Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.
1919-05-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1919:51, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr Öl,
Nr Öl.
Ankom till riksdagens kansli den 13 ma} 1919 kl. fi 1 e. in.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om
höjning av missräkning spenningarna åt bankens kassörer.
I skrivelse deri 20 sistlidna mars hava fullmäktige i riksbanken,
med överlämnande av en skrift från riksbankstjänstemännens förening,
gjort framställning om höjning av missräkningspenningarna åt bankens
kassörer.
Fullmäktige anföra härom följande:
»Rörelsen i riksbankens kassor har, sedan den nu gällande avlöningsstaten med
år 1915 började tillämpas, ökats i synnerligt hög grad och nått en omfattning, som
för den jämförelsevis korta tiden av fyra år knappast kunnat förutses. Till belysande
härav torde följande siffror, utvisande kassarörelsen vid riksbankens samtliga kontor,
få anföras.
Denna rörelse uppgick
år 1914
» 1915.
» 1916.
» 1917.
» 1918.
till kronor 14,840,315,451: 84
» » 16,702,800,200:72
» » 18,932,542,976:35
» » 26,780,916,580:02 och
» » 41,218,593,187:86,
häri icke inbegripet den rena växlingsrörelsen.
Stegringen sedan 1914 är i det närmaste 178 %.
De utelöpande sedlarna vid slutet av vart och ett av åren 1914—1918 utgjorde
i jämna tusental
år 1914 ..................................................... kronor 304,057,000: —
» 1915 ................................................... » 327,885,000:—
» 1916 ..................................................... » 417,517,000: —
» 1917 .................................................... » 572,722,000: —
» 1918 ................................................... » 813,533,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 36 käft. (Nr 51.)
2
Bankoutskott et o utlåtande Nr 51.
Utskottet.
Att kassörernas Arbete, vilket vanligen måste utföras under jäktande expedition,
under angivna förhållanden blivit än mera slitande och förenat med betydligt större
risk än förr, är uppenbart. Därom vittna ock under senaste åren gjorda framställningar
om befrielse från betalningsskyldigheten för i tjänsten lidna förluster. Fullmäktige
anse därför, att missräkningspenningarna åt de tjänstemän i andra graden vid
huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, vilka förordnas att utföra
kassörsgöromål, böra höjas, och synes fullmäktige en höjning med 1,000 kronor
skälig eller från nuvarande 1,000 till 2,000 kronor, att tillämpas från och med innevarande
års början.
För kassörerna vid de mindre avdelningskontoren utgå för närvarande missräkningspenningarna
med olika belopp, nämligen med 700 kronor vid tolv kontor och 500 kronor
vid elva kontor, med rätt för fullmäktige att bestämma, vilka kontor skola hänföras
till den ena eller andra gruppen.
Även enligt den äldre avlöningsstaten utgingo missräkningspenningarna till kassörerna
vid de mindre avdelningskontoren med olika belopp, då med 600 kronor vid sex
kontor och 800 kronor vid övriga sjutton kontor. I bägge fallen således med högre
belopp än nu och endast vid sex kontor i den lägre gruppen mot för närvarande elva.
Att en höjning av missräkningspenningarna även vid de mindre kontoren är av
omständigheterna påkallad, torde vara uppenbart, och fråga är då, huruvida den i detta
avseende rådande olikheten mellan kontoren bör bibehållas. Vid övervägande härav
hava fullmäktige funnit så icke vara förhållandet. Visserligen äga fullmäktige, som
nyss nämnts, rätt att i nu ifrågavarande hänseende vidtaga omflyttningar av kontoren,
men denna rätt vilja fullmäktige helt naturligt ogärna tillämpa, enär en sänkning av
missräkningspenningarna på ett håll för att öka dem på ett annat givetvis hos den,
som lider minskning — särskilt om han under en följd av år uppburit det högre beloppet
— väcker missnöje. Kassarörelsen vid de ifrågavarande kontoren kan dock under
olika år vara ganska växlande, och det får ej heller lämnas obeaktat, att kassörerna
vid de mindre avdelningskontoren — förutom den å kassaräkningen bokförda
rörelsen för utlåning, giroräkning m. m. •— även hava att tillhandagå allmänheten med
växling av mynt och sedlar, för vilket sistnämnda ändamål särskilda kassor vid de
båda stora avdelningskontoren i Göteborg och Malmö äro inrättade. Denna myntväxling
kan — ehuru den icke återspeglas i räkenskapen — vid kontor med mindre utlåning
m. m. ofta vara mera omfattande än vid kontor med större utlåningsrörelse.
Fullmäktige vilja därför föreslå, att missräkningspenningarna sättas lika vid samtliga
mindre avdelningskontor; och synes det fullmäktige lämpligt, att beloppet bestämmes
till hälften mot vad som föreslagits vid de stora kontoren eller 1,000 kronor, att
likaledes utgå från och med innevarande års början.
Den för höjning av kassörernas missräkningspenningar ökade årliga kostnaden uppgår
till 24,100 kronor».
Såsom fullmäktige framhålla, bär rörelsen i riksbankens kassor, alltsedan
nu gällande avlöningsstat med ingången av år 1915 började tilllämpas,
högst väsentligt ökats och tillåter sig utskottet att hänvisa till de
av fullmäktige i berörda avseende anförda siffrorna- Uppenbart är, att
under sådana förhållanden kassörernas arbete blivit ganska ansträngande
och förenat med betydligt större risk än förut. Riksdagen har ju ock
Bankoutskottets utlåtande Nr 51.
3
som känt vid flera tillfällen trätt hjälpande emellan, då förluster uppstått
för kassörer i tjänsten. Det vill därför synas utskottet behjärtansvärt,
att eu höjning av kassörernas missräkningspenningar sker, och
har utskottet för sin del icke något att erinra mot fullmäktiges förslag
härutinnan likasom icke heller däremot, att de nya bestämmelserna vinna
tillämpning från och med innevarande års början.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande
framställning, må besluta,
l:o) att missräkningspenningarna åt de tjänstemän
i andra tjänstegraden vid riksbankens huvudkontor
samt kontoren i Göteborg och Malmö, vilka förordnas
att utföra kassörsgöromål, höjas till 2,000 kronor fölen
var;
2:o) att missräkningspenningarna till kassörerna vid
de mindre avdelningskontoren höjas till 1,000 kronor
för eu var; samt
3:o) att dessa nya bestämmelser må tillämpas från
och med den 1 januari 1919.
Stockholm den 13 maj 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDEN STIERNA.’
Vid detta ärendea slutbehandling hava närvarit:
av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, friherre Langenskiöld, Wickman, Hedenström,
Stenberg, Modig och Lindgren, samt ..
av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Sommeluis, Jonsson
i Gumboda, Edbom, Borggren och Bäcklund.
Reservation
av herrar Kristensson, Edbom och Backlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.