Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter. Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.
1919-05-16 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1919:52, Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter. Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.
Dokumentets text
Bankoutskotteta utlåtande Nr 52.
1
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 16 inaj 1919 kl. 1/s 1 e. m.
Utlåtande, rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande
vaktpersonalen hos riksdagens verk och myndigheter.
Till bankoutskottet hava avlåtits eller hänvisats de framställningar
rörande lönereglering för befattningshavare, tillhörande vaktpersonalen
hos riksdagens verk och myndigheter, varom här nedan förmäles.
I en till utskottet avlåten, den 20 sistlidna mars dagtecknad
skrivelse hava fullmäktige i riksbanken, med överlämnande av till bankoutskottet
ställda skrivelser från vaktpersonalen vid riksbankens huvudkontor
samt maskinisten och biträdande maskinisten därstädes, anfört
följande:
»I sin framställning till bankoutskottet begära vaktmästarna vid huvudkontoret
—- under hänvisning till 1918 års lagtima riksdags beslut om reglering av löneförhållandena
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare i de centrala
ämbetsverken med flera myndigheter — att de måtte tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg
å 550 kronor att utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1918.
Såsom vaktmästarna framhålla, blevo de av löneregleringskommittén i dess
förslag år 1914 till ny avlöningsstat för riksbanken likställda med preparatorer (se
kommitténs betänkande sid. 170).
Kommitténs förslag godkändes av riksdagen med den förändring blott, att
ålderstilläggen, på enskild motion, för vaktmästarna vid huvudkontoret samt avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö höjdes till 150 kronor i stället för av kommittén
föreslagna 100 kronor.
Preparatorernas vid Karolinska institutet. Veterinärhögskolan och Naturhistoriska
riksmuseet begynnelseavlöningar äro i dessa institutioners stater för år
1918 upptagna till lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor samt ortstillägg
loO kronor, tillsammans 1,650 kronor, alltså enahanda belopp som vaktmästares
vid riksbankens huvudkontor begynnelseavlöningar, vilka — då avlöningsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 8 saml. 37 höft. (Nr 52.) 1
Riksbanken.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
titeln ortstillägg ej förekommer för riksbankens ordinarie befattningshavare — uppdelats
i lön 1,100 kronor och tjänstgöringspenningar 550 kronor. Älderstilläggen
få för bägge grupperna tillträdas efter 5 respektive 10 års väl vitsordad tjänstgöring.
I anledning av kungl. proposition (nr 435) till 1918 års lagtima riksdag har
emellertid samma riksdag beslutit sådan reglering av bland andra ovannämnda
preparatorers avlöning, att deras löner å stat från och med innevarande år höjts
med 400 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor, så att deras begynnelseavlöningar
numera sammanlagt uppgå till 2,200 kronor. För år 1918 erhöllo
preparatorerna ett mot nyssnämnda förhöjningar svarande belopp 550 kronor
i tillfälliga avlöningsförbättringar.
Beträffande älderstilläggen beslöt riksdagen med avvikande från Kungl. Maj:ts
förslag — om olika belopp för olika befattningshavare och femåriga intervaller —
att älderstilläggen för samtliga befattningshavare skulle vara 3, vart och ett å 100
kronor, att tillträdas efter respektive 3, 6 och 9 års väl vitsordad tjänstgöring (se
riksdagens skrivelse nr 415, sid. 37).
Visserligen begära huvudkontorets vaktmästare lönetillägget endast såsom
tillfälligt, men då en definitiv reglering, i likhet med vad som ägt rum för deras
vederlikar inom den centrala statsförvaltningen, för vaktpersonalen själv och vid
dödsfall för deras efterlevande innebär stora förmåner, tveka fullmäktige ej att
förorda, att man förfar på samma sätt vid riksbanken som inom de centrala ämbetsverken.
Fullmäktige vilja därför föreslå sådan reglering av lönerna för riksbankens
vaktpersonal, att densamma därvid kommer i åtnjutande av enahanda förmåner,
som den grupp befattningshavare, med vilken den tidigare jämnställts eller preparatorerna.
