Sök i Ratio Lex

Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter. Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.

1919-05-16 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:52, Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter. Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 16 inaj 1919 kl. 1/s 1 e. m.

Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande

vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter.

Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar

rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen

hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.

I en till utskottet avlåten, den 20 sistlidna mars dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksbanken, med överlämnande av till bankoutskottet

ställda skrivelser från vaktpersonalen vid riksbankens huvudkontor

samt maskinisten och biträdande maskinisten därstädes, anfört

följande:

»I sin framställning till bankoutskottet begära vaktmästarna vid huvudkontoret

—- under hänvisning till 1918 års lagtima riksdags beslut om reglering av löneförhållandena

för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare i de centrala

ämbetsverken med flera myndigheter — att de måtte tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg

å 550 kronor att utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1918.

Såsom vaktmästarna framhålla, blevo de av löneregleringskommittén i dess

förslag år 1914 till ny avlöningsstat för riksbanken likställda med preparatorer (se

kommitténs betänkande sid. 170).

Kommitténs förslag godkändes av riksdagen med den förändring blott, att

ålderstilläggen, på enskild motion, för vaktmästarna vid huvudkontoret samt avdelningskontoren

i Göteborg och Malmö höjdes till 150 kronor i stället för av kommittén

föreslagna 100 kronor.

Preparatorernas vid Karolinska institutet. Veterinärhögskolan och Naturhistoriska

riksmuseet begynnelseavlöningar äro i dessa institutioners stater för år

1918 upptagna till lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor samt ortstillägg

loO kronor, tillsammans 1,650 kronor, alltså enahanda belopp som vaktmästares

vid riksbankens huvudkontor begynnelseavlöningar, vilka — då avlöningsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 8 saml. 37 höft. (Nr 52.) 1

Riksbanken.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

titeln ortstillägg ej förekommer för riksbankens ordinarie befattningshavare — uppdelats

i lön 1,100 kronor och tjänstgöringspenningar 550 kronor. Älderstilläggen

få för bägge grupperna tillträdas efter 5 respektive 10 års väl vitsordad tjänstgöring.

I anledning av kungl. proposition (nr 435) till 1918 års lagtima riksdag har

emellertid samma riksdag beslutit sådan reglering av bland andra ovannämnda

preparatorers avlöning, att deras löner å stat från och med innevarande år höjts

med 400 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor, så att deras begynnelseavlöningar

numera sammanlagt uppgå till 2,200 kronor. För år 1918 erhöllo

preparatorerna ett mot nyssnämnda förhöjningar svarande belopp 550 kronor

i tillfälliga avlöningsförbättringar.

Beträffande älderstilläggen beslöt riksdagen med avvikande från Kungl. Maj:ts

förslag — om olika belopp för olika befattningshavare och femåriga intervaller —

att älderstilläggen för samtliga befattningshavare skulle vara 3, vart och ett å 100

kronor, att tillträdas efter respektive 3, 6 och 9 års väl vitsordad tjänstgöring (se

riksdagens skrivelse nr 415, sid. 37).

Visserligen begära huvudkontorets vaktmästare lönetillägget endast såsom

tillfälligt, men då en definitiv reglering, i likhet med vad som ägt rum för deras

vederlikar inom den centrala statsförvaltningen, för vaktpersonalen själv och vid

dödsfall för deras efterlevande innebär stora förmåner, tveka fullmäktige ej att

förorda, att man förfar på samma sätt vid riksbanken som inom de centrala ämbetsverken.

Fullmäktige vilja därför föreslå sådan reglering av lönerna för riksbankens

vaktpersonal, att densamma därvid kommer i åtnjutande av enahanda förmåner,

som den grupp befattningshavare, med vilken den tidigare jämnställts eller preparatorerna.

Deras lön och tjänstgöringspenningar hava, som ovan nämnts, blivit höjda

med 400 respektive 150 kronor.

Med sådan förhöjning skulle vaktmästarnas vid riksbankens huvudkontor begynnelselön

(för närvarande 1,100 kronor) bliva 1,500 kronor och deras tjänstgöringspenningar

(för närvarande 550 kronor) 700 kronor, eller tillsammans 2,200 kronor.

För att åvägabringa full likformighet torde därjämte älderstilläggen, som för närvarande

äro 2, vartdera å 150 kronor och utgående efter 5 och 10 år, böra bestämmas

till 3, vart och ett å 100 kronor, att tillträdas efter respektive 3, 6 och

9 års väl vitsordad tjänstgöring.

Den av vaktmästarna, som tillika är vice brandmästare, uppbär i lön samma

belopp som övriga vaktmästare, men hans tjänstgöringspenningar äro 150 kronor

högre. Avlöningen för honom skulle sålunda vid reglering bliva lön 1,500 kronor

och tjänstgöringspenningar (för närvarande 700 kronor) 850 kronor, tillhopa 2,350

kronor. Ålderstillägg lika med övriga vaktmästare.

För övervaktmästaren torde samma ökning i avlöningen som för vaktmästarna

böra vidtagas. Hans begynnelselön (för närvarande 1,500 kronor) blir då 1,900

kronor och tjänstgöringspenningarna (för närvarande 900 kronor) 1,050 kronor, tillsammans

2,950 kronor. Enligt nuvarande avlöningsstat har övervaktmästaren blott

ett ålderstillägg å 200 kronor, utgående efter 5 års tjänstgöring, men synes det

fullmäktige, att ålderstilläggens antal och belopp samt tiden för deras tillträdande

böra göras lika för hela kåren. Vid godkännande av denna mening bliva ålderstilläggen

för övervaktmästaren 3, vart och ett å 100 kronor, och med treåriga

intervaller.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

3

I binistens avlöning är för närvarande satt lika stor med övervaktmästarens.

Denna liklormighet i avlöningsförhållanden mellan övervaktmästaren och maskinisten

anse fullmäktige böra bibehållas vid eventuell reglering av vaktpersonalens avlöningsförmåner.

Såsom konsekvens av en reglering av avlöningen för vaktpersonalen vid

huvudkontoret torde böra följa, att förbättrade avlöningsförmåner även beviljas

landsorUns vaktpersonal och i samma proportion som huvudkontorets.

Vidkommande då först vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö så äro dessa vaktmästares lön, med anledning av att de åtnjuta bostad in

natura med bränsle och lyse eller ersättning därför med 300 kronor, satt 300 kronor

ägre än för deras vederlikar vid huvudkontoret. Med bibehållande av denna skillnad

vilja fullmäktige för ifrågavarande vaktmästare föreslå en lön av 1,200 kronor (för

närvarande 800 kronor) och tjänstgöringspenningar 700 kronor (för närvarande 550

kronor), tillsammans 1,000 kronor. Ålderstillägg lika med huvudkontorets vaktmästare.

Gårdskarlarna vid de båda nämnda avdelningskontoren, i vilkas löneförmåner

även ingår bostad med bränsle och lyse eller ersättning därför med 300 kronor,

äga enligt nuvarande stat uppbära i lön 500 kronor och tjänstgöringspenningar 400

kronor jämte två ålderstillägg å lön å vartdera 100 kronor efter 5 och 10 års

tjänstgöring. För dessa befattningshavare föreslås lönen höjd med 400 kronor till

900 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor till 550 kronor eller summa

avlöning 1,450 kronor. Alderstilläggen torde böra vara 3, vart och ett å 100 kronor

liksom för vaktmästare.

För vaktmästarna vid de mindre avdelningskontoren utgör avlöningen för

närvarande lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 500 kronor jämte två ålderstillägg

å vartdera 100 kronor efter 5 och 10 år samt bostad med bränsle och lyse

eller ersättning därför med 300 kronor. Dessa vaktmästares löner föreslås höjda

med 400 kronor till 1,100 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor till

650 kronor eller en avlöning i det hela av 1,750 kronor. Ålderstillägg lika med

övriga vaktmästare.

Emellertid torde vid en reglering av vaktpersonalens avlöningsförmåner även

de för denna personal bestämda pensionsunderlagen böra regleras.

Enligt här förut åberopade kungl. proposition (sid. 71) har pensionsunderlaget

för preparatorer satts till 1,600 kronor mot förutvarande 1,100 kronor.

För vaktmästarna vid huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och

Malmö är nuvarande pensionsunderlag 1,200 kronor, alltså 100 kronor högre än det

tidigare för preparatorerna bestämda. Då dessa vaktmästare i avlöningshänseende

ansetts böra likställas med preparatorer, torde därav också följa, att även pensionsunderlagen

för ifrågavarande befattningshavare bliva satta lika.

Fullmäktige få därför föreslå, att pensionsunderlagen för vaktmästarna vid

huvudkontoret samt vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö

bestämmas till 1,600 kronor.

För övriga befattningshavare tillhörande vaktpersonalen torde pensionsunderlagen

böra höjas med samma belopp, 400 kronor, som för nyssnämnda vaktmästare.

Pensionsunderlagen bliva då: för övervaktmästaren och för maskinisten 2,000

kronor (för närvarande 1,600 kronor), för vice brandmästaren 1,700 kronor (för när
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

varande 1,300 kronor), för vaktmästarna vid de mindre avdelningskontoren 1,400

kronor (för närvarande 1,000 kronor), för gårdskarlarna 1,300 kronor (för närvarande

900 kronor).

