Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående tionde huvudtiteln. A.

1919-01-21 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:42, Utlåtande, angående vissa framställningar rörande tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda till utskottet hänvisade framställningar angående tionde huvudtiteln. A.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42. •

Ankom till riksdagens den 26 april 1919 kl. 8 e. m.

Utlåtande, angående vissa framställningar rörande

tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch

indragning sstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande rörande nedannämnda

till utskottet hänvisade framställningar angående tionde huvudtiteln.

A. Det cmla pension sviisendet.

l:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 294 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att

a) för beredande under år 1919 av tilläggspensioner åt pensionstagarna

vid handelsflottans pensionsanstalt å tillägg sstat för år 1919

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 106,000 kronor;

b) förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå

med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80

kronor, inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen

■med 50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

c) medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer

utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande reglemente

föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Utskottet, som på de i ovanberörda statsrådsprotokoll anförda skäl

funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majrts förevarande framställning,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr

294 må av riksdagen bifallas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 Käft. (Nr 42.)

Angående

anvisande av

medel för

beredande av

tilläggspensioner

under

år 1919 åt

pensionstagarna

vid

handelsflottans

pensionsanstalt.

1567 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Ang.

pensionsförhållanden

för

öningslärare

vid de allmänna

läroverkenhögre

lärarinn esemin

ariet

och statens

folkskoleseminarier.

2:6) I en. till riksdagen avlåten proposition nr 305 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att godkänna följande bestämmelser angående pensionering

av vissa lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

1. För ordinarie lärare i övningsämne vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier lärare i

trädgårdsskötsel härvid undantagen — skall pensionsunderlaget i förhållande

till den avlöDing för år räknat, läraren skulle uppbära, därest

han bestrede tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregåendehösttermin

var för hans tjänst bestämd, beräknas på det sätt,

att pensionsunderlaget skall, om den sålunda beräknade årsavlöningen

icke överstiger 700 kronor, utgöras av nämnda årsavlöning;

att, oro denna årsavlöning överstiger 700 kronor men icke 3,700

kronor, pensionsunderlaget skall motsvara summan av 700 kronor och

Va av den del av årsavlöningen, som överskjuter 700 kronor; samt

att, där nämnda årsavlöning överstiger 3,700 kronor, pensionsunderlaget

skall motsvara summan av det på en årsavlöning av 3,700 kronor

sålunda uträknade beloppet eller alltså 2,700 kronor och hälften av den

del av årsavlöningen, som överskjuter 3,700 kronor.

2. Högsta pensionsimderlaget skall för sådan lärare utgöras av det

gällande pensionsunderlaget, omräknat efter avlöning och övertidsersättning

i högsta lönegraden, där icke redan det gällande pensionsunderlaget

grundats på förhållandena i nämnda lönegrad.

3. Hel pension för sådan lärare skall utgöra 1,io av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande

under vart och ett av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten

för pensionstagandet.

övergångsbestämmelse. Hel pension skall utgöra, därest lärare efter

uppnådd pensionsålder år 1919 avgår från sin tjänst, det under nämnda

år för honom gällande pensionsunderlaget; därest lärare år 1920 avgår

från sin tjänst, Va av sammanlagda beloppen av de högsta pensionsunderlag,

som varit för honom gällande under vart och ett av åren 1919

och 1920; därest lärare år 1921 avgår från sin tjänst, Vs av sammanlagda

beloppen av de högsta pensionsunderlag, som varit för honom

gällande under vart och ett av åren 1919—1921 o. s. v. samt, därest

lärare år 1927 avgår från sin tjänst, 7» av sammanlagda beloppen av

de högsta pensionsunderlag, som varit för honom gällande under vart

och ett av åren 1919—1927.

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoutslcottets utlåtande Nr 42.

3

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag liar utskottet

icke funnit något, som givit anledning till erinran, och hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

3:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 321 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att förklara ej mindre, att de bestämmelser, som för

närvarande gälla beträffande pensionsunderlag för rektor vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, teknisk

elementarskola ävensom de tekniska läroanstalterna i Malmö, Örebro och

Västerås, skola från och med år 1919 hava avseende å såväl befullmäktigad

som av Kungl. Maj:t tillförordnad rektor, än även att tillförordnad lektor

skall i samma utsträckning som befullmäktigad rektor vara från och med

nämnda tidpunkt underkastad bestämmelserna i lagen den 11 oktober 1907

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

Utskottet har vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag icke funnit

något att anmärka och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må

av riksdagen bifallas.

4:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t i punkt 7 under tionde huvudtiteln föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående bidrag till

pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,

pedagogier, seminarier m. m., beräkna en ökning av det för ändamålet

utgående ordinarie anslaget, nu 157,276 kronor, med 40,000 kronor till

197,276 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj it, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1919, i

skrivelse nr 282 meddelat riksdagen, att proposition i nyssnämnda

ärende ej komme att avlåtas till den nu samlade riksdagen samt i

samband därmed föreslagit riksdagen, att det under tionde huvudtiteln

i riksstaten för år 1919 upptagna anslaget: »Bidrag till pensionering av

änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier

Angående

jpensions förhållanden

för

tillförordnade

rektorer vid

de allmänna

läroverken

m. fl. undervisningsanstalter.

Angående

statsbidraget

till pensionering

av änkor

och barn efter

lärare vid

allmänna

läroverk,

pedagogier,

seminarier

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BankoutsTcottets utlåtande Nr 42.

Angående rätt

för vissa

förutvarande

lärarinnor vid

enskilda läroanstalter

att

komma i åtnjutande

av

tilläggspension.

Angående

understöd

från småskog

lärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt

åt

förra småskollärarinnan

H. A.

Höglund.

m. m.», nu 157,276 kronor, må i riksstaten för år 1920 under samma

huvudtitel uppföras med oförändrat belopp.

Med anledning härav får utskottet hemställa,

att det ordinarie anslaget under tionde huvudtiteln

»Bidrag till pensionering av änkor och barn

efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier

m. m.» må i riksstaten för år 1920 uppföra»

med oförändrat belopp eller 157,276 kronor.

5:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 280, har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att en var av förutvarande lärarinnorna

Alma Katrina Beronius, Albertina Maria Carlsson, Anna Ottilia

Fernander, Anna Hammar, Sigrid Laura Gabriella Isberg, Alma Gunilda

KolthoffJohanna Maria Elisabet Lindquist, Siri Helena Nettelbladt, Thekla

Elisabeth Schultz, Amalia Eufemia Söderberg, Helena Fredrika Wimmercranz

och Anna Charlotta Margareta Zeplien må utan hinder därav, att

hon icke uppfyller alla för erhållande av tilläggspension enligt kungörelsen

den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner åt

vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna stadgade

villkor, kunna för tid efter utgången av år 1918 komma i åtnjutande

av tilläggspension, beräknad enligt de i berörda kungörelse angivna

grunder, dock under förutsättning att hon styrker sig vara för sitt

uppehälle i behov av understöd.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

På grund av vad till stöd för förevarande förslag i statsrådsprotokollet

förekommer, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till detsamma

och får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

6:o) I proposition nr 283 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att förra småskollärarinnan Helena Amanda Höglund må av

direktionen över småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt tillerkännas

ett årligt understöd från och med ingången av år 1919 å 20b

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 11 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banhoutslcottets utlåtande Nr 42. 5

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förra småskollärarinnan

Helena Amanda Höglund må av direktionen

över småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

tillerkännas ett årligt understöd från och med ingången

av år 1919 å tvåhundrafem kronor.

B. Det militära pensionsväsendet.

7:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t i punkt 16 under tionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen, att i avvaktan på den proposition med förslag till

lag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär

tjänstgöring, som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare beräkna

det under tionde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget till

bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

till 280,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för den 7 mars 1919 i

skrivelse nr 196 meddelat riksdagen, att proposition i nyss omförmälda

ärende icke komme att till årets riksdag avlåtas samt att till följd härav

någon höjning av det under tionde huvudtiteln upptagna ordinarie anslaget

till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, icke erfordrades.

Med anledning härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 upptaga

det ordinarie anslaget »Bidrag till ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring»

med oförändrat belopp 30,000 kronor.

8:o) Uti den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

nr 2j med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Kungl. Maj:t under

tionde huvudtiteln i punkt 9 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas angående förhöjning i

gratialen åt avskedat manskap vid armén, tillsvidare under tionde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna ett belopp

av 381,860 kronor.

Bidrag till

ersättning i

anledning av

kroppsskada,

ådragen

under militärtjänstgöring.

Angående

höjning av

underhåll och

pensioner

m. m. till

indelt manskap

vid

armén och

flottan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

I samma proposition har Kungl. Maj:t vidare i punkt 11 föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att

avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän, tillsvidare

under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet

beräkna ett belopp av 20,760 kronor.

Uti statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under punkt 17 i

tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt

avskedat manskap vid armén, tillsvidare beräkna det under riksstatens

tionde huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen

åt avskedat manskap till 1,061,810 kronor.

Härjämte har Kungl. Maj:t i samma proposition under punkt 20

föreslagit, att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som

kunde komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade

båtsmän, tills vidare beräkna det under riksstatens tionde huvudtitel

uppförda ordinarie anslaget till pensionering av flottans gemenskap

till 293,120 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen avlåten proposition

nr 204 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att indelt manskap med minst 20 men under 25 tjänstår, som avskedats

före den 1 januari 1910 och som styrker sig vara i behövande

omständigheter, må från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande

av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt samma grunder,

som gälla beträffande sådant manskap, som avskedats efter nämnda

tidpunkt,

att gratial från Vadstena krigsmanshuskassa och pensioner genom

flottans pensionskassa till avskedade båtsmän (marinsoldat) må från och

med den 1 januari 1919 utgå med 200 kronor för varje underhållseller

pensionstagare vid fyllda 67 år, samt

att från Vadstena krigsmanshuskassa enligt gällande bestämmelser

utgående korprals- och vicekorpralstillägg må från och med den 1

januari 1919 höjas till 60 kronor respektive 30 kronor för år räknat;

dels att till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén

under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 340,000 kronor;

dels att till förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän under

tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000 kronor;

dels att under tionde huvudtiteln av riksstaten för år 1920 uppföra

ett nytt ordinarie anslag, benämnt 2> Ytterlig are förhöjning i gratialen ät

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande nr 42.

7

avskedat manskap, förslagsanslags, och under detta anslag anvisa ett belopp

av 365,000 kronor;

dels ock att höja det under riksstatens tionde huvudtitel upptagna

ordinarie förslagsanslaget till pensionering av flottans gemenskap, nu

270,000 kronor med 18,000 kronor till 288,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 7 mars 1919.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, är propositionen föranledd

av särskilda framställningar av riksdagen angående höjning av underhåll

och pensioner m. m. till indelt manskap vid armén och flottan och

grundar sig på ett av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetat förslag.

Enligt detta förslag skulle indelt manskap med minst 20 men under

25 tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och styrker sig

vara i behövande omständigheter, likställas med dem, som avskedats

efter nämnda tidpunkt, och således tilldelas underhåll enligt 1914 års

kungörelse. Vidare skulle förhöjning av underhåll och pension intill

200 kronor tillfalla alla, som uppnått 67 års ålder, varjämte de nu

utgående korprals- och vicekorpralstilläggen skulle höjas från 24 och

12 kronor till resp. 60 och 30 kronor för år räknat. Förslaget innebär

därjämte en höjning av begravningshjälpen till 100 kronor. Detta

sistnämnda förslag har likväl icke av Kungl. Maj:t upptagits. De

föreslagna förändringarna äro avsedda att tillämpas från och med den

1 januari 1919.

Utskottet har vid granskning av propositionen funnit de föreslagna

bestämmelserna väl avvägda och bar icke haft någon anledning

till erinran, vadan utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till propositionen.

Vad beträffar kostnaden för de ifrågasatta förhöjningarna, beräknas

dessa i propositionen (sid. 33) för arméns vidkommande på det sätt,

att för år 1919 skulle erfordras ett belopp av 344,200 kronor och för

år 1920 ett belopp av 376,400 kronor. Då de sålunda beräknade beloppen

ansetts såsom maximibelopp, hava de avrundats till 340,000

kronor resp. 365,000 kronor. Det förra beloppet torde böra uppföras

på till]äggsstaten för år 1919. Det senare åter synes böra i riksstaten

för år 1920 uppföras såsom ett särskilt ordinarie anslag, under benämning

»Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap, förslagsanslag».

Då, på sätt förut nämnts, i riksstaten för år 1920 för ändamålet

beräknats ett belopp av 1,061,810 kronor, lärer följaktligen det nuva
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

HankoutsTcottets utlåtande Nr 42.

rande ordinarie anslaget till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap

böra i samma års riksstat uppföras med oförändrat belopp.

För flottans vidkommande erfordras under innevarande år ett belopp

av 16,000 kronor och för år 1920 ett belopp av 18,500 kronor.

Det förra synes böra uppföras å tilläggsstat för innevarande år och

det senare, vilket ansetts kunna avrundas till 18,000 kronor, torde böra

inräknas i det å riksstaten upptagna förslagsanslaget till pensionering

av flottans gemenskap. Detta sistnämnda anslag bör alltså höjas från

sitt nuvarande belopp 270,000 kronor till 288,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

dels medgiva,

att indelt manskap med minst 20 men under 25

tjänstår, som avskedats före den 1 januari 1910 och

som styrker sig vara i behövande omständigheter, må

från och med den 1 januari 1919 komma i åtnjutande

av gratial från Vadstena krigsmanshuskassa enligt

samma grunder, som gälla beträffande sådant manskap,

som avskedats efter nämnda tidpunkt,

att gratial från Vadstena krigsmanshuskassa och

pensioner genom flottans pensionskassa till avskedade

båtsmän (marinsoldat) må från och med den 1 januari

1919 utgå med 200 kronor för varje underhåflseller

pensionstagare vid fyllda 67 år, samt

att från Vadstena krigsmanshuskassa enligt gällande

bestämmelser utgående korprals- och vicekorpralstillägg

må från och med den 1 januari 1919 höjas

till 60 kronor respektive 30 kronor för år räknat;

dels till förhöjning i gratialen åt avskedat manskap

vid armén under tionde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 340,000

kronor;

dels till förhöjning i pensionerna åt avskedade

båtsmän under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;

dels under tionde huvudtiteln av riksstaten för

år 1920 uppföra det ordinarie anslaget »Förhöjning i

gratialen åt avskedat manskap» med oförändrat belopp

eller 648,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankon t sko Hets utlåtande Nr 42.