Deras lön och tjänstgöringspenningar hava, som ovan nämnts, blivit höjda
med 400 respektive 150 kronor.
Med sådan förhöjning skulle vaktmästarnas vid riksbankens huvudkontor begynnelselön
(för närvarande 1,100 kronor) bliva 1,500 kronor och deras tjänstgöringspenningar
(för närvarande 550 kronor) 700 kronor, eller tillsammans 2,200 kronor.
För att åvägabringa full likformighet torde därjämte älderstilläggen, som för närvarande
äro 2, vartdera å 150 kronor och utgående efter 5 och 10 år, böra bestämmas
till 3, vart och ett å 100 kronor, att tillträdas efter respektive 3, 6 och
9 års väl vitsordad tjänstgöring.
Den av vaktmästarna, som tillika är vice brandmästare, uppbär i lön samma
belopp som övriga vaktmästare, men hans tjänstgöringspenningar äro 150 kronor
högre. Avlöningen för honom skulle sålunda vid reglering bliva lön 1,500 kronor
och tjänstgöringspenningar (för närvarande 700 kronor) 850 kronor, tillhopa 2,350
kronor. Ålderstillägg lika med övriga vaktmästare.
För övervaktmästaren torde samma ökning i avlöningen som för vaktmästarna
böra vidtagas. Hans begynnelselön (för närvarande 1,500 kronor) blir då 1,900
kronor och tjänstgöringspenningarna (för närvarande 900 kronor) 1,050 kronor, tillsammans
2,950 kronor. Enligt nuvarande avlöningsstat har övervaktmästaren blott
ett ålderstillägg å 200 kronor, utgående efter 5 års tjänstgöring, men synes det
fullmäktige, att ålderstilläggens antal och belopp samt tiden för deras tillträdande
böra göras lika för hela kåren. Vid godkännande av denna mening bliva ålderstilläggen
för övervaktmästaren 3, vart och ett å 100 kronor, och med treåriga
intervaller.
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
3
I binistens avlöning är för närvarande satt lika stor med övervaktmästarens.
Denna liklormighet i avlöningsförhållanden mellan övervaktmästaren och maskinisten
anse fullmäktige böra bibehållas vid eventuell reglering av vaktpersonalens avlöningsförmåner.
Såsom konsekvens av en reglering av avlöningen för vaktpersonalen vid
huvudkontoret torde böra följa, att förbättrade avlöningsförmåner även beviljas
landsorUns vaktpersonal och i samma proportion som huvudkontorets.
Vidkommande då först vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö så äro dessa vaktmästares lön, med anledning av att de åtnjuta bostad in
natura med bränsle och lyse eller ersättning därför med 300 kronor, satt 300 kronor
ägre än för deras vederlikar vid huvudkontoret. Med bibehållande av denna skillnad
vilja fullmäktige för ifrågavarande vaktmästare föreslå en lön av 1,200 kronor (för
närvarande 800 kronor) och tjänstgöringspenningar 700 kronor (för närvarande 550
kronor), tillsammans 1,000 kronor. Ålderstillägg lika med huvudkontorets vaktmästare.
Gårdskarlarna vid de båda nämnda avdelningskontoren, i vilkas löneförmåner
även ingår bostad med bränsle och lyse eller ersättning därför med 300 kronor,
äga enligt nuvarande stat uppbära i lön 500 kronor och tjänstgöringspenningar 400
kronor jämte två ålderstillägg å lön å vartdera 100 kronor efter 5 och 10 års
tjänstgöring. För dessa befattningshavare föreslås lönen höjd med 400 kronor till
900 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor till 550 kronor eller summa
avlöning 1,450 kronor. Alderstilläggen torde böra vara 3, vart och ett å 100 kronor
liksom för vaktmästare.