I det förestående äro icke biträdande maskinistens avlöningsförhållanden berörda.

Enligt gällande avlöningsstat åtnjuter han icke lön och tjänstgöringspenningar

utan endast arvode av 2,000 kronor om året. Han har således icke samma tryggade

ställning som övriga befattningshavare tillhörande vaktpersonalen.

Innehavaren av biträdande maskinistbefattningen G. V. Johansson begär nu

att bliva satt på ordinarie stat och att i avlöningshänseende bliva likställd med vice

brandmästaren. I sin ansökan åberopar Johansson bland annat ett av fullmäktige

i deras framställning till 1907 års riksdag om ny avlöningsstat för riksbanken i

bankoutskottets memorial nr 10, sid. 25 återgivet uttalande, varpå ock löneregleringskommittén

i sitt betänkande angående riksbanken (sid. 167) fäster uppmärksamheten.

Johansson tillträdde sin befattning den 1 oktober 1911 och är således på

åttonde året i riksbankens tjänst.

Då den biträdande maskinisten icke kan undvaras och Johansson under de

gångna åren på ett samvetsgrant och gott sätt fullgjort sina åligganden samt har

trägen tjänstgöring, synes det fullmäktige billigt, att han beredes den tryggare

ställning för sig och sin familj, som en ordinarie befattning skänker. Fullmäktige

vilja alltså i denna del giva sitt förord åt Johanssons ansökan.

Beträffande avlöningen för biträdande maskinisten synes det fullmäktige, att

denna, i avseende på de kontanta löneförmånerna och pensionsunderlaget, bör sättas

lika med vice brandmästarens. Biträdande maskinisten står i ungefär samma förhållande

till maskinisten som vice brandmästaren till övervaktmästaren. Vid förfall

för maskinisten skall biträdande maskinisten övertaga hans syssla.

Nuvarande övervaktmästaren och brandmästaren Ekstrandh har icke inom

därför stadgad tid övergått till den nu gällande avlöningsstaten utan kvarstår å

äldre stat. Han kan således icke, utan riksdagens därtill lämnade särskilda medgivande,

komma i åtnjutande av ovan föreslagna lönereglering, i händelse densamma

vinner bifall. Fullmäktige vilja hemställa, att sådant medgivande lämnas i fråga

om Ekstrandh under villkor, att han underkastar sig för avlönings åtnjutande enligt

den nya avlöningsstaten stadgade villkor och bestämmelser.

Ökningen i avlöningskostnader för riksbankens vaktpersonal vid genomförandet

av den nu ifrågasatta löneregleringen — ålderstillägg och pensionsunderlag oräknat

— uppgår till 30,050 kronor.

I sin framställning om tillfälligt lönetillägg anhålla vaktmästarna, att detta

måtte få utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1918, så att de bleve fullt

likställda med de statstjänare, varmed de jämfördes år 1914.

Fullmäktige tillstyrka, att den för vaktpersonalen föreslagna löneregleringen

måtte få tillämpas från och med ingången av detta år, ävensom att — då vaktmästarna

inom statsförvaltningen fått sin avlöningsförbättring redan från och med

år 1918 — riksbankens vaktpersonal för sistnämnda år måtte få komma i åtnjutande

av tillfällig avlöningsförbättring till belopp motsvarande vad här ovan föreslagits att

gälla från och med år 1919.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr t>2.

5

Vidare hava fullmäktige i riksgäldskontoret i en till bankoutskottet

avlåten, den 27 sistlidna mars dagtecknad skrivelse beträffande vaktpersonalen

vid riksgäldskontoret anfört följande:

»I samband med 1917 års lönereglering för riksgäldskontorets tjänstemän och

kvinnliga biträden höjdes även avlöningen för vaktmästarepersonalen inom verket.

Förste vaktmästarens löneförmåner, som dessförinnan utgjort 1,800 kronor med ett

ålderstillägg å 200 kronor, bestämdes till 2,000 kronor med bibehållande av sagda

ålderstillägg. För vaktmästarna uppgick avlöningen före nämnda lönereglering till

1,400 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor; numera utgör densamma

1,650 kronor med två ålderstillägg å 150 kronor, utvisande en höjning av

begynnelseavlöningen med 250 kronor och av slutavlöningen med 150 kronor.

De avlöningsförmåner, vilka för närvarande tillkomma riksgäldskontorets vaktmästare,

äro i det närmaste lika med dem, som genom beslut av 1918 års riksdag tillerkänts

förste vaktmästare och vaktmästare i statsdepartementen och de centrala

ämbetsverken. Riksbankens och riksgäldskontorets vaktmästare äro i avseende på

löneförmåner likställda endast med den skillnad, att en av riksgäldskontorets vaktmästare

åtnjuter fri bostad i riksdagshuset mot 400 kronors avdrag å lönen. Någon

med förste vaktmästartjänsten i riksgäldskontoret fullt jämförlig befattning finnes

ej i riksbanken; övervaktmästaren i banken, vilken tillika är brandmästare, har

betydligt förmånligare avlöningsvillkor än förste vaktmästaren i riksgäldskontoret.

Enligt vad fullmäktige under hand inhämtat, hava vaktmästarna vid riksbankens

huvudkontor — under hänvisning till 1918 års lagtima riksdags beslut om reglering

av löneförhållandena för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare i de

centrala ämbetsverken m. 11. myndigheter — i en till bankoutskottet ställd skrivelse

anhållit, att dem måtte tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg å 550 kronor att utgå

retroaktivt från och med den 1 januari 1918. Såsom skäl härför åberopa riksbankens

vaktmästare, att de av löneregleringskommittén i dess förslag år 1914 till

ny avlöningsstat likställts med preparatorerna vid Karolinska institutet och två

andra vetenskapliga institutioner. Dessa befattningshavare, vilka enligt 1918 års

stater haft samma begynnelseavlöning som riksbankens vaktmästare, erhöllo genom

beslut av samma års riksdag en löneförbättring av 550 kronor årligen att utgå från

och med år 1919 ävensom en tillfällig avlöningsförbättring för år 1918 å samma

belopp.

I anledning av denna framställning hava fullmäktige i riksbanken föreslagit

en definitiv reglering av lönerna för bankens vaktpersonal och därvid förordat, att

nämnda personal måtte komma i åtnjutande av enahanda förmån som den grupp

befattningshavare, med vilken den tidigare jämställts, eller preparatorerna, och

vilkas lön och tjänstgöringspenningar blivit höjda med 400 respektive 150 kronor.

Tillika hemställa bankofullmäktige, att ålderstilläggen för riksbankens vaktmästare,

vilka för närvarande äro två, vartdera å 150 kronor, och utgå efter 5 och 10 år,

måtte bestämmas till tre, vart och ett å 100 kronor, att tillträdas efter respektive

3, 6 och 9 års väl vitsordad tjänstgöring.

Då riksgäldskontorets vaktbetjaning, i likhet med vad hittills i regel varit

fallet, synes böra i avlöningshänseende likställas med motsvarande personal inom

riksbanken, vilja riksgäldsfullmäktige hemställa, att samma löneförhöjning, som av

bankofullmäktige föreslagits för riksbankens vaktmästare, även måtte komma riks
-

Riksgälda•

kontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Riksdagens

hus.

gäldskontorets förste vaktmästare och vaktmästare tillgodo, och att deras avlöning

alltså höjes med 550 kronor, varav 400 kronor skulle tillhöra lönen och återstående

150 kronor tjänstgöringspenningarna. Likaledes torde en reglering av ålderstilläggen,

vilka i gällande stat äro bestämda för förste vaktmästaren till ett å 200 kronor efter

5 år och för vaktmästare till två å 150 kronor efter 5 och 10 år, böra vidtagas i överensstämmelse

med bankofullmäktiges förslag, och följaktligen samtliga vaktmästares

ålderstillägg fastställas till tre a 100 kronor, att åtnjutas efter 3, 6 och 9 års

tjänstgöring. För förste vaktmästaren innebär detta ett extra lönetillägg av 100

kronor, vilket ej kommer de övriga vaktmästarna till godo.

Med bifall till bankoutskottets hemställan i dess utlåtande nr 27 medgav

1918 års riksdag, att förste vaktmästaren i riksgäldskontoret C. J. Johansson finge

från och med ingången av samma år komma i åtnjutande av det till hans tjänst

hörande ålderstillägget å 200 kronor. Då Johansson tillträdde sin tjänst såsom

förste vaktmästare den 1 januari 1915, har han ännu ej hunnit intjäna den tid av

sex år, som i händelse fullmäktiges ovan framställda förslag godkännes, erfordras

för utgåendet av de båda första ålderstilläggen å 100 kronor vardera. För att

Johansson till följd härav ej måtte beträffande rätten till ålderstillägg komma i en

sämre ställning än han nu innehar, torde medgivande böra lämnas för honom att

från början av innevarande år uppbära två ålderstillägg enligt den nya staten.

