Utlåtande, i anledning av väckt motion om beredande av fast anställning eller vissa med sådan anställning förbundna förmåner åt personer, som äro hos riksdagens verk och myndigheter på ett stadigvarande sätt sysselsatta med städningsoch rengöringsarbete.
1919-05-02 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1919:44, Utlåtande, i anledning av väckt motion om beredande av fast anställning eller vissa med sådan anställning förbundna förmåner åt personer, som äro hos riksdagens verk och myndigheter på ett stadigvarande sätt sysselsatta med städningsoch rengöringsarbete.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
3
Nr 44
Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1919 kl. 1/s12 f. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om beredande av fast
anställning eller vissa med sådan anställning förbundna
förmåner åt personer, som äro hos riksdagens verk och
myndigheter på ett stadigvarande sätt sysselsatta med
städnings- och rengöringsarbete.
I en inom första kammaren av herr Lindhagen väckt, till bankoutskottet
hänvisad motion nr 68 hemställes, »att riksdagen, efter att
infordrat förslag från fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
måtte överväga och besluta, under vilka förutsättningar och villkor,
personer, som äro hos riksdagens verk och myndigheter på ett stadigvarande
sätt sysselsatta med städnings- och rengöringsarbete, böra tillerkännas
fast anställning eller åtminstone vissa skäliga med sådan anställning
förbundna förmåner såsom rätt till sjukhjälp, semester och
pension».
Till stöd för motionen anföres följande:
»Uti en föregående motion har gjorts framställning om en undersökning av
städerskornas levnadsförhållanden vid statens verk och myndigheter samt beredande
av fast anställning åt denna tjänstepersonal. Denna framställning måste med lika
fog beröra riksdagens verk. Man skulle ju till och med kunna säga, att riksdagen
såsom en folkrepresentation bör föregå med exempel att ordna levnadsställningen
tryggt och rättvist för allt folket inom riksdagens egna verk och inrättningar.
Emellertid synes i praktiken ett motsatt förhållande äga rum åtminstone beträffande
städerskorna. Om man till sist kan framtvinga ett resonemang inom folkrepresentationen
om städerskorna åtminstone i vissa av de under regeringen ställda
ämbetsverken, så synes till och med detta vara uteslutet, när det gäller riksdagens
egna verk. Man har hitintills allenast svarat att det blir nog bra, det ordnar sig av sig
självt, det tillkommer i varje fall riksdagen att beträffande sina verk först avvakta
Fullmäktige
riksbanken.
4 Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
vad som tilläventyrs inträffar i regeringens verk. Så i korthet sagt har bankoutskottets
resonemang varit.
Emellertid, saken ordnar sig icke alls av sig själv. De vaga löftena äro
ord, som ej efterföljas av verkligheter. Saken lär stå på samma ståndpunkt som
förut enligt vad som uppgivits av städerskor vid riksbanken, som uppvaktat mig
med begäran om motions väckande även detta år. Karakteristisk är också en liten
episod, som av dem åberopades såsom ett bevis för den stora frånvaron av ordinarie
anställning och underskattandet av deras arbete. De sade nämligen, att det gått
städerskorna djupt till sinnes, att vid bankens förra året firade 250-årsjubileum hade
endast två städerskor, som äro gifta med vaktmästare, anställda vid banken mottagit
inbjudning till festen under det att övriga städerskor ansetts för obetydliga
för att vederfaras ett sådant erkännande. Man må icke förundra sig över att de
på sin lilla plats, som dock är en länk i hela maskineriet, känna över sig något
av den s. k. vantrevnaden i landet.
Det har uppgivits för mig, att städerskor icke vidare äro anställda i riksgäldskontoret,
vars vaktmästare nu utföra städningsarbetet, och om detta sker av
dem själva eller genom privat anställda städerskor är mig obekant. Emellertid böra,
såvitt jag förstår, städerskorna ej behöva finna sig i godtyckligheter, vanliga från
statsmakternas sida och från alla partiers, åtminstone, så snart de vuxit sig mäktiga
gent emot förbisedda, för vilka man ej hyser fruktan vid valtillfällen, strejktillfällen,
revolutionstillfällen eller annorledes.»
Över motionen har utskottet inhämtat yttrande av fullmäktige i
riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret. I
I en till utskottet inkommen skrivelse av den 3 april 1919 anföra
fullmäktige i riksbanken följande:
»Sedan utskottet i skrivelse av den 13 sistlidna februari infordrat fullmäktiges
yttrande över en av herr Lindhagen inom riksdagens första kammare väckt
motion nr 68 angående beredande av fäst anställning eller vissa med sådan anställning
förbundna förmåner åt personer, som stadigvarande äro hos riksdagens verk
och myndigheter sysselsatta med städning och rengöringsarbete, få fullmäktige anföra
följande.
Städningsarbetet vid riksbankens huvud- och avdelningskontor är fortfarande
ordnat på samma sätt som fullmäktige i sitt yttrande till utskottet av den 5 mars
1917 över en liknande motion meddelade.
Månadsarvodena äro emellertid med anledning av de stegrade levnadskostnaderna
förhöjda och utgå för närvarande vid huvudkontoret med 100 kronor.
I avseende å frågan om beredande av fast anställning åt de personer, som
ombesörja städning och renhållning inom banken, äro fullmäktige oförändrat av
samma mening, som uttalades i fullmäktiges ovanberörda skrivelse, eller att sådan
anställning syntes fullmäktige mindre lämplig, då rengöringsbiträdenas arbetstid ej
helt behöver tagas i anspråk.