För vaktmästarna vid de mindre avdelningskontoren utgör avlöningen för
närvarande lön 700 kronor och tjänstgöringspenningar 500 kronor jämte två ålderstillägg
å vartdera 100 kronor efter 5 och 10 år samt bostad med bränsle och lyse
eller ersättning därför med 300 kronor. Dessa vaktmästares löner föreslås höjda
med 400 kronor till 1,100 kronor och tjänstgöringspenningarna med 150 kronor till
650 kronor eller en avlöning i det hela av 1,750 kronor. Ålderstillägg lika med
övriga vaktmästare.
Emellertid torde vid en reglering av vaktpersonalens avlöningsförmåner även
de för denna personal bestämda pensionsunderlagen böra regleras.
Enligt här förut åberopade kungl. proposition (sid. 71) har pensionsunderlaget
för preparatorer satts till 1,600 kronor mot förutvarande 1,100 kronor.
För vaktmästarna vid huvudkontoret samt avdelningskontoren i Göteborg och
Malmö är nuvarande pensionsunderlag 1,200 kronor, alltså 100 kronor högre än det
tidigare för preparatorerna bestämda. Då dessa vaktmästare i avlöningshänseende
ansetts böra likställas med preparatorer, torde därav också följa, att även pensionsunderlagen
för ifrågavarande befattningshavare bliva satta lika.
Fullmäktige få därför föreslå, att pensionsunderlagen för vaktmästarna vid
huvudkontoret samt vaktmästarna vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
bestämmas till 1,600 kronor.
För övriga befattningshavare tillhörande vaktpersonalen torde pensionsunderlagen
böra höjas med samma belopp, 400 kronor, som för nyssnämnda vaktmästare.
Pensionsunderlagen bliva då: för övervaktmästaren och för maskinisten 2,000
kronor (för närvarande 1,600 kronor), för vice brandmästaren 1,700 kronor (för när
-
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
varande 1,300 kronor), för vaktmästarna vid de mindre avdelningskontoren 1,400
kronor (för närvarande 1,000 kronor), för gårdskarlarna 1,300 kronor (för närvarande
900 kronor).
I det förestående äro icke biträdande maskinistens avlöningsförhållanden berörda.
Enligt gällande avlöningsstat åtnjuter han icke lön och tjänstgöringspenningar
utan endast arvode av 2,000 kronor om året. Han har således icke samma tryggade
ställning som övriga befattningshavare tillhörande vaktpersonalen.
Innehavaren av biträdande maskinistbefattningen G. V. Johansson begär nu
att bliva satt på ordinarie stat och att i avlöningshänseende bliva likställd med vice
brandmästaren. I sin ansökan åberopar Johansson bland annat ett av fullmäktige
i deras framställning till 1907 års riksdag om ny avlöningsstat för riksbanken i
bankoutskottets memorial nr 10, sid. 25 återgivet uttalande, varpå ock löneregleringskommittén
i sitt betänkande angående riksbanken (sid. 167) fäster uppmärksamheten.
Johansson tillträdde sin befattning den 1 oktober 1911 och är således på
åttonde året i riksbankens tjänst.
Då den biträdande maskinisten icke kan undvaras och Johansson under de
gångna åren på ett samvetsgrant och gott sätt fullgjort sina åligganden samt har
trägen tjänstgöring, synes det fullmäktige billigt, att han beredes den tryggare
ställning för sig och sin familj, som en ordinarie befattning skänker. Fullmäktige
vilja alltså i denna del giva sitt förord åt Johanssons ansökan.
Beträffande avlöningen för biträdande maskinisten synes det fullmäktige, att
denna, i avseende på de kontanta löneförmånerna och pensionsunderlaget, bör sättas
lika med vice brandmästarens. Biträdande maskinisten står i ungefär samma förhållande
till maskinisten som vice brandmästaren till övervaktmästaren. Vid förfall
för maskinisten skall biträdande maskinisten övertaga hans syssla.