Om den av fullmäktige nu föreslagna löneregleringen för riksgäldskontorets

vaktpersonal genomföres, bör detta givetvis föranleda till en höjning av de pensionsunderlag,

som för vaktmästartjänsterna äro upptagna i avlöningsstaten. I sådant

avseende få fullmäktige, i anslutning till bankofullmäktiges förslag, hemställa, att

pensionsunderlaget för förste vaktmästareänsten höjes från 1,400 kronor till 1,800

kronor och för vaktmästartjänst från 1,200 kronor till 1,600 kronor.»

Fullmäktige föreslå, att de högre avlöningsförmånerna må åtnjutas

från ingången av år 1919.

Därjämte hava fullmäktige i riksgäldskontoret i en till bankoutskottet

avlåten, likaledes den 27 sistlidna mars dagtecknad skrivelse

beträffande tjänstinnehavare vid riksdagens hus anfört följande:

»Enligt den av 1917 års riksdag fastställda avlöningsstaten vid riksdagens

hus äro därstädes anställda fem ordinarie befattningshavare, nämligen en övervaktmästare,

en övermaskinist, en förste eldare och två portvakter.

Samtliga dessa tjänstinnehavare hava under nästlidna mars månad i skrivelser

till fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om förbättring av de löneförmåner,

vilka enligt berörda avlöningsstat tillkomma dem.

Övervaktmästaren L. Mårtensson anhåller sålunda, att den för hans tjänst

bestämda begynnelseavlöningen 2,600 kronor måtte höjas till 3,500 kronor samt att

den förhöjda avlöningen måtte utgå från innevarande års början.

Övermaskinisten H. Teorell, som år 1917 tillträdde sin nuvarande befattninghemställer,

att ett personligt lönetillägg från och med år 1919 måtte tillerkännas

honom, motsvarande beloppet av honom efter 5 och 10 års tjänstgöring tillkommande

ålderstillägg å sammanlagt 600 kronor.

Förste eldaren O. Berg begär, utan att uppgiva något bestämt belopp, förbättrade

löneförmåner och att dessa förmåner måtte räknas från 1919 års början.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

7

Slutligen anhålla portvakterna M. Karlsson och C. H. Larsson i en gemensam

skrivelse, att grundlönen för deras befattningar — som för närvarande utgör

1,600 kronor årligen — måtte höjas till 200 kronor per månad, motsvarande en

årsavlöning av 2,400 kronor.

Med anledning av dessa framställningar, varav bestyrkta avskrifter härmed

överlämnas, få fullmäktige anföra följande.

I särskilda skrivelser av denna dag hava fullmäktige hos bankoutskottet

gjort framställning'' om lönereglering för befattningshavare vid riksgäldskontoret.

För tjänstemännen har därvid begärts en tilltällig avlöningsförbättring, växlande

mellan 1,000 och 800 kronor för de olika tjänstegraderna. Under åberopande av

en av bankofullmäktige till bankoutskottet avlåten framställning hava fullmäktige

för riksgäldskontorets vaktbetjäning föreslagit en höjning av dess i stat upptagna

löneförmåner, för förste vaktmästaren uppgående till 650 kronor och för vaktmästare

till 550 kronor.

Under förutsättning att löneförhöjning beviljas för riksgäldskontorets vaktmästare,

synes även personalen vid riksdagens hus böra komma i åtnjutande av

någon förhöjning; och få fullmäktige i avseende därpå framlägga nedanstående förslag.

Beträffande övervaktmästarens åligganden, torde böra erinras om att han har

att utöva närmaste tillsyn över lokalerna i riksdagshuset med däri förvarade möbler

och andra inventarier, emottaga och utlämna för riksdagens behov anskaffat tryckpapper

och övriga förbrukningsartiklar, anmäla uppkomna brister å själva fastigheten

eller å inventarier samt övervaka, att beslutade reparationer och ändringsarbeten

verkställas på bestämd tid och i överensstämmelse med därför fastställda

arbetsbeskrivningar eller kostnadsförslag. Vidare har han att utöva förmanskap

över all vaktpersonal, som är anställd såväl hos riksdagen, som ock under den

tid, då riksdagen ej är samlad, hos de i riksdagshuset arbetande kommittéerna.

Slutligen åligger det honom att hava tillsyn över städnings- och renhållningsarbetet

inom riksdagshuset.

De många och olikartade göromål, som sålunda tillhöra övervaktmästarens

tjänst, ställa på tjänstens innehavare stora anspråk på praktisk duglighet i förening

med en oavlåtlig uppmärksamhet och intresse för tjänsten. Med hänsyn härtill

anse fullmäktige skäligt, att övervaktmästaren erhåller förbättring i sin avlöning

med samma belopp, som det för riksgäldskontorets tjänstemän inom första lönegraden

föreslagna, eller 800 kronor, varav 500 kronor böra tillhöra lönen och återstående

300 kronor tjänstgöringspenningarna.

Enahanda löneförbättring, som nu ifrågasatts för övervaktmästaren, torde

även böra tillerkännas över maskinisten vid riksdagshuset, vilken i avlöningshänseende

är likställd med övervaktmästaren. Overmaskinisten har att leda och ansvara

för husets uppvärmning och ventilation samt hava tillsyn över värmeledningen

därstädes, gas-, vatten- och avloppsledningarna samt de elektriska anläggningarna

inom riksdagshuset. För att övermaskinisten må kunna fylla de fordringar, som en

ekonomiskt och tekniskt tillfredsställande skötsel av nämnda ledningar och anläggningar

måste ställa på honom, måste han äga såväl nödig teoretisk fackutbildad

som ock stor praktisk erfarenhet. Fullmäktige anse sig alltså böra förorda att

jämväl övermaskinistens avlöning höjes med 800 kronor, fördelade på lön och tjänstgöringspenningar

på sätt nyss angivits beträffande övervaktmästartjänsten.

För förste eldaren samt de båda portvakterna vid riksdagshuset vilja fullmäktige

föreslå samma avlöningsförhöjning som för vaktmästare i riksgäldskontoret

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Biksdagsbib■

lioteket.

Justifieom
budsmaus
expeditionen.

eller 550 kronor, varav 400 kronor såsom lön och 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

I avseende å portvakternas nuvarande löneförmåner anse sig fullmäktige

höra meddela, att deras hustrur åtnjuta särskild ersättning för det biträde, de lämna

sina män vid vissa till dessas tjänst hörande göromål. Denna ersättning har under

år 1918 uppgått till 350 kronor för portvakten Karlssons hustru och till 300 kronor

för portvakten Larssons hustru.

Samtliga av fullmäktige nu ifrågasatta löneförhöjningar torde böra anvisas

att utgå från början av innevarande år.

Därest ovanberörda förslag till lönereglering för personalen vid riksdagshuset

bifalles, böla i sammanhang därmed de för ifrågavarande tjänster fastställda pensionsunderlagen

förändras. Höjningen av dessa torde för var och en av tjänsterna

bestämmas lika med den del av avlöningstillägget, som enligt förslaget skall tillhöra

lönen, dock med avdrag av 100 kronor eller det belopp, som anses motsvara

det inom statsförvaltningen förekommande ortstillägget.»

Med avseende å vaktpersonalen vid riksdagsbiblioteket bar styrelsen

för biblioteket i en till bankoutskottet avlåten, den 16 december 1918

dagteckuad skrivelse anfört följande:

»I riksdagens skrivelse till Konungen den 1 juni 1918 (nr 273) i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralförvaltningsbibliotek

anföres bland annat följande:

’I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må vidare erinras,

att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner nyligen förelagts

riksdagen, men att denna fråga ännu icke blivit slutbehandlad. Då den nya staten,

såsom nedan synes, skall träda i kraft den 1 januari 1919, torde emellertid, därest

en sådan allmän lönereglering kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande

års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner

bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.’

Med hänsyn till att här omnämnda lönereglering sedermera genom riksdagens

beslut kommit till stånd, såsom riksdagens skrivelse till Konungen den 15 juni 1918

(nr 415) omförmäler, får styrelsen för riksdagsbiblioteket härmed hemställa, att

utskottet behagade föreslå riksdagen besluta, att avlöningsförmånerna för riksdagsbibliotekets

förste vaktmästare och vaktmästare måtte bringas i överensstämmelse

med de förmåner, som numera tillkomma motsvarande tjänstebefattningar inom

statsförvaltningen, samt att dessa förmåner måtte komma vederbörande till godo

räknat från och med den 1 januari 1919.»

I sin till innevarande års riksdag avgivna ämbetsberättelse (sid.

199—201) har riksdagens justitieombudsman under rubriken »Framställning

angående avlöningsförbättring till vaktmästaren vid justitieombudsmansexpeditionen»

anfört följande:

»Enligt beslut av 1916 års riksdag skall den årliga avlöningen för vaktmästaren

vid justitieombudsmansexpeditionen utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

9

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej

utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10

år med ytterligare 100 kronor. Därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter

fri bostad med bränsle, skall från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250

kronor årligen. Jämlikt nämnda riksdagsbeslut .skola i övrigt de för justi ti ekanslersexpeditionen

gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen.