9

dels under tionde huvudtiteln .av riksstaten för

år 1920 uppföra ett nytt ordinarie anslag, benämnt

»Ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat manskap,

förslagsanslags och under detta anslag anvisa ett belopp

av 365,000 kronor;

dels ock höja det under riksstatens tionde huvudtitel

upptagna ordinarie förslagsanslaget till pensionering

av flottans gemenskap, nu 270,000 kronor, med

18,000 kronor till 288,000 kronor.

9:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

med förslag till tilläggsstat för år 1919 har Kungl. Maj:t under punkt

8 i tionde huvudtiteln, för tillfällig pensionsförbättring för viss personal

vid armén, tillsvidare beräknat ett förslagsanslag av 170,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den nämnda dag avlåtna statsverkspropositionen

under punkt 15 i tionde huvudtiteln för samma ändamål

på 1920 års stat tillsvidare beräknat ett förslagsanslag av 350,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition

nr 276 föreslagit riksdagen att dels till beredande av pensionsförbättring

åt viss personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja å tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag av 155,000 kronor samt å extra stat för

år 1920 ett förslagsanslag av 335,000 kronor, dels godkänna av föredragande

departementschefen förordade, här nedan intagna grunder för

pensionsförbättringens utgående, dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet

med nyssnämnda grunder tilldela personal, som under åren 1918—1920

avgått eller avgår från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

Omförmälda grunder äro av följande lydelse:

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

§ I
1.

Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning

på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,

som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med

följande belopp, för helt år räknat:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 höft. (Nr 42.)

Angående

(pensionsförbättring

för

viss personal

vid armén.

1567 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

överste ...................................................................................... med 1,500

överstelöjtnant ...................................................................... » 1,350

major ..................................................................................... » 1,300

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

minst 3 och mindre än 6 ..................................... y> 430

minst 6 och mindre än 9 ..................................... » 880

minst 9 ..................................................................... » 1,270

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

mindre än 3 .............................................................. » 780

minst 3 och mindre än 6...................................... » 1,230

minst 6 och mindre än 9....................................... » 1,680

minst 9 ........................................................................ y> 2,070

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 .............................................................. » 420

minst 3 och mindre än 6 ............................. » 780

minst 6 och mindre än 9 .................................. » 1,130

minst 9 ........................................................................ » 1,380

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ............................................................. » 620

minst 3 och mindre än 6....................................... » 980

minst 6 och mindre än 9...................................... » 1,330

minst 9 ....................................................................... » 1,580

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 630

minst 3 ...................................................................... » 880

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 530

minst 3 och mindre än 6...................................... » 710

minst 6 och mindre än 9...................................... » 890

minst 9 och mindre än 12 ................................... » 1,070

minst 12..................................................................... » 1,250

kronor

»

»

»

»

»

»

»

»

»

))

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

»

»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42. 11

sergeant av 1. klassen, som vid början av det år,

då avgången äger ruin, uppnått följande antal

tj anstår:

mindre än 3 .............................................................. med 450 kronor

minst 3 och mindre än 6.................................... » 630 »

minst 6 och mindre än 9....................................... » 760 »

minst 9 och mindre än 12.................................... y> 890 »

minst 12 .................................................................. y> 1,010 »

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 ............................................................... » 570 »

minst 3 och mindre än 6....................................... y> 750 »

minst 6 och mindre än 9....................................... » 880 »

minst 9 och mindre än 12.................................... » 1,010 »

minst 12...................................................................... » 1,130 »

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regler, som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring

under det år, då avgången äger rum.

§ 2-

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning

på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna

bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren

på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fält tygmästaren enligt samma grunder

som överstelöjtnant;

chef för trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller

major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som

major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat

tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente

(kår) och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

med ett årligt belopp av............................................................. 1,250 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

BankoutsJcoitets utlåtande Nr 42.

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av............................................................................................. 1,250 kronor

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ........................................................................ 1,010 )>

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ........................................................................ 1,130 ))

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall

såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intendenturkåren: den tid, varunder han innehaft

beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom

fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på

stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den

tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant

av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på

stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller

2. klassen.

§3.

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från

beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder

givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp

för helt år räknat:

överfältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört å!deråt illägg..................................................... med 1,280 kronor

över fältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg............ » 1,350 »

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,

regementsläkare enligt samma grunder som major,

bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ... )) 1,270 »

överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,

regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,......... » 1,270 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

13

bataljons veterinär, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ... med 1,180 kronor

departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare

tillträtt på stat uppförda två ålders
tillägg,

............................................................................... » 1,000 »

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som

skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått

på aktiv stat vid regemente (kår) och där

innehaft beställning såsom styckjunkare,

tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,.............................................................................. » 1,250 »

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, » 1,250 »

tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått minst

12 tjänstår,........................................................................ » 1,010 »

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt

för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,

............................................................................ » 1,000 »

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall

såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning

på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning

på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,

den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom

batalj onsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft

enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

§ 4.

1. Pensions förbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter

uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension

samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av

riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

TJtskottet.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen

av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension

i lägre tjänstegrad än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta

pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,

därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av

samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,

som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna

medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och

av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,

äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom

eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma

ordning som fyllnadspension.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i

den mån ej redogörelse därför här nedan, lämnas, hänvisa till propositionen

jämte därvid fogade protokoll.

På sätt departementschefen erinrar, har frågan om beredande av

förbättrade pensionsförmåner för arméns officerare och underofficerare

med vederlikar sedan ett flertal år stått på dagordningen utan att ännu

hava nått sin lösning. Det torde vara allmänt känt, att de pensionsbelopp,

som tillkomma ifrågavarande personal, icke äro tillfredsställande,

och att behovet av förbättrade pensionsförmåner länge gjort sig gällande.

Uppenbart är, att, efter den vid 1918 års lagtima riksdag genomförda

tillfälliga löneförbättringen för nämnda personal, förhållandet mellan

deras avlöning och pension kommit att bliva ännu ogynnsammare än

förut. Under dessa omständigheter synes det utskottet vara riktigt, att,

innan en definitiv lönereglering äger rum, åtgärder vidtagas i syfte att

åtminstone i någon mån förbättra här ifrågavarande pensionsförhållanden.

Ett dylikt förslag har, såsom framgår av utredningen i ärendet,

utarbetats av särskilt tillkallade sakkunniga. Detta förslag grundar sig

dels på det utkast till definitiv lönereglering för personal vid försvars
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Hånle outslcottets utlåtande Nr 42.

15

väsendet, som förelädes 1918 års lagtima riksdag i samband med den

då gjorda framställningen om tillfällig löneförbättring för dylik personal,

dels ock på den i civila pensionslagen givna huvudregeln, att såsom pensionsunderlag

för viss tjänst skall tjäna den med tjänsten förenade lönen.

De i nämnda utkast upptagna lönebeloppen hava sålunda i de sakkunnigas.

förslag lagts till grund vid beräkning av den pensionsförbättring,

som i allmänhet borde utgå till den militära personalen, men hava dessa

belopp, på det att icke genom ifrågavarande pensionsförbättring en definitiv

pensionsreglering skulle i någon män föregripas, minskats med

10 procent; skillnaden mellan de återstående beloppen och de nu utgående

pensionerna skulle enligt de sakkunnigas förslag utgå till personalen

såsom pensionsförbättring.

Departementschefen har med vissa mindre jämkningar i allt väsentligt

anslutit sig till de sakkunnigas förslag, och utskottet har för

sin del vid granskningen av detsamma på de i statsrådsprotokollet anförda

skäl ansett sig böra biträda departementschefens mening.

Utskottet har emellertid funnit skäl till den erinran och det ändringsförslag,

varom här nedan vidare förmäles.

På sätt framgår av propositionen, har det ansetts lämpligt att för

pensionsförbättring åt musikunderofficerare föreslå andra regler än som

skulle gälla beträffande truppunderofficerare. I sådant avseende föreslås

(§ 2 mom. 1), att musikunderofficer, som uppnått minst 12 tjänsteår,

må tilldelas pensionstillägg med samma belopp, som skulle tillfalla

truppunderofficer med motsvarande antal tjänsteår. För musikfanjunkare

skulle såsom tjänsteår beräknas den tid, varunder han innehaft beställning

på stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande

fall, den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat

såsom musiksergeant av 1 eller 2 klassen; för musiksergeant skulle

beräknas den tid, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant,

oavsett huruvida beställningen tillhört 1 eller 2 klassen

(§ 2 mom. 2).

I anledning av vad sålunda föreslagits har, enligt vad som meddelats

utskottet, från musikunderofficershåll uttalats önskvärdheten av

bättre villkor för erhållande av pension. Det har särskilt framhållits,

att förslaget därom, att minst 12 års tjänstgöring i grad skulle erfordras

för erhållande av pensionstillägg verkade synnerligen ogynnsamt för

dessa underofficerare, vilkas befordringsförhållanden understundom vore

sådana, att 12 års tjänstgöring i grad icke kunde vinnas. Enligt vad

utskottet under hand inhämtat, är det emellertid endast ett mycket

ringa antal underofficerare, högst åtta, som skulle träffas av de här

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

Motioner

II: 373, 376.

Utskottet.

föreslagna bestämmelserna och således komma i ofördelaktigare ställning

än truppunderofficerare. Vid sådant förhållande anser utskottet

anledning icke förefinnas att ifrågasätta någon ändring av Kungl. Maj:ts

förslag, och torde man för övrigt kunna utgå från den förutsättningen,

att i dylika fall särskild framställning göres till riksdagen om beredande

av erforderligt pensionstillägg.

§ 4 mom. 3 av det nu framlagda förslaget innehåller, att den, som

avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av samma år, äger

åtnjuta pensions förbättring med hälften av det belopp, som tillkommer

den, vilken senare avgår från tjänsten. Mot denna bestämmelse rikta

sig två i andra kammaren väckta motioner, den ena nr 373 av herr

Olsson i Broberg jämte tre andra av kammarens ledamöter och den

andra nr 376 av herrar Lennder och Jeppsson. I den förra hemställes,

att nyssnämnda mom. 3 måtte utgå och att mom. 1 måtte erhålla sådan

ändrad lydelse, att pensionsförbättringen i sin helhet skulle tillgodokomma

jämväl den, som avgått under år 1918. I den senare motionen

hemställes om sådan ändring i förslaget, att pensionsförbättringen

måtte tillkomma den, som avgått från tjänsten under år 1914, med 40

procent, den, som avgått under år 1915, med 50 procent, den, som avgått

under år 1916, med 60 procent och den, som avgått under år 1917,

med 70 procent samt den, som avgått under år 1918, med 80 procent av

det belopp, som föreslagits skola såsom pensionsförbättring utgå till den,

vilken avgår från tjänsten från och med innevarande års ingång och

eljest uppfyller föreskrivna villkor.

Beträffande de anförda motiven får utskottet hänvisa till motionerna.

I avseende å denna fråga hava de sakkunniga uttalat, att pensionsförbättringen

icke borde tillkomma annan personal än den, som kommit

i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. Därvid kunde man icke

bortse från, att, därest de föreslagna grunderna för pensionsförbättringen

omedelbart komme till full tillämpning, en alltför skarp motsättning

skulle uppstå mellan pensionsbeloppen till beställningshavare,

som avgått under år 1917, och till dem, som avgått under den närmaste,

tiden därefter. Då de sakkunniga icke ansett sig kunna ifrågasätta en

flera år omfattande övergångstid, hava de, för att åtminstone i någon

mån mildra övergången till tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna,

stannat vid att förorda den angivna reduktionen för dem, som

avgått under år 1918.

s. 17 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottcts utlutande Nr 42.

17

Såsom i motiveringen till den förstnämnda motionen anföres, tiar emellertid

arméförvaltningens civila departement anfört, att det mest konsekventa

syntes vara att, i analogi med vad som gällde för definitiva löneregleringar,

låta den föreslagna pensionsförbättringen i sin helhet utgå till all den

personal, som pensionerats eller pensionerades, och vilken blivit delaktig

av tillfällig löneförbättring. Någon rationell grund för att låta den,

som pensionerats i början av januari 1919, få dubbelt så stor pensions

förbättring som den, vilken pensionerats exempelvis i slutet av

december 1918, kunde näppeligen framletas. Departementet ansåge därför,

att även sådana befattningshavare, som avgått under år 1918 samt

under samma år eller del därav åtnjutit tillfällig löneförbättring, borde

få åtnjuta hel pensionsförbättring.

Även statskontoret har under viss förutsättning ifrågasatt, huruvida

icke nämnda reduktion av pensionstillägget måhända kunde bortfalla.

Föredragande departementschefen har, efter anförande av de båda

myndigheternas erinringar, för sin del anfört, att han, ehuru utan

tvivel vissa skäl talade för det framställda ändringsyrkandet, i frågans

nuvarande läge icke ansåge sig på denna punkt böra avvika från de

sakkunnigas förslag.