Nuvarande övervaktmästaren och brandmästaren Ekstrandh har icke inom
därför stadgad tid övergått till den nu gällande avlöningsstaten utan kvarstår å
äldre stat. Han kan således icke, utan riksdagens därtill lämnade särskilda medgivande,
komma i åtnjutande av ovan föreslagna lönereglering, i händelse densamma
vinner bifall. Fullmäktige vilja hemställa, att sådant medgivande lämnas i fråga
om Ekstrandh under villkor, att han underkastar sig för avlönings åtnjutande enligt
den nya avlöningsstaten stadgade villkor och bestämmelser.
Ökningen i avlöningskostnader för riksbankens vaktpersonal vid genomförandet
av den nu ifrågasatta löneregleringen — ålderstillägg och pensionsunderlag oräknat
— uppgår till 30,050 kronor.
I sin framställning om tillfälligt lönetillägg anhålla vaktmästarna, att detta
måtte få utgå retroaktivt från och med den 1 januari 1918, så att de bleve fullt
likställda med de statstjänare, varmed de jämfördes år 1914.
Fullmäktige tillstyrka, att den för vaktpersonalen föreslagna löneregleringen
måtte få tillämpas från och med ingången av detta år, ävensom att — då vaktmästarna
inom statsförvaltningen fått sin avlöningsförbättring redan från och med
år 1918 — riksbankens vaktpersonal för sistnämnda år måtte få komma i åtnjutande
av tillfällig avlöningsförbättring till belopp motsvarande vad här ovan föreslagits att
gälla från och med år 1919.»
Bankoutskottets utlåtande Nr t>2.
5
Vidare hava fullmäktige i riksgäldskontoret i en till bankoutskottet
avlåten, den 27 sistlidna mars dagtecknad skrivelse beträffande vaktpersonalen
vid riksgäldskontoret anfört följande:
»I samband med 1917 års lönereglering för riksgäldskontorets tjänstemän och
kvinnliga biträden höjdes även avlöningen för vaktmästarepersonalen inom verket.
Förste vaktmästarens löneförmåner, som dessförinnan utgjort 1,800 kronor med ett
ålderstillägg å 200 kronor, bestämdes till 2,000 kronor med bibehållande av sagda
ålderstillägg. För vaktmästarna uppgick avlöningen före nämnda lönereglering till
1,400 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor; numera utgör densamma
1,650 kronor med två ålderstillägg å 150 kronor, utvisande en höjning av
begynnelseavlöningen med 250 kronor och av slutavlöningen med 150 kronor.
De avlöningsförmåner, vilka för närvarande tillkomma riksgäldskontorets vaktmästare,
äro i det närmaste lika med dem, som genom beslut av 1918 års riksdag tillerkänts
förste vaktmästare och vaktmästare i statsdepartementen och de centrala
ämbetsverken. Riksbankens och riksgäldskontorets vaktmästare äro i avseende på
löneförmåner likställda endast med den skillnad, att en av riksgäldskontorets vaktmästare
åtnjuter fri bostad i riksdagshuset mot 400 kronors avdrag å lönen. Någon
med förste vaktmästartjänsten i riksgäldskontoret fullt jämförlig befattning finnes
ej i riksbanken; övervaktmästaren i banken, vilken tillika är brandmästare, har
betydligt förmånligare avlöningsvillkor än förste vaktmästaren i riksgäldskontoret.
Enligt vad fullmäktige under hand inhämtat, hava vaktmästarna vid riksbankens
huvudkontor — under hänvisning till 1918 års lagtima riksdags beslut om reglering
av löneförhållandena för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare i de
centrala ämbetsverken m. 11. myndigheter — i en till bankoutskottet ställd skrivelse
anhållit, att dem måtte tillerkännas ett tillfälligt lönetillägg å 550 kronor att utgå
retroaktivt från och med den 1 januari 1918. Såsom skäl härför åberopa riksbankens
vaktmästare, att de av löneregleringskommittén i dess förslag år 1914 till
ny avlöningsstat likställts med preparatorerna vid Karolinska institutet och två
andra vetenskapliga institutioner. Dessa befattningshavare, vilka enligt 1918 års
stater haft samma begynnelseavlöning som riksbankens vaktmästare, erhöllo genom
beslut av samma års riksdag en löneförbättring av 550 kronor årligen att utgå från
och med år 1919 ävensom en tillfällig avlöningsförbättring för år 1918 å samma
belopp.