På grund av beslut av 1909 års riksdag utgick till vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen

från och med år 1910 en avlöning av 1,200 kronor, därav 700

kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,

vilken lön kunde efter 5 är höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare

100 kronor. Därest denna vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt

bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej till honom utgå

ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och en i

ämnet väckt motion medgivit viss reglering av löneförhållandena m. m. för vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, har Kungl. Maj:t genom kungörelse

den 1 november 1918 bestämt, bland annat, att från och med år 1919 skall

till vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen utgå avlöningsförbättring med följande

tillägg till den honom förut enligt vederbörlig avlöningsstat tillkommande begynnelseavlöning,

nämligen lön 200 kronor och tjänstgöringspenningar 200 kronor,

eller tillhopa 400 kronor.

Vidare har i samma kungörelse stadgats, att beträffande ålderstillägg skall

för befattningshavare å stat i stället för hittillsvarande bestämmelser gälla, att

lönen kan höjas med 100 kronor efter 3 år, med ytterligare 100 kronor efter 6 år

och med än ytterligare 100 kronor efter 9 år.

Efter det 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och

en i ämnet väckt motion tillika medgivit att för år 1918 ifrågavarande befattningshavare

finge åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring med iakttagande i tillämpliga

delar av enahanda grunder och villkor, som av riksdagen föreslagits att gälla beträffande

avlöningsförbättring till sådana befattningshavare från och med år 1919,

har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 10 september 1918 bestämt, att tillfällig avlöningsförbättring

skulle under 1918 utgå till bland andra vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen

med 395 kronor, varav lön 195 kronor och tjänstgöringspenningar

200 kronor, ävensom att sådan befattningshavare, som i kungörelsen avsåges

och vore berättigad till ålderstillägg, kunde åtnjuta avlöningsförbättring i form av

ålderstillägg med 100 kronor efter 3 år, ytterligare 100 kronor efter 6''år och

än ytterligare 100 kronor efter 9 år.

Från vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen O. Ostlund har till

justitieombudsmannen inkommit en så lydande skrift:

''Till riksdagens herr justitieombudsman.

Härmed får jag vördsamt anhålla, att herr justitieombudsmannen ville hos

riksdagen utverka, att mina avlöningsförmåner måtte höjas till samma belopp, som

numera åtnjutes av vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen enligt kungl. kunBihang

till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 höft. (Nr 52.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Militie
ombudsmcins
expeditionen.

görelsen den 1 november 1918; och underkastar jag mig de för åtnjutande av avlöningsförbättring

enligt samma kungörelse stadgade villkor och bestämmelser.

Stockholm den 27 december 1918.

O. Östlund.''

Under år 1918 har Ostlund, som varit anställd vid expeditionen i 17 år,

uppburit i avlöning 1,400 kronor, därav 350 kronor i tjänstgöringspenningar. Därjämte

har Östlund under samma år uppburit i. krigstidstillägg 831 kronor 67 öre

och i extra krigstidstillägg 420 kronor 75 öre. Östlund åtnjuter ej fri bostad.

Vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen lärer beträffande tjänstgöringsförhållandena

kunna i alla avseenden jämställas med vaktmästaren åjustitiekanslersexpeditionen.

Goda skäl synas därför tala för, att han jämväl i avlöningshänseende

jämställes med nämnda befattningshavare.

Då den i avlöningsstaten för justitieombudsmansexpeditionen införda bestämmelsen,

att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla även''

för justitieombudsmansexpeditionen, icke synes mig kunna innebära, att justitieombudsmannen

skulle vara berättigad att själv bevilja Östlund ifrågavarande avlöningstillägg,

har jag ansett mig böra hänskjuta frågan till riksdagens prövning.

På nu anförda skäl får jag vördsamt hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

tillerkännes samma avlöningsförbättring från och med år 1919, som enligt

kungl. kungörelsen den 1 november 1918 tillkommer vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen,

på de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av avlöningsförbättringen

stadgas i nämnda kungörelse;

samt att till nuvarande vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen utbetalas

en gratifikation å 495 kronor, motsvarande avlöningsförbättring för år 1918

jämte krigstidstillägg och extra krigstidstillägg.»

Slutligen har riksdagens militieombudsman i sin till innevarande

års riksdag avlåtna ämbetsberättelse (sid. 392—395) under rubriken

»Framställning till riksdagen angående avlöningsförbättring för vaktmästaren

vid militieombudsmansexpeditionen» anfört följande:

»Enligt beslut av 1916 års riksdag skall den årliga avlöningen för vaktmästaren

å militieombudsmansexpeditionen utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som

ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter

10 år med ytterligare 100 kronor. Vidare gäller att, därest vaktmästaren i denna

sin egenskap åtnjuter fri bostad med bränsle, från den del av hans avlöning, som

ej utgör tjänstgöringspenningar, så länge nämnda förmån kvarstår, skall avdragas

ett belopp av 250 kronor årligen. Slutligen innehåller nämnda riksdagsbeslut att i

övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas

åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens

beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen ävensom att den person,

som för närvarande är anställd såsom vaktmästare å militieombudsmansexpeditio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets ullålande Nr 52.

11

nen må, i ocli för ålderstillägg enligt de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna,

få räkna sig till godo den tjänstgöring han fullgjort på grund av sin förutvarande

anställning i motsvarande befattning hos militieombudsmannen.

Enligt beslut av 1909 års riksdag utgick till vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen

från och med år 1910 en avlöning av 1,200 kronor, därav 700

kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,

vilken lön kunde efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare

100 kronor. Därest denna vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt

bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstod, ortstillägg ej till honom utgå ävensom

å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och en i

ämnet väckt motion medgivit viss reglering av löneförhållandena m. m. för vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, har Kungl. Maj:t genom kungörelse

den 1 november 1918 bestämt bland annat att från och med år 1919 skall

till vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen utgå avlöningsförbättring med följande

tillägg till den honom förut enligt vederbörlig avlöningsstat tillkommande begynnelseavlöning,

nämligen

lön ........................................... kronor 200

tjänstgöringspenningar............ » 200

Summa kronor 400.

Vidare har i samma kungörelse stadgats att beträffande ålderstillägg skall

för befattningshavare å stat, i stället för hittillsvarande bestämmelser, gälla, att

lönen kan höjas med 100 kronor efter 3 år, med ytterligare 100 kronor efter 6 år

och med än ytterligare 100 kronor efter 9 år.

I fråga om bostads- med flera förmåner har, likaledes med ändring av hittillsvarande

stadganden bestämts, att, därest bostad med bränsle anvisas åt i kungörelsen

avsedd befattningshavare i Stockholm som icke enligt stat åtnjuter fria

sådana förmåner, skall av lönen härför avstås ett belopp av 300 kronor.

Riksdagen har därjämte enligt underdånig skrivelse den 15 juni 1918, nr 415,

medgivit att för år 1918 ifrågavarande befattningshavare finge åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring

med iakttagande i tillämpliga delar av enahanda grunder och

villkor, som av riksdagen föreslagits att gälla beträffande avlöningsförbättring till

sådana befattningshavare från och med år 1919.

Från vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen Carl Lindell har till

militieombudsmannen inkommit en så lydande anhållan:

''Till riksdagens herr militieombudsman.

Härmed får jag vördsamt anhålla att herr militieombudsmannen ville hos

riksdagen utverka att mina avlöningsförmåner måtte höjas till samma belopp, som

numera åtnjutes av vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen enligt kungl.

kungörelsen den 1 november 1918; och underkastar jag mig de för åtnjutande av

avlöningsförbättring enligt samma kungörelse stadgade villkor och bestämmelser.

Stockholm den 27 december 1918.

Carl Lindell.’

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Utskottet.

Vaktmästare

vid riksbankens

huvud kontor

och vid riksgäldskontor

et.

Lindell antogs av mig den 31 maj 1915 att från och med den 1 därpå följande

juni vara vaktmästare vid militieomhudsmansexpeditionen.

Under år 1918 har Lindell, som åtnjuter förmånen av fri bostad med bränsle,

uppburit i avlöning 950 kronor, därav 350 kronor i tjänstgöringspenningar. Därjämte

har Lindell, som är gift, under samma år uppburit i krigstidstillägg 681 kronor

66 öre, i krigstidshjälp 120 kronor, i extra krigstidstillägg 356 kronor 25 öre

och i extra krigstidshjälp 60 kronor.

Vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen lärer beträffande tjänstgöringsförhållandena

kunna i allt jämställas med vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen.

Billighetsskäl synas fördenskull tala för att han jämväl i avlöningshänseende

jämställes med nämnda befattningshavare.

Därest Lindell för år 1918 erhållit samma avlöningsförhöjning som vaktmästaren

å justitiekanslersexpeditionen, hade han i krigstidstillägg erhållit ytterligare

116 kronor 67 öre och i extra krigstidstillägg ytterligare 131 kronor 25 öre.

Någon höjning i krigstidshjälpen och extra krigstidshjälpen hade i anledning härav

icke kunnat tillkomma Lindell.

Då den i avlöningsstaten för militieomhudsmansexpeditionen efter angivande

av vederbörande löneförmåner införda bestämmelsen, att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen

gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas

åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla

även för militieomhudsmansexpeditionen, icke kan anses otvetydigt innebära att

militieombudsmannen är berättigad att själv bevilja Lindell ifrågavarande avlöningstillägg,

har jag ansett mig böra hänskjuta frågan till riksdagens prövning.

