreslå följande

beräkning:

bevillning av fast egendom och av inkomst kronor 3,800,000: —

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ................................................................ » 200,000: —

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

stämpelmedel ......................................

lastpenningar ....................................

krigskonjunkturskatt.........................

tullmedel..............................................

sockerskatt...........................................

tobaksskatt ......................................

brännvinstillverkningsskatt kronor

brännvinsförsäljningsmedel )>

maltskatt.............................. »

punschskatt........................... »

8,000,000: —

12,000,000: —

1,800,000: —

1,000,000: —

kronor

»

»

52.000. 000: —

800,000: —

75.000. 000: —

70.000. 000: —

15,600,000: —

30.000. 000: —

22,800,000: —

kronor 270,200,000: —.

Av vad nu anförts följer, att den procent å grundbeloppen, efter

vilken inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå för år 1920, bör

avvägas så, att därigenom kan beräknas inflyta ett belopp av (492,700,000

—270,200,000=) 222,500,000 kronor. I sådant syfte har utskottet ansett

procenten böra fastställas till 155, vilket procenttal giver en inkomstsumma

av 223,200,000 kronor.

I fråga om uppställningen av ifrågavarande inkomsttitel har utskottet

att anföra följande. Riksdagen har numera på statsutskottets

hemställan avslagit Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition nr 344, i

vad den avsåg inrättande av en statsverkets kapitalöknings fond. Följaktligen

har anledningen att särskilja skatt å inkomst och skatt å förmögenhetsdelar

bortfallit. Däremot synes B-skatten, såsom vilande på

annan grund än inkomst- och förmögenhetsskatten i övrigt, lämpligen

kunna föras under särskild underrubrik på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.

Den nedsättning av det av Kungl. Maj:t i propositionen nr 406

beräknade beloppet för inkomst- och förmögenhetsskatten, som blir en

följd av den av utskottet förordade sänkningen av skatteprocenten, synes

icke behöva inverka på beräkningen av B-skattens belopp utan kunna

i sin helhet hänföras till den del av skatten, som belöper på inkomst

och förmögenhet.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatten skall för år 1920 utgå med 155

procent av grundbelopp, uträknade enligt de grunder,

om vilka stadgas i 19 § av förordningen om inkomst
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 13

och förmögenhetsskatt, såsom sistnämnda paragraf

lyder enligt denna riksdags i anledning av propositionen

nr 259 fattade beslut; samt

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte

för år 1920 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

1) Skatt å inkomst- och förmögenhet

kr. 210,000,000

2) B-skatt å aktiebolag

m. fl-.. » 6,500,000 kronor 222,500,000:—.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt

av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning —

vilken i riksstaten för år 1919 var upptagen till 3,100,000

kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter i taxeringslängd erna för år 1918

debiterats med 3,972,848 kronor. Då avkortningarna

antoges icke behöva beräknas högre än till 180,000

kronor, syntes ifrågavarande titel kunna i 1920 års

riksstat höjas till 3,800,000 kronor, till vilket belopp i

sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra

anslaget »Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting» borde upptagas.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 9 januari 1919 har chefen för finansdepartementet

anfört följande: »Med anledning av kommunernas ökade

skattebehov är förslag om viss skärpning av fastighetsbevillningen

under övervägande. Då frågan emellertid

ejfär slutberedd och en eventuell höjning icke påverkar

behovet av andra statsinkomster, enär inkomsttitelns

hela belopp även återkommer å utgiftssidan i det å sjunde

huvudtiteln anvisade extra anslaget ''Bidrag till lands
Transport

kronor 222,500,000: —

Statskontoret.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Trop. 406.

Prop. 108.

Utskottet.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 222,500,000: —

ting ock städer, som icke deltaga i landsting’ har jag

icke ansett anledning nu föreligga att ändra inkomstberäkningen

i fråga.»

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel

i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 3,800,000

kronor.

Med enahanda belopp ingår inkomsttiteln i den

uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen.

Genom proposition nr 108 har Kungl. Maj:t avgivit

förslag till vissa ändringar i bevillningsförordningen

i syfte bland annat att genom bevillningstaxering av

aktier m. m. draga dylik inkomst in under den kommunala

beskattningen. Sistnämnda proposition har.numera

blivit i ifrågavarande del av riksdagen bifallen.

Av statsbokföringskom mitten har utskottet beträffande

denna inkomsttitel för år 1918 erhållit följande

uppgifter:

Influtet ................................... kronor 3,830,430: 2 2

Utbetalt.............................................. »_5,478: 47

Netto ................................................ kronor 3,824,951: 7 5.

Den mindre betydande inkomstökning, som bör föranledas

av bevillningstaxeringen av utdelning å aktier,

har icke föranlett Kungl. Maj:t att i propositionen nr 406

ifrågasätta någon höjning av ifrågavarande bevillning.

Utskottet, som icke ansett sig hava anledning att

härutinnan avvika från Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att bevillningen av fast egendom

samt av inkomst må för år 1920 beräknas

till................................. kronor 3,800,000: —

Transport kronor 226,300,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 15

Transport kronor 226,300,000: —

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,

som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit

även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under

ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats

med

1915

1916

1917

För rättighet till skogsfång och kolnings-

frihet på allmänningar ........................

1,439

1,439

1,331

Av vissa handlande och handelsexpediter

140,000

138,450

105,650

För vissa offentliga föreställningar............

73,892

76,254

70,973

Summa kronor

215,331

216,143

177,954

Tages hänsyn till tillfällig uppbörd samt avkortningar

och balanser, visar sig den behållna inkomsten

hava uppgått

år 1913 till................................................... kronor 341,512

» 1914 ».................................................. »

» 1915 »................................................... »

» 1916 ».................................................. y>

» 1917 ».................................................. »

Såsom synes företer skattetiteln en nedgång för

de senare åren, och då denna givetvis beror på världskrisen,

kommer den efter all sannolikhet att framträda

även i slutsiffrorna för innevarande år. Jämväl för år

275,963

212,620

214,481

176,633.

Transport kronor 226,300,000: —

Statskontoret.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,300,000: —

1920, varom i denna beräkning är fråga, torde det

kunna befaras att världskrigets efterdyningar komma

att ofördelaktigt inverka på denna inkomsttitel. Statskontoret

anser försiktigheten bjuda att upptaga titeln,

vilken i 1919 års riksstat beräknats till 250,000 kronor,

med något nedsatt belopp och föreslår i sådant hänseende

200,000 kronor.»

Statsverks- Med detta belopp, 200,000 kronor, har denna in
propositionen.

komsttitel också ingått i förevarande förslag till riksstat

Prov. 406. ävensom uti den i propositionen nr 406 framlagda nya

inkomstberäkningen.

viskottet. Bevillningsutskottet har genom statsbokförings
kommittén

inhämtat att denna inkomsttitel för år 1918

utvisar följande ställning:

Influtet................................................. kronor 152,821: 9 5

Utbetalt................................................. » 1,305: 90

Netto ...................................................... kronor 151,516: 05.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1920 beräknas till......... kronor 200,000: —

4:o.

Stämpelmedel.

Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt, utgjorde:

år 1913

» 1914

» 1915

» 1916

» 1917

kronor 18,653,021

» 17,070,845

» 16,211,787

» 25,106,655

» 52,653,656

eller i medeltal för dessa fem år 25,939,193 kronor.

Transport kronor 226,500,000: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 17

Transport kronor 226,500,000: —

Till belysning av frågan, i vad mån de nu och

under den senaste tiden rådande krisförhållandena utövat

inverkan på denna skattetitel, har statskontoret

meddelat följande sammanställning av uppgifter angående

influtna stämpelmedel, vilka i vad de avse åren 1913

och 1914 härröra från statskontorets egna räkenskaper

men för följande år erhållits från generalpoststyrelsen:

Influtna stämpelmedel

järn— juli

aug.—okt.

nov. och dec.

Summa

År 1913...............

11,505,057

3,853,096

2,808,506

18,166,659

» 1914 ...............

10,724,621

3,527,688

2,425,183

16,677,492

» 1915 ...............

7,901,501

3,853,884

2,788,331

14,543,716

» 1916 ...............

13,120,706

5,856,933

5,639,629

24,617,268

» 1917 ...............

30,290,111

11,728,482

9,893,228

51,911,821

* 1918 ...............

42,316,942

19,655,752

—

61,972,694

Av denna sammanställning framgår, att uppbörden

under de år, som kriget varat, i procent av uppbörden

under motsvarande tid närmast före kriget ut
-

gjort: _

augusti—oktober 1914 .............................. 91.55 procent

november—december 1914 ................... 86.35 »

januari—juli 1915 ..................................... 73.68 »

augusti—oktober 1915 .............................. 100.0 2 »

november—december 1915........................ 99.28 »

januari—juli 1916 .................................. 122.3 4 »

augusti—oktober 1916 .............................. 152.01 »

november—december 1916........................ 200.81 »

januari—juli 1917 ...................................... 282.44 »

augusti—oktober 1917 .............................. 304.3 9 »

november—december 1917........................ 352.2 6 »

januari—juli 1918 ...................................... 394.58 »

augusti—oktober 1918 .............................. 510.13 »

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter

för åren 1914—1917 å beloppet av de stämplar,

Transport kronor 226,500,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 63 höft. (Nr 72.) 3

Statskontoret,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

som använts till nedannämnda handlingar, har detta

belopp utgjort:

1914

1915

1916

1917

Handlingar till lagfartsprotokol- let ....................................

4,010,613

2,815,610

4,333,951

9,812,823

Handlingar till intecknings- och

tomträttsprotokollen ............

622,659

486,841

680,702

1,028,598

Handlingar till äktenskapsför- ordsprotokoll .....................

7,360

7,915

10,280

9,620

Handlingar till boupptecknings- protokoll:

Bouppteckningar..................

5,786,280

5,815,810

6,991,251

10,420,376

Testamenten, till vilka hänsyn

ej tagits vid bouppteckning- ens stämpelbeläggning......

3,829

842

596

902

Morgongåvobrev..................

36

5

7

35

Avhandlingar om lösöreköp...

13,850

11,841

9,833

7,907

Summa

10,444,627

9,138,864

12,026,620 21,280,261

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror

har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda

skrivelse den 12 december 1918 vidare anfört

följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades

den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk författningssamling

nr 381), vilken trätt i kraft den 1

januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående

statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna

för bouppteckningar och testamenten, även de i beloppen

för rubriken »handlingar till lagfartsprotokollet»

ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom, vartill komma vissa

nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka

någon beräkning icke för närvarande är möjlig, men

vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera

avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter

belöpt sig

Transport kronor 226,500,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

år 1914 till ..

» 1915 » ..

» 1916 » ..

» 1917 » .

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

............................... kronor 6,000,158

............................... » 5,947,762

............................... » 7,030,682

............................ » 10,842,565.

Emellertid bär från och med den 1 januari 1918

skattetariffen blivit ändrad genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 325).