Utskottet kan för sin del icke annat än instämma med motionärerna

därutinnan, att de av arméförvaltningens civila departement anförda

skäl måste tillmätas avgörande betydelse. Det väsentliga torde nämligen

vara, att åtnjutande av tillfällig löneförbättring uppställes såsom

villkor för åtnjutande av pensionsförbättring. Fn viss ojämnhet torde

i varje fall uppstå mellan dem, som pensioneras enligt de nya grunderna,

och dem, som avgått tidigare. En dylik ojämnhet kvarstår emellertid,

även om, såsom i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, pensionsförbättringen

för dem, som avgått under år 1918, reduceras till hälften.

Utskottet har alltså anslutit sig till den av arméförvaitningens civila

departement och nyssbemälda motionärer uttalade uppfattningen. Att

däremot, såsom i motionen nr 37G föreslås, ifrågavarande pensionsförbättring

skulle med viss angiven procent tillkomma jämväl dem,

som avgått under åren 1914—1917, anser sig utskottet icke kunna

förorda.

Vad kostnaderna angår, torde, då pensionsförbättringen icke är avsedd

att tillkomma vederbörande förrän från ingången av år 1919, de

för ändamålet ifrågasatta anslagen böra ökas med ett belopp av 68,135

kronor såväl å tilläggsstaten för år 1919 som å riksstaten för år 1920.

Under hänvisning till den å sid. 60 i propositionen förekommande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.) 106719 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

B an ko it t s Kotte ts utlåtande Nr 42.

kostnadsberäkningen skulle alltså medelsbeliovet utgöra för år 1919

(68,135 + 68,135 + 86,365) = 222,635 kronor eller i avrundat tal 223,000

kronor samt för år 1920 (68,135 + 331,420) = 399,555 kronor eller i

avrundat tal 400,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till ovanberörda

motion II: 373 och med avslag å motionen II: 376,

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss

personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

223.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

400.000 kronor,

dels godkänna av föredragande departementschefen

förordade grunder för pensionsförbättringens utgående,

dock att § 4 i nämnda grunder skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som

vid avgång efter uppnådd åldersgräns är berättigad

till såväl pension som fyllnadspension samt därjämte

fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen

år 1918 eller senare godkända grunder.»

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder

för pensioneringen av arméns befäl och underbefäl med

vederlikar, avgår med fyllnadspension i lägre tjänstegrad

än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta

pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma

honom, därest han vid avskedet innehaft nämnda

lägre tjänstegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller

pension från andra allmänna medel än dem, som äro

anvisade för arméns pensionering, och av sådan anledning

har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,

äger, utan hinder av stadgandet i mom.

1, uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring

oavkortad.

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, .efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet

må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela perso
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 19

nal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår

från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

10:o) Under åberopande av bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet över

lantförsvaisärenden för den 14 mars 1919, bär Kungl. Maj:t i proposition

nr 272 föreslagit riksdagen att godkänna följande

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av punkten 2 i de av Kungl. 3Iaj:t med riksdagen

antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med

vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst1).

Härigenom förordnas, att punkten 2 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen

antagna grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl

med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst skall hava

följande ändrade lydelse:

2.

En var av förenämnda ämbets- och tjänstemän, vilken vid avskedstagandet

stått i statens tjänst i 30 år, eller, om han är underofficer

vid värvat garnisonsregemente eller fortifikationen, i 25 år, samt i övrigt

till arméns pensionskassa erlagt stadgad pensionsavgift och är till pension

ur kassan berättigad, äger att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,

beräknad enligt punkten 1 här ovan, om tillika följande levnadsår

äro uppnådda, nämligen av:

a) generaler av alla grader, generalfältläkaren, generalintendenten,

militärbefålhavaren å Gottland, krigsarkivarie^ förrådsvaktmästare samt

vaktmästare vid militära ämbetsverk och staber ................................. 65 år.

b) regements- och sekundchefer ävensom övriga chefer för särskilt

för sig bestående militära kårer, överstar vid generalstaben, fortifikationen

och intendenturkåren, inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden,

överfältläkaren, chefen för krigshögskolan, chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan,

chefen för krigsskolan, professorn vid generalstaben, överstelöjtnanter

och majorer vid intendenturkåren, fältläkare, öv er fältveterinär en,

fälttygmästare^ styresmän för artilleriets fabriker, tygmästare, regements
-

Angående

ändring i

gällande

grunder för

pensionering

av arméns

befäl och

underbefäl

med vederlikar

samt

angående

tiden för

avgång ur

tjänst.

J) Ändringarna angivna med kursiv stil.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

läkare, byråassistenten å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå,

överläkaren med regementsläkares lön vid gårm sonssjukhuset i Stockholm,

fältveterinärer, regementsveterinärer, byråassistenten å armé förn ältning ens

sjukvårdsstyrelses fältveterinärbyrå, tygingenjörer, fabriksingenjörer, tygförvaltare,

fabriksförvaltare, kassörer och förrådsförvaltare vid fortifikationen,

förvaltare vid intendenturkåren, fanjunkare vid krigsskolan, tygunderofficerare,

öververkmästare, verkmästare, besiktningsrustmästare, tygverkmästare,

departementsskrivare, poliskommissarien vid fästningspolisen

i Boden samt överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen i Boden

och å Karlsborg, tygskrivare, fabriksskrivare, tyghantverkare, fortmaskinister,

gevärshantverkare och hantverkare vid trängen ......... 60 år.

c) övriga i mom. b) ej upptagna regementsofficerare, chefen för

artilleristaben, kaptener vid intendenturkåren, bataljonsläkare, assistenten

å arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå, överläkaren med

bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm samt bataljonsveterinärer.

....................................................................................................... 55 år.

d) officerare av kompaniofficers grad med undantag av kaptener vid

intendenturkåren, underofficerare med undantag av fanjunkare vid krigsskolan,

förvaltare vid intendenturkåren och tygnnderofficerare ävensom

musikpersonal................................................................................................... 50 år.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovanberörda

statsrådsprotokoll.

Utskottet har vid granskning av förevarande förslag icke funnit

något att erinra och hemställer,

att Kungl. Maj:ts framställning må vinna riksdagens

bifall.

Angående lBo) I eu till riksdagen den 7 mars 1919 avlåten proposition nr

mtrin/för 302 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

viss personal av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit

vid marinen. rikS(jagen att dels till beredande av pensionsförbättring åt viss personal

vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 70,000 kronor,

dels godkänna av föredragande departementschefen förordade, här

nedan intagna grunder för pensionsförbättringens utgående,

dels oek förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

underordnad myndighet må i enlighet med nyssnämnda grunder

tilldela personal, som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 4.2.

21

tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens återstående

livstid.

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen med

förslag till tilläggsstat för år 1919 (nr 2) hade i punkt 12 under tionde

huvudtiteln och i den samma dag avlåtna statsverkspropositionen i

punkt 24 under tionde huvudtiteln av Kungl. Maj:t förslagsvis upptagits

samma belopp som i nyssberörda proposition.

Ovan omförmälda grunder äro av följande lydelse:

med 1,500 kronor

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

§ 1.

1. Officerare och underofficerare äga efter avgång från beställning

vid flottans eller kustartilleriets stam, med de undantag och enligt de

särskilda bestämmelser, som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring

med följande belopp för helt år räknat:

kommendör (överste) ..............................................

kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant).

............................................................

kommendörkapten av 2. graden (major) .........

kapten av 1. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

minst 3 och mindre än 6 .......................

minst 6 och mindre än 9........................

minst 9 ........................................................

kapten av 2. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

mindre än 3 ................................................

minst 3 och mindre än 6........................

minst 6 och mindre än 9........................

minst 9 .........................................................

löjtnant, som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 ................................................ » 420 »

minst 3 och mindre än 6........................ » 780 »

minst 6 och mindre än 9........................ » 1,130 »

minst 9 ......................................................... » 1,380 »

1,350

1,300

430

880

1,270

» 780

» 1,230

» 1,680

» 2,070

»

»

»

»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutshottets utlåtande Nr 42.

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjanstår:

mindre än 3 ................................................

med

630

kronor

minst 3 .........................................................

flaggunderofficer (underofficer av 1. graden),

som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

880

»

mindre än 3 ................................................

435

»

60

öre

minst 3 och mindre än 6........................

615

))

60

y>

minst 6 och mindre än 9........................

795

))

60

»

minst 9 och mindre än 12 ....................

975

»

60

y>

minst 12.......................................................

»

1,155

))

60

»

underofficer av 2. graden, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått

följande antal tjänstår:

mindre än 3 ................................................

350

»

minst 3 och mindre än 6.......................

»

530

))

minst 6 och mindre än 9........................

660

»

minst 9 och mindre än 12....................

»

790

»

minst 12.........................................................

underofficer av 3. graden, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått

följande antal tjänstår:

))

910

»

mindre än 3 ...............................................

7>

390

»

minst 3 och mindre än 6.......................

»

520

»

minst 6 och mindre än 9........................

»

640

))

minst 9 .........................................................

»

770

))

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regier, som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring

under det år, då avgången äger rum.

§ 2.

Marinöverintendenten, förste marinintendent, marinintendent av 1. och

2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång från beställning vid

flottans stam, därest avgången sker efter uppnående av det för erhållande

av full pension och fyllnadspension stadgade antalet levnads- och

tjänstår, uppbära pensionsförbättring efter enahanda grunder, som gälla

för flottans officerare inom motsvarande tjänstegrad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

23

§ 3.

Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från

beställning vid flottans stam, med iakttagande av övriga i dessa grunder

givna bestämmelse!'', uppbära pensionsförbättring med följande belopp

för helt år räknat:

marindirektör av 2. graden ............................................... med 1,300 kronor

miningenjör, som tillträtt samtliga på stat uppförda

. ålderstillägg,.................................................................... » 1,400 »

marinöverläkaren enligt samma grunder som kommendör

(överste),

förste marinläkare enligt samma grunder som kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant),

marinläkare av 1. graden ................................................. » 1,000 »

§ 4.

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter

uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension

samt därjämte vid avgången åtnjuter tillfällig löneförbättring enligt av

riksdagen år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fjdlnadspension i lägre lönegrad

än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring

med det belopp, som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet

innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som avgått från tjänsten under år 1918 eller vid slutet av

samma år, äger åtnjuta pensionsförbättring med hälften av det belopp,

som enligt ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma honom.

4. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra allmänna

medel än dem, som äro anvisade för pensionering av flottans

befäl och underbefäl med vederlikar, och av sådan anledning icke är

berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1,

uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma

ordning som fyllnadspension.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jki n k o u t sk oltets utlåtande Nr 42.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa

till omförmälda statsrådsprotokoll.

Motioner I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom

xi:374 och an(]ra kammaren väckta motioner, den ena under nr 374 av herr Olsson

i Broberg jämte tre andra av kammarens ledamöter samt den andra

under nr 375 av herrar Leander och Jeppsson. I den förstnämnda motionen

hemställes om sådan ändring av de utav Kungl. Maj:t förordade

grunderna för pensionsförbättringen, att full pensionsförbättring måtte

tillerkännas även sådana till pensionsförbättring berättigade, vilka avgått

ur tjänsten under år 1918.

I den senare motionen föreslås sådan ändring, att pensionsförbättringen

måtte tillkomma den, som avgått från tjänsten under år 1914,

med 40 procent, den, som avgått under år 1915, med 50 procent, den,

som avgått under år 1916, med 60 procent samt den, som avgått under

år 1917, med 70 procent och den, som avgått under år 1918, med 80

procent av det belopp, som föreslagits skola utgå till den, vilken avgår

från tjänsten från och med innevarande års ingång och eljest uppfyller

föreskrivna villkor.

utskottet. Utskottet tillåter sig att hänvisa till vad utskottet härovan under

punkt 9 anfört i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 276 angående

pensionsförbättring för viss personal vid armén. Samma synpunkter torde

ock här kunna i tillämpliga delar göras gällande. Utskottet har även

beträffande här föreliggande framställning anslutit sig till Kungl. Maj:ts

förslag, dock med den ändring att, i enlighet med framställningen i

motionen nr 374, § 4 mom. 3 i de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna

för pensionslorbättringens utgående skulle bortfalla och mom. 1

i samma paragraf erhålla nedan intagna ändrade lydelse. Följaktligen

har utskottet icke kunnat tillstyrka bifall till motionen nr 375.

Vad kostnaderna beträffar, torde, då pensionsförbättringen icke är

avsedd att tillkomma vederbörande förrän från ingången av år 1919, de

för ändamålet ifrågasatta anslagen böra ökas enligt följande beräkning

(jfr sid. 35 i propositionen.) För år 1919 erfordras kronor 24,469: 40

+ 38,244: 80 = 62,714: 20 eller i avrundat tal 63,000 kronor samt för år

1920 kronor 24,469:40 + 68,483:40 = 92,952:80 eller i avrundat tal

93,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till ovanberörda

motion 11:374 och med avslag å motionen 11:375,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskoltets utlåtande Nr 42.

25

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss

personal vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

63.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

93.000 kronor,

dels godkänna av föredragande departementschefen

förordade grunder för pensionsförbättringeus utgående,

dock att § 4 i nämnda grunder skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som

vid avgång efter uppnådd åldersgräns är berättigad

till såväl pension som fyllnadspension samt därjämte

fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen

år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fyllnadspension

i lägre lönegrad än den, han vid avgången

innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring med det belopp,

som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet

innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller

pension från andra allmänna medel än dem, som äro

anvisade för pensionering av flottans befäl och underbefäl

med vederlikar, och av sådan anledning icke är

berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av

stadgandet i mom. 1, uppbära honom eljest tillkommande

pensionsförbättring oavkortad,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet

må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela personal,

som under åren 1918—1920 avgått eller avgår

från tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

12:o) I proposition nr 332 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen Angående

medgiva, att understöd jämlikt grunderna i lagen den 17 juni 1916 om understöd till

försäkring för olycksfall i arbete må beredas efterlevande till vid min- mviTsa^id

explosion i Västervik den 6 maj 1918 omkomna glasblåsaren Karl Emil en minexpioRickard

Berg, arbetskarlen Anders Peter Andersson, skepparen Anton ^personer™

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.) 150719 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

Angående

ersättning till

värnpliktige

J. Carlström

i anledning av

kroppsskada,

ådragen

under militärtjänstgöring.