På nu anförda skäl får jag vördsamt hemställa att riksdagen måtte besluta,

att vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen tillerkännes samma avlöningsförbättring

från och med år 1919, som enligt kungl. kungörelsen den 1 november

1918 tillkommer vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen, på de villkor

och bestämmelser, som för åtnjutande av avlöningsförbättringen stadgas i nämnda

kungörelse;

samt att till nuvarande vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen må

utbetalas en gratifikation å 597 kronor 92 öre, motsvarande vad efter nämnda grunder

skulle utgått till Lindell såsom avlöningsförbättring för år 1918 jämte krigstidstillägg

och extra krigstidstillägg därå efter avdrag för ytterligare 50 kronor för

bostad med bränsle.»

Vaktmästare vid riksbankens huvudkontor åtnjuter för närvarande

en avlöning av 1,650 kronor, därav 1,100 lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg efter 5 och 10

år å 150 kronor. Pensionsunderlaget utgör 1,200 kronor.

Vid fastställandet vid 1914 års senare riksdag av denna avlöning

hade som jämförelsepunkt tjänat de avlöningsförmåner, som då tillkommo

vissa preparatorer och andra därmed likställda befattningshavare vid

karolinska institutet, veterinärhögskolan och naturhistoriska riksmuseet,

d. v. s. 1,650 kronor jämte två ålderstillägg å 100 kronor. Löneregleringskommitténs

i ämnet avgivna förslag gick också ut på ett dylikt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

13

likställande och godkändes kommitténs förslag av riksdagen allenast

med den ändring, att ålderstilläggen bestämdes till 150 kronor i stället

för 100 kronor.

Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag blevo emellertid avlöningsförmånerna

för preparatorer höjda till 2,200 kronor, därav 1,300 kronor

lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor,

efter 3, 6 och 9 år. Högsta pensionsunderlaget för preparator utgör

1,600 kronor.

Nu hava bankofullmäktige för vaktmästare vid riksbankens huvudkontor

föreslagit en avlöning av 2,200 kronor, därav 1,500 kronor lön

och 700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter 3, 6 och 9

år komma tre ålderstillägg å 100 kronor, ävensom ett pensionsunderlag

å 1,600 kronor.

Då sålunda enligt fullmäktiges förslag den förutvarande likställigheten

i avlöningshänseende mellan ifrågavarande vaktmästare och omförmälda

preparatorer skulle allt fortfarande äga tillämpning, synas icke

några befogade erinringar kunna framställas mot detta förslag.

Riksgäldskontorets vaktmästare äro för närvarande i avseende a avlöning

jämställda med vaktmästare vid riksbankens huvudkontor, och

hava nu riksgälds fullmäktige för de förra föreslagit enahanda avlöningsförmåner

och pensionsunderlag, som beträffande de senare innefattas i

banko fullmäktiges omförmälda förslag. Den nuvarande likställigheten

mellan ifrågavarande vaktmästar kategori er synes böra upprätthållas, i

följd varav riksgäldsfullmäktiges förslag i berörda hänseende ansetts

böra förordas.

Vice brandmästaren vid riksbankens huvudkontor åtnjuter för närvarande,

utom vissa naturaförmåner, en begynnelseavlöning av 1,800

kronor, därav 1,100 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget

utgör 1,300 kronor.

Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i enlighet

med vad löneregleringskommittén härutinnan föreslagit. I sitt förslag

rörande denne befattningshavare hade kommittén tagit till jämförelse

den avlöning, som kommittén då föreslagit och sedermera bestämdes

för maskinisten vid naturhistoriska riksmuseets avdelningar vid

Freskati.

Vid 1918 års lagtima riksdag höjdes avlöningen för omförmälda

maskinist vid naturhistoriska riksmuseum till 2,2-00 kronor jämte rätt

Vice brandmästaren

vid

riksbankens

huvudkontor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Biträdande

maskinisten

vid riksbankens

huvudkontor.

Övervaktmästaren

och

maskinisten

vid riksbankens

huvudkon* or

samt övervaktmästaren

och

övermaskinisten

vid

riksdagens

hus.

till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Högsta pensionsunderlaget

utgör 1,600 kronor.

Bankofullmäktiges förslag beträffande vice brandmästaren innebär,

att den nuvarande relationen mellan dennes och övriga vid riksbankens

huvudkontor anställda vaktmästares avlöningar skulle bibehållas, varigenom

vice brandmästaren skulle fortfarande åtnjuta en kontant avlöning,

som med 150 kronor överstiger övriga vaktmästares. Hans avlöning

skulle enligt fullmäktiges förslag utgöra 2,350 kronor, därav

1,500 kronor lön och 850 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till

tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år, och skulle pensionsunderlaget

fastställas till 1,700 kronor.

Skulle nu den förutvarande likställigheten i avlöningshänseende

mellan ifrågavarande befattningshavare och maskinisten vid naturhistoriska

riksmuseum upprätthållas, komme den förre att erhålla enahanda

kontanta avlöningsförmåner, som föreslagits för de vid huvudkontoret

anställda vaktmästarna. Hans mera kvalificerade åligganden skulle

allenast kompenseras genom ovan angivna naturaförmåner. Om ock

tvekan kan synas råda rörande lämpligheten av att frångå en av riksdagen

en gång godtagen jämförelse av det slag, varom här är fråga, synes

dock i förevarande fall fog förefinnas för ett tillstyrkande av fullmäktiges

förslag.

Samma kontanta avlöningsförmåner ävensom pensionsunderlag,

som föreslagits för vice brandmästaren, synas böra tillkomma biträdande

maskinisten, vilken även torde böra upptagas på ordinarie stat.

Övervaktmästaren och maskinisten vid riksbankens huvudkontor

åtnjuta för närvarande var för sig, förutom bostad med bränsle ävensom

viss belysningsersättning, en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500

kronor lön . och 900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kan komma

ett ålderstillägg å 200 kronor efter 5 år. Pensionsunderlaget utgör

1,600 kronor.

Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i enlighet

med löneregleringskommitténs förslag. Kommittén hade vid avgivande

av sitt förslag beträffande bemälda befattningshavare framhållit önskvärdheten,

att de bleve i avlöningshänseende väsentligen likställda med

övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset. Sistnämnda

befattningshavare åtnjöto nämligen då en kontant avlöning av 2,400

kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 200 kronor efter 5 år.

Sedermera blevo emellertid vid 1917 års riksdag avlöningsför
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

15

månerna för bemälda tjänstinnehavare vid riksdagens lins höjda till

2,600 kronor jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor;

efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget fastställdes till 1,800 kronor.

Nu hava bankofullmäktige för övervaktmästaren och maskinisten

vid riksbankens huvudkontor föreslagit för vardera en kontant avlöning

av 2,950 kronor, därav 1,900 kronor lön och 1,050 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och

9 år. Pensionsunderlaget skulle utgöra 2,000 kronor. Fullmäktige

hava härvid utgått ifrån att samma avlöningsförhöjning å 550 kronor,

som enligt deras förslag skulle tillkomma vaktmästarna vid riksbankens

huvudkontor, jämväl borde tillgodoföras ifrågavarande befattningshavare.

För övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset hava

riksgäldsfullmäktige nu föreslagit en kontant avlöning av 3,400 kronor,

därav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar. Om

åld er stilläggen är i riksgäldsfullmäktiges skrivelse intet nämnt, men det

torde få förutsättas, att de fortfarande skulle vara två å 300 kronor efter

5 och 10 år. Pensionsunderlaget skulle utgöra 2,200 kronor. Avlöningsförhöjningen,

vilken utgör 800 kronor, är, enligt vad fullmäktige erinrat,

densamma, som enligt fullmäktiges förslag skulle tillkomma riksgäldskontorets

tjänstemän inom första lönegraden.

Den jämställdhet i avlöningshänseende, som år 1914 ansågs böra

råda mellan övervaktmästaren och maskinisten vid riksbankens huvudkontor,

å ena, samt övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset,

å andra sidan, blev vid 1917 års riksdag uppgiven, då avlöningarna

för sistnämnda befattningshavare höjdes. Att söka återupprätta

denna likställighet synes, hur önskligt det än vore ur synpunkten

att erhålla mera enhetliga avlöningsbestämmelser, numera näppeligen

kunna motiveras. Otvivelaktigt är nämligen, att de göromål, som vederbörande

befattningshavare vid riksdagshuset hava att fullgöra, blivit i

såväl kvantitativt som kvalitativt avseende med tiden allt mer omfattande

och krävande, och de faktiska förhållandena, sådana de under senare

tid utvecklat sig, synas tala för ett frångående av ovanberörda likställighet.

Vad då angår de avlöningsbelopp och pensionsunderlag, som av

vederbörande fullmäktige föreslagits för ifrågavarande befattningshavare,

torde de beräkningsgrunder, som tjänat till utgångspunkter för berörda

förslag, icke kunna lämna rum för några anmärkningar.

Icke heller torde något vara att erinra mot att övervaktmästaren

Ekstrandh, därest han ingår på den nya staten, må komma i åtnjutande

av här föreslagna förbättring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

_________ Förste vaktmästare vid riksgäldskontor åtnjuter för närvarande

mästare vid en avlöning av 2,000 kronor, därav 1,400 kronor lön och 600 kronor

*kontorct. tjänstgöringspenningar, vartill kan efter fem år komma ett ålderstillägg

å 300 kronor. Pensionsunderlaget utgör 1,400 kronor.