Vid framläggande av förslag härom bar föredragande

departementschefen ansett sig kunna beräkna en ökning

av arvsskattens i innevarande års riksstat till 6,000,000

kronor upptagna belopp med 1,500,000 kronor. Vid

fixerandet av detta belopp har departementschefen i första

hand byggt på en undersökning angående arvsskattens

beräknade och verkliga avkastning under de senaste

åren, och har departementschefen med avseende å utbytet

av den förhöjda arvsskatten anfört följande:

''Arvsskatten har i statsverkspropositionen beräknats

giva

för år 1912 ........................................... kronor 6,000,000

» )) 1913 ........................................... » 6,000,000

» » 1914 ........................................... » 7,000,000

» » 1915 ............................................. » 6,000,000

» » 1916 ........................................... » 6,200,000

» » 1917 ............................................. » 6,000,000.

Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom,

rörande vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,

men vilka icke torde kunna antagas uppgå till

något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla

under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:

år 1912..................................................... kronor 5,393,333

» 1913 .................................................... » 6,228,794

» 1914................................................. » 6,000,158

» 1915...................................................... » 5,947,762.

Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens

avkastning under tiden från och med år 1912

till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon_

Transport kronor 226,500,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

tendens till stegring, behöver man icke antaga, att en

sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.

Tvärtom tala åtskilliga skäl för, att en ökning av arvsskattens

avkastning kan vara att förvänta såsom i hög

grad sannolik.

Så torde man med fullt skäl kunna antaga för

visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och

därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra

tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma

att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.

Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna

en höjning av bouppteckningssummorna. De på många

områden gynnsamma konjunkturerna för handel och

industri samt även för jordbruket hava bidragit till

skapandet av nya och ökning av redan befintliga förmögenheter,

och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt

vad erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenhetens fördelning

i sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats

till antalet och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna

höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa

de större förmögenheterna, synes det naturligt, att den

inträdda förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen

skall leda till en vida större årlig avkastning

av arvsskatten än tidigare kunnat beräknas. Huru

stor denna ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis

icke exakt angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet

som vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat,

tyda dock på att densamma blir betydande.

För min del har jag ansett, att förmögenhetstillväxten

och den föreslagna skatteförhöjningen böra kunna tillsammans

åstadkomma en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen

för år 1918 till 6,000,000 kronor

beräknade belopp med åtminstone 25 procent eller sålunda

med minst 1,500,000 kronor.’

Med hänsyn till vad departementschefen sålunda

anfört ävensom därtill, att den i år försiggångna fastighetstaxeringen

säkerligen kommer att i sin mån bidraga

Transport kronor 226,500,000: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 21

Transport kronor 226,500,000: —

till höjning av arvsskatteuppbörden, anser statskontoret,

att man bör för år 1920 kunna beräkna ''arvsskatt och

skatt för gåva’ till högre belopp än det år 1917 influtna

beloppet. Statskontoret föreslår, att i riksstaten

för år 1920 nämnda i stämpelavgiften ingående särskilda

skattetitel upptages till 12,000,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913

(Svensk författningssamling nr 191) har från och med

den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning

angående eu särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda avgift

vid köp av aktier och banklotter höjts med 50 procent.

Försäljningsbeloppet för ifrågavarande slag av stämplar

har enligt rikshuvudboken utgjort:

år 1913 ............................................. kronor 1,177,093

» 1914 .................................................. » 590,480

» 1915 ................................................. » 734,527

» 1916 .................................................. » 4,264,031

» 1917 ................................................... » 11,911,452.

Influtna beloppet för under januari—september

innevarande år försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt

statskontoret tillhandakommen uppgift till 10,169,022

kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista

kvartalet kommer att hava en häremot proportionell

storlek och således inflyta med 3,389,674 kronor, skulle

årets inkomst uppgå till 13,558,696 kronor.

För att kunna använda nyss anförda statistik

måste man taga hänsyn till den ändring som genom

nådiga förordningarna den 30 mars 1917 (Svensk författningssamling

nr 191) och den 12 mars 1918 (Svensk

författningssamling nr 123) vidtagits i lydelsen av 3 §

1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

en ändring som innebär, att stämpelsatserna

från och med den 1 april 1917 fördubblats. Sedermera

hava skattesatserna ännu en gång fördubblats genom

nådiga förordningen den 29 november 1918 (Svensk

Transport kronor 226,500,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

författningssamling nr 911), men av denna ändring äro

de i det föregående anförda siffrorna icke berörda.

Reducerar man försäljningsbeloppen för åren 1917

och 1918 till vad de skulle varit, om nyssberörda

förordningar icke utfärdats, och bortser man därvid

från den — sannolikt obetydliga — dämpande inverkan,

som stämpelsatsernas höjning kan hava utövat på omsättningen

av fondpapper, får man följande statistik

över försäljningsbeloppen för överlåtelsestämplar:

år 1913 ................................................... kronor 1,177,093

» 1914 .................................................. » 590,480

d 1915 ................................................. » 734,527

» 1916 ................................................... » 4,264,031

» 1917 .................................................. » 6,806,544

» 1918 ................................................... » 6,779,348.

Denna statistik visar en betydligt ökad livlighet

på fondmarknaden under de tre sista åren. För den

närmaste framtiden har man visserligen att vänta en

stark åtstramning av penningmarknaden; men då å

andra sidan de nedgående konjunkturerna torde föranleda

realisationer av värdepapper, anser statskontoret,

att man för år 1920 bör kunna på följande sätt beräkna

ifrågavarande del av stämpeluppbörden under förutsättning

av:

a) återgång till 1908 års stämpelsatser kronor 4,000,000,

b) 1917 års fördubblade stämpelsatser » 8,000,000,

c) 1918 års fyrdubblade stämpelsatser » 16,000,000.

I det följande utgår statskontoret från, att de nu

gällande höga stämpelsatserna bibehållas även under 1920.

Genom att från totalbeloppet av den behållna inkomsten

av stämpeluppbörden draga beloppen för arvsskatt

och skatt för gåva ävensom överlåtelsestämplar

samt reducera beloppet för år 1917 på sätt här nedan

angives finner man för övriga stämpelmedel följande

belopp: _

Transport kronor 226,500,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande JVr 72. 23

Transport kronor 226,500,000: —

år 1913.................................................. kronor 11,127,086

» 1914.................................................. » 10,480,207

» 1915................................................... » 9,429,527

» 1916................................................... » 13,811,942

» 1917................................................... » 17,274,164.

Såsom ovan antytts, har beloppet för 1917 undergått

reduktion. I det under nämnda år influtna beloppet

ingick nämligen inbetalning för stämpling av

aktiebrev m. m. med icke mindre än 10,975,475 kronor.

Då denna inkomstpost åren 1913 och 1914 influtit med

endast omkring 500,000 kronor, och då man torde få

räkna med en återgång från de omständigheter, som

föranlett 1917 års höga belopp, har statskontoret i ovanstående

statistiska uppgift för 1917 beräknat ifrågavarande

inkomstpost till allenast 500,000 kronor.

På siffran för år 1917 har inverkat den ökning

av stämpelinkomsten, som under halva nämnda år uppkommit

på grund av genom nådiga förordningen den

19 juni 1917 (Svensk författningssamling nr 329) vidtagen

höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln och

obligationsstämpeln samt införande av rånte- och lottsedelsstämplar.

Aven denna ökning är i ovan angivna

siffra för år 1917 fråndragen.

Med hänsyn till nyss anförda statistik synes man

kunna för år 1920 beräkna ett belopp av 10,000,000

kronor med tillägg av 4,300,000 kronor eller den ökning,

som kan förväntas på grund av ovanberörda förordning

den 19 juni 1917.

Stämpeluppbörden i sin helhet skulle då för år

1920 beräknas sålunda:

Arvsskatt och skatt för gåva ......... kronor 12,000,000

överlåtelsestämplar .......................... » 16,000,000

Övriga stämplar ................................. » 14,300,000

Summa kronor 42,300,000.»

Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,

föreslagit, att i riksstaten för år 1920 måtte upp
Transport

kronor 226,500,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen.

Statsverks
propositionen.

Dråp. 98.

Prop. 264.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

tagas stämpelmedel med 42,300,000 kronor, därav beräknad

arvsskatt och. skatt för gåva 12,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den

9 januari 1919 yttrade chefen för finansdepartementet,

att han förutsatte, att den av urtima riksdagen 1918

beslutade förhöjningen av fondstämpeln komme att fortfara

jämväl under år 1920.

Vidare anförde departementschefen, att han påräknade

ökad avkastning av arvsskatten genom viss

höjning av tariffen.

Angående denna beräkning anförde departementschefen

i den speciella motiveringen ytterligare följande:

»I fråga om stämpelmedlen synes mig den av statskontoret

gjorda beräkningen kunna något höjas utan

att nödig försiktighet åsidosättes. Då jag dessutom

ämnar föreslå viss höjning av arvsskatten och en utsträckning

av stämpelbeskattningen till vissa nya områden

förberedes, anser jag mig kunna — under erinran

om vad jag förut anfört rörande nu gällande fondstämpelsatsers

fortsatta upprätthållande även under år 1920

— föreslå, att stämpelmedlen upptagas till 49.5 miljoner

kronor.»

Med sist angivna belopp har också denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat för år 1920, därvid

beräknats av arvsskatt och skatt för gåva 15,000,000

kronor.

Genom en den 18 februari 1919 dagtecknad proposition,

nr 98, har Kungl. Maj:t föreslagit, att de av

1918 års urtima riksdag för tiden till den 1 juli 1919

fastställda stänrpelavgifterna för köp och byte av fondpapper

skulle gälla till och med den 30 juni 1920.

Detta förslag har av riksdagen numera bifallits.

I en den 14 mars 1919 dagtecknad proposition,

nr 264, har Kungl. Maj:t föreslagit ändrad lydelse av

Transport kronor 226,500,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

19 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt

och skatt för gåva. Enligt detta förslag hava,

såsom framgår av departementschefens i det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet återgivna

anförande, de för skattens beräknande uppgjorda

tarifferna i genomsnitt höjts med 25 procent av nu

gällande .skattesatser, varefter departementschefen ansett

sig kunna såsom inkomst av arvs- och gåvoskatten påräkna

det i statsverkspropositionen angivna beloppet, 15

miljoner kronor.

Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen

bifallen.

Vidare har Kungl. Maj:t genom proposition nr

251 för riksdagen framlagt förslag till förordning om

utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera

lyxvaror. Sedan kamrarna i anledning av sistnämnda

proposition fattat skiljaktiga beslut, har riksdagen numera

genom gemensam omröstning antagit ett förslag

till förordning i berörda ämne, vilket i åtskilliga hänseenden

avviker från Kungl. Maj:ts förslag.

Åven Kungl. Maj:ts proposition nr 381 med förslag

till vissa ändringar i gällande stämpelförordning

bör i detta sammanhang omnämnas. Genom densamma

har nämligen föreslagits, bland annat, upphävande av

stämpelavgiften för fullmakter, konstitutorial m. m.