För att dock så mycket som möjligt bereda de ifrågavarande biträdena med
fast anställning förenade förmåner hava fullmäktige beslutit, att de skulle äga att
under sjukdom för en tid av högst 60 dagar årligen uppbära två tredjedelar av
dem eljest tillkommande ersättning, ävensom att, i den mån lämpliga vikarier kunde
anskaffas, årligen åtnjuta 15 dagars kostnadsfri ledighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande AV 44.
Vad slutligen vidkommer rengöringsbiträdenas ålderdomsförsörjning lära fullmäktige
icke underlåta att, efter prövning av varje särskilt fall, hos utskottet göra
framställning om beredande av understöd åt sådant biträde, som en längre följd av
år arbetat i banken och till följd av ålder eller nedsatta krafter nödgas upphöra
med sitt arbete.»
Fullmäktiges i riksgäldskoutoret likaledes i skrivelse den 3 april
1919 avgivna yttrande är av följande lydelse:
»I skrivelse av den 13 februari 1919 har bankoutskottet anhållit, att fullmäktige
i riksgäldskontoret ville avgiva yttrande över herr Lindhagens motion 1:68
angående beredande av fäst anställning eller vissa med sådan anställning förbundna
förmåner åt personer, som stadigvarande äro hos riksdagens verk och myndigheter
sysselsatta med städnings- och rengöringsarbete.
Med anledning härav få fullmäktige anföra följande.
Inom de lokaler i riksdagshuset, vilka disponeras för riksdagens eget behov,
utföres städnings- och renhållningsarbetet av städerskor, vilka antagas av övervaktmästaren
och stå under överinseende av honom. Under nu pågående riksdag utgör
antalet av dessa städerskor 34. Under de tider av året, då riksdagen ej är samlad,
tjänstgöra stadigvarande endast två av ifrågavarande städerskor, varjämte vid behov
av de övriga anlitas erforderligt antal. Avlöningen för nu omförmälda städningsoch
renhållningsarbete utgår från och med år 1914 i form av nrånadsarvoden, som
direkt utbetalas till respektive städerskor.
Städningen i riksgäldslcontorets lokaler verkställes av kontorets vaktmästare,
vilka dock vid tjänstledighet för sjukdom, semester eller tjänstgöring utom verket
under vissa tider måste anställa kvinnliga vikarier. Vaktmästarna hava även tidvis
måst anlita tillfälligt biträde för att kunna medhinna dem åliggande städningsarbete.
Statsutskottet har under flera år efter särskild, för varje riksdag gjord framställning
hos riksgäldsfullmäktige ombestyrt verkställandet av städning i sina lokaler.
För de kommittéer in. fl., åt vilka lokaler upplåtas i riksdagshuset, anskaffas
genom övervaktmästaren erforderlig städningspersonal.
Städningen i riksdagens bibliotek ombesörjes numera av en städerska, som
därför uppbär fast månadsarvode samt själv anskaffar och avlönar erforderligt biträde.
Inom justitieombudsmännens och militieombudsmannens ämbetslokaler ombesörjes
städningen av var sin mot månadslön stadigvarande anställd städerska.
Såsom framgår av nu lämnade redogörelse, vilken i all huvudsak överensstämmer
med den, som av fullmäktige lämnades till 1917 års bankoutskott, äro
endast ett fåtal personer stadigvarande sysselsatta med arbete av det slag, varom
härom är fråga, nämligen två, som ombesörja städning inom riksdagshuset, en
anställd vid riksdagsbiblioteket, en i justitieombudsmansexpeditionen och en i militieombudsmansexpeditionen,
inalles sålunda fem personer.
Med anledning av en av herr Lindhagen år 1917 väckt motion har riksdagen
hos Kungl. Maj:t begärt utredning beträffande de inom de centrala ämbetsverken
med avseende å städnings- och rengöringsarbeten in. m. förefintliga arbetsförhållandenas
omfattning och art i avseende att utröna, huruvida ändring bör vidtagas i
sättet för anställandet av de personer, som utföra berörda arbete, eller vissa förmåner
utöver de nu utgående höra dem beredas.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 29 höft. (Nr 43—44.)
fullmäktig c
riksgälds
kovtnrct.
2
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
Vtakottet.
De städerskor, som utföra arbete för riksdagen eller dess verk, torde, vad
beträffar fast anställning och därmed följande förmåner, böra så nära som möjligt
likställas med motsvarande personal inom de centrala ämbetsverken. Vid sådant
förhållande synes vara riktigast att, först sedan den begärda utredningen avslutats
och Kungl. Maj:ts förslag i ämnet prövats av riksdagen, vidtaga åtgärder för ordnande
av ifrågavarande förhållanden hos riksdagen och dess verk.»
En liknande motion förelåg till behandling vid såväl 1917 som
1918 års riksdag. Bankoutskottet avstyrkte vid båda tillfällena motionerna,
förstnämnda år efter att hava hört fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret, och beslöt riksdagen i överensstämmelse
med utskottets hemställan. Då några nya omständigheter icke tillkommit,
som kunna föranleda eu förändrad uppfattning hos utskottet, får
utskottet, under hänvisning till innehållet i fullmäktiges i riksbanken
och fullmäktiges i riksgäldskontoret här ovan intaerna Yttranden, hemställa,
att förevarande motion 1: 68 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 maj 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Vid delta ärendes slutbehandling bara närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, Neiglick, Wickman, Boos,
Hedenström, Lindgren och Schyller samt
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Borg, Sommelius
Jonsson i Gumboda, Edbom och Bäcklund.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.