För denne befattningshavare hava riksgäldsfullmäktige nu föreslagit

en avlöning av 2,550 kronor, därav 1,800 kronor lön och 750

kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg å 100

kronor efter 3, 6 och 9 år ävensom ett pensionsunderlag av 1,800 kronor.

Enär förslaget innebär, att samma avlöningstillägg, 550 kronor,

som föreslagits för vaktmästare vid riksbankens huvudkontor och vid

riksgäldskontoret, ävenledes skulle komma ifrågavarande förste vaktmästare

till del, synes någon erinran mot detsamma icke kunna göras.

På skäl, som av fullmäktige anförts, har utskottet ansett sig höra

tillstyrka, att förste vaktmästaren C. J. Johansson må komma i åtnjutande

av två ålderstillägg från och med innevarande år.

Förste eldare vid riksdagens hus åtnjuter för närvarande en avochTrZkt

löning av 1,700 kronor, därav 1,200 kronor lön och 500 kronor tjänstvid

riksdagens o-öringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5

och 10 år. Pensionsunderlaget utgör 1,300 kronor.

Portvakt vid riksdagens hus har nu en avlöning av 1,600 kronor,

därav 1,100 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte

rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget

utgör 1,200 kronor.

Riksgäldsfullmäktiges förslag i fråga om dessa befattningshavare

innebär en avlöningsförhöjning av samma belopp som för vaktmästarna

vid riksbankens huvudkontor och vid riksgäldskontoret eller alltså 550

kronor. Avlöningen för förste eldare skulle följaktligen bliva 2,250 kronor,

därav 1,600 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, och för

portvakt 2,150 kronor, därav 1,500 kronor lön och 650 kronor tjänsto-öringsoenningar.

Pensionsunderlagen hava föreslagits skola höjas för

förste eldare till 1,600 kronor och för portvakt till 1,500 kronor. Om

ålderstillägg är i förslaget intet nämnt.

I fråga om de föreslagna avlöningarna och pensionsunderlagen

torde icke°vara något annat att erinra än att pensionsunderlaget för

portvakt, vilken hittills i detta avseende varit likställd med vaktmästare

i riksgäldskontoret, synes böra erhålla samma pensionsunderlag som

dessa. I stället för nuvarande ålderstillägg, två å 150 kronor efter 5

och 10 år, böra, i likhet med vad som föreslagits för omförmälda vaktmästare,

fastställas tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

17

Vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och

Malmö åtnjuter för närvarande en kontant avlöning av 1,350 kronor,

därav 800 kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt

till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget

utgör 1,200 kronor.

Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i huvudsaklig

anslutning till löneregleringskommitténs därutinnan avgivna förslag.

Vid avgivande av sitt förslag hade kommittén för ifrågavarande

tjänstinnehavare förordat enahanda begynnelseavlöning som för förste

vaktmästare vid centralt ämbetsverk, dock med avdrag för dessa senare

tillkommande ortstillägg.

Jämlikt beslut av 1918 års lagtima riksdag har avlöningen för

förste vaktmästare i centralt ämbetsverk höjts till 1,900 kronor, därav

1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor

ortstillägg, vartill kunna komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3,

6 och 9 år.

Bankofullmäktige hava nu för ifrågavarande vaktmästare i Göteborg

och Malmö föreslagit en kontant avlöning av 1,900 kronor, därav

1,200 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till

tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget

skulle utgöra 1,600 kronor. Förslaget innebär en löneförhöjning av

550 kronor eller alltså av enahanda storlek, som förordats för huvudkontorets

vaktmästare.

Ett bifall till fullmäktiges förslag beträffande förevarande tjänstinnehavare

skulle medföra ett frångående av den nuvarande av riksdagen

godtagna likställigheten mellan dessa och förste vaktmästare i

centrala ämbetsverk. Då några särskilda skäl för en sådan åtgärd icke

föreligga, torde denna likställighet alltjämt böra upprätthållas. I anslutning

härtill och med avdrag för befattningshavare i Stockholm tillkommande

ortstillägg bör vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor

i Göteborg och Malmö tillerkännas en kontant avlöning av 1,750 kronor,

därav 1,000 kronor synas böra utgöra lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och

9 år. Högsta pensionsunderlaget för förste vaktmästare i centralt ämbetsverk

utgör för närvarande 1,400 kronor. Enahanda belopp torde böra

fastställas såsom pensionsunderlag för vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor

i Göteborg och Malmö.

Gårdskarl vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö

åtnjuter för närvarande i kontant avlöning 900 kronor, därav 500 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 käft. (Nr 52.) 3

Vaktmästare

vid riksbanfetus

avdelningskontor

1

G (i teborg och

Malmö.

Gårdskarl vid

riksbanker.s

avdelnings
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Kontor i Göte- jön och 400 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två åldersbMaimt

tillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget utgör 900

kronor.

Bankofullmäktig^ hava nu för dessa föreslagit en avlöning av 1,450

kronor, därav 900 kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget

skulle utgöra 1,300 kronor.

Fullmäktiges förslag innebär en förhöjning av begynnelseavlöningen

med 550 kronor eller alltså samma belopp, som av fullmäktige förordats

för övriga ovan omförmälda befattningshavare. Erhålla nu emellertid

vaktmästarna vid ifrågavarande avdelningskontor en förhöjning av sin

begynnelseavlöning från 1,350 kronor till 1,750 kronor eller alltså med

400 kronor, synes lämpligt, att avlöningsförhöjningen för ifrågavarande

gårdskarlar icke heller bestämmes till högre belopp än 400 kronor. Med

en dylik förhöjning skulle deras avlöning uppgå till 1,300 kronor, varav

700 kronor synas böra utgöra lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.

Härtill böra komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år.

Pensionsunderlaget torde böra bestämmas till 1,100 kronor.

Vaktmästare Vaktmästare vid riksbankens övriga avdelningskontor i landsorten

Imnkens åtnjuter för närvarande en kontant avlöning av 1,200 kronor, därav 700

Övriga avdel- kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

nmgskontor. ålderstillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget

är 1,000 kronor.

Jämväl denna avlöning fastställdes av 1914 års senare riksdag i

enlighet med löneregleringskommitténs förslag. Kommittén hade beträffande

ifrågavarande befattningshavare utgått från att de borde erhålla

samma begynnelse- och slutavlöning som vaktmästare i allmänhet vid

nvreglerade centrala verk i Stockholm och 150 kronor mera än flertalet

vaktmästare vid länsstyrelserna.

Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag har avlöningen för

vaktmästare vid centralt ämbetsverk höjts till 1,600 kronor, därav 900

kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg,

jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Flertalet

vaktmästare vid länsstyrelserna erhöllo en avlöning av 1,450 kronor

jämte rätt till ålderstillägg på sätt nyss sagts.

Bankofullmäktige hava nu för ifrågavarande vaktmästare vid riksbankens

avdelningskontor i landsorten föreslagit en avlöning av 1,750

kronor, därav 1,100 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensions
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande AV 52.

19

underlaget skulle utgöra 1,400 kronor. Fullmäktiges förslag innebär

sålunda jämväl beträffande dessa vaktmästare en förhöjning av begynnelseavlöningen

med 550 kronor.

Lika litet som beträffande vaktmästarna vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö ett frångående torde böra förordas av den likställighet,

som i avlöningshäuseende varit rådande mellan dessa och förste vaktmästare

i centralt ämbetsverk, lika litet synes man i fråga om vaktmästarna

vid övriga avdelningskontor hava anledning att avvika från

den av riksdagen en gång godtagna jämförelsen mellan dessa och

vaktmästare vid centralt ämbetsverk. Denna likställighet torde fortfarande

böra upprätthållas och avlöningen för ifrågavarande vaktmästare

följaktligen bestämmas till 1,600 kronor, varav 900^ kronor torde böra

utgöra lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar. Ålderstilläggen böra

vara tre å 100 kronor och utgå efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget

bör, i likhet med högsta pensionsunderlaget för vaktmästare vid centralt

ämbetsverk, utgöra 1,200 kronor.

Vad slutligen angår förste vaktmästare och vaktmästare vid riksdagsbiblioteket,

torde ingen erinran vara att göra mot styrelsens för

biblioteket framställning om enahanda avlöningsförmåner med dem, som

numera tillkomma motsvarande tjänstebefattningar inom statsförvaltningen

(kungl. biblioteket).

Enligt beslut av 1916 års riksdag åtnjuter vaktmästare å justitieoch

militieombudsmansexpeditionerna för närvarande en kontant avlöning

av 1,200 kronor, därav 850 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar.

Något pensionsunderlag finnes icke fastställt. Jämlikt åberopade

riksdagsbeslut skola i övrigt de för justitiekanslerns expedition

gällande bestämmelser och villkor gälla för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Vid 1918 års lagtima riksdag höjdes avlöningen

för vaktmästare å justitiekanslersexpeditionen med 400 kronor, därav

200 kronor lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar. Dennes avlöningsförmåner

utgöra sålunda för närvarande lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar

550 kronor, vartill kommer ortstillägg å 150 kronor

eller tillhopa 1,600 kronor. Ålderstilläggen äro tre, vart och ett å 100

kronor, och utgå efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring. Pensionsunderlaget

utgör 1,200 kronor. Samma avlöningsförmåner torde böra

bestömmas för här ifrågavarande vaktmästare. I samband härmed torde

ett pensionsunderlag av 1,200 kronor böra fastställas.