På sätt ovan under l:o anförts har statskontoret

enligt det vid propositionen nr 344 fogade utdrag av

protokollet över finansärenden i avgivet utlåtande angående

statsverkets kapitalökningsfond gjort viss framställning

beträffande särskiljande i riksstaten av den

del av inkomst- och förmögenhetsskatten, som skulle

avsättas till fonden. I anslutning härtill har statskontoret

i berörda utlåtande anfört följande:

»På liknande sätt och av samma anledning synes

i riksstaten inkomsttiteln stämpelmedel böra upptagas

sålunda:

Prop. 251.

Prop. 381.

Prop. 344.

Transport kronor 226,500,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt 63 höft. (''Nr 72.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000:

Stämpelmedel, bevillning:

a) arvsskatt och skatt för gåva--— — —-

b) stämpelmedel i övrigt — -— —- — ''— — —

Säger för stämpelmedel------“ —•»

Uti den i propositionen nr 406 framlagda nya

inkomstberäkningen hava ifrågavarande intäkter upptagits

på följande sätt:

Stämpelmedel, bevillning:

1) Arvsskatt och

skatt för gåva ... kr. 15,000,000

2) Övriga stämpelmedel

............ » 34,500,000 kr. 49,500,000.

I Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förevarande

inkomsttitel har hänsyn tagits till de genom de ovannämnda

propositionerna nr 98 och 264 föreslagna höjningarna

av fondstämpeln och arvsskatten.

Beträffande den nya beskattningen av vissa förvärv

av pärlor, äkta stenar m. m. har bevillningsutskottet i sitt

betänkande i ämnet (nr 46) anfört, bland annat, följande:

»Chefen för finansdepartementet har icke meddelat

någon beräkning av den inkomst, som ansetts kunna

väntas inflyta genom ifrågavarande stämpelbeskattning;

och efter vad bevillningsutskottet erfarit har det icke

ansetts möjligt att åstadkomma någon sådan beräkning.

Utskottet har sökt göra sig underrättat om de inkomster

av motsvarande beskattning, som influtit i Norge och

Danmark. Från Norge har meddelats, att material för

sådan uppgift saknas, under det att från Danmark upplysts,

att skatten inbragt under tiden oktober 1917—

april 1918 omkring 148,000 kronor och under tiden

april 1918—mars 1919 omkring 352,000 kronor. I vad

mån dessa siffror kunna läggas till grund för en beräkning

av den sannolika inkomsten av eu liknande

beskattning hos oss, torde vara svårt att bedöma.»

Bevillningsutskottet, som av särskild anledning

icke varit i tillfälle att tidigare avgiva betänkande i_

Transport kronor 226,500,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

anledning av ovannämnda proposition nr 381, däri, på

sätt ovan är nämnt, föreslagits bland annat upphävande

av stämpelavgiften för fullmakter, konstitutorial m. m.,

har numera beslutat tillstyrka bifall till propositionen.

Icke heller här föreligger någon beräkning av den statsfinansiella

betydelsen av ändringen.

Varken inkomstökningen genom beskattningen

av pärlor och vissa andra lyxvaror eller den inkomstminskning,

som föranledes av bifall till vad bevillningsutskottet

kommer att föreslå i anledning av propositionen

nr 381, torde kunna vara av någon större betydelse,

då det gäller att fastställa slutsumman för denna

inkomsttitel. Utskottet har därför ansett sig kunna bortse

från nu omnämnda förhållanden vid ifrågavarande beräkning.

Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har

stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år

1918 utgjort 72,948,434 kronor 71 öre samt under

månaderna januari—april 1919 belöpt sig till 26,962,670

kronor 7 öre.

Den betydande inkomstökning, som de sålunda

numera tillgängliga siffrorna utvisa, har synts utskottet

böra föranleda någon höjning av den av Kungl. Maj:t beräknade

slutsumman för denna inkomsttitel. Då, på

sätt ovan erinrats, Kungl. Maj:t tagit hänsyn till den

numera beslutade höjningen av skattesatserna för arv

och gåva, torde höjningen böra avse endast övriga

stämpelmedel; för dessa har utskottet ansett sig böra

ifrågasätta ett beräknat belopp av 37,000,000 kronor.

Riksdagen har numera, som ovan erinrats, på statsutskottets

hemställan avslagit ovannämnda proposition nr

344, i vad den avsåg inrättande av en statsverkets kapitalökningsfond.

I anledning därav har bevillningsutskottet,

som erhållit remiss å propositionen, i vad den

avser viss ändring i förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva, denna dag beslutat avstyrka bifall till propositionen

i sistberörda del. Nyss omförmälda ändring innefattade,

att särskilda arvsstämplar skulle införas, vilket

Transport kronor 226,500,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

Statsverkspropositionen.

Trop. 406.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 226,500,000: —

var en förutsättning för att arvs- och gåvoskatten skulle

kunna särskilt redovisas.

Vid nu angivna förhållanden torde stämpelmedlen

böra upptagas på sätt hittills varit brukligt.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att stämpelmedlen, därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva

15,000,000 kronor, måtte för år 1920

beräknas till .............................. kronor 52,000,000 —

5:o.

Lastpenningarna.

Beträffande lastpenningarna, som i årets riksstat

upptagits till 900,000 kronor, har statskontoret

meddelat, att desamma utgjort:

år 1913

» 1914

» 1915

» 1916

» 1917

kronor 815,354

» 761,392

» 813,831

» 791,161

» 453,892.

Statskontoret har vidare anfört:

»De här ovan anförda inkomstbeloppen böra

minskas med beloppet av restitutioner, vilket belopp

dock för år 1917 endast uppgått till 2,017 kronor.

Då man får antaga att normala förhållanden i

avseende å skeppsfarten återinträtt år 1920, har statskontoret

för detta år upptagit lastpenningarna till

800,000 kronor.»

Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått

i statsverkspropositionens riksstatsförslag samt i

Transport kronor 278,500,000: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. . 29

Transport kronor 278,500,000: - den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen.

Enligt meddelanden från generaltullstyrelsen debiterades

lastpenningarna för år 1918 med 451,692 kronor

64 öre och utgjorde:

År 1917

kronor

År 1918

kronor

År 1919

kronor

Under

januari ............

77,622

43

45,366

52

36,705

76

»

februari............

24,580

92

36,670

80

27,595

19

»

mars ..............

18,390

93

37,908

88

25,475

26

»

april ...............

27,681

50

36,217

76

37,781

24

Summa

148,275

78

156,163

96

127,557

45

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna må för år

1920 beräknas till.................... kronor 800,000: —

6:o.

Krigskonjunkturskatt.

Krigskonjunkturskatt skall enligt bestämmelserna

i förordningen om krigskonjunkturskatt den SO juni

1916 på grund av taxering under år 1916 och följande

år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det

av nuvarande krigstillstånd framkallade läget.

Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten

i sin förutnämnda skrivelse den 12 december 1918 anfört

följande:

»Taxering enligt nämnda förordning äger rum

årligen till och med året efter det, under vilket genom

nådig kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall

anses hava upphört. I enlighet härmed lärer väl taxering

komma att ske även 1920, och således skatt för detta

Transport kronor 279,300,000: —

Utskottet.

Statskontoret.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 279,300,000: —

år böra beräknas. Emellertid äro förhållandena sådana,

att det tydligen är omöjligt att finna några hållbara

grunder för en sådan beräkning.»

Statskontoret har uppfört skatten med samma belopp

som förekommer i 1919 års riksstat, 80,800,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 9 januari 1919 har chefen för finansdepartementet

i fråga om denna skatt anfört följande:

»I överensstämmelse med gällande förordning skall

även för år 1920 upptagas krigskonjunkturskatt, vilken

emellertid, ifall fred inträder under innevarande år, därefter

upphör. De starka anmärkningar, som gjorts mot

denna skatteform, skulle ha föranlett igångsättande av

en genomgripande revision, syftande såväl till lindringar

i vissa avseenden som till skärpningar i andra, därest

skatten skolat i ännu måhända flera år ha utgått. Då

numera synes vara tydligt, att frågan begränsar sig till

1920 års krigskonjunkturskatt, får givetvis den av mig

förberedda revisionen mera karaktären av jämkningar

för att råda bot på särskilt skarpt framträdande olägenheter.

Ifrågasatta ändringar komma att sänka skatteintäkten,

och anser jag mig därför icke kunna beräkna

skattetiteln till högre belopp än statskontoret föreslagit.»

»Den intäkt statsverket kan komma att erhålla av

krig skönj tinktur skatten för år 1920 undandrager sig av

väsentligen tvenne grunder varje säkrare uppskattning.

Dels lärer man icke nu kunna med någon bestämdhet

upptaxera storleken av de merinkomster under år 1919,

å vilka skatten skall utgå. Dels äro vissa jämkningar

i bestämmelserna, som jag förut framhållit, ifrågasatta,

vilka måhända ganska avsevärt kunna beskära skatteintäkten.

Aven med genomförande av sådana lindringar

i skatteförordningen och med nödig hänsyn till de med

sannolikhet vikande konjunkturerna torde man kunna

— under den av mig förut angivna förutsättning beträffande

sambandet med den allmänna inkomst- och

förmögenhetsbeskattningen — våga upptaga krigskon
Transport

kronor 279,300,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 279,300,000: —

junkturskatten å 1920 års stat till ungefär det av statskontoret

föreslagna beloppet, vilket är mindre än tredjedelen

av det belopp om 300 miljoner kronor, som sannolikt

debiteras för år 1918. Jag föreslår sålunda, att

inkomsttiteln i fråga beräknas till 80 miljoner kronor.»

I förslaget till riksstat för år 1920 är krigskonjunkturskatten

uppförd med 80 miljoner kronor.

Genom en den 21 mars 1919 dagtecknad proposition

nr 258 har Kungl. Maj:t föreslagit vissa ändringar

i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt,

vilka medföra en avsevärd sänkning av skattens

avkastning. Sålunda avsåg propositionen, att tariffen

skulle sänkas med 20 procent, att vid den skattefria

inkomstdelens fastställande skulle påläggas 20 procent

av medelinkomsten 1913—1914 samt att nya företag

och anläggningar skulle befrias från krigskonjunkturbeskattning.

Sedermera bar riksdagen på förslag av

bevillningsutskottet (bet. nr 51) beslutat sådana ändringar

i Kungl. Maj:ts förslag, vilka ytterligare nedbringa

ifrågavarande inkomst. Riksdagens beslut innefattar

nämligen en böjning av vardera av nyssnämnda

procentsiffror till 25 procent.

Till statsrådsprotokollet för den 27 maj 1919 bar

departementschefen vid motiveringen för prop. nr 406,

efter att hava erinrat om ovanstående, beträffande krigskonjunkturskatten

anfört, bland annat, följande.

