Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.

1919-05-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:51, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Öl,

Nr Öl.

Ankom till riksdagens kansli den 13 ma} 1919 kl. fi 1 e. in.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om

höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.

I skrivelse deri 20 sistlidna mars hava fullmäktige i riksbanken,

med överlämnande av en skrift från riksbankstjänstemännens förening,

gjort framställning om höjning av missräkningspenningarna åt bankens

kassörer.

Fullmäktige anföra härom följande:

»Rörelsen i riksbankens kassor har, sedan den nu gällande avlöningsstaten med

år 1915 började tillämpas, ökats i synnerligt hög grad och nått en omfattning, som

för den jämförelsevis korta tiden av fyra år knappast kunnat förutses. Till belysande

härav torde följande siffror, utvisande kassarörelsen vid riksbankens samtliga kontor,

få anföras.

Denna rörelse uppgick

år 1914

» 1915.

» 1916.

» 1917.

» 1918.

till kronor 14,840,315,451: 84

» » 16,702,800,200:72

» » 18,932,542,976:35

» » 26,780,916,580:02 och

» » 41,218,593,187:86,

häri icke inbegripet den rena växlingsrörelsen.

Stegringen sedan 1914 är i det närmaste 178 %.

De utelöpande sedlarna vid slutet av vart och ett av åren 1914—1918 utgjorde

i jämna tusental

år 1914 ..................................................... kronor 304,057,000: —

» 1915 ................................................... » 327,885,000:—

» 1916 ..................................................... » 417,517,000: —

» 1917 .................................................... » 572,722,000: —

» 1918 ................................................... » 813,533,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 36 käft. (Nr 51.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskott et o utlåtande Nr 51.

Utskottet.

Att kassörernas Arbete, vilket vanligen måste utföras under jäktande expedition,

under angivna förhållanden blivit än mera slitande och förenat med betydligt större

risk än förr, är uppenbart. Därom vittna ock under senaste åren gjorda framställningar

om befrielse från betalningsskyldigheten för i tjänsten lidna förluster. Fullmäktige

anse därför, att missräkningspenningarna åt de tjänstemän i andra graden vid

huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål, böra höjas, och synes fullmäktige en höjning med 1,000 kronor

skälig eller från nuvarande 1,000 till 2,000 kronor, att tillämpas från och med innevarande

års början.

För kassörerna vid de mindre avdelningskontoren utgå för närvarande missräkningspenningarna

med olika belopp, nämligen med 700 kronor vid tolv kontor och 500 kronor

vid elva kontor, med rätt för fullmäktige att bestämma, vilka kontor skola hänföras

till den ena eller andra gruppen.

Även enligt den äldre avlöningsstaten utgingo missräkningspenningarna till kassörerna

vid de mindre avdelningskontoren med olika belopp, då med 600 kronor vid sex

kontor och 800 kronor vid övriga sjutton kontor. I bägge fallen således med högre

belopp än nu och endast vid sex kontor i den lägre gruppen mot för närvarande elva.

Att en höjning av missräkningspenningarna även vid de mindre kontoren är av

omständigheterna påkallad, torde vara uppenbart, och fråga är då, huruvida den i detta

avseende rådande olikheten mellan kontoren bör bibehållas. Vid övervägande härav

hava fullmäktige funnit så icke vara förhållandet. Visserligen äga fullmäktige, som

nyss nämnts, rätt att i nu ifrågavarande hänseende vidtaga omflyttningar av kontoren,

men denna rätt vilja fullmäktige helt naturligt ogärna tillämpa, enär en sänkning av

missräkningspenningarna på ett håll för att öka dem på ett annat givetvis hos den,

som lider minskning — särskilt om han under en följd av år uppburit det högre beloppet

— väcker missnöje. Kassarörelsen vid de ifrågavarande kontoren kan dock under

olika år vara ganska växlande, och det får ej heller lämnas obeaktat, att kassörerna

vid de mindre avdelningskontoren — förutom den å kassaräkningen bokförda

rörelsen för utlåning, giroräkning m. m. •— även hava att tillhandagå allmänheten med

växling av mynt och sedlar, för vilket sistnämnda ändamål särskilda kassor vid de

båda stora avdelningskontoren i Göteborg och Malmö äro inrättade. Denna myntväxling

kan — ehuru den icke återspeglas i räkenskapen — vid kontor med mindre utlåning

m. m. ofta vara mera omfattande än vid kontor med större utlåningsrörelse.

Fullmäktige vilja därför föreslå, att missräkningspenningarna sättas lika vid samtliga

mindre avdelningskontor; och synes det fullmäktige lämpligt, att beloppet bestämmes

till hälften mot vad som föreslagits vid de stora kontoren eller 1,000 kronor, att

likaledes utgå från och med innevarande års början.

Den för höjning av kassörernas missräkningspenningar ökade årliga kostnaden uppgår

till 24,100 kronor».

Såsom fullmäktige framhålla, bär rörelsen i riksbankens kassor, alltsedan

nu gällande avlöningsstat med ingången av år 1915 började tilllämpas,

högst väsentligt ökats och tillåter sig utskottet att hänvisa till de

av fullmäktige i berörda avseende anförda siffrorna- Uppenbart är, att

under sådana förhållanden kassörernas arbete blivit ganska ansträngande

och förenat med betydligt större risk än förut. Riksdagen har ju ock

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

3

som känt vid flera tillfällen trätt hjälpande emellan, då förluster uppstått

för kassörer i tjänsten. Det vill därför synas utskottet behjärtansvärt,

att eu höjning av kassörernas missräkningspenningar sker, och

har utskottet för sin del icke något att erinra mot fullmäktiges förslag

härutinnan likasom icke heller däremot, att de nya bestämmelserna vinna

tillämpning från och med innevarande års början.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande

framställning, må besluta,

l:o) att missräkningspenningarna åt de tjänstemän

i andra tjänstegraden vid riksbankens huvudkontor

samt kontoren i Göteborg och Malmö, vilka förordnas

att utföra kassörsgöromål, höjas till 2,000 kronor fölen

var;

2:o) att missräkningspenningarna till kassörerna vid

de mindre avdelningskontoren höjas till 1,000 kronor

för eu var; samt

3:o) att dessa nya bestämmelser må tillämpas från

och med den 1 januari 1919.

Stockholm den 13 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDEN STIERNA.’

Vid detta ärendea slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, friherre Langenskiöld, Wickman, Hedenström,

Stenberg, Modig och Lindgren, samt ..

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Sommeluis, Jonsson

i Gumboda, Edbom, Borggren och Bäcklund.

Reservation

av herrar Kristensson, Edbom och Backlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.