Angående

årligt understöd

åt vaktkonstapeln

N. Jonsson

Lindgrens

änka.

Sixten Karlsson, fiskaren Olof Johan Johansson och fabriksarbetaren Karl

Hugo Nilsson.

Utredningen i detta ärende återfinnes i statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden den 18 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts föreliggande framställning hemställer

utskottet,

att Kungl. Maj:ts proposition nr 332 må vinna

riksdagens bifall.

13:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 382 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att till värnpliktige nr 12 Josef

Carlström må — utan hinder därav, att framställning om ersättning icke

blivit gjord inom den i § 12 av förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

föreskrivna tid ■— från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna för nämnda förordning

kan anses berättigad.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden den 21 mars 1919.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 382

må av riksdagen bifallas.

C. Allmänna indragiiingsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

14:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 67, av herr Petrén samt den andra inom andra kammaren,

nr 170, av herr Månsson i Hagaström, hemställes,

»att riksdagen måtte bevilja framlidne vaktkonstapeln Nils Jonsson

Lindgrens änka Kristina Charlotta Lindgren, född Stålkrantz, ett årligt

understöd av 400 kronor att från och med innevarande år utgå så länge

hon lever ogift.»

Till stöd för berörda hemställan hava motionärerna ''anfört följande:

»Yaktkonstapeln Nils Jonsson Lindgren erhöll den 14 december 1883 ananställning

vid centralfängelset å Långholmen och hade således, då han den 16

december 1911 avled, en tjänstetid av över 28 år. Den efter Lindgren förrättade

bouppteckningen utvisade en behållning av allenast kronor 361.0 9.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutsTcottets utlåtande Nr 42.

21

Änkan är ej berättigad till pension, då Lindgren ej var med i civilstatens

änke- och pupillkassa. Anslutningen till denna kassa var till en början frivillig,

vadan, då lönen var liten, inånga av de äldre vaktkonstaplarna ej ansågo sig

kunna bära avgifterna till kassan.

Änkan har, så binge hon var arbetsför, rett sig utan hjälp och ej begärt

sådan. Nu har hon emellertid, som av i avskrift bifogade läkarbetyg framgår,

blivit invalid på grund av ett olycksfall. I betraktande av mannens långa tjänstetid

torde det under sådana förhållanden inte vara mer än rimligt att statsmakterna

här ingripa hjälpande. Riksdagen har också i en mängd liknande fall

visat sig behjärta nödlidande änkors ställning.

För övrigt hänvisas till medföljande bilagor. Som skäligt understödsbelopp

föreslås 400 kronor om året att utgå så länge hon lever ogift.»

Bilaga 1.

Vaktkonstapeln vid centralfängelset å Långholmen Nils Jonsson Lindgren,

vilken varit fast anställd sedan den 14 december 1883 tills han avled den 10 december

1911 (57 år 1 månad och 22 dagar gammal) och således varit i statens

tjänst 28 år, efterlämnade vid sitt frånfälle änka med två minderåriga barn i

mycket prekära omständigheter.

Beklagligt nog var ej Lindgren med i civilstatens änke- och pupillkassa,

sannolikt beroende på att ''inträdet i denna kassa under första tiden av Lindgrens

tjänstetid var frivilligt och den avlöning, som på den tiden erhölls, var så minimal,

att den ej tillät lägre befattningshavare några utgifter, som ej voro nödvändiga.

Då nu Lindgren, trots sin långa och i alla avseenden plikttrogna tjänst,

varvid han varit ett synnerligen gott föredöme för både kamrater och fångpersonal,

på grund av sin förtidiga död ej betungat statsverket med någon som

helst pension, våga vi på det allra livligaste framföra eu vördsam vädjan till

statsmakterna, att Lindgrens efterlämnade maka Kristina Charlotta Lindgren,

vilken sedan den 25 november 1915 är, enligt bifogat läkarbetyg, invalid på grund

av olycksfall och oförmögen att försörja sig själv, måtte med hänsyn till Lindgrens

långa tjänstetid och änkans ekonomiska svårigheter erhålla någon liten

pension för att i någon mån lätta bekymren för hennes återstående liv.

Stockholm den 21 januari 1919.

Ä lokalavdelningen nr 1 av Sveriges fångvårdsmanuaförbunds vägnar:

J. Kullenberg, K. G. Karlsson, Ivar Schiöld,

ordförande. sekreterare. kassör.

I fråga om övriga vid motionen fogade intyg- hänvisas till motionen.

Riksdagen bär vid föregående tillfällen beviljat pensioner i likartade

fall, och hava dessa pensioner i allmänhet bestämts att utgå efter de

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutslcottets utlåtande Nr 42.

Angående

pension åt

vakt
konstapeln

A. Karlssons

änka.

grunder, som varit gällande, om den avlidne varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa. Enligt vad utskottet under hand inhämtat från

fångvårdsstyrelsen, skulle änkan Lindgren under sådana förhållanden

varit berättigad till eu pension av 240 kronor, vilket belopp utskottet

ansett sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner

I: 67 och II: 170, må medgiva, att vaktkonstapeln

Nils Jonsson Lindgrens änka Kristina Charlotta

Lindgren, född Stålkrantz, må, i enlighet med

grunderna i §§ 7—II av Kungl. Maj:ts reglemente

för civilstatens änke- och pupillkassa, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av tvåhundrafyrtio

kronor.

15:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 114 har herr

Sjöström hemställt,

»det riksdagen måtte besluta att i enlighet med grunderna för civilstatens

änke- och pupillkassa utbetala en årlig pension av 240 kronor

med tillägg av kristidstillskott, att för innevarande år utgå till vaktkonstapel

Anders Karlssons änka Ella Maria Paulina Jo hans doft er.»

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Den 1 januari 1910 avled vaktkonstapeln vid numera nedlagda centralfängelset

Nya Varvet, Anders Karlsson, efter en anställningstid av sammanlagt

46 år.

Enligt bifogade intyg har han fullgjort sina åligganden på ett förtjänstfullt

sätt. I sitt äktenskap med Ella Maria Paulina Johansdotter har han haft 8

barn att uppfostra.

Änkan är 71 år gammal samt sjuklig, är icke delaktig i civilstatens änkeoch

pupillkassa, varför hennes belägenhet är synnerligen svår.

Med hänsyn till Karlssons långa tjänstgöringstid anhåller jag om pension

för hans änka efter samma grunder som varit gällande, därest Karlsson varit delägare

i ovannämnda kassa. 7 st. intyg medfölja som bilagor.

Vid flera föregående tillfällen har riksdagen beviljat enahanda pensioner.

Bland annat år 1912 med anledning av av herr Emil Kristensson väckt motion nr

145, m. fl.

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

29

Under åberopande av vad utskottet i nästföregående punkt anfört,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka det av motionären föreslagna

pensionsbeloppet eller 240 kronor. Härå torde krigstidstillägg komma

att utgå i vanlig ordning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

11:114, må medgiva, att vaktkonstapeln Anders Karlssons

änka Ella Maria Paulina Johansdotter må, i enlighet

med grunderna i §§ 7 —11 av Kungl. Maj:ts reglemente

för civilstatens änke- och pupillkassa, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av tvåhundrafyrtio

kronor.

II. Ang1. lantförsvarsdepartcmentet.

16:o) I en inom andra kammaren uuder nr 227 väckt motion har

herr Bärg hemställt,

att riksdagen täcktes medgiva, att från allmänna indragningsstaten

finge från och med den 1 januari 1919 under deras återstående livstid

årligen till var och en av angivna tretton änkor efter arbetare vid gevärsfaktoriet,

så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förbliver, utbetalas

pension å trehundra kronor.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»I motion nr 142 inom andra kammaren hemställde undertecknad och

numera avlidne riksdagsman E. C. Kropp vid 1918 års lagtima riksdag om pension

till tolv änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Bankoutskottets

utlåtande över motionen (nr 62 punkt 9:o) var särdeles välvilligt hållet och det

avslagsyrkande, vartill utskottet kom, stödde sig väsentligt på den förhoppningen,

att, då det förslag, som den 3 november 1917 avgavs av särskilda sakkunniga

angående det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering och som då var

beroende av Kungl. Maj:ts prövning, efter vederbörlig beredning förelädes riksdagen,

även dessa änkors pensionsförhållande komme under omprövning, vadan

utskottet icke ville genom att tillstyrka motionen föregripa resultatet av de sakkunnigas

utredning. Utskottets avstyrkande godkändes även av andra kammaren.

Ehuru utskottets skäl synes väga tungt, dristar jag mig dock att på nytt

föra frågan på tal. Bet torde måhända dröja ännu ett och kanske flera år, innan

beslut i avsedd riktning är att vänta och under tiden lider den enskilda individen

nöd.

Möjligt är ock, att, enär nästan alla här ifrågasatta äro högt ålderstigna

(samtliga utom två mellan 70 och 87 år), då staten en gång skall träda till för

att bringa lindring i deras nödläge, den redan förekommits av döden. Den

Utskottet.

Angående

''pensioner åt

tretton änkor

efter arbetare

vid Carl

Gustavs stads

gevärsfaktori.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

långa tid i statens tjänst, dessa änkors män käft, den skicklighet de ådagalagt

och deras hedrande uppförande, varom de flestas utmärkelser bära vittne, göra,

att jag anser staten har mycket starka skäl att snarligen träda hjälpande emellan,

när nöden hemsöker dem på deras ålderdom.

Någon fråga av större ekonomisk betydelse för staten kan det här i och

för sig icke vara tal om, till följd av det ringa antal och de små belopp det

här skulle gälla. De föreslagna pensionstagarnas höga ålder borgar även för,

att det bär icke heller kan gälla någon längre tid. Det verkligt avgörande skälet

till avslag å fjolårets motion i denna sak var ju av helt principiell art jämte

betänkligheter mot de konsekvenser som kunde följa med ett bifall. Som av

artilleridepartementets yttrande — intaget i utskottets betänkande — framgår,

torde avsteg redan förut gjorts från den grundläggande principen i fråga om

änkepensionering. Och fråga torde därför vara, huruvida det, som står orubbat

kvar av denna princip, böra vara starkt nog att, under den tid som kan dröja

till dess hela denna fråga blivit ordnad, utgöra skäl att lämna här berörda

gamlingar ohulpna.

Yad som ytterligare manat mig att nu förnya motionen, är den oerhörda

levnadskostnadsstegring, som ägt rum, sedan riksdagen senast behandlade denna

fråga och som gjort fattigdomens tryck ännu hårdare. Normala regler ha också

i mångt och mycket fått vika för nu rådande exceptionella förhållanden. Sålunda

ha ju statsmakterna fått på förut otänkt sätt träda emellan för att lindra kristidstrycket

för såväl dem, som staten har mera direkta förpliktelser emot, som

de mindre bemedlade i allmänhet. En fläkt av samma hänsyn till rådande tidsläge

synes även böra kunna sträcka sig ut till här berörda personer och bidraga

skingra de betänkligheter, som för ett år sedan ansågos för tungt vägande gent

emot ett bifall till då gjord framställning.

Till de tolv, som av oss föreslogos till pension, har nu kommit ytterligare

en, vars man avlidit 1918, och vågar jag vördsamt till riksdagen hänskjuta frågan

om pension för följande änkor efter personer, som haft anställning vid gevärsfaktoriet,

samt i sammanhang därmed meddela de upplysningar om inverkande

omständigheter, jag kunnat inhämta.

1. Stockmakaren Gustav Anders Almkvists änka Kristina Katarina Almkvist,

född Eriksson den 2 maj 1846. Vid sin död år 1907 både ..mannen under

17 år haft anställning vid faktoriet och var fortfarande anställd där. Ankan är medellös,

åtnjuter folkpension med kronor 47.2 0 årligen och är nu boende hos eu sin

dotter i Eskilstuna.

2. Förmannen Carl Johan Bergströms änka Johanna Sofia Bergström, född

Andersson den 30 december 1848. Mannen erhöll år 1913 avsked med pension

efter 50 års tjänst vid gevärsfaktoriet och erhållen medalj för nit och redlighet.

Han dog 1915. Änkan är medellös, har kronor 70.80 i folkpension och har tidtals

haft fattigunderstöd. Hon bor hos en dotter, som har två barn att försörja.

3. Stockmakaren Anders Eredrik Bjurlings änka Johanna Fredrika Bjlärling,

född Blomkvist den 29 september 1842. Mannen var efter 38 års tjänst föreslagen

till erhållande av medalj år 1907, då döden inträffade. Enligt intyg av komministern

i Eskilstuna församling är änkan mindre bemedlad. Hon bär, enligt

uppgift från annat håll, en årsinkomst av ej fullt 200 kronor.

4. Förmannen Anders Engbloms änka Anna Sofia Karolina Engblom, född

Andersson den 13 december 1832. Mannen, som dog 1911, erhöll avsked med

s. 31 Kontrollera mot PDF

HanJcoutskottcts utlåtande Nr 42.

31

pension 1910 efter 60 års tjänst och erhållen silvermedalj. Ankan är medellös

och har i folkpension kronor 47.2 0.

5. Filaren Frans Alfred Grönlunds änka Augusta Vilhelmina Grönlund,

född Hammarbäck den 15 juli 1857. Mannen erhöll efter 35 års, tjänst och tilldelad

silvermedalj avsked med pension år 1907 och avled 1917. Änkan är medellös

och lider, enligt läkarbetyg, av sjukdom, på grund varav hennes arbetsförmåga

är nedsatt.