I anledning av denna framställning hava fullmäktige i riksbanken föreslagit
en definitiv reglering av lönerna för bankens vaktpersonal och därvid förordat, att
nämnda personal måtte komma i åtnjutande av enahanda förmån som den grupp
befattningshavare, med vilken den tidigare jämställts, eller preparatorerna, och
vilkas lön och tjänstgöringspenningar blivit höjda med 400 respektive 150 kronor.
Tillika hemställa bankofullmäktige, att ålderstilläggen för riksbankens vaktmästare,
vilka för närvarande äro två, vartdera å 150 kronor, och utgå efter 5 och 10 år,
måtte bestämmas till tre, vart och ett å 100 kronor, att tillträdas efter respektive
3, 6 och 9 års väl vitsordad tjänstgöring.
Då riksgäldskontorets vaktbetjaning, i likhet med vad hittills i regel varit
fallet, synes böra i avlöningshänseende likställas med motsvarande personal inom
riksbanken, vilja riksgäldsfullmäktige hemställa, att samma löneförhöjning, som av
bankofullmäktige föreslagits för riksbankens vaktmästare, även måtte komma riks
-
Riksgälda•
kontoret.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Riksdagens
hus.
gäldskontorets förste vaktmästare och vaktmästare tillgodo, och att deras avlöning
alltså höjes med 550 kronor, varav 400 kronor skulle tillhöra lönen och återstående
150 kronor tjänstgöringspenningarna. Likaledes torde en reglering av ålderstilläggen,
vilka i gällande stat äro bestämda för förste vaktmästaren till ett å 200 kronor efter
5 år och för vaktmästare till två å 150 kronor efter 5 och 10 år, böra vidtagas i överensstämmelse
med bankofullmäktiges förslag, och följaktligen samtliga vaktmästares
ålderstillägg fastställas till tre a 100 kronor, att åtnjutas efter 3, 6 och 9 års
tjänstgöring. För förste vaktmästaren innebär detta ett extra lönetillägg av 100
kronor, vilket ej kommer de övriga vaktmästarna till godo.
Med bifall till bankoutskottets hemställan i dess utlåtande nr 27 medgav
1918 års riksdag, att förste vaktmästaren i riksgäldskontoret C. J. Johansson finge
från och med ingången av samma år komma i åtnjutande av det till hans tjänst
hörande ålderstillägget å 200 kronor. Då Johansson tillträdde sin tjänst såsom
förste vaktmästare den 1 januari 1915, har han ännu ej hunnit intjäna den tid av
sex år, som i händelse fullmäktiges ovan framställda förslag godkännes, erfordras
för utgåendet av de båda första ålderstilläggen å 100 kronor vardera. För att
Johansson till följd härav ej måtte beträffande rätten till ålderstillägg komma i en
sämre ställning än han nu innehar, torde medgivande böra lämnas för honom att
från början av innevarande år uppbära två ålderstillägg enligt den nya staten.
Om den av fullmäktige nu föreslagna löneregleringen för riksgäldskontorets
vaktpersonal genomföres, bör detta givetvis föranleda till en höjning av de pensionsunderlag,
som för vaktmästartjänsterna äro upptagna i avlöningsstaten. I sådant
avseende få fullmäktige, i anslutning till bankofullmäktiges förslag, hemställa, att
pensionsunderlaget för förste vaktmästareänsten höjes från 1,400 kronor till 1,800
kronor och för vaktmästartjänst från 1,200 kronor till 1,600 kronor.»
Fullmäktige föreslå, att de högre avlöningsförmånerna må åtnjutas
från ingången av år 1919.