Med stöd av den utredning, som förelåge rörande

dels 1918 års och dels 1919 års krigskonjunkturskatt,

kunde en säkrare uppskattning nu göras än vid tiden

för statsverkspropositionens avlåtande. För 1919 både

utredningen givit till resultat, att en inkomst av 220

miljoner kronor syntes sannolik. Departementschefen

anmärkte härtill bland annat, att de många klagomålen

i krigskonjunkturskattemål kunde medföra avbränningar,

vilkas storlek för närvarande undandroge

sig varje säkert bedömande.

Statsverkspro
positionen.

P/op. 258.

Prop. 406.

Transport kronor 279,300,000:

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskott et.

32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 279,300,000: —

Självfallet måste krigskonjunkturskatten för år

1920, även med oförändrad tariff, inbringa långt mindre

än för år 1919. Vikande konjunkturer och stigande

prisnivå i förening måste på en merinkomstbeskattning

utöva ett synnerligen kraftigt inflytande. Det syntes

departementschefen icke rådligt att räkna med mer än

ungefär halva skatteintäkten från år 1919 under förutsättning

av oförändrade bestämmelser.

Den reduktion av skatten, som föranleddes av ovan

omnämnda ändrade bestämmelser ansåge departementschefen

icke kunna taxeras lägre än till inalles 40 procent

av hela skattebeloppet.

I enlighet Härmed har krigskonjunkturskatten i

den uti propositionen nr 406 framlagda nya inkomstberäkningen

nedsatts till 65 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har genom statsbokföringskommittén

beträffande denna inkomsttitel för år 1918

erhållit följande uppgifter:

Influtet............................................ kronor 376,119,248: 39

Utbetalt ................................... » 71,810,573:24

Netto............................................... kronor 304,308,675: 15.

I likhet med chefen för finansdepartementet har

bevillningsutskottet ansett, att den av Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen gjorda beräkningen av krigskonjunkturskatten

till 80,000,000 kronor bör, efter de

ändringar av grunderna för skattens utgående, vilka

sedermera dels på Kungl. Maj:ts förslag, dels i enlighet

med utskottets hemställan av riksdagen beslutats,

underkastas någon nedsättning. Åven med iakttagande

av nödig försiktighet har utskottet emellertid ansett,

att en så betydande sänkning som Kungl. Maj:t nu

föreslår icke är påkallad, utan har utskottet för sin

del stannat vid att förorda ett beräknat belopp av

75,000,000 kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att krigskonjunkturskatt måtte

för år 1920 beräknas till ...... kronor 75,000,000: —

Transport kronor 354,300,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillning.‘iutskottets betänkande Nr 72.

33

Transport kronor 354,300,000: —

7:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1914......................................................kronor 58,217,725

» 1915..................................................... » 54,850,960

» 1916..................................................... » 60,956,020

» 1917................................................... » 42,535,692.

I ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar

och restitutioner.

I riksstaten för år 1919 äro tullmedlen upptagna

till ett belopp av 70,000,000 kronor.

En översikt över krigsförhållandenas inverkan på

denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden

under åren 1914—1918. I denna tablå äro

inga avdrag gjorda.

Statskontoret.

1914

1915

1916

1917

1918

Under januari ...

5,467,027

4,782,442

. 4,636,809

4,518,086

3,098,374

» februari...

5,117,622

4,486,499

4,777,909

3,757,880

2,662,119

* mars......

5,919,211

5,007,890

5,653,836

3,632,292

2,970,872

» april ......

5,959,304

5,516,552

4,978,212

3,062,163

3,197,319

» maj ......

6,447,068

5,472,225

6,223,255

3,370,333

3,412,116

» juni ......

5,591,168

4,309,138

5,220,413

3,403,150

2,528,810

» juli.........

5,309,062

4,443,099

5,595,022

4,418,172

2,850,666

» augusti...

2,384,253

4,193,305

5,749,554

4,029,951

2,656,311

> september

3,422,354

4,475,820

5,729,843

2,884,414

3,821,342

» oktober...

4,627,145

4,379,878

4,841,744

3,351,922

3,533,169

» november

4,851,935

4,402,306

4,748,300

3,772,320

3,129,085

» december

4,845,228

4,688,088

4,187,636

3,500,954

—

Summa

59,941,377] 56,157,242

62,242,533

43,701,637

33,860,183

Transport kronor 354,300,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 saml. 63 käft. (Nr 72.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 354,300,000: —

Jämför man talen i de senare kolumnerna av

förestående tabell med motsvarande tal i den första

kolumnen, finner man, att tulluppbörden under de olika

månaderna av nedannämnda år i procent av samma

uppbörd under motsvarande månader av år 1914 ställt

sig sålunda:

1915

1916

1917

1918

Januari ...............

87.48

%

82.98 %

82.64 %

56.67 %

Februari ...........

87.6 7

»

93.3 6

73.43

7>

52.02 »

Mars ..................

84.60

»

95.52

»

61.36

»

50.19 »

April ..................

92.6 7

83.54

»

51.38

>

53.6 5 »

Maj ..................

84.88

»

96.53

52.2 8

»

52.93 »

Juni ..................

77.07

T>

93.3 7

60.8 7

»

45.23 »

Juli ..................

83.69

»

105.3 9

»

83.22

3>

53.6 9 »

Augusti...............

175.88

241-15

169.0 2

111.41 »

September............

130.78

>

167.42

»

84.28

»

111.66 »

Oktober...............

94.66

104.64

»

72.4 4

»

76.36 »

November............

90.73

»

97.86

»

77.7 6

>

64.4 9 »

December............

96.7 6

»

86.43

72.26

—

Medeltal

93.69 %

103.84 %

72.91 %

61.46 %

Efter att hava meddelat ovanstående sifferuppgifter

har statskontoret beträffande denna inkomsttitel

anfört följande:

Beräknade man avkortningar och restitutioner till

ungefär samma belopp som år 1917 eller 1,165,945

Äronor, erhölle man för den behållna inkomsten det

runda beloppet 35,770,000 kronor.

»Härvid», fortsätter statskontoret i sin skrivelse

den 12 december 1918, »är nu att märka, att spannmålstullarna

varit under innevarande år suspenderade.

Beloppet av dessa tullar för tiden före den 27 december

1914 och det beräknade beloppet av den uteblivna tullinkomsten

efter sagda tidpunkt har enligt uppgift från

generaltullstyrelsen utgjort:

Transport kronor 354,300,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 95

Transport kronor 354,300,000: —

1912 kronor 11,249,000

1913 » 12,192,000

1 januari—27 december ......... 1914 » 7,724,000

27 december 1914—31 december.

.......................................... 1915 » 12,441,000

1 januari—30 september......... 1916 » 7,699,000.

För år 1920 lärer man för den händelse, spann
målstullarna

åter satts i kraft, kunna beräkna en uppbörd

av sådana tullar å 12,200,000 kronor.

Om man för övriga tullinkomster beräknar samma

inkomst som under innevarande år eller, enligt vad ovan

anförts, 35,770,000 kronor, får man för år 1920 ett

totalbelopp av 47,970,000 kronor.

Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel

en av dem, på vilka världskrisen har en synnerligt

kraftig verkan. Ville man ur sina beräkningar eliminera

krigets inverkan, finge man utgå från den behållna tullinkomsten

under femårsperioden 1909—1913, vilken

uppgått till 62,061,912 kronor i medeltal om året med

en årlig ökning av i medeltal 2,769,067 kronor. Om

man till nämnda medelinkomst ...... kronor 62,061,912

lade den ökning som belöpte från

mitten av femårsperioden 1909—

1913 till år 1920 eller....................... » 24,921,603

erhölle man........................................... kronor 86,983,515.

Vid förestående beräkning äro frånräknade alla

avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för

beslagarandeiar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter samt tull tjänstemäns andelar av ersättning

för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för

dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppföids ett

anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det nyss

beräknade beloppet av tullmedel för år 1920 läggas ett

mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket i tullverkets

stat beräknats till 500,000 kronor. Man kommer

då till ett belopp av i runt tal 87,500,000 kronor.

Transport kronor 354,300,000: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 354,300,000: —

Då samma skäl, som framfördes för spannmålstullarnas

uteslutande ur 1919 års riksstat, även synas

kunna anföras beträffande beräkningen för år 1920, bör

förenämnda summa 87,500,000 kronor, nedsättas med

ett belopp, som i det närmaste motsvarar den beräknade

i nkomsten av spannmålstullarna eller till 75,300,000 kronor.

Det sålunda beräknade beloppet, vilket är ungefär

dubbelt så stort som tulluppbörden för innevarande år,

är den inkomst av tullmedel, som man haft rätt att

vänta för år 1920, om en normal utveckling ägt rum

utom i det hänseendet, att livsmedelsförhållandena antagits

kräva spannmålstullarnas upphävande. Emellertid

hava särskilt på senare tider många tecken visat

sig, som varsla om hinder och inskränkningar i vår

handel. Statskontoret har därför ansett säkrast att i

riksstaten för år 1920 räkna med någon nedsättning

av nyssnämnda belopp och föreslår, att ifrågavarande

inkomsttitel beräknas till en rund summa av 70,000,000

kronor eller samma belopp, som upptagits i riksstaten

för år 1919.

Statskontoret erinrar i detta sammanhang om vad

statskontoret i sina skrivelser med inkomstberäkningar

för åren 1918 och 1919 påpekat, att penningvärdets

nedgång visserligen är utan inverkan på de i det föregående

beräknade beloppen av tullinkomster, eftersom

dessa utgå i proportion till vikten av de förtullade

varorna, men att just därför nämnda nedgång i realiteten

innebär en sänkning av tullen i förhållande till de förtullade

varornas värde.»

Med sistnämnda belopp, 70,000,000 kronor, hava

tullmedlen uppförts i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,

att tulluppbörden under år 1918 uppgått till 37,241,604

kronor samt att debiterade tullmedel för tiden januari

—april 1919 utgjort 18,939,065 kronor 39 öre. För

Transport kronor 354,300,000: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 37

Transport kronor 354,300,000: —

samma tid 1918 utgjorde debiterade tullmedel 11,928,683

kronor 47 öre.

Utskottet, som icke vill ifrågasätta någon ändring

av det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet för denna

inkomsttitel, hemställer,

att tullmedlen må för år 1920

beräknas till................................. kronor 70,000,000: —

8:o.

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten, med

erinran, att den i budgeten inginge med det debiterade

beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda

skrivelse den 12 december 1918 anfört följande:

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna

beskattningen av socker skulle för allt socker, som

efter den 1 september 1906 inom riket tillverkades

eller dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk

erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För

socker, som till riket infördes, skulle därjämte erläggas

tull enligt tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid

skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år

1912 till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för

kilogram. Från denna höjning undantogs dock det

socker, som tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna

i Östergötland och Västergötland samt vid

den under anläggning varande råsockerfabriken på

Öland, för vilket sockerskatten fortfarande intill 1913

års utgång skulle utgå med det gamla beloppet eller

13 öre per kilogram. 1913 års riksdag medgav de

förenämnda råsockerfabrikerna ytterligare lindring i

sockerskatten och fastställde skattebeloppet för socker

från dessa fabriker för tiden intill 1918 års utgångtill

12 öre för kilogram.