6. Filaren Gustav Bernhard Janssons änka Karolina Vilhelmina Jansson,

född Holmström den 12 november 1840. Mannen, som erhållit silvermedalj,

frånträdde sin anställning efter 40 års tjänst år 1913 med pension och avled år

1917. Änkan är, enligt intyg av pastor i Bettna församling, medellös. Hon

underhålles av en dotter, som är lärarinna.

7. Förmannen Per Vilhelm Janssons änka Klara Lovisa Jansson, född

Andersson den 5 september 1845. Mannen var under 22 år och fortfarande anställd

vid faktoriet, då han 1912 avled. Änkan, som har folkpension å kronor

70.8 0, är i övrigt medellös och underhålles av sina barn.

8. Förmannen Emil Sundholms änka Maria Eleonora Sundholm, född

Molin den 12 december 1876. Mannen avled år 1911 under anställning vid

gevärsfaktoriet, vilken anställning han innehaft i 22 år. Änkan är medellös och

har att försörja två barn, av vilka det ena är fött efter faderns död. Hon är

medellös och, enligt läkarbetyg i följd av kronisk magsjukdom och allmän svaghet,

oförmögen att genom arbete förvärva vad till livets uppehälle oundgängligen

erfordras.

9. Verktygsarbetaren Karl Alfred Svedins änka Stina Katarina Svedin,

född Jansson den 23 mars 1841. Mannen dog .år 1911 under sin anställning vid

gevärsfaktoriet, vilken han innehaft i 28 år. Änkan, som är meddellös, har jämte

folkpension å kronor 70.8 0 fattigunderstöd.

10. Härdaren Karl Otto Westholms änka Anna Sofia Westholm, född

Andersdotter den 2 april 1848. Mannen hade vid sitt avsked år 1909 i 34 årvarit

anställd vid gevärsfaktoriet och därunder erhållit silvermedalj och erhöll

efter avskedstagandet pension. Änkan är medellös och sjuk. Hon har folkpension

å kronor 62.7 0 och försörjes i övrigt av en i Nyfors bosatt dotter.

11. Smidesarbetaren Ulrik Widergrens änka Anna Lovisa Widergren, född

Andersson den 17 september 1846. Efter 30 års,,anställning vid gevärsfaktoriet

erhöll mannen avsked år 1902 och avled 1911. Änkan är medellös och sjuklig.

Hon har folkpension å kronor 70.8 o samt dessutom årligen 20 kronor i understöd

från en enskild fond.

12. Brandvaktsförmannen Karl Oskar Yikstrands änka Kristina Katarina

Vikstrand, född Löth den 21 februari 1834. Efter 32 års tjänst, varunder han

erhållit , silvermedalj, undfick mannen avsked med pension år 1910 och avled år

1917. Änkan är medellös. Hon har folkpension å kronor 70.80 samt försörjes

i övrigt av en måg, som är arbetare.

13. Filare Axel Antonius Wibells änka Augusta Wibell, född Stenström

den 15 september 1842. Efter 44 års anställning vid gevärsfaktoriet, varunder

han tilldelades silvermedalj, erhöll mannen avsked år 1913 och avled år 1918.

Änkan är medellös och sjuklig samt försörjes av barnen.

Samtliga änkor, för vilka frejdebetyg vidfogas, åtnjuta medborgerligt förtroende.

Det belopp som syntes böra tillkomma var och en av dessa föreslogs förlidet

år till 300 kronor årligen.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

BanlcoutsJeottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående

pension åt

''postmästaren

av klass IB

Johan Louis

Westerståhl.

Vid motionen finnas fogade tretton åldersbetyg, till vilka utskottet

får hänvisa.

Med hänsyn till den synnerligen höga ålder här ifrågavarande änkor

i allmänhet uppnått och då det av motionärerna föreslagna beloppet i

varje fall icke torde överstiga, vad de i motionen omförmälda sakkunniga

ifrågasatt i sitt förslag angående icke ordinarie statstjänares

rätt till familjepensionering, har utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall

till motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion

II: 227, må medgiva, att en var av de i motionen

angivna änkor efter arbetare vid Carl Gustafs stads

gevärsfaktori må under sin återstående livstid, så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av trehundra

kronor att utgå från och med den 1 januari

1919.

III. År.g. ciYildepartementet.

17:o) I en till riksdagen den 18 mars 1919 avlåten proposition

nr 296 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att postmästaren av klass 1 B Johan Louis Westerstålil

må från och med månaden näst efter den, då avsked från postmästartjänsten

beviljats honom, under sin återstående livstid, utöver

honom tillkommande pensioner från post- och telegrafverken å tillhopa

4,600 kronor, tillika å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

till belopp av 390 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i ovanberörda statsrådsprotokoll.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kuugl. Maj:t sålunda föreslagit

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att postmästaren av

klass 1 B Johan Louis Westerståhl må från och med

månaden näst efter den, då avsked från postmästartjänsten

beviljats honom, under sin återstående livstid,

utöver honom tillkommande pensioner från post- och

telegrafverken å tillhopa 4,600 kronor, tillika å all
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

33

manna indragningsstaten uppbära en årlig pension till

belopp av trehundranittio kronor.

IV. Ang. ecklesiastikdepartementet.

18:o) I proposition nr 245 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att adjunkten vid Kungsholmens realskola i Stockholm Johan

Hjalmar Hjorth må, efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen, under

sin återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill han enligt

gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension från allmänna

indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda pensionsbeloppet

uppgår till 3,100 kronor för år.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 11 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att en höjning av

den Hjorth tillkommande pensionen bör komma till stånd och torde

denna höjning böra utgå med ett belopp, svarande mot skillnaden mellan

de före och efter den 1 januari 1919 till läroverksadjunkt i högsta lönegraden

utgående beloppen eller 600 kronor. Under sådana förhållanden

skulle det Hjorth tillkommande sammanlagda pensionsbeloppet uppgå till

3,100 kronor för år.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 245

må av riksdagen bifallas.

19:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 216 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre eldaren och maskinisten

vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Gustaf Salomon Stenlås

i Södertälje må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten ett årligt understöd till

belopp av 200 kronor. <

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 11 mars 1919.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl har utskottet ansett sig

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må medgiva, att förre eldaren och

maskinisten vid högre latinläroverket å Norrmalm i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 käft. (Nr 42.) i5G719 5

Angående förhöjd

tilläggspension

åt

läroverksadjunkten

J. H. Hjorth.

Utskottet.

Angående

understöd åt

förre eld ar en

och maskinisten

vid högre

latinläroverket

i

Stockholm

O. S. St emu s.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Angående

understöd åt

vissa folkskolläraränkor.

Angående

pension åt

folkskolläraren

J. Svenssons

änka.

34 Banko utskottets utlåtande Nr 42.

Stockholm Gustaf Salomon Stenius i Södertälje må

från och med den 1 januari 1919 under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten ett

årligt understöd till belopp av tvåhundra kronor.

20:o) I en till riksdagen den 21 februari 1919 avlåten proposition

nr 149 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att en var av folkskolläraränkorna Anna Jansson i Grums församling,

Anna Matilda Edgren i Sventorps församling, Anna Margareta

Lorentina Qviberg i Norrlanda församling, Anna Matilda Schmidt i Nora

bergsförsamling, Hilda Charlotta Jonsson i Kungs-Barkarö församling,

Kristina Enghvist i ölmstads församling och Fredrika Charlotta Flodin i

Åkers församling må under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

ett årligt understöd av 300 kronor att utgå från och med den 1

januari 1919.

I fråga om utredningen i ärendet hänvisas till ovanberörda statsrådsprotokoll.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att Kungl. Maj:t.s förevarande proposition nr 149

må av riksdagen bifallas.

21:o) I eu inom andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp

väckt motion nr 13 har hemställts, »att riksdagen må besluta, att i

enlighet med grunderna i Kung!. Maj:ts reglemente den 15 oktober 1875

för folkskollärarnes änke- och pupillkassa och på där stadgade villkor

en årlig pension av 300 kronor måtte från och med den 1 januari 1919

å allmänna indragningsstaten utgå till avlidne folkskolläraren Johannes

Svenssons efterlevande änka Johanna Holmberg.»

Till stöd för motionen har anförts följande:

»Som av bifogade handlingar framgår avled förre folkskolläraren vid Görslövs

folkskola i Görslövs socken Johannes Svensson den 9 april 1908, efterlämnande

änkan Johanna Svensson, född Holmberg.

Som ordinarie lärare vid nämnda skola tillträdde Svensson sin befattning

den 19 januari 1868 och lämnade densamma, mot åtnjutande av pension, den 1

juli 1899.

Svensson åtnjöt under hela tjänstetiden endast laga minimilön. I äktenskap

med Johanna Holmberg hade Svensson 2 barn.

s. 35 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 4''J.

35

Då Svensson under tjänstetiden endast erhöll laga minimilön, erfordrades

säkerligen sparsamhet för att nöjaktigt försörja familjen, och var det säkerligen

inte lätt att åstadkomma medel för delägarskap i folkskollärarnes änke- och pupillkassa

eller på annat sätt säkerställa änkan vid sitt frånfälle. Hade Svensson

tillhört förenämnda änke- och pupillkassa, hade änkan under sin ^återstående

livstid jämlikt § 21 Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 oktober 1875 och sedermera

av riksdagen beslutade ändringar och tillägg varit tillförsäkrad ett ärligt

belopp av 300 kronor, visserligen blygsamt efter tidsförhållandena, men ändå en

lättnad i bekymren för återstående levnad.

Riksdagen har tidigare i liknande fall trätt hjälpande emellan och senast

1918 års lagtima riksdag, grundat på motion II: 72 och bankoutskottets utlåtande

nr 55, punkt 31, och vågar jag på grund av förevarande ömmande omständigheter

anhålla, att pension måtte beviljas änkan Svensson av allmänna indragningsstaten

efter samma grunder som varit gällande, därest Svensson varit delägare i förenämnda

kassa.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser

sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om en pension av 300

kronor och hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 13, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Johannes

Svenssons änka Johanna Svensson, född Holmberg, må

från och med den 1 januari 1919 under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

understöd av trehundra kronor.

22:o) I en inom andra kammaren under nr 15 väckt motion har

herr Moberger hemställt, »att riksdagen måtte medgiva, att folkskollärareänkan

Hilma Ulrika Olofsson i Hemse församling må under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 300 kronor

att utgå från och med den 1 augusti 1918.»

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Såsom framgår av närslutna handlingar avled förre folkskolläraren vid Alva

folkskola Kristian August Olofsson den 22 juli 1918 och efterlämnade änkan

Hilma Ulrika Olofsson, f. Bäärnhjelm. .

Olofsson tjänstgjorde som folkskollärare i Alva — till en början vid Alva

och Hemse gemensamma folkskola och därefter vid Alva folkskola från och

TJtskottet.

Angående

årligt understöd

åt förskollärare

äokan Hilma

Ulrika Olofsson.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

BanJeoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående

pension åt

folkskollärareänkan

Karolina

Rantzén.

med vårterminen 1870 till sin avgång med pension från folkskollärames pensionsinrättning

i slutet av år 1894. Vid tiden för sin avgång från skolan åtnjöt lian

en årlig lön av 700 kronor. Hans pension från folkskollärames pensionsinrättning

uppgick till 525 kronor årligen.

Den 16 augusti 1885 ingick kan äktenskap med Hilma Ulrika Bäärnhjelm,

född den 28 juli 1846. Äktenskapet blev barnlöst.

Familjen bär veterligen ej ägt förmögenhet eller andra inkomster än mannens

lön. Nettobehållningen i boet efter avlidne Olofsson utgjorde ej keller bouppteckningsdagen

den 2 oktober 1918 mera än sexhundratre (603) kronor. Enligt

intyg från folkskollärames pensionsinrättning kar Olofsson icke varit delägare i

folkskollärames änke- och pupillkassa. Änkan står således alldeles utblottad,

utan existensmedel ock hänvisad till barmhärtiga medmänniskors hjälp. I flera

liknande fall har riksdagen förut trätt hjälpande emellan.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser

sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor om året, dock torde detsamma böra utgå först från och

med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 15, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Kristian

August Olofssons änka Hilma Ulrika Olofsson, född

Bäärnhjelm, må från och med den 1 januari 1919

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

. i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av trehundra

kronor.

23:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 58 har herr

Magnusson i- Skövde hemställt, »att riksdagen måtte bevilja folkskolläraränkan

Karolina Rantzén från Krokstorp i Mölltorps socken, Skaraborgs

län, en årlig pension av 300 kronor under sin återstående livstid,

att utgå av allmänna indragningsstaten från den 1 januari 1919».

Såsom stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Som bekant har bland avgångna folkskollärare en del icke varit delägare

i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, i många fall beroende på att deras

ekonomiska ställning knappast medgivit därmed förenade utgifter. Så var även

förhållandet med år 1916 avlidne förre folkskolläraren A. A. Iiantzén, som 1898

s. 37 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

37

avgick efter 31 års tjänstgöring som ordinarie folkskollärare i Undenäs socken,

Skaraborgs län. Itantzén tjänstgjorde dessförinnan vid ambulerande skola mot

en årslön av 100 kronor jämte kofoder och började den ordinarie tjänsten med

en kontant lön av 300 kronor jämte vanliga naturaförmåner samt åtnjöt vid avskedet

1898 efter väl vitsordad tjänstgöring en lön av 700 kronor jämte stadgade

naturaförmåner. På dessa inkomster hade Itantzén att försörja hustru och nio

barn, och det är under sådana förhållanden ganska förklarligt, att han icke ansåg

sig ha råd att ingå i pensionskassan, än mindre kunnat inbespara något kapital

till efterlevande änkan. Denna är sålunda helt och hållet hänvisad att försörjas

av anhöriga och erhåller av dessa fri bostad å lägenheten Krogstorp i Mölltorps

socken jä,mte därav härflytande arrendeinkomst 225 kronor, vilket dock uppenbarligen

är för knappt under rådande förhållanden. Ej heller är någon av de

anhöriga i omständigheter att kunna utan kännbar uppoffring, utöver det nämnda,

bidraga till hennes underhåll, varför skäl synas föreligga, att riksdagen träder

hjälpande emellan, och ber jag få som ytterligare skäl härför erinra, att riksdagen

förut såväl på grund av framställningar av Kung!. Maj:t som av enskilde

riksdagsmän beviljat pensioner åt behövande folkskolläraränkor.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall har utskottet.

utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari

1919.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 58, må medgiva, att avlidne folkskolläraren A. A.