Förste vaktmästare

och

vaktmästare

vid riksdag sbiblioteket.

Vaktmäsi ärna

å justitieombudsmansexpeditionen

och militie•

ombudsmans

expeditionen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

lielr oaktiv

tillämpning

av ny löncstat.

Av vederbörande fullmäktige och styrelse har vidare hemställts,

att den föreslagna nya lönestaten för omförmälda vaktpersonal skulle

få tillämpas från och med år 1919, varjämte fullmäktige i riksbanken

hemställt om en tillfällig avlöningsförbättring till motsvarande belopp

jämväl för år 1918.

Vidare hava justitieombudsmannen och militieombudsmannen föreslagit

gratifikationer åt vederbörande vaktmästare med belopp, motsvarande

vad som med tillämpning av här föreslagna grunder jämte

krigstid stillägg skulle hava tillkommit dem såsom avlöningsförbättring

för år 1918.

1 frågor angående retroaktiv tillämpning av nya lönestater har

riksdagen nästan undantagslöst ställt sig avvisande mot förslag i detta

syfte. Att tillstyrka en tillämpning av den nya staten från och med

ingången av år 1918, vilket såväl bankofullmäktiges som justitieombudsmannens

och militieombudsmannes förslag i själva verket innebära, skulle

utgöra ej allenast en i ögonen fallande avvikelse från hittills gällande

praxis, utan jämväl ett fastslående av en ny princip vid löneregleringars

genomförande, vilken torde vara ägnad att medföra oöverskådliga konsekvenser.

Åtgärder i denna riktning synas därför under inga förhållanden

böra tillstyrkas.

Vad däremot angår en retroaktiv tillämpning av de nya staterna

från och med år 1919, ställer sig förhållandet något annorlunda. Om

ock en berättigad tvekan kan råda rörande lämpligheten härav med

hänsyn till riksdagens i ett flertal fall fattade beslut i liknande frågor, kan

dock såsom precedensfall åberopas den retroaktiva tillämpning, som vid

1918 års lagtima riksdag gavs åt den av samma riksdag från och med

år 1919 beslutade nya löneregleringen för vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare. I betraktande av denna omständighet anser

sig utskottet böra tillstyrka bifall till detta förslag. Däremot har,

med hänsyn därtill att här ifrågavarande befattningshavare först ett år

senare än vaktpersonalen i allmänhet skulle komma i åtnjutande av avlöningsförbättring,

utskottet ansett någon reducering av avlöningstilläggen,

såsom skedde förlidet år, icke böra ifrågakomma.

I händelse av bifall till förestående förslag angående förändrade

åldersperioder för vaktpersonalen i riksbanken torde viss mindre jämkningböra

vidtagas i punkt 9 av »villkor och bestämmelser» vid avlöningsstaten

för riksbanken.

Vid utlåtandet har såsom bilaga fogats en tablå, upptagande här

ifrågavarande befattningshavares nuvarande, av vederbörande föreslagna

samt av utskottet förordade avlöningsförmåner.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

21

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta:

l:o) att biträdande maskinisten vid riksbankens

huvudkontor må från och med den 1 januari 1919

överflyttas på ordinarie stat;

2:o) att de kontanta avlöningarna för nedanstående

befattningshavare må bestämmas till följande

belopp nämligen:

vid riksbanken:

a) för övervaktmästaren och maskinisten vid

huvudkontoret vardera till 2,950 kronor, därav 1,900

kronor lön och 1,050 kronor tjänstgöringspenningar,

skolande vad maskinisten angår av tjänstgöringspenningarna

300 kronor utgöra arvode för tillsyn av körporten,

b) för den vaktmästare vid huvudkontoret, som

tillika är vice brandmästare, till 2,350 kronor, därav

1,500 kronor lön och 850 kronor tjänstgöringspenningar,

c) för vaktmästare vid huvudkontoret till 2,200

kronor, därav 1,500 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringsp

ennin gar,

d) för biträdande maskinisten vid huvudkontoret

till 2,350 kronor, därav 1,500 kronor lön och 850

kronor tjänstgöringspenningar,

e) för vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg

och Malmö till 1,750 kronor, därav 1,000 kronor

lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,

f) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till

1,300 kronor, därav 700 kronor lön och 600 kronor

tjänstgöringspenningar,

g) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren

till 1,600 kronor, därav 900 kronor lön och

700 kronor tjänstgöringspenningar,

vid riksgäldskontor et:

h) för förste vaktmästaren till 2,550 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

i) för vaktmästare till 2,200 kronor, därav 1,500

kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,

vid riksdagens hus:

k) för övervaktmästaren och övermaskinisten

vardera till 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,

l) för förste eldaren till 2,250 kronor, därav

1,600 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,

m) för portvakt till 2,150 kronor, därav 1,500

kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,

vid riksdagsbiblioteket:

n) för förste vaktmästaren till 1,900 kronor,

därav 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar

och 150 kronor ortstillägg,

o) för vaktmästare till 1,600 kronor, därav 900

kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspeningar och

150 kronor ortstillägg,

vid justitieombudsmansexpeditionen och

militieombudsmansexpeditionen:

p) för vaktmästare till 1,600 kronor, därav 900 kronor

lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150

kronor ortstillägg;

3:o) att samtliga här ifrågavarande befattningshavare

med undantag av övervaktmästaren och övermaskinisten

vid riksdagens hus, må under därför bestämda

villkor åtnjuta tre ålderstillägg, vart och ett

å 100 kronor, att utgå efter respektive 3, 6 och 9

års tjänstgöring, samt att för vardera av bemälde övervaktmästare

och övermaskinist må såsom hittills utgå

två ålderstillägg vartdera å 300 kronor efter respektive

5 och 10 års tjänstgöring;

4:o) att pensionsunderlagen för ifrågavarande

befattningshavare må bestämmas till följande belopp,

nämligen:

vid riksbanken:

a) för övervaktmästaren och maskinisten vardera

till 2,000 kronor,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

23

b) för vice brandmästaren och biträdande maskinisten

vardera till 1,700 kronor,

c) för vaktmästare vid huvudkontoret till 1,600

kronor,

d) för vaktmästare vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö till 1,400 kronor,

e) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till

1,100 kronor, samt

f) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren

till 1,200 kronor,

vid riksgäldskontor et:

g) för förste vaktmästaren till 1,800 kronor,

h) för vaktmästare till 1,600 kronor,

vid riksdagens hus:

i) för övervaktmästaren och övermaskinisten, vardera

till 2,200 kronor,

k) för förste eldaren till 1,600 kronor,

l) för portvakt till likaledes 1,600 kronor,

vid riksdagsbiblioteket:

m) för förste vaktmästaren till 1,400 kronor,

n) för vaktmästare till 1,200 kronor,

vid justitieombudsmansexpeditionen och

militieombudsmansexp editionen:

o) för vaktmästare till 1,200 kronor.

5:o) att i händelse av bifall till vad utskottet

hemställt under 3:o), såvitt angår befattningshavare i

riksbanken, punkt 9 i »villkor och bestämmelser» vid

avlöningsstaten för riksbanken må erhålla följande

ändrade lydelse:

I fråga om medgiven förhöjning av lönen efter

i staten angiven tids fortsatta innehavande av befattning

i samma tjänstegrad gäller för första förhöjningen,

att innehavaren under mer än fyra femtedelar

av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda

förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,

på grund av förordnande, annan statens tjänst eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och för ytterligare förhöjning, om sådan äger rum,

samma villkor;

under iakttagande, vad var och en av omförmälda

löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern

blivit uppnådd ;

börande därvid — — — ålderstillägg;

6:o) att samtliga här ifrågavarande avlöningsförmåner

må av vederbörande befattningshavare åtnjutas från

och med den 1 januari 1919;

7:o) att förste vaktmästaren i riksgäldskontoret

C. J. Johansson må berättigas att från nämnda tidpunkt

uppbära två ålderstillägg enligt den nya staten

å tillsammans 200 kronor; samt

8:o) att övervaktmästaren i riksbanken P. J.

Ekstrandh, som kvarstår å äldre stat, må komma i

åtnjutande av den lönereglering, som här ovan föreslagits,

under förutsättning att han underkastar sig

för avlöningens åtnjutande enligt den nya avlöningsstaten

stadgade villkor och bestämmelser.

Stockholm den 16 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

25

Reservationer:

av herrar Wichnan, Sommelius och Borggren beträffande punkten 6:o);

av herrar Wichman och Borggren beträffande punkterna 2:o) e, f

och g samt 4:o) d, e och f i utskottets hemställan.

Enligt nu gällande avlöningsstat för riksbanken äro såväl tjänstemän

som vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö

fullt likställda med motsvarande befattningshavare vid huvudkontoret.

Den skillnad i kontant lön 300 kronor, som förefinnes mellan vaktmästare

vid å ena sidan huvudkontoret och å andra sidan kontoren i

Göteborg och Malmö, utgör det beräknade värdet av fri bostad för vaktmästare

vid de senare kontoren.