Därjämte hava fullmäktige i riksgäldskontoret i en till bankoutskottet
avlåten, likaledes den 27 sistlidna mars dagtecknad skrivelse
beträffande tjänstinnehavare vid riksdagens hus anfört följande:
»Enligt den av 1917 års riksdag fastställda avlöningsstaten vid riksdagens
hus äro därstädes anställda fem ordinarie befattningshavare, nämligen en övervaktmästare,
en övermaskinist, en förste eldare och två portvakter.
Samtliga dessa tjänstinnehavare hava under nästlidna mars månad i skrivelser
till fullmäktige i riksgäldskontoret gjort framställning om förbättring av de löneförmåner,
vilka enligt berörda avlöningsstat tillkomma dem.
Övervaktmästaren L. Mårtensson anhåller sålunda, att den för hans tjänst
bestämda begynnelseavlöningen 2,600 kronor måtte höjas till 3,500 kronor samt att
den förhöjda avlöningen måtte utgå från innevarande års början.
Övermaskinisten H. Teorell, som år 1917 tillträdde sin nuvarande befattninghemställer,
att ett personligt lönetillägg från och med år 1919 måtte tillerkännas
honom, motsvarande beloppet av honom efter 5 och 10 års tjänstgöring tillkommande
ålderstillägg å sammanlagt 600 kronor.
Förste eldaren O. Berg begär, utan att uppgiva något bestämt belopp, förbättrade
löneförmåner och att dessa förmåner måtte räknas från 1919 års början.
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
7
Slutligen anhålla portvakterna M. Karlsson och C. H. Larsson i en gemensam
skrivelse, att grundlönen för deras befattningar — som för närvarande utgör
1,600 kronor årligen — måtte höjas till 200 kronor per månad, motsvarande en
årsavlöning av 2,400 kronor.
Med anledning av dessa framställningar, varav bestyrkta avskrifter härmed
överlämnas, få fullmäktige anföra följande.
I särskilda skrivelser av denna dag hava fullmäktige hos bankoutskottet
gjort framställning'' om lönereglering för befattningshavare vid riksgäldskontoret.
För tjänstemännen har därvid begärts en tilltällig avlöningsförbättring, växlande
mellan 1,000 och 800 kronor för de olika tjänstegraderna. Under åberopande av
en av bankofullmäktige till bankoutskottet avlåten framställning hava fullmäktige
för riksgäldskontorets vaktbetjäning föreslagit en höjning av dess i stat upptagna
löneförmåner, för förste vaktmästaren uppgående till 650 kronor och för vaktmästare
till 550 kronor.
Under förutsättning att löneförhöjning beviljas för riksgäldskontorets vaktmästare,
synes även personalen vid riksdagens hus böra komma i åtnjutande av
någon förhöjning; och få fullmäktige i avseende därpå framlägga nedanstående förslag.
Beträffande övervaktmästarens åligganden, torde böra erinras om att han har
att utöva närmaste tillsyn över lokalerna i riksdagshuset med däri förvarade möbler
och andra inventarier, emottaga och utlämna för riksdagens behov anskaffat tryckpapper
och övriga förbrukningsartiklar, anmäla uppkomna brister å själva fastigheten
eller å inventarier samt övervaka, att beslutade reparationer och ändringsarbeten
verkställas på bestämd tid och i överensstämmelse med därför fastställda
arbetsbeskrivningar eller kostnadsförslag. Vidare har han att utöva förmanskap
över all vaktpersonal, som är anställd såväl hos riksdagen, som ock under den
tid, då riksdagen ej är samlad, hos de i riksdagshuset arbetande kommittéerna.
Slutligen åligger det honom att hava tillsyn över städnings- och renhållningsarbetet
inom riksdagshuset.