Rantzéns änka Karolina Itantzén må från och med

den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så

länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna

indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av trehundra kronor.

24:o) I en inom andra kammaren väckt motion nr 69 har herr Angående

Welin hemställt, »att riksdagen måtte besluta, att folkskollärareänkorna understöd åt

Matilda Kristina Börjesson i Herrljunga och Helena Mellin i Tumberg u/åreänköma

må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid, så Matilda

länge de förbliva ogifta, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt m^Lstonlch

understöd av 300 kronor vardera». Helena

Såsom stöd för motionen anföres följande: Meiim.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

BankoutsJcottets utlåtande Nr 42.

Utskottet.

Angående

pension åt

folkskollärareänkan

Matilda

Nilsson.

»Riksdagen bär vid flera tillfällen beviljat understöd åt änkor efter folkskollärare,

som icke varit delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Så

skedde senast vid 1918 års riksdag, då denna på framställning från Kund. Maj:t

beviljade ett understöd av 300 kronor årligen åt flera änkor efter folkskollärare.

Med hänvisning härtill och under förhoppning om, att riksdagen skall visa

samma välvilja även i andra, likartade fall, anhåller jag få påkalla sådan välvilja

för folkskollärareänkorna Matilda Kristina Börjesson och Helena, Mellin.

Matilda Kristina Börjesson, född Falk, är änka efter folkskolläraren Johannes

Börjesson, är 68 år gammal, lever ogift och är bosatt i Herrljunga. Mannen

tjänstgjorde oförvitligt som ordinarie folkskollärare i Eggrena församling från

den 20 juni 1875 till den 9 augusti 1896, då han avled. Han ägde icke delaktighet

i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Ankan äger ingå egna medel och

försörjes huvudsakligen av makarnas enda barn, som är folkskollärarinna.

. Helena Mellin, född Andersdotter, är änka efter folkskolläraren C. A. Mellin,

är 67 år gammal och lever ogift. Mannen tjänstgjorde oförvitligt som ordinarie

folkskollärare i Kullings-Skövde och Tumbergs församlingar i 32 år och. avled

1915 utan att äga delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Ankan

äger ingå nämnvärda tillgångar och åtnjuter icke understöd. . Makarna hava tillsammans

haft 7 barn, vilka alla utom en äro lärare(-innor) vid folkskolan.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall bär

utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion

II: 69, må medgiva, att vardera av folkskollärareänkorna

Matilda Kristina Börjesson i Herrljunga och

Helena Mellin i Tumberg må från och med den 1 januari

1919 under sin återstående livstid, så länge hon

förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 300 kronor.

25:o) Inom andra kammaren har av herr Nilsson i Landeryd under

nr 118 väckts en motion av följande lydelse:

»1917 års riksdag beslöt enligt skrivelse nr 10 punkt 87 att bevilja

en årlig pension av 400 kronor åt skollärareänkan Tilda Pettersson.

Detta belopp bestämdes med hänsyn därtill att åtskilliga år förgått efter

mannens död, under vilken tid hon ej åtnjutit någon pension.

s. 39 Kontrollera mot PDF

• Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 39

Under åberopande av bifogade prästbevis samt en skrivelse från

folkskollärarnes änke- och pupillkassa ävensom förutnämnda riksdagsbeslut

hemställes vördsamt,

att riksdagen måtte besluta att åt folkskollärareänkan Matilda Nilsson

från Nederby i Värnamo församling bevilja en pension av 400 kronor

att utgå årligen från och med 1919 så länge hon lever ogift.»

Åberopade intyg äro av följande lydelse: •

Härmed intygas, att folkskollärareänkan Matilda Kristina Nilsson, född

Abrahamsdotter, i Nederby av Värnamo församling är född den 31 oktober 1853

och är änka efter folkskolläraren Johan Nilsson, vilken, född den 7 juli 1834,

den 13 oktober 1872 valdes till ordinarie folkskollärare i Värnamo församling

och innehade denna befattning till den 31 december 1897, då han avgick med

pension, samt avled den 10 september 1914 utan att för sin ovanskrivna efterlämnade

maka, med vilken han ingått äktenskap den 21 december 1875, hava

förvärvat delaktighet i folkskollärarnes änke- och pupillkassa; samt att ifrågavarande

folkskollärareänka, som är medellös och på grund av ålder och sjuklighet

oförmögen att bidraga till sin försörjning, nu befinner sig i synnerligen torftiga

och tryckta levnadsomständigheter, varför hon är i största behov av ekonomiskt

understöd.

Värnamo församling i Jönköpings län den 17 januari 1919.

N. Källoff.

Kyrkoherde.

Till folkskollärareänkan Matilda Nilsson.

Nederby.

Värnamo.

Med anledning av eder i dag'' inkomna framställning om understöd från

folkskollärarnas änke- och pupillkassa får jag meddela, att, då eder avlidne man

ej var delägare i kassan, någon pension’ eller något understöd därifrån ej kan

tilldelas eder. Däremot finns nog all utsikt till att ni kan utverka eder en statspension

genom att antingen ingå till Kungl. Maj:t med underdånig ansökning

därom — vilket dock måhända är väl sent påtänkt för året — eller ock genom

att påverka ortens riksdagsman att väcka motion därom i riksdagen. Riksdagen

har nämligen beviljat många sådana pensioner åt folkskollärareänkor i samma

läge som ni, senast i år åt åtminstone 4 änkor med 300 kronor åt varje.

Stockholm den 19 september 1918.

Folkskollärarnes änke- och pupillkassa:

(Jarl Widström.

Verksfc. dir.

Utskottet har icke haft något annat att erinra mot motionärens förslag

än att understödsbeloppet, såsom i närmast föregående fall, torde

böra bestämmas till 300 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående

understöd åt

förre folkskolläraren

Magnus Hagmans

änka.

Utskottet.

40 ''Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 118, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Johan

Nilssons änka Matilda Kristina Nilsson, född Abrahamsdotter,

må från och med den 1 januari 1919

under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i

sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av trehundra

kronor.

26:o) I en inom andra kammaren av herr Magnusson i Tumhult

väckt motion nr 178 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förre

folkskolläraren Magnus Hagmans änka Anna Kristina Hagman, född Karlsson,

må från och med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid,

så länge hon lever ogift, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt

understöd av 300 kronor.

Såsom stöd för motionen har anförts följande:

»Såsom av bifogade handlingar framgår, avled förre folkskolläraren Magnus

Hagman den 3 mars 1915 efter att hava tjänstgjort såsom ordinarie folkskollärare

i 32 år och dessutom såsom vikarierande lärare i flera år samt efterlämnade sin

år 1857 födda hustru.

Då Hagman under sin tjänstetid befann sig i så knappa ekonomiska omständigheter,

att han icke kunde åstadkomma medel för delägareskap i folkskollärarnes

änke- och pupillkassa eller, på annat sätt säkerställa sin familj, så befinner

sig hans änka, Anna Kristina Hagman, född Karlsson, vilken numera är boende

i Ljungby köping, i eu svår ekonomisk belägenhet, emedan hon såsom vidfogade

intyg utvisar är oförmögen att sig själv försörja.

Riksdagen har vid föregående tillfällen i liknande fall trätt hjälpande emellan.»

Beträffande de vid motionen fogade intygen får utskottet hänvisa

till motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i likuande fall har

utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till förevarande motion

II: 178, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Magnus

Hagmans änka Anna Kristina Hagman, född Karlsson,

må från och med den 1 januari 1919 under sin åter
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 42.

41

stående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett

årligt understöd av trehundra kronor.

27:o) I en inom andra kammaren av herr Pehrsson i Bramstorp

väckt motion nr 235 har hemställts, »att riksdagen ville medgiva, att i

enlighet med grunderna i Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 oktober

1875 för folkskollärarnes änke- och pupillkassa jämte där vidtagna ändringar

och stadgade villkor eu årlig pension av 300 kronor må från

och med den 1 januari 1919 utgå till avlidne folkskolläraren Per Landgrens

i Ossjö efterlevande änka».

Såsom stöd för framställningen anför motionären:

»Som av bifogade handlingar framgår, avled förre folkskolläraren vid Ossjö

folkskola i Kristianstads län Per Landgren år 1915 efter att i 33 år varit anställd

som lärare vid nämnda skola.

Det är i detta fall, som i liknande motioner tidigare åberopats, de i den

tid varande små löneförmånerna, som gjort det svårt eller kanske omöjligt för

Landgren att åstadkomma medel för delägareskap i folkskollärarnes änke- och

pupillkassa eller på annat sätt ekonomiskt säkerställa änkan vid sitt frånfälle.

Hade Landgren tillhört förenämnda änke- och pupillkassa, hade änkan

under sin återstående livstid, jämlikt § 21 i Kungl. Maj:ts reglemente av den 15

oktober 1875 och däri beslutade ändringar, varit tillförsäkrad ett årligt belopp

av 300 kronor, visserligen blygsamt, men ändå en lättnad i bekymren.

Riksdagen har vid föregående tillfällen trätt hjälpande emellan, varför jag

vågar anhålla, att pension måtte beviljas änkan Landgren av allmänna indragningsstaten

efter samma grunder, som varit gällande, därest Landgren varit delägare

i förenämnda kassa.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall har

utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

11: 235, må medgiva, att avlidne folkskolläraren Per

Landgrens änka Ottea Olsson, må från och med den

1 januari 1919 under sin återstående livstid, så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av trehundra

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.)

Angående

pension åt

folkskolläraren

Per Land

grens änka.

Utskottet.

15G7 19 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Banlcoutskottets utlåtande Nr 42.

Angående

understöd åt

vissa småskolläraränlcor.

TJtskoitet.

Angående

årliga understöd

åt snidsk

ollär areänkorna

Märta Katarina

Karlsson

och Anna

Kristina

Magnusson.

28:o) I en till riksdagen avlåten proposition nr 150 kar Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, dels att en var av småskolläraränkorna

Brita Johanna Andtrsson i Vittangi kapellförsamling, Sandbäck

Anna Eriksson ock Marit Jonsson i Malungs församling samt Eva Lovisa

Svensson i Asele församling må från ock med den 1 januari 1919

under sin återstående livstid, så länge kon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av 300 kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas

med 50 procent för änkan Brita Johanna Andersson, så länge hon styrker

sig äga försörjningsplikt mot ett eller flera egna äkta barn, som icke fyllt

18 år,

dels ock att, för den händelse sistnämnda änka skulle avlida utan

att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämna äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder, understöd må utgå till barnen, tills de

fyllt 18 år, med belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor för två

barn.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 21 februari 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Under åberopande av riksdagens tidigare beshit i liknande fall har

utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 150

må vinna riksdagens bifall.

29:o) I en inom andra kammaren av herrar Berggren och Eliasson

väckt motion nr 56 hava motionärerna anfört följande:

»På grund av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 beslutade 1918 års

lagtima riksdag medgiva,

dels att en var av i nämnda proposition uppräknade sex småskollärareänkor

må från den 1 januari 1918 under sin återstående livstid,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av 300 kronor,

dels att understödet må, under i övrigt enahanda villkor, förhöjas

med 50 % för eu var av ifrågavarande änkor, som styrker sig äga försörjningsplikt

mot ett eller flera äkta barn, som icke fyllt 18 år,

dels ock att för den händelse någon av sistnämnda änkor skulle avlida

utan att hava trätt i nytt gifte och vid sitt frånfälle efterlämnar

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fankoutslcottets utlåtande Nr 42.

43

äkta barn, som icke fyllt 18 år, understöd må utgå till barnen, tills de

fyllt 18 år, med belopp av 150 kronor för ett, 300 kronor för två samt

450 kronor för tre eller flera barn.

Under åberopande av detta riksdagens beslut få undertecknade härigenom

hemställa, att riksdagen måtte bevilja understöd att från den

1 januari 1919 efter enahanda grunder utgå till en var av småskollärareänkorna

Märta Katarina Karlsson, född Jonasson, från Söraby församling

av Kronobergs län och Anna Kristina Magnusson, född Linneil,

från Urshults församling av Kronobergs län, vilka båda enligt närslutna

intyg befinna sig i synnerligen behövande omständigheter.))

Åberopade intyg äro av följande lydelse:

Märta Katarina Karlsson, född Jonasdotter, änka efter småskolläraren Peter

Karlsson, är 82 år gammal samt lever ogift. Peter Karlsson har tjänstgjort som

småskollärare i Söraby församling under 38 år, erhöll avsked med utgången av

år 1902 med rätt till understöd ur småskollärarnas m. 11. ålderdomsunderstödsanstalt

samt avled 1915. Änkan Karlsson är mycket fattig, har 9 barn i livet,

av vilka 5 vistas i Amerika, de 4 övriga, som själva befinna sig i torftiga omständigheter,

hava dock hittills gemensamt bidragit till hennes underhåll, varförutan

hon annars kommit på fattigvården. Änkan Karlsson befinner sig sålunda

i mycket små omständigheter och är i största behov av det understöd

henne kan beviljas.

Ätt ovanstående uppgifter äro fullt riktiga och till alla delar i full överensstämmelse

med verkliga förhållandet intyga:

Söraby pr Kottne den 13 januari 1919.