Fullmäktige hava för vaktmästarna vid kontoren i Göteborg och

Malmö föreslagit samma höjning i avlöningsförmåner, samma fördelningav

ökningen på lön och tj änstgöringspenningar och samma pensionsunderlag

som för vaktmästarna vid huvudkontoret.

Då fullmäktiges förslag beträffande vaktmästarna vid huvudkontoret

biträtts av utskottet, hava vi ansett den hittills gällande likställigheten

mellan dessa grupper av befattningshavare fortfarande böra upprätthållas.

Härför talar även den omständigheten, att levnadsomkostnaderna

i Göteborg och Malmö torde föga understiga dem i Stockholm.

Till åtskilliga vaktmästare vid huvudkontoret utgår särskild ersättning

(50 kronor per månad jämte dyrtidstillägg därå) för posttransporter

och utförande av inkassering. Någon motsvarande förmån förekommer

ej för vaktmästare vare sig i Göteborg och Malmö eller vid de övriga

avdelningskontoren, ehuru åtskilliga av dessa vaktmästare, särskilt de

vid kontoren i Göteborg och Malmö, hava sig betydande värden anförtrodda

för transport eller inkassering. Vidare äro vaktmästarna vid

landsortskontoren, på grund av sitt mindre antal vid varje kontor, mycket

mera bundna av sin tjänstgöring än motsvarande befattningshavare vid

huvudkontoret.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 käft. (Nr 52.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Under sådana omständigheter har icke synts oss lämpligt att för

vaktmästare vid avdelningskontor bestämma avlöningsförbättringen till

lägre belopp än för vaktmästarna vid huvudkontoret.

Ej heller hava vi funnit skäl frångå fullmäktiges förslag beträffande

gårdskarlarna vid kontoren i Göteborg och Malmö.

Med hänsyn till avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar

ställer sig utskottets förslag synnerligen ofördelaktigt för såväl

vaktmästare vid avdelningskontoren som för gårdskarlar vid kontoren

i Göteborg och Malmö. Tjänstgöringspenningarna, eller den del av

avlöningen, som vid sjukdomsfall skall avstås, uppgå enligt utskottets

förslag för vaktmästare vid kontoren i Göteborg och Malmö till 50

kronor högre belopp än för vaktmästare vid huvudkontoret, för vaktmästare

vid de mindre kontoren uppgå tjänstgöringspenningarna, oaktat

den till dem utgående mindre avlöningssumman, till samma belopp som

för huvudkontorets vaktmästare, och för gårdskarlar vid kontoren i

Göteborg och Malmö skulle tjänstgöringspengarna uppgå till 600 kronor

mot kontant lön av 700 kronor.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte bifalla fullmäktiges i riksbanken

förslag beträffande vaktmästare och gårdskarlar

vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö

och beträffande vaktmästare vid bankens övriga avdelningskontor

samt alltså besluta,

2:o) att de kontanta avlöningarna för nedanstående

befattningshavare må bestämmas till följande

belopp :

vid riksbanken:

a) -------------

b) -------------

c) --------------

d) -------------

e) för vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg

och Malmö till 1,900 kronor, därav 1,200 kronor

lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,

f) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till

1,450 kronor, därav 900 kronor lön och 550 kronor

tj änstgöringspenni ngar,

g) för vaktmästare vid de mindre avdelnings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

27

kontoren till 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön

och 650 kronor tjänstgöringspenningar,

4:o) att pensionsunderlagen för ifrågavarande

befattningshavare må bestämmas till följande belopp,

nämligen:

vid riksbanken:

a) -------------

b) -------------

c) -------:---:-----:

d) för vaktmästare vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö till 1,600 kronor,

e) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till

1,300 kronor, samt

f) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren

till 1,400 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 52.

Tablå.

Nuvarande avlöningsförmåner

Befattningshavare

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Orts-

tillägg

»Summa

Ålders-

tiUägg

Pensions-

under-

lag

1

Riksbanken.

Huvudkontoret.

Övervaktmästare, jämte naturaförmåner ............

1,500

900

2,400

1 x 200

1,600

»

Vaktmästare — vice brandmästare, jämte natura-

1,100

700

1,800

(5 år)

2 x 150

1,300

8

förmåner ................................................

Vaktmästare.................................................

1,100

550

1,650

(5, 10 år)

2 x 150

1,200

*

Maskinist, jämte naturaförmåner ....................

1,500

900

2,400

(5, 10 år)

1 x 200

1,600

5

Biträdande maskinist, arvode ..........................

—

—

—

2,000

(5 år)

—

6

Göteborg och Malmö.

Vaktmästare, jämte naturaförmåner ................

800

550

1,350

2 x 150

1,200

1 ^

Gårdskarl jämte naturaförmåner .......................

500

400

900

(5, 10 år)

2 x 100

900

! s

Övriga avdelningskontor.

Vaktmästare, jämte naturaförmåner ..................

700

500

1,200

(5, 10 år)

2 x 100

1,000

! 9

Riksgäldskontor.

Förste vaktmästare..........................................

1,400

600

2,000

(5, 10 år)

1 x 200

1,400

10

Vaktmästare..................................................

1,100

550

1,650

(5 år)

2 x 150

1,200

11

Riksdagsbiblioteket.

Förste vaktmästare..........................................

900

450

150

1,500

(5, 10 år)

1 x 100

1,000

12

Vaktmästare.................................................

700

350

150

1,200

(5 år)

2 x 100

900

j13

Riksdagens hus.

Övervaktmästare.............................................

1,600

1.000

2,600

(5, 10 år).

2 x 300

1,800

14

Overmaskinist ................................................

1 ,(500

1.000

2,600

(5, 10 år)

2 x 300

1,800

i 15

Förste eldare ................................................

i 1,200

500

1,700

(5, 10 år)

2 x 150

1,300

16

Portvakt.........................................................

1.100

500

1,600

(5, 10 år)

2 x 150

1,200

17

Jnstitieoinbndsmansexpeditionen.

Vaktmästare...................................................

850

350

1,200

(5, 10 år)

2 x 100

18

Milltieombudsmnnsexpeditionen.

1 Vaktmästare .................................................

•

| 850

350

1,200

(5, 10 år);

2 x 100

1

(5, 10 år)

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande Nr ÖB.

29

Utskottets föl

•slag;

|

____

______________

1

Lön

Tjänst-

görings-

>enningar

Orts- 1

tillägg

Summa ;

Ålders-

tillägg

5ensions-

under-

lag

Lön j

Tiänst- 1 Orts- i

gonngs- ,ti

penningar'' |

Summa j

l

Ålders-

tillägg

''ensions-

under-

lag

;

i

--

1,900 j

; i,5oo I

1,050 j

850

2,950

2,350 ;

3 x 100

(3, 6, 9 år) i

3 x 100 i

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år) |

3 x 100

(3, 6, 9 år) !

3 x 100

(3, 6, 9 år)

2,000

1,700

1,900 I

1,500

I 1

1,050 —

850 [

2,950

2,350

3 x 100

(3, (i, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100 !

(3, 6, 9 år)

2,000

1,700

1!

2 j

j 1,500 j

1 1,900

! 1,500

700

1,050

850

- ;

2,200

2,950

2,350 j

1,600

2,000

1,700

1,500

1,900

1,500

700 |

1,050 ! —

850

1

2,200

2,950

2,350

1,600

2,000

1,700

3

4!

5;

t

i 1,200

900

700

550

1,900

1.450

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,600

1,300

1,000

700

750 i —

|

600 j

1,750

1,300

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,400

1.100

6

‘ ''

I 1,100

650

1,750

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,400

900

700 j —

1,800

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,200

»I

t

t

i

1 1,800

750

—

2,550

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100- (3, 6, 9 år)

1,S00

1,800

750 \ —

2,550

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,800

9;

j 1,500

700

2,200

1,600

1,500

700 : —

2,200

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,600

10!

i 1,100

650

150

1,900

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,400

1,100

650 i 150

1,900

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,400

111

! 900

550

150

1,600

'' 3 x 100

1,200

900

550 | 150

1,600

3 x 100

1,200

12|

(3, 6, 9 år)

1

(3, 6, 9 år)

| 2,100

1,300

3,400

1 2 x 300

(5, 10 år)

2,200

2,100

| 1,300

3.400

''

2 x 300

(5, 10 år)

j 2,200

13!

i

| 2,100

1,300

—

3,400

2,200

2,100

1,300 i —

j 3,400

l

2 x 300

(5, 10 år)

, 2,200

14

|

1,600

650

—

2,250

—

1,600

1,600

650 i —

j 2,250

3 x 100

(3, 6, 9 år)

3 x 100

(3, 6, 9 år)

1,600

151

| 1,500

650

—

2,150

I _

1,500

1,500

650 | —

2,150

1

1,600

16

| 1,050

550

!

1,600

3 x 100

900

550 ! 150

1,600

| 3 x 100

1.200

17

(3, 6, 9 år)

| (3, 6, 9 år)

| 1,050

550

1,600

3 X 100

I (3, 6, 9 år)

—

900

550 j 150

I 1,600

| 3 X 100

! (3, 6, 9 år)

1,200

18

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 37 höft. (Nr 52.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.