Statsko ntoret.

Transport kronor 424,300,000:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 424,300,000: —

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år

1901—1902

råsocker .................

................ 106,004

ton

»

1902—1903

» ................

................ 107,681

»

1903—1904

» .................

................ 110,824

»

»

1904—1905

» .................

................ 108,530

»

»

1905—1906

» .................

............... 118,494

»

»

1907

raffinad .................

................ 117,525

»

1908

» .................

............... 116,686

»

1909

)) .................

................ 99,726

»

»

1910

» ................

............... 116,826

»

»

1911

» ................

............... 124,592

))

»

1912

» .................

................ 126,504

»

)>

1913

» .................

................ 130,307

»

)>

1914

» ................

................ 135,984

»

»

1915

» .................

................ 151,719

»

»

1916

» ...............

............... 131,548

»

»

1917

» .................

................. 105,406

eller för femårsperioden 1913—1917 i medeltal 130,993

ton.

Skatten var i 1913 och 1914 års riksstater uppförd

med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund av

stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs

främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12

september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)

gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års

senare riksdag i enlighet med Eders Kung!. Maj:ts nådiga

proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med

ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp

höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och

i 1.917 års riksstat till 24,000,000 kronor, för att i 1918

och 1919 årens riksstater nedsättas till resp. 21,000,000

kronor och 15,600,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till

fritt bruk utlämnats 96,259 ton. Om under innevarande

månad utlämnas lika mycket som under december månad

nästlidet år eller 10,774 ton, skulle sammanlagda kvanti
Transport

kronor 424,300,000: - —

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 424,300,000: —

teten av till fritt bruk under år 1918 utlämnat socker

uppgå till 107,033 ton.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads

slut utgjort 8,617,292 kronor. Förutsatt att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,696,023 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas

till 10,313,315 kronor.

Genom tullverket bär, enligt meddelande från

generaltullstyrelsen, under januari—november månader

innevarande år debiterats sockerskatt med 716,486 kronor.

Om motsvarande uppbörd under innevarande månad

blir lika stor som under december 1917 eller 176,452

kronor, kommer den genom tullverket debiterade sockerskatten

för hela året att uppgå till 892,938 kronor.

Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,

att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för

innevarande år beräknas till 11,206,253 kronor.»

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit

följande, den 7 december 1918 daterade promemoria

angående beräkning av sockerskatten för 1918, 1919

och 1920:

»Under tiden 1 januari—

30 november 1918 uppgår den

debiterade skatten till ................. kronor 8,617,292: it

Om utlämningen till fritt

bruk under december 1918 blir densamma

som under december 1917,

kommer för denna månad att debiteras

.................................................. » 1,696,022: so

Summa under 1918 debiterad

skatt...................................................kronor 10,313,314: 9 7.

För 1919 gäller samma beräkning som i P. M.

den 21 maj, enligt vilken skatten för 1919 beräknas till

15.6 miljoner kronor.

Transport kronor 424,300,000: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Statskontoret.

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 424,300,000: —

Då skattesatserna kunna beräknas bliva oförändrade

under 1920, och då för närvarande inga antaganden

kunna göras om betodlingens ökning eller

minskning, torde man för 1920 ej böra beräkna större

skatteinkomst än för 1919 eller 15—16 miljoner kronor.»

Berörda P. M. den 21 maj 1918- finnes intagen i

bevillningsutskottets betänkande den 17 juni 1918 (nr

67) angående bevillningarn-a för år 1919.

I enlighet med kontrollstyrelsens av statskontoret

biträdda uttalande har titeln i förslaget till riksstat

upptagits med oförändrat belopp 15,600,000 kronor.

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt

under år 1918 debiterats med 10,043,036 kronor 97 öre

och influtit med 10,023,801 kronor 17 öre, under

januari—april månader 1919 debiterats med 4,402,951

kronor 32 öre och inbetalts med 4,958,753 kronor 86

öre samt under samma tid 1918 debiterats med 3,528,022

kronor 8 öre och inbetalts med 4,849,827 kronor 68 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att sockerskatten må för år 1920

beräknas till................................ kronor 15,600,000: —

9:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1919 års riksstat upptagen till

19,500,000 kronor.

För månaderna januari—oktober år 1918 har

nu ifrågavarande skatt, enligt vad statskontoret i sin

skrivelse den 12 december 1918 meddelat, influtit med

ett belopo av 23,691,033 kronor.

Transport kronor 439,900,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 439,900,000: —

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för

år 1920 har statskontoret åberopat en till statskontoret

från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet överlämnad

promemoria, i vilken anförts:

»Statsverkets inkomst å tobak under år 1918

torde komma att uppgå till:

Inbetald tobaksskatt för december

1917 .............................. kronor 1,791,078: 06

Inbetald tobaksskatt för januari

—oktober 1918 .................. » 23,691,036: 6 7

Uppskattad tobaksskatt för november

1918 ........................ » 2,500,000: —

kronor 27,982,114: 73.

Utdelning å stamaktier i

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

för verksamhetsåret 1917,

utbetald den 15 maj 1918 ......... » 4,770,000: —

Tull för oarbetad tobak för

år 1918 cirka ................................. » 3,300,000: —

Tull för arbetad tobak för

år 1918 cirka ................................. » 2,300,000: —

kronor 5,600,000: —.

För att bedöma, i vad mån här ovan angivna inkomstbelopp

kunna påräknas inflyta även under 1920,

torde vara av intresse att undersöka de försälj ningsbelopp,

å vilka skatt utgått.

Det omsättningsbelopp, å vilket tobaksskatt utgått

under loppet av sist förflutna 12 månader, utgör i runt

tal 129,000,000 kronor. Motsvarande belopp för år 1917

var 84,000,000 kronor och för år 1916 66,000,000

kronor.

Denna ökning i omsättningsbelopp är beroende

dels därpå, att tobaksmonopolets tillverkningar i stycketal

av cigarrer, cigarr-cigarretter och cigarretter varit

Transport kronor 439,900,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

TJiskottet.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 439,900,000: —

större och priset per enhet varit högre än under föregående

år, samt dels därpå, att importen av mycket

dyra cigarrer i avsevärd grad stegrats. Så importerades

år 1918 47,731,000 cigarrer med ett priskurantpris av

25,623,000 kronor och 1917 blott 22,485,000 cigarrer

med ett pris av 5,730,000 kronor.

Statens inkomst av tobaksskatten beror ytterst

på, huru mycket allmänheten är villig offra på tobaksvaror.

Det är möjligt, att förhållandena bliva sådana,

att allmänheten visar sig villig och har förmåga att

betala samma belopp under 1920 som under 1918.

Försiktigheten bjuder emellertid att räkna med ett något

mindre omsättningsbelopp för 1920. Vidare torde man

böra räkna med, att den stora importen av dyra cigarrer

minskas.

Med dessa förutsättningar skulle man komma

till följande uppskattning av statens inkomst å tobak

för år 1920:

Tobaksskatt.............................

....... kronor

25,000,000: —

Utdelning å stamaktier..........

....... »

5,000,000: —

kronor

30,000,000: —

Tull för oarbetad tobak .......

....... »

4,500,000: —

» » arbetad » .......

....... »

1,000,000: —

kronor

5,500,000: —

varförutom en mindre inkomst bör inflyta i tull å tobaksvaror,

importerade av resande.»

I enlighet med förestående uppskattning har stats- ''

kontoret upptagit tobaksskatten till 25,000,000 kronor.

Med enahanda belopp ingår titeln jämväl i förslaget

till riksstat för år 1920.

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1918

framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet

utgjort 30,095,670 kronor 47 öre samt att till

statskontoret under år 1918 inbetalts:

Transport kronor 439,900,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 439,900,000: —

för december 1917 ........................ kronor 1,791,078: 06

» januari—november 1918 ...... » 26,924,697^6 0

kronor 28,715,775: 66

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet bar i tobaksskatt till

riksbanken under år 1919 inlevererats 15,787,805 kronor

25 öre, därav 3,170,972 kronor 87 öre utgjorde för december

1918 upplupen skatt och återstoden, 12,616,832

kronor 38 öre, för tiden januari—april 1919 upplupen

skatt.

Med stöd av sålunda meddelade siffror och med

beaktande särskilt därav, att det för de fyra första

månaderna detta år upplupna och till riksbanken inlevererade

skattebeloppet motsvarar ett belopp för år av icke

mindre än omkring 37,850,000 kronor, har bevillningsutskottet

ansett förevarande beräkning kunna höjas med

5,000,000 kronor.

Utskottet hemställer således,

att tobaksskatten måtte för år

1920 beräknas till .................. kronor 30,000,000: —

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen

i riket har utgjort:

år 1913

» 1914

» 1915

» 1916

» 1917

liter 45,244,045

» 38,791,008

» 26,997.834

» 28,820,574

» 9,417,993

eller i medeltal för dessa fem år 29,854,291 liter.

Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret

meddelat följande översikt för femårsperioden 1913—

1917:

Statskontoret.

Transport kronor 469,900,000: —

s. 44 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport krono!'' 469,900,000: —

Influten

skatt

Avkortningar

och

restitutioner

Statsverket

behållet

år 1913 ........................

23,791,111

1,501,654

22,289,457 ''

» 1914 ........................

22,203,575

1,468,781

20,734,794

» 1915 ........................

23,563,565

1,396,822

22,166,743

» 1916 ........................

18,804,589

1,474,228

17,330,361

» 1917 ........................

4,285,551

1,174,332

3,111,219

Enligt en statskontoret tillhandakommen promemoria

har kontrollstyrelsen beräknat brännvinstillverkningsskatten

sålunda:

Vi—Vid 1919: endast jästbrännvinstillverkning

..........................................kronor 2,100,000

Vio—31/i2 1919: endast jästbrännvinstillverkning.

........................................... » 700,000

kronor 2,800,000

Vi—7io 1920: 7s av normal tillverkning kronor 4,000,000

7io—37ia » » » » » » 4,000,000

kronor 8,000,000.

Med'' sist angivna belopp har denna skattetitel

ingått i förslaget till riksstat för år 1920.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat

har brännvinstillverkningen under år 1918 uppgått

till 12,060,775.8 liter. Under januari—april 1919

har brännvinstillverkningen uppgått till 7,315,598.3 liter.

Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har

brännvinstillverkningsskatten tillfört statsverket netto

under år 1918 3,301,991 kronor 87 öre och under månaderna

januari—april 1919 2,093,480 kronor 20 öre.

För samma månader 1918 utgjorde brännvinstillverkningsskatten

1,285,900 kronor 91 öre.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, hemställer

således,

att brännvinstillverkningsskatten

må för år 1920 beräknas till kronor 8,000,000: —

Transport kronor 477,900,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 45

Transport kronor 477,900,000: —

ll:o.