Carl Josua Allgulin. Josef Sundholm.

Komminister. Kantor o. folkskollärare.

F. G. Johansson.

Korn. ordf.

II. Nordvall.

Stationsföreståndare.

Utdrag av församlingsbok.

Ätt Anna Kristina Magnusson, född Linne!!, från Möllekulla (änka efter år

1911 den 5 oktober avlidne småskolläraren i Urshults distrikt Per August Magnusson)

född den 18 maj år 1873 (sjuttiotre) i Urshults församling i Kronob:s län,

är döpt, är vaccinerad, har inom svenska kyrkan begått Herrens nattvard, vartill

hon är oförhindrad (åtnjuter medborgerligt förtroende) lever ogift och har

hemma hos sig barnen, ogifta d. Syster Giga Eufemia Magnusson, f. 96 Vt och

sönerna Bror Bertil Helmer Magnusson, f. 02 % och Gustaf Lennart Manfred

Magnusson, f. 11 26/3, varder härmed intygat för ansökan om understöd, vartill

hon på det livligaste vördsamt anbefalles, enär hon lever i stor fattigdom, så

att hon trots all flit och sparsamhet måst anlita församlingens hjälp för sonen

Bror Bertil Helmers vård å kustsanatorium.

Urshults församling i Kronolxs län den 16 jan. år 1919.

Alfr. Elmbladh.

Kyrkoherde.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

BanJcoutskottets utlåtande nr 42.

Utskottet.

Anna Kristina Magnusson, född Linne]!, änka efter småskolläraren Per

August Magnusson är född den 5 oktober 1873 och alltså på sitt 46 år. Hon

blev gift med Magnusson år 1896. Magnusson tjänstgjorde i Urskults skoldistrikt

från den 7 februari 1882 ända till sin död den 5 oktober 1911 ook kade

enligt anteckning i Liggaren för rekvisition av statsbidraget för skolorna år 1911

vid detta års början fulla 22 tjänstår. Änkan Magnusson är mycket fattig ock

av liennes 3 barn äro de två: Bror Bertil, f. 1902 ock Gustaf Lennart, f. 1911,

sjukliga. Den förre kar genom understöd från bl. a. Urskults församling vistats

en tid vid kursanatoriet Apelviken, ock ekuru något förbättrad till kälsan är

kan dock oförmögen att själv försörja sig. Den yngste, Gustaf Lennart, som

börjat sin skolgång, kar som späd käft barnförlamning, så att det ena benet är

skadat. Han är för övrigt klen, så att det ser ut, som om kan ej skulle kunna

bli arbetsduglig. Utan hjälp från olika båll av barmkärtiga människor kade

änkan Magnusson måst ka kjälp av fattigvården. Förkållandena äro alltså sådana,

att änkan Magnusson är i största bekov av allt det understöd, som kan bliva

beviljat benne.

Att förestående uppgifter äro överensstämmande med verkliga förkållandet,

intygas av Urskults församling i Kronobergs län den 16 januari 1919.

Alfr. Elmbladh. A. W. Svensson.

Kyrkoherde i Urslmlt. Kommunalnämndens ordförande.

Med hänvisning till riksdagens tidigare beslut i liknande fall har

utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas förslag och hemställer,

att riksdagen må medgiva,

dels att vardera av småskolläraränkorna Märta

Katarina Karlsson i Söraby församling och Anna Kristina

Magnusson i Urshuits församling må från och

med den 1 januari 1919 under sin återstående livstid,

så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av trehundra kronor;

dels att understödet må, under i övrigt enahanda

villkor, förhöjas med 50 % för änkan Anna Kristina

Magnusson, så länge hon styrker sig äga försörjningsplikt

mot ett eller flera egna äkta barn, som icke

fyllt 18 år;

dels ock att för den händelse sistnämnda änka

skulle avlida utan att hava trätt i nytt gifte och vid

sitt frånfälle efterlämna äkta barn, som icke fyllt 18

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

45

år, understöd må utgå till barnen, tills do fyllt 18

år, med-belopp av 150 kronor för ett samt 300 kronor

för två barn.

o

30:o) I en inom första kammaren av herr Åkesson väckt motion

nr 3 hemställes, »att riksdagen ville besluta, att i enlighet med grunderna

i Kungl. Maj:ts reglemente den 15 oktober 1875 för folkskollärarnas

änke- och pupillkassa och på därstädes stadgade villkor en

årlig pension av trehundra kronor må från och med den 1 januari 1919

å allmänna indragningsstaten utgå till småskollärare Per Sjögrens efterlämnade

änka, Anna Josefina Sofia Sjögren''».

Till stöd för motionen anföres följande:

»Såsom av bifogade intyg framgår avled i Stiby församling år 1914 småskolläraren

Per Sjögren, efter att innehaft lärarebefattning sedan år 1858 till år

1894 eller 36 år.

Sjögren liar sålunda varit lärare i Sniberups småskola, Östraby församling,

under åren 1858 till år 1864, varefter han innehaft lärarebefattning vid mindre

folkskola i Skillinge, Ostra Hoby församling, under tre år, i Södra Brantevik,

Östra Nöbbelövs församling, åtta år, samt tillträdde befattningen som lärare i

Komsta mindre folkskola, Stiby församling, år 1875, vilken tjänst han innehade

till sin avgång som lärare år 1894. Efter denna sin avgång har han under två

skilda perioder tjänstgjort som vikarierande lärare i S:t Olofs folkskola år 1900

och i Simris år 1902.

Sjögren har under hela sin läraretid väl vitsordats för nitiskt och ordentligt

arbete, men då han icke avlagt folkskollärareexamen, har han icke varit berättigad

att ingå i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, varför hans efterlämnade änka

beklagligt nog icke kunnat erhålla pension.

De små inkomster, Sjögren under sin lärare tid haft, hava också helt åtgått

till underhåll av familjen, som bestod av hustru och fem barn.

Biksdagen har vid flera dylika tillfällen trätt hjälpande emellan, och vill

jag i sådant hänseende hänvisa till beslut vid 1918 års lagtima riksdag i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 och bankoutskottets utlåtande nr 55,

punkt 26, samt motion 1:47 och samma utskottsutlåtande, punkt 27.»

Beträffande vid motionen fogade intyg får utskottet hänvisa till

motionen.

Under åberopande av riksdagens tidigare beslut i liknande fall anser

sig utskottet böra tillstyrka motionärens förslag om ett understödsbelopp

av 300 kronor om året att utgå från och med den 1 januari 1919.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

I: 3, må medgiva, att avlidne småskolläraren Per Sjö
-

Angående

pension åt

småskolläraren

P. Sjögrens

änka.

TJtskottct.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanfcoutsJcaltets utlåtande Nr 42.

Angående

•pension åt

gårdssmeden

vid Ultima

egendom

C. Carlssons

änka.

Angående

pension åt

extra lantmätaren

J. A

Lundströms

änka.

grena änka Anna Josefina Sjögren, född Eichwurzel,

må från och med den 1 januari 1919 under ain återstående

livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett

årligt understöd av trehundra kronor.

V. Ang. jordbruksdepartementet.

31:o) I proposition nr 279 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att gårdssmeden vid Ultima egendom Carl Carlssons änka

Anna Sofia Carlsson, född Strömberg, må från och med den 1 november

1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten till

belopp av 250 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

den 18 mars 1919, till vilket utskottet får hänvisa.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att gårdssmeden vid

Ultuna egendom Carl Carlssons änka Anna Sofia Carlsson,

född Strömberg, må från och med den 1 november

1918 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, åtnjuta en årlig

pension från allmänna indragningsstaten till belopp av

tvåhundrafemtio kronor.

32:o) I en till riksdagen avlåten proposition, nr 266, har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att extra lantmätaren Johan Adolf

Lundströms änka Anna Amanda Lundström må från och med den 1

januari 1919 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, åtnjuta en årlig pension från allmänna indragningsstaten

till belopp av 600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden den 18 mars 1919.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer förty,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

47

att riksdagen må medgiva, att extra lantmätaren

Johan Adolf Lundströms änka Anna Amanda Lundström

må från och med den 1 januari 1919 under sin

återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande

änkestånd, åtnjuta eu årlig pension från allmänna

indraguingsstaten till belopp av sexhundra

kronor.

Stockholm den 25 april 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Banlcoutskottcls utlåtande nr 42.

Reservationer

vid punkten 9:o) angående pensionsförbättring för viss personal vid

armén,

av herr Bogren, som anfört följande:

»Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 27G angående

pensionsförbättring för viss personal vid armén bar jag i likhet med

majoriteten inom bankoutskottet ansett så starka billighetsskäl föreligga

för beredande redan nu av pensionsförbättring för nämnda personal, att

de betänkligheter, som eljest i allmänhet med fog kunna resas mot vidtagande

av en sådan åtgärd utan samband med en definitiv lönereglering,

i detta fall måste få vika; och även jag håller före, att på sätt

utskottet föreslagit jämväl den personal, som åtnjutit tillfällig avlöningsförbättring

och under år 1918 avgått med pension, må bekomma pensionsförbättring

i likhet med den personal, som avgått först efter ingången

av år 1919.

Däremot anser jag mig icke kunna biträda utskottets tillstyrkande

av propositionen i vad angår beräkningen av de belopp, som föreslagits

att såsom pensionsförbättring utgå. Dessa belopp hava i regel så avpassats,

att de i förening med nuvarande pensionsförmån motsvara 90

procent av den del av avlöningen enligt utkastet till definitiv lönereglering,

som däri hänförts till lön. Jag håller före, att, innan genom en

definitiv lönereglering fastställts, huru stor del av avlöningen skall hänföras

till lön, försiktigheten bjuder att vid avpassande av nu ifrågavarande

pensionsförbättring utgå från avlöningen i dess helhet, sådan denna

upptagits i berörda utkast. I enlighet med statskontorets i propositionen

såsom alternativ 3) omförmälda förslag (60 procent å totalavlöningen

med viss begränsning) bör enligt min mening å nämnda avlöning

tillämpas den civila pensionslagens regel för bestämmande av pensionsunderlag

i fall, där avlöningen icke är delad i lön och tj änstgöringsnenningar,

och sammanlagda pensionsbeloppet därefter avpassas, dock

med iakttagande, dels att det pensionsbelopp, som vid sådan beräkning

uppkommer, reduceras med 710 (från 66 z!s procent till 60 procent av

totalavlöningen) dels ock att pensionstillägget icke må i något fall överstiga

1,200 kronor för år räknat.

Jag tillåter mig fästa uppmärksamheten därå, att med den pensionsförbättring,

som enligt Kungl. Maj:ts av utskottet förordade förslag

skulle utgå, och till följd därav, att denna pensionsförbättring icke skulle

motsvaras av någon förhöjd pensionsavgift, den sålunda föreslagna pen
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

JBanJcoutskottets utlåtande Nr 42.

49

sionsförbättringen kan i vissa fall komma att innebära en större förmån

än den, som efter en definitiv löne- och pensionsreglering kommer pensionstagaren

till del. Exempelvis skulle enligt propositionen den pension

av 4,500 kronor, som enligt nu gällande bestämmelser tillkommer överste

eller vederlike, höjas till 6,000 kronor; men pensionsavgiften skulle

fortfarande motsvara 4 procent å 4,500 kronor; under det att generalsperson

erlägger 4 procent å 6,000 kronor och civil tjänstinnehavare med

rätt till motsvarande pension 6 procent å pensionsbeloppet. Under förutsättning

att det högst medgivna pensionsbeloppet fortfarande blir

6.000 kronor — och annat lärer man för närvarande icke kunna räkna

med — skulle efter definitiv lönereglering pensionsbeloppet för överste

och vederlike fortfarande utgöra 6,000 kronor, men då skulle givetvis

härför krävas erläggande av icke obetydligt förhöjd avgift, åtminstone

icke understigande vad i sådant avseende nu erlägges av generalsperson.

Att på sådant sätt under övergångstiden giva personalen en så gynnsam

ställning i pensionshänseende, att den definitiva löneregleringen kan väntas

medföra försämring, synas mig icke tillrådligt. Med mitt förslag

begränsas förhöjningen i berörda fall så, att pension och pensionsförbättring

tillsammans uppgå till 5,700 kronor; och om den definitiva

löneregleringen, såsom synes sannolikt, kommer att medföra en pension

för överste och vederlike å 6,000 kronor, blir alltså den inträdande avgiftsförhöjningen

åtminstone delvis kompenserad genom en ytterligare

pensionsförbättring från 5,700 kronor till 6,000 kronor.

Därjämte tnå erinras, att å det civila området pension å 6,000

kronor tillkommer endast innehavare av de högsta chefsposterna, såsom

presidenter, generaldirektörer och landshövdingar; under det att exempelvis

vissa överdirektörer, riksarkivarien, riksbibliotekarien m. fl. verkschefer

erhålla pension å 5,700 kronor och erlägga pensionsavgift med

6 procent å sistnämnda belopp.

I jämförelse med de av utskottet beräknade kostnaderna skulle mitt

förslag givetvis medföra besparing, vilken approximativt torde kunna

beräknas till 5 procent. Vid sådant förhållande och då erforderliga medel

böra anvisas i form av förslagsanslag, har jag icke låtit verkställa

någon specifik kostnadsuträkning, utan föreslår att vid bifall till mitt

förslag måtte anvisas å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

212.000 kronor och å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 380,000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att riksdagen

må

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 28 käft. (Nr 42.)

1567 19 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss

personal vid armén under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

212.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

380.000 kronor,

dels godkänna i bilagda förslag angivna grunder

för pensions förbättringens utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet må i enlighet

med nyssnämnda grunder tilldela personal, som

under åren 1918—1920 avgått eller avgår från tjänsten,

pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid armén.

§ 1.