Brännvinsförsäljningsmedel.

Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,

enligt den lydelse 25 § i gällande förordning

angående försäljning av brännvin erhållit genom

förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling

nr 197), numera tillfalla statsverket, samt att

de med ett belopp av 6,000,000 kronor upptagits i 1919

års riksstat bland »egentliga statsinkomster», under avdelningen

»tullar och acciser», vidare meddelat, att

brännvinsförsäljningsmedlen för nedannämnda år uppgått

till följande belopp:

år 1910 ................................................. kronor 16,831,708

» 1911 ................................................ » 19,051,380

» 1912 .................................................. » 19,426,838

» 1913 ................................................. » 19,379,662

eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.

Åren 1915, 1916 och 1917 utgjorde den behållna

inkomsten av denna titel respektive 17,012,176,

18,301,733 och 14,249,766 kronor.

I en statskontoret tillhandakommen P. M. av den

7 december 1918 angående beräkning av brännvinsförsäljningsmedlen

i 1920 års riksstat har kontrollstyrelsen

anfört:

»Uti 1918 års riksstat beräknades brännvinsförsäljningsmedlen

till 4,000,000 kronor och i 1919 års riksstat

beräknades samma medel till 6,000,000 kronor.

Ehuru verksamheten under år 1917 av flera omständigheter

var inskränkt och brännvinsförsäljningsbolagen

ej hunno att i tid vidtaga erforderliga åtgärder

för att möta de förändringar, som inskränkningarna

i försäljningen medförde, inlevererade bolagen i början

av år 1918 såsom vinst av 1917 års rörelse omkring

Transport kronor 477,900,000: —

Statskontoret

s. 46 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 477,900,000: —

7,930,000 kronor, sålunda nära dubbelt mot den beräknade

vinsten.

Huru avkastningen av rörelsen under år 1918

kan komma att utfalla, är ännu icke med visshet känt,

men hava bolagen anmodats att snarast möjligt under

denna månad inkomma med preliminära beräkningar

beträffande nettovinsten. Att döma av uppgifter, som

lämnats av olika bolag under hand, synes emellertid

avkastningen hos dessa bolag genomgående bliva betydligt

större än under år 1917. Anledningen härtill är

huvudsakligen, att bolagen under år 1918 genom högre

pris uppvägt den betydande minskning, som försäljningen

undergått på grund av varuknappheten.

Det är sannolikt, att samma förhållande kommer

att äga rum under år 1919. Vinstresultatet kommer

att röna inflytande jämväl därav, att all rusdryckshandei

från och med 1919 års ingång kommer att utövas

av bolagen.

Under förutsättning att spritdrycks- och vinhandeln

ej kommer att inskränkas under år 1919, torde

man kunna räkna med uppkomsten av en vinst å minst

12,000,000 kronor av rörelsen under år 1919.

På grund härav synes rusdrycksförsäljningsmedlen

i 1920 års riksstat böra beräknas till 12,000,000 kronor.»

I överensstämmelse med vad kontrollstyrelsen sålunda

föreslagit, vartill statskontoret uttalat sin anslutning,

hava brännvinsförsäljningsmedlen upptagits i förslaget

till riksstat för år 1920 till 12,000,000 kronor.

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat

hava brännvinsförsäljningsmedlen uppgått till

år 1917............................................. kronor 8,138,113:79

» 1918............................................. » 12,171,796:87

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts beräkning av denna bevillning, hemställer,

att brännvinsförsäljningsmedlen

må för år 1920 beräknas till kronor 12,000,000: —

Transport kronor 489,900,000: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskottets betänkande Nr 12.

Transport kronor 489,900,000: —

12:o.

Maltskatten.

Under femårsperioden 1913—1917 har statsverket

av denna skattetitel haft följande behållna inkomst:

& 1913 ................................................... kronor 5,236,867

» 1914 ...................................................... » 5,473,469

» 1913 ...................................................... » 5,469,331

» 1916 .................................................... » 5,843,562

» 1917 ...................................................... » 3,086,185.

Statskontoret, som meddelat ovanstående siffror

och beräknat 1918 års uppbörd av maltskatt till 913,557

kronor, har vidare i sin skrivelse den 12 december 1918

meddelat, att kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av

denna skatt sålunda:

Vi Vi o 1919: enligt antagliga ransoneringen av malt

för året.................................................. kronor 750,000

Vits—3l/i2 4949 enligt antagliga ransoneringen

av malt för året............ » 250,000

kronor 1,000,000

Vi~Vio 1920: ''/3 av normal avverk
niQg.

........................................................ kronor 1,350,000

Vio—31/i2 1920: Vs av normal avverkning

............................................... » 450,000

kronor 1,800,000.

_ I överensstämmelse med vad statskoutoret i anslutning

härtill föreslagit har titeln i fråga av Kungl.

Maj:t i förslaget till riksstat för år 1920 uppförts med

1,800,000 kronor.

Statskontoret

Statsverks
propositionen.

Utskottet har inhämtat, att maltskatten inbragt

netto under år 1918 830,094 kronor 17 öre och under

januari—april 1919 234,500 kronor 52 öre.

Transport kronor 489,900,000: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 489,900,000: —

Utskottet, som icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj :ts beräkning av denna bevillning, hemställer,

att maltskatten må för år 1920

beräknas till................................. kronor 1,800,000: —

13:o.

Punschskatten.

Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes

i 1904—1906 års riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats även

för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till

1.500.000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera

varit i 1909—1912 års riksstater uppförd. På grund

av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret

i sina utlåtanden angående inkomstberäkning för åren

1913, 1914, 1915 och 1916, att titeln måtte

upptagas med förhöjda belopp, nämligen för 1913

med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000 kronor,

för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och för 1916

med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av Kungl.

Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917 var skatten

upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat belopp,

men då inkomsten syntes vara i stigande höjdes beräkningen

av riksdagen till 2,300,000 kronor. På grund

av en av kontrollstyrelsen gjord beräkning är skattetiteln

i riksstaten för år 1918 upptagen med ett till

1.200.000 kronor sänkt belopp, vilket belopp i riksstaten

för år 1919 ytterligare sänkts till 1,000,000 kronor.

Skatten inflöt

Transport kronor 491,700,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

år 1913 med

)) 1914 »

» 1915 ))

» 1916 »

» 1917 »

Transport kronor 491,700,000:—''

kronor 1,956,992

» 2,239,522

» 2,140,299

» 2,146,389

» 932,304.

Efter att hava lämnat ovanstående redogörelse har

statskontoret återgivit en av kontrollstyrelsen avgiven

P. M. av den 9 december 1918 angående beräkning av

punschskatten för 1920 års riksstat, i vilken anförts:

»Uti 1918 års riksstat är punschskatten beräknad

till 1,200,000 kronor *>ch i 1919 års riksstat till 1,000,000

kronor.

Punschtillverkningen är i hög grad beroende på

tillgången av socker, arrak och sprit. På grund av

rådande sockerbrist är tilldelningen av socker för punschfabrikation

synnerligen inskränkt. Tillgången på arrak

är på grund av bristande införsel jämväl mycket ringa.

Då det är omöjligt att för närvarande avgöra, i vad

mån tilldelningen av socker för nyssnämnda ändamål

framdeles kan komma att bliva större och arrak genom

import tillföras landet, torde försiktigheten bjuda, att

punschskatten i 1920 års riksstat icke upptages till

högre belopp än i 1919 års riksstat eller 1,000,000

kronor.»

För år 1920 har statskontoret, i likhet med kontrollstyrelsen,

föreslagit, att skatten måtte upptagas

med samma belopp som i riksstaten för år 1919 eller

1,000,000 kronor.

Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

Statsverks
propositionen.

Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat vtskottct.

att uppbörden av punschstämplar under januari—april

månader 1919 utgjort 78,160 kronor 80 öre, under det

uppbörden för samma tid 1918 utgjorde 381,321 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

Transport kronor 491,700,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Transport kronor 491,700,000: —

mot Kungl. Maj:ts beräkning av denna bevillning,

hemställer,

att stämpelavgiften för försäljning

av punsch, arrak och rom för

år 1920 må beräknas till ...... kronor 1,000,000: —

Summa kronor 492,700,000: —

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1920

äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika

med inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets

till statsverket indragna tionde uppförda under rubriken

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under

förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets

ovan intagna förslag än även att inkomsttitlarna

mantalspenningar och prästerskapets till

statsverket indragna tionde i riksstaten uppföras med

de av Kungl. Maj:t föreslagna beloppen, resp. 900,000

kronor och 1,841,000 kronor, kommer totalsumman

under berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppgå till 495,441,000 kronor.

14:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1920 återfinnas, liksom

i riksstaten för innevarande år, postverkets inkomster under rubriken

»B. Inkomster av statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.

» Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts överskottet

mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader, och postmedlen

upptagas alltså numera i riksstaten till beräknad weffoinkomst och icke,

såsom före år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.

I fråga om postverket utvisade 1919 års inkomststat följande siffror:

inkomster, bevillning.............................................................. 47,615,000 kronor

driftkostnader.......................................................................... 43,015,000 »

överskott...................................................... 4,600,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse med förslag till beräkning av

postverkets inkomster för år 1920 anfört bland annat följande:

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 51

»Postverkets inkomster kunna sammanföras under följande tre

huvudgrupper:

inrikes rörelsen,

utrikes » och

stämpel »

av vilka man kan säga, att de i den första gruppen äro nästan ensamma

avgörande vid beräkning av postverkets inkomster.

Under vanliga förhållanden torde man på den inrikes rörelsen

kunna beräkna eu inkomststegring från år till år av 4 å 5 procent.

Emellertid har den inrikes rörelsen under de senaste åren fått

ett starkt inslag av alldeles tillfällig natur, vilket gör, att för närvarande

ifrågavarande grund icke låter sig utan vidare användas ens vid en mycket

summarisk beräkning, den enda, om vilket det under nu rådande osäkra

förhållanden överhuvud kan vara fråga. Generalpoststyrelsen syftar här

på den mycket stora ökningen av tjänsteförsändelserna, härrörande från

de för reglering under nuvarande kristid av skilda orsaker inrättade

kommissionerna. Uppbörden för tjänsteförsändelser var år 1913 omkring

1,200,000 kronor och hade under år 1917 stigit till cirka 3,000,000

kronor, motsvarande en ökning av 150 procent. Enbart från 1916

till 1917 uppgick ökningen till omkring 67 procent. För år 1918 anses

å tjänsteförsändelser belöpande postavgifter komma att uppgå till omkring

5 miljoner kronor. Med utgång från ovan angivna tjänstefrankoteckensuppbörd

för år 1913 skulle under normal ökning tjäustefrankoteckensuppbörden

för år 1918 kunnat beräknas till inemot 2,000,000 kronor.

Den alldeles tillfälliga inkomsten av tjänsteförsändelser för år 1918

kan sålunda uppskattas till omkring 3,000,000 kronor. Att räkna med

en fortsatt stegring av denna tillfälliga uppbörd torde icke vara tillrådligt.