1. Officerare och underofficerare äga, efter avgång från beställning

på aktiv stat vid armén, med de undantag och enligt de särskilda bestämmelser,

som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring med

följande belopp, för helt år räknat:

överste.....................................................................................

ö verstelöjtn ant...........................................................................

major.............................................................................................

kapten (ryttmästare) av 1. klassen, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .......................................

minst 9...........................................................................

kapten (ryttmästare) av 2. klassen, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått följande

antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .....................................

minst 9..........................................................................

med 1,200 kronor

» 1,200 »

» 1,120 »

» 180 »

» 480 »

)) 780 »

» 1,080 »

» 980 »

» 1,200 »

» 1,200 »

» 1,200 »

s. 51 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsIcottets utlåtande Nr 42.

51

löjtnant av 1. klassen, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 6 och mindre än 9 .....................................

minst 9........................................................................

löjtnant av 2. klassen, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9 ......................................

minst 9...........................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3..........................................................................

fanjunkare (styckjunkare), som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3..................................................................

minst 3 och mindre än 6 .......................................

minst 0 och mindre än 9 .......................................

minst 9 och mindre än 12 ...................................

minst 12........................................................................

sergeant av 1. klassen, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3................................................................

minst 3 och mindre än 6 .................................

minst 6 och mindre än 9 ......................................

minst 9 och mindre än 12 ...................................

minst 12......................................................................

sergeant av 2. klassen, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3..............................................................

minst 3 och mindre än 6 ....................................

minst 6 och mindre än 9 .......................................

minst 9 och mindre an 12 ...................................

minst 12.....................................................................

med 540 kronor

» 780 »

» 1,020 »

» 1,200 »

b 740 »

» 980 »

» 1,200 »

» 1,200 b

b 620 b

» 800 »

» 680 b

b 800 »

» 920 b

» 1,040 b

b 1,160 »

b 440 »

» 560 b

b 680 b

b 800 B

b 920 b

b 560 b

b 680 b

b 800 B

b 920 b

b 1,040 B

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

BankoutsJeottets utlåtande Nr 42.

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de regler, som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring

under det år, då avgången äger rum.

§ 2.

1. Nedannämnda militära personal äger efter avgång från beställning

på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder givna

bestämmelser, uppbära pensionsförbättring sålunda:

inspektören för kavalleriet, kommendanten i Boden och militärbefälhavaren

på Gottland enligt samma grunder som överste;

chefen för krigsskolan och fälttygmästaren enligt samma grunder

som överstelöjtnant;

chef för trängkår enligt samma grunder som överstelöjtnant eller

major, allt efter den beställning på stat vederbörande kårchef innehar;

tygmästare av 1. klassen vid artilleriet enligt samma grunder som

major;

tygmästare av 2. klassen vid artilleriet med det belopp, som skolat

tillgodokomma honom, därest han kvarstått på aktiv stat vid regemente

(kår) och där innehaft beställning såsom kapten av 1. klassen;

förvaltare vid intendenturkåren, som vid början av

det år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

med ett årligt belopp av............................................................... 1,160 kronor

musikfanjunkare, som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med ett årligt

belopp av.......................................................................................... 1,160 »

musiksergeant av 1. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av................ 920 »

musiksergeant av 2. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår, med

ett årligt belopp av ....................................................................... 1,040 »

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall

såsom tjänstår beräknas:

för förvaltare vid intendenturkåren: den tid, varunder han innehaft

beställning på stat såsom förvaltare vid intendenturkåren eller såsom

fanjunkare (styckjunkare);

för musikfanjunkare: den tid, varunder han innehaft beställning på

stat såsom musikfanjunkare, samt därjämte, i förekommande fall, den

s. 53 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

53

tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom musiksergeant

av 1. eller 2. klassen; samt

för musiksergeant: den tid, varunder han innehaft beställning på

stat såsom musiksergeant, oavsett huruvida beställningen tillhört 1. eller

2. klassen.

§

o.

med

980 kronor

960 »

1. Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från

beställning på aktiv stat, med iakttagande av övriga i dessa grunder

givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med föli an de belopp

för helt år räknat:

överfältläkare, som tillträtt för beställningen på stat

uppfört ålderstillägg, ...................................................

överfältläkare, vilken icke tillträtt ålderstillägg, .........

fältläkare enligt samma grunder som överstelöjtnant,

regementsläkare enligt samma grunder som major,

bataljonsläkare, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, ...

överfältveterinär enligt samma grunder som överfältläkare,

fältveterinär enligt samma grunder som major,

regementsveterinär, som vid början av det år, då avgången

äger rum, uppnått minst 9 tjänstår, .........

bataljonsveterinär, äldre, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 9 tjänstår,

departementsskrivare, tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen, fortifikationskassör, därest sådan beställningshavare

tillträtt på stat uppförda två ålders
-

» 1,080

1,080

1,080

tillägg, .........;...........;.....■.................................................

tygunderofficer vid artilleriet med det belopp, som

skolat tillgodokomma honom, därest han kvarstått

på aktiv stat vid regemente (kår) och där

innehaft beställning såsom styckjunkare,

tygförvaltare av 2. klassen, som vid början av det

år, då avgången äger rum, uppnått minst 12

tjänstår,..............................................................................

besiktningsrustmästare, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått minst 12 tjänstår,

850

1,160 »

1,160

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

tyghantverkare, gevärshantverkare, som vid början av

det år, då avgången äger ram, uppnått minst

12 tjänstår,....................................................................... med 920 kronor

poliskommissarie vid fästningspolisen i Boden, som tillträtt

för beställningen på stat uppförda två ålderstillägg,

.............................................................................. » 850 ))

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i mom. 1 här ovan skall

såsom tjänstår beräknas:

för bataljonsläkare, äldre: den tid, varunder han innehaft beställning

på stat såsom bataljonsläkare vid truppförband;

för regementsveterinär: den tid, varunder han innehaft beställning

på stat såsom regementsveterinär, samt därjämte, i förekommande fall,

den tid utöver 3 år, varunder han innehaft beställning på stat såsom

batalj onsveterinär; samt

för övriga tjänstinnehavare: den tid, varunder de på stat innehaft

enahanda beställning som den, från vilken avgång sker.

§ 4.

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter

uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension

samt därjämte fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen

år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som, jämlikt punkt 4 i gällande grunder för pensioneringen

av arméns befäl och underbefäl med vederlikar, avgår med fyllnadspension

i lägre tjänstegrad än den, han vid åtgången innehar, äger åtnjuta

pensionsförbättring med det belopp, som skolat tillkomma honom,

därest han vid avskedet innehaft nämnda lägre tjänstegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra

allmänna medel än dem, som äro anvisade för arméns pensionering, och

av sådan anledning har att vidkännas minskning i pension eller fyllnadspension,

äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1, uppbära honom

eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5’

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma

ordning som fyllnadspension.»

samt av herrar Edbom och Bäcklund, vilka instämt med herr Bogren.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 42. 55

vid punkt ll:o) angående pensionsförbättring för viss personal vid

marinen av herrar Bogren, Edbom och Bäcklund, vilka anfört följande:

>1 reservation vid bankoutskottets utlåtande nr 42 angående kungl.

Maj:ts proposition nr 270 om pensionsförbättring för viss personal vid

armén hava vi framhållit, att vi icke kunnat biträda utskottets tillstyrkande

av propositionen i vad angår beloppet av pensionsförbättringen,

vilket grundats på den del av avlöningen enligt utkastet till definitiv

lönereglering, som däri hänförts till lön, samt att vi i stället ville förorda,

att pensionsförbättringens belopp avpassas enligt ett i propositionen

omförmält, av statskontoret framlagt förslag, innefattande, att pensionsförbättringen

skall bestämmas till sådant belopp, att densamma jämte

nuvarande pensionsförmån tillhopa motsvarar 60 procent av totalavlöningen

enligt berörda utkast, dock att pensionsförbättringen icke må i något fall

överstiga 1,200 kronor för år räknat.

_ Då det av bankoutskottet i dess utlåtande nr 42 förordade, i propositionen

nr 302 väckta förslag angående pensionsförbättring för viss

personal vid marinen är grundat på enahanda beräkningssätt, som legat

till grund för ovannämnda i propositionen nr 276 framlagda förslag i

fråga om motsvarande förmån för viss personal vid armén, hava vi icke

kunnat ansluta oss till utskottets tillstyrkande av förslaget i denna del,

utan vilja vi föreslå, att pensionsförbättringen jämväl för personalen vid

marinen ma avpassas på sätt, vi uti förnenämnda reservation närmare

utvecklat.

Under åberopande av vad vi där anfört och med framhållande, att

tillämpningen av vårt förslag torde kunna beräknas medföra en kostnadsminskning

motsvarande ungefär 5 procent av de utav utskottet angivna

kostnader, hemställa vi, att riksdagen må

dels till beredande av pensionsförbättring åt viss

personal vid marinen under tionde huvudtiteln bevilja

å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av

38.000 kronor samt

å extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av

67.000 kronor;

dels godkänna i bilagda förslag angivna grunder

för pensionsförbättringens utgående,

dels ock förklara, att Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bestämmande, underordnad myndighet

må i enlighet med nyssnämnda grunder tilldela personal,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

som under åren 1918—1920 avgått eller avgår från

tjänsten, pensionsförbättring att utgå under pensionstagarens

återstående livstid.

1,200

1,200

1,120

180

480

780

1,080

980

1.200

l''200

1,200

540

780

1,020

1,200

kronor

»

Grunder för pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

§ L

1. Officerare och underofficerare äga efter avgång från beställningvid

flottans eller kustartilleriets stam, med de undantag och enligt de

särskilda bestämmelser, som här nedan stadgas, uppbära pensionsförbättring

med följande belopp för helt år räknat:

kommendör (överste)...............................................................

kommendörkapten av 1. graden (överstelöjnant) .........

kommendörkapten av 2. graden (major) .......................

kapten av 1. klassen, som vid början av det år, då

avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 .............................................................

minst 3 och mindre än 6.......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 ........................................................................

kapten av 2. klassen, som vid början av det år, då

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 och mindre än 6.......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 .....................................................................

löjtnant, som vid början av det år, då avgången äger

rum, uppnått följande antal tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 och mindre än 6 ......................................

minst 6 och mindre än 9.......................................

minst 9 ........................................................................

underlöjtnant (fänrik), som vid början av det år, då

med

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

avgången äger rum, uppnått följande antal

tjänstår:

mindre än 3 ...............................................................

minst 3 ........................................................................

»

»

»

»

5)

))

»

»

»

»

»

620

800

s. 57 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 42.

57

flaggunderofficer (underofficer av 1. graden), som vid

början av det år, då avgången äger rum, uppnått

följande antal tjanstår:

mindre än 3 ..............................................................

med

590

kronor

minst 3 och mindre än 6.....................................

»

710

»

minst 6 och mindre än 9..................................

»

830

»

minst 9 och mindre än 12 ...............................

»

950

»

minst 12......................................................................

»

1,070

»

underofficer av 2. graden, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

tj än står:

mindre än 3.................................................................

»

340

»

minst 3 och mindre än 6 .......................................

»

460

»

minst 6 och mindre än 9 ......................................

))

580

»

minst 9 och mindre än 12 ....................................

»

700

»

minst 12........................................................................

underofficer av 3. graden, som vid början av det år,

då avgången äger rum, uppnått följande antal

»

820

»

tjänstår:

mindre än 3 ..........................,....................................

340

»

minst 3 och mindre än 6 .......................................

»

460

))

minst 6 och mindre än 9 .......................................

»

580

minst 9.......................................................................

))

700

»

2. Vid beräkningen av antalet tjänstår tillämpas de

regler,

som i

sådant avseende äro stadgade i fråga om beräkning av tillfällig löneförbättring

under det år, då avgången äger rum.

§ 2-

Marinöverintendenten, förste marinintendent, marinintendent av 1. och

2. graden samt marinunderintendent äga vid avgång från beställning vid

flottans stam, därest avgången sker efter uppnående av det för erhållande

av full pension och fyllnadspension stadgade antalet levnads- och

tjänstår, uppbära pensionsförbättring efter enahanda grunder, som gälla

för flottans officerare inom motsvarande tjänstegrad.

§ 3.

Nedannämnda civilmilitära beställningshavare äga vid avgång från

. beställning vid flottans stam, med iakttagande av övriga i dessa grunder

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 28 höft. (Nr 42.) 1567 19 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets utlåtande Nr 42.

givna bestämmelser, uppbära pensionsförbättring med följande belopp

för helt år räknat:

marindirektör av 2. graden ............................................ med 1,060 kronor

miningenjör, som tillträtt samtliga på stat uppförda

ålderstillägg..................................................................... » 1,200 »

marinöverläkaren enligt samma grunder som kommendör

(överste),

förste marinläkare enligt samma grunder som kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant),

marinläkare av 1. graden ................................................... » 830 »

§

1. Pensionsförbättring tillkommer endast den, som vid avgång efter

uppnådd åldersgräns är berättigad till såväl pension som fyllnadspension

samt därjämte fått åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt av riksdagen

år 1918 eller senare godkända grunder.

2. Den, som avgår med pension och fyllnadspension i lägre lönegrad

än den, han vid avgången innehar, äger åtnjuta pensionsförbättring

med det belopp, som skolat tillkomma honom, därest han vid avskedet

innehaft nämnda lägre lönegrad.

3. Den, som åtnjuter lön på rikets stat eller pension från andra

allmänna medel än dem, som äro anvisade för pensionering av flottans

befäl och underbefäl med vederlikar, och av sådan anledning icke är

berättigad till fyllnadspension, äger, utan hinder av stadgandet i mom. 1,

uppbära honom eljest tillkommande pensionsförbättring oavkortad.

§ 5.

Pensionsförbättringen till- och frånträdes samt utbetalas i samma

ordning som fyllnadspension.)).

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:10a Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indrag n a1 i texten