Fastmer torde försiktigheten bjuda att räkna med, att ovanberörda

kommissioners verksamhet nu nått sin högsta höjd, och att under

år 1919 en tillbakagång vore att emotse, en tillbakagång, som komme

att ökas under år 1920.

Vid de följande beräkningarna vill generalpoststyrelsen fördenskull

föra denna tillfälliga inkomst från kristidskommissionerna för sig.

Vidare är vid dessa beräkningar att taga hänsyn därtill, att den

portoförhöjning, som trädde i tillämpning den 1 juni innevarande år,

icke gäller längre än till och med utgången av år 1919. Av sådan

anledning kommer också den på sagda portoförhöjning belöpande tillfälliga

inkomsten att föras för sig.

Vid beräkningarna komma således inkomsterna att här uppdelas

i följande ordning:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

A: inkomster av den inrikes rörelsen:

1) av normaltrafiken,

2) av den tillfälliga tjänstebrevstrafiken på grund av kristidskommissionerna

med beräkning efter det porto, som gällde före den

1 juni 1918,

3) av de tillfälliga portoförhöjningarna, beräknade såväl å den

normala trafiken som å kristidskommiasionernas brevväxling.

B: inkomster av utrikesrörelsen.

C: inkomster av stämpelväsendet.

För första halvåret 1918 hava postverkets inkomster av den inrikes

rörelsen uppgått till i runt tal 20,700,000 kronor. Då hade portoförhöjningarna

ännu ej varit i tillämpning mer än en månad.

. Sagda inkomster för årets första fem månader — 17,548,700 kronor

— överstego inkomsterna under samma månader 1917 — 14,892,900

kronor — med i det närmaste 18 procent (17.03 procent). För juni

månad sprang ökningen upp till 45.5 procent, för juli var den 33.6 procent

och för augusti 32.8 procent. Dessa siffror antyda, att under juni

månad särskilda omständigheter bidragit till den under denna månad

anmärkningsvärt höga ökningsprocenten. I sådant hänseende är det

bland annat tämligen säkert, att utsläppandet i samband med portoförhöjningarna

av nya frimärkesvalörer föranlett betydande tillfälliga frankoteckensinköp

i filatelistiskt syfte.

Huruvida dessa särskilda omständigheter kunna antagas hava förorsakat

en sådan stegring av frankoteckensuppbörden, att den motsvarar

12 procent — d. v. s. skillnaden mellan ovan angivna ökningsprocent för

juni och juli månader — av juniuppbörden 1917, som var 2,200,000

kronor, kan vara ovisst. De torde dock kunna uppskattas till ett belopp

av ungefär 200,000 kronor. Den från portoförhöjningen härrörande inkomstökningen

för juni månad 1918 kan beräknas till 500,000 kronor

i runt tal.

Efter fråndragande av nu nämnda belopp av tillhopa 700,000 kronor

från den ovan angivna halvårsuppbörden av 20,700,000 kronor skulle

således återstå 20,000,000 kronor, motsvarande för hela året 40,000,000

kronor. Som tidigare sagts, beräknas för hela år 1918 omkring 3,000,000

kronor såsom extra uppbörd för tjänsteförsändelser från kristidskommissionerna

(rubr. A. 2.), vadan den så att säga normala inrikes trafiken

för år 1918 (A. 1.) kan beräknas komma att inbringa i runt tal 37,000,000

kronor.

Inkomstökningen av portoförhöjningarna kan såsom nyss sagts beräknas

till i runt tal 500,000 kronor för månad. Detta gör för de sju

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 53

månader av året, under vilka de tillämpas, 3,500,000 kronor, vartill

komma ovannämnda av särskilda omständigheter föranledda inkomstbelopp

av 200,000 kronor. Slutsumman under denna rubrik (A. 3.)

blir alltså 3,700,000 kronor.

Av de 3,000,000 kronor, som, enligt vad ovan beräknats, uppkomma

av tillfällig tjänstefrankoteckensuppbörd, är emellertid en del

redan inräknad i närmast förut angivna inkomst av portoböjningarna.

Åtminstone 10 procent, eller 300,000 kronor, torde böra bär frånräknas.

Merinkomsten av tjänsteförsändelser, beräknad enligt de portoavgifter,

som gällt före den 1 juni 1918, kommer då att uppgå till 2,700,000 kronor.

I fråga om postverkets inkomster av utrikes rörelsen ansåg generalpoststyrelsen

vid avgivande i slutet av september 1917 av sitt förslag till

inkomstberäkning för år 1919, att för såväl år 1918 som år 1919 borde

kunna beräknas att i ersättning för brev, som i transit genom Sverige

försänts till och från främmande länder, komme att inflyta ett belopp av

omkring 1,800,000 kronor per år.

Sedermera hade emellertid vid beräkningen av postverkets inkomster

för år 1919 bortsetts från denna fordran av utlandet, vilken

ansetts oviss.

Generalpoststyrelsen anmälde vid avgivande av inkomstberäkningen

för år 1919, hurusom transitersättningarna rörande brevpostförsändelser

för såväl en del av år 1914 som hela åren 1915 och 1916 till största

delen voro oreglerade. Rörande grunderna för transitberäkningarna hava

olika åsikter förekommit och någon överenskommelse har icke hittills

kunnat träffas i detta hänseende. Av denna orsak hava icke heller hittills

någon del av dessa affärer kunnat regleras. Under sådana förhållanden

har generalpoststyrelsen icke ansett sig böra för vare sig år 1919 eller

1920 räkna med någon inkomst av brevtransiten.

Befordringsavgifterna för värdeförsändelser — till största delen

paket från utlandet — till vilka även räknas i transit befordrade sådana,

och avgiftsandelarna för postanvisningar från utlandet hava enligt

postverkets huvudbok för år 1917 utgjort..................... kronor 1,421,300.

Utgifterna till utlandet för dylika försändelser

uppgingo till .......................................................................... » 1,194,600

Postverkets inkomst i detta hänseende har således

utgjort............................................................................. kronor 226,700

Motsvarande inkomst för de närmast föregående åren var:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

år 1914......................................................................... kronor 542,600

» 1915........................................................................ » 1,078,300

» 1916........................................................................... » 745,700.

Visserligen har således en minskning inträtt för år 1917 med icke

mindre än 519,000 kronor, men däremot visar första kvartalet 1918 en

ökning. Under det att för första kvartalet 1917 denna inkomst netto

utgjorde endast 13,600, har den för första kvartalet 1918 uppgått till

omkring 94,000 kronor.

På grund härav och med hänsyn till den inträdda ökningen i postanvisnings

ut växlingen med utlandet anser generalpoststyrelsen sig för

ifrågavarande del av utrikes rörelsen för hela året 1918 nu kunna beräkna

en inkomst av 450,000 kronor, vilket i förhållande till samma inkomst

1917 skulle innefatta en ökning av 223,300 kronor.

Det belopp av postverkets allmänna driftkostnader, som beräknas

falla på stämpelväsendets handhavande, och som ersättes postverket av

det å sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslag till stämpelkostnader,

har för år 1918 upptagits till 100,000 kronor.

Postverkets inkomster för år 1918, fördelade under senast här ovan

angivna rubriker, kunna sålunda nu beräknas till

A) inkomster av den inrikes rörelsen:

1) av normaltrafiken .......................................... kronor 37,000,000

2) » den tillfälliga tjänstebrevstrafiken......... » 2,700,000

3) » den tillfälliga portoförhöjningen ....... » 3,700,000

B) inkomster av utrikesrörelsen............................ )) 450,000

C) » x» stämpelväsendet ........................ »_100,000

kronor 43,950,000

eller i runt tal 44,000,000 kronor.

För år 1919 kan en sedvanlig ökning av den här s. k. normala

inrikes rörelsen vara att påräkna. Som ovan sagts, torde denna ökning

kunna uppskattas till omkring 5 procent. Av den normala inrikesrörelsen

blir inkomsten då 38,850,000 kronor för år 1919.

Den extra inkomsten för tjänsteförsändelser synes, som ovan sagts,

böra räknas något lägre än för år 1918, eller förslagsvis till 2,200,000

kronor.

Minskningen i antalet tjänsteförsändelser av detta slag återverkar,

såsom också här ovan påpekats, på inkomsten av porto förhöjningen.

Sistnämnda inkomst anses fördenskull ej böra upptagas till högre belopp

än 500,000 kronor i månaden, d. v. s. 6,000,000 kronor för hela året.

Hur den utrikes rörelsen kommer att gestalta sig under 1919,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

undandrager sig varje bedömande. Någon särskild anledning antaga,

att inkomsterna därav för år 1919 skola komma att överstiga dem för

år 1918 finnes icke. De anses för den skull böra upptagas till oförändrat

belopp, eller 450,000 kronor.

Inkomsten av stämpelförsäljningen är upptagen till 100,000 kronor.

För år 1919 bliva inkomsterna sålunda

A) inkomster av den inrikes rörelsen:

1) av normaltrafiken .............................................. kronor 38,850,000

2) » den tillfälliga tjänstebrevstrafiken............ » 2,200,000

3) » de tillfälliga portoförhöjningarna............... » 6,000,000

B) inkomster av utrikesrörelsen ........................... » 450,000

C) » av stämpelväsendet............................. y> 100,000

tillhopa kronor 47,600,000.

Ungefärligen samma belopp, eller 47,615,000 kronor, är upptaget

såsom postverkets bruttoinkomst i 1919 års statsreglering.

För år 1920 bortfaller inkomsten under A) 3, och inkomsten under

A) 2 torde böra ytterligare nedsättas, förslagsvis till 1,700,000 kronor.

Inkomsterna under A) 1 kunna i vanlig ordning höjas med 5

procent från nästföregående år, eller till ett avrundat belopp av 40,700,000

kronor.

Vidkommande utrikes rörelsen äro beräkningarna beträffande den

inkomst, svenska postverket kan få av densamma, givetvis än ovissare

än för föregående år. Huruvida, i vilken mån och i vilken ordning

man kan påräkna tillbakagång av den valutaförsämring, som kriget föranlett

i alla länder, samt framför allt i de krigförande, är omöjligt att

förutse, likasom ock huru snart den utrikes posttrafiken över huvud

taget skall återgå till former och omfattning, som någorlunda motsvara

förhållandena före kriget. I vart fall torde man böra räkna med, att

den kursvinst, som svenska postverket under de senaste åren haft, tack

vare den gradvis hastigare och större valutaförsämringen i de krigförande

länderna, efter hand skall upphöra, kanske rent av förbytas i

kursförlust. För år 1920 anses på sådana grunder utrikes rörelsen icke

böra beräknas tillföra postverket större inkomst än som har räknats för

åren 1918 och 1919, eller 450,000 kronor.

I betraktande av den inträdda högst betydande stegringen i

stämpeluppbörden och det därav föranledda ökade arbetet för postverket

samt den väsentliga förhöjning, såväl i avlöning till personalen som beträffande

omkostnader i övrigt, vilken postverket får vidkännas, anser

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

generalpoststyrelsen, att ersättningsbeloppet för stämpelväsendets handhavande

bör höjas till 200,000 kronor.

För år 1920 skulle inkomsterna alltså beräknas sålunda:

A) inkomster av den inrikes rörelsen

1) av normaltrafiken .............................................. kronor 40,700,000

2) )) den tillfälliga tjänstebrevstrafiken ............ » 1,700,000

(3) bortfaller)

B) inkomster av utrikesrörelsen .......................... » 450,000

C) x> av stämpelväsendet.............................. »_200,000

tillhopa kronor 43,050,000.

Därest nu gällande avgiftsförköjning skulle fortfara att tillämpas

jämväl under år 1920, kunde inkomsten av densamma med hänsyn tagen

till den uppkommande minskningen av den tillfälliga tjän stelrim ärksuppbörden,

icke beräknas till stort mer än 6,000,000 kronor. Upptoges

den förslagsvis till 6,150,000 kronor, bleve hela inkomsten år 1920

sålunda omkring 49,200,000 kronor.

I det underdåniga förslag till driftkostnadsstat för år 1920, som

generalpoststyrelsen kommer att avgiva, beräknas utgifterna för samma

år komma att, oberäknat krigstidstillägg och krigstidshjälp, uppgå till

sammanlagt omkring 40,000,000 kronor. Därvid äro avlöningarna beräknade

enligt den för år 1919 gällande avlöningsstaten. Beräknas

krigstidstillägg och krigstidshjälp utgå i samma utsträckning, som torde

kunna förutses för år 1919, och antages, att pågående kommittéutredning

skulle komma att resultera i bland annat ytterligare löneförhöjning

åt postverkets tjänstemän, torde man få räkna med ett utgiftsbelopp

av omkring 54,700,000 kronor.

Skulle nu gällande, för tiden till och med 1919 års utgång beslutade

portoförhöjningar fortfara att tillämpas jämväl under år 1920,

uppkomme sålunda icke desto mindre en brist av över 5,000,000 kronor;

skulle portoavgifterna återgå till de belopp, som gällde före den nu

tillämpade provisoriska höjningen, bleve bristen över 11,000,000 kronor.

Men även för åren 1918 och 1919 torde postverkets ekonomiska

resultat, trots portoförhöjningarna, bliva mindre tillfredsställande.

Då ej mindre än inemot två tredjedelar av postverkets utgifter

utgöras av avlöningar och utgifter av avlönings karaktär och då dessutom

andra betydande utgiftsposter såsom omkostnaderna för poststationerna,

för postföring å landsväg m. m. i högsta grad påverkas av

gällande px-iser å arbetsmarknaden, torde det vara uppenbart, att synner
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

]igen kraftiga stegringar av postverkets utgifter föranledas av nu rådande

särskilda förhållanden.

Med hänsyn till i främsta rummet de opåräknat stora utgifterna

för krigstidstillägg åt personalen men även andra av prisförhållanden

föranledda ökningar av samtliga slag av omkostnader kan det befaras,

att utgifterna för år 1918, som i staten upptagits till 28,900,000 kronor,

komma att stiga ända till bortemot 43,000,000 kronor. Då inkomsterna

för sistnämnda år som ovan sagts kunna beräknas uppgå till 44,000,000

kronor, skulle överskottet sålunda kunna komma att reduceras till omkring

1,000,000 kronor.

Enligt verkställt överslag kunna utgifterna för år 1919 komma att

stiga till cirka 50,800,000 kronor. Då inkomsterna här ovan beräknats

bliva endast 47,600,000 kronor, skulle, oaktat portoförhöjningen, en

brist av omkring 3,200,000 kronor kunna komma att uppstå för år

1919.»

Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen sålunda anfört, har statskontoret

icke ansett, att man kunde påräkna något överskott från postverket,

men har statskontoret beräknat såväl inkomsterna till det av

generalpoststyrelsen för 1920 angivna beloppet, 49,200,000 kronor,

som driftkostnaderna till enahanda belopp.

Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet den 9

januari 1919 anfört följande:

»Enligt generalpoststyrelsens beräkningar skulle postverkets driftkostnader

för år 1920 komma att uppgå till omkring 54,700,000 kronor,

medan hela inkomsten skulle, därest nu gällande avgiftsförhöjning fortfarande

komme att tillämpas, uppgå till allenast 49,200,000 kronor, vadan

alltså en brist om ej mindre än 5 Va miljoner kronor uppstode. Då det

icke bör fä förekomma, att ett affärsdrivande verks omkostnader till en

del direkt bestridas av skatter eller andra egentliga statsinkomster, har

av chefen för civildepartementet igångsatts en utredning angående sådan

ytterligare förhöjning av postavgifterna, att postverkets inkomster måtte

kunna giva åtminstone något mindre överskott, vilket jag förslagsvis

beräknat till 4 miljoner kronor. Innan ett bestämt utformat förslag beträffande

krigstidstilläggen föreligger är, i fråga om ej blott postverket

utan samtliga affärsverk, den angivna siffran för driftkostnader att betrakta

som åtskilligt osäker. Emellertid anser jag mig icke äga grundad

anledning frångå verkets egen beräkning och föreslår därför, att

postverkets inkomster må beräknas till 58,700,000 kronor, dess driftkostnader

till 54,700,000 kronor, samt att som överskott alltså i riksstaten

uppföres 4,000,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 63 käft. (Nr 72.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i den i statsverkspropositionen

föreslagna riksstaten.

Genom proposition den 31 januari 1919, nr 81, har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen besluta vissa höjningar i portoavgifterna, att träda

i kraft den 1 juli 1919 och gälla intill utgången av år 1920. Denna

proposition har numera av riksdagen bifallits, dock med viss jämkning

i fråga om villkoren för postbefordran av inrikes paket mellan

orter förbundna med järnväg.

I det vid sistnämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över civilärenden har departementschefen, efter att hava uppvisat

nödvändigheten av en ytterligare förhöjning av postportona, anfört,

att en sådan förhöjning borde enligt departementschefens mening

bestämmas sålunda, att en skälig vinstmarginal vore att påräkna, i

vilket sammanhang departementschefen erinrat, att i förslaget till riksstat

för år 1920 överskottet å postverkets rörelse beräknats till 4,000,000

kronor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag hade inom generalpoststyrelsen verkställts statistiska beräkningar,

vilka givit till resultat, att, under förutsättning att portoförhöjningarna

ej åstadkomme minskning i poströrelsen, postverket skulle

beredas en årlig merinkomst av, i runt tal, 16,650,000 kronor.

Chefen för civildepartementet har emellertid, enligt vad det till

propositionen nr 81 hörande statsrådsprotokollet utvisar, med stöd av

senare erhållna upplysningar ansett sig våga räkna med en något

större inkomstökning av den ifrågasatta portoförhöjningen än den nyss

angivna. I sådant hänseende har departementschefen anfört följande.

Generalpoststyrelsen hade i sin utredning beräknat förhöjda avgifter

endast för inrikes försändelser. Höjdes emellertid avgifterna för inrikes

brev och brevkort, bleve det nödvändigt att — såsom även skett vid

nu gällande tillfälliga höjning av de inrikes avgifterna — vidtaga en

motsvarande höjning av avgifterna för försändelser till Danmark och

Norge. En sådan förhöjning kunde beräknas medföra en inkomstökning

av närmare 500,000 kronor. Enär dessutom — bland annat på

grund av nu kända siffror för år 1918 — vissa av generalpoststyrelsen

beräknade belopp kunde, utan att nödig försiktighet åsidosattes, i någon

mån höjas, syntes inkomstökningen genom de ifrågasatta portoförhöjningarna,

även om någon ökning av antalet försändelser icke inträdde,

kunna beräknas komma att överstiga 18,000,000 kronor. Med hänsyn

till såväl detta förhållande som den omständigheten, att det ej syntes

vara uteslutet, att åtminstone någon del av svenska postverkets tillgodo
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72. 59

havanden av vissa utländska postförvaltningar för transitbefordran av

post genom Sverige under krigsåren kunde komma att under år 1920

tillföras postkassan, hölle departementschefen före, att genom den

föreslagna portoförhöjningen postverkets inkomster för sistnämnda år

skulle kunna bringas till den höjd, att den uppkommande vinstmarginalen

komme att i det närmaste sammanfälla med det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet, 4,000,000 kronor.

I betänkande nr 28 har bevillningsutskottet, efter att hava meddelat

ovan återgivna redogörelse för den ekonomiska innebörden av

Kungl. Maj:ts förslag till höjning av postavgifterna, anfört följande:

»Bevillningsutskottet, som finner ytterligare portohöjningar oavvisligen

påkallade för att förebygga förlust å postverkets drift, ej mindre

under innevarande år än även under år 1920, anser även riktigt att

söka så avväga höjningarna, att åtminstone något överskott uppkommer.

Mot generalpoststyrelsens och departementschefens beräkningar har utskottet

ingen anmärkning att framställa. Utskottet finner sig sålunda

kunna i princip förorda bifall till Kungl. Maj:ts förslag.»

Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning utvisar postverkets

huvudbok för år 1918

inkomster.................................................................‘...... kronor 46,283,769: 17

utgifter............................................................................. » 44,451,935: o 7

överskott kronor 1,831,834: 10.

Mot Kungl. Maj:ts beräkning av förevarande inkomsttitel har bevillningsutskottet

intet att erinra.

Utskottet hemställer följaktligen,

att postverkets bruttoinkomster må för år 1920

beräknas till.......................................... kronor 58,700,000.

Stockholm den 12 juni 1919.

Utskottet.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 72.

Reservationer:

av herrar Källman, Bäckström, Örne och Johansson i Kullers ta,

vilka anfört:

»Då en del inkomsttitlar enligt vår mening av bevillningsutskottet

beräknats till högre belopp än vad som är förenligt med nödig försiktighet,

ha vi ansett att inkomst- och förmögenhetsskatten bort utgå

med 165 procent av grundbeloppet samt ifrågavarande titlar i motsvarande

mån minskas, och hava vi i anslutning härtill hemställt:

under l:o) A) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för år

1920 utgå med 165 procent av grundbeloppet;

under l:o) B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för år

1920 beräknas på följande sätt:

1) Skatt å inkomst och förmögenhet kr. 228,500,000

2) B-skatt å aktiebolag m. fl............ » 6,500,000 kr. 235,000,000

under 4:o) att stämpelmedel, därav beräknad arvsskatt

och skatt för gåva 15,000,000 kronor, måtte för

år 1920 beräknas till......................................................... ® 49,500,000

under 6:o) att krigskonjunkturskatt måtte för år

1920 beräknas till................................................................ ® 70,000,000

och

under 9:o) att tobaksskatten måtte för år 1920

beräknas till............................................................................. ® 25,000,000»;

samt av herrar Röing, frih. Fleming, Vennersten, Rune och Broman.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.