De många och olikartade göromål, som sålunda tillhöra övervaktmästarens
tjänst, ställa på tjänstens innehavare stora anspråk på praktisk duglighet i förening
med en oavlåtlig uppmärksamhet och intresse för tjänsten. Med hänsyn härtill
anse fullmäktige skäligt, att övervaktmästaren erhåller förbättring i sin avlöning
med samma belopp, som det för riksgäldskontorets tjänstemän inom första lönegraden
föreslagna, eller 800 kronor, varav 500 kronor böra tillhöra lönen och återstående
300 kronor tjänstgöringspenningarna.
Enahanda löneförbättring, som nu ifrågasatts för övervaktmästaren, torde
även böra tillerkännas över maskinisten vid riksdagshuset, vilken i avlöningshänseende
är likställd med övervaktmästaren. Overmaskinisten har att leda och ansvara
för husets uppvärmning och ventilation samt hava tillsyn över värmeledningen
därstädes, gas-, vatten- och avloppsledningarna samt de elektriska anläggningarna
inom riksdagshuset. För att övermaskinisten må kunna fylla de fordringar, som en
ekonomiskt och tekniskt tillfredsställande skötsel av nämnda ledningar och anläggningar
måste ställa på honom, måste han äga såväl nödig teoretisk fackutbildad
som ock stor praktisk erfarenhet. Fullmäktige anse sig alltså böra förorda att
jämväl övermaskinistens avlöning höjes med 800 kronor, fördelade på lön och tjänstgöringspenningar
på sätt nyss angivits beträffande övervaktmästartjänsten.
För förste eldaren samt de båda portvakterna vid riksdagshuset vilja fullmäktige
föreslå samma avlöningsförhöjning som för vaktmästare i riksgäldskontoret
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Biksdagsbib■
lioteket.
Justifieom
budsmaus
expeditionen.
eller 550 kronor, varav 400 kronor såsom lön och 150 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
I avseende å portvakternas nuvarande löneförmåner anse sig fullmäktige
höra meddela, att deras hustrur åtnjuta särskild ersättning för det biträde, de lämna
sina män vid vissa till dessas tjänst hörande göromål. Denna ersättning har under
år 1918 uppgått till 350 kronor för portvakten Karlssons hustru och till 300 kronor
för portvakten Larssons hustru.
Samtliga av fullmäktige nu ifrågasatta löneförhöjningar torde böra anvisas
att utgå från början av innevarande år.
Därest ovanberörda förslag till lönereglering för personalen vid riksdagshuset
bifalles, böla i sammanhang därmed de för ifrågavarande tjänster fastställda pensionsunderlagen
förändras. Höjningen av dessa torde för var och en av tjänsterna
bestämmas lika med den del av avlöningstillägget, som enligt förslaget skall tillhöra
lönen, dock med avdrag av 100 kronor eller det belopp, som anses motsvara
det inom statsförvaltningen förekommande ortstillägget.»
Med avseende å vaktpersonalen vid riksdagsbiblioteket bar styrelsen
för biblioteket i en till bankoutskottet avlåten, den 16 december 1918
dagteckuad skrivelse anfört följande:
»I riksdagens skrivelse till Konungen den 1 juni 1918 (nr 273) i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralförvaltningsbibliotek
anföres bland annat följande:
’I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må vidare erinras,
att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner nyligen förelagts
riksdagen, men att denna fråga ännu icke blivit slutbehandlad. Då den nya staten,
såsom nedan synes, skall träda i kraft den 1 januari 1919, torde emellertid, därest
en sådan allmän lönereglering kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande
års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner
bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.’
Med hänsyn till att här omnämnda lönereglering sedermera genom riksdagens
beslut kommit till stånd, såsom riksdagens skrivelse till Konungen den 15 juni 1918
(nr 415) omförmäler, får styrelsen för riksdagsbiblioteket härmed hemställa, att
utskottet behagade föreslå riksdagen besluta, att avlöningsförmånerna för riksdagsbibliotekets
förste vaktmästare och vaktmästare måtte bringas i överensstämmelse
med de förmåner, som numera tillkomma motsvarande tjänstebefattningar inom
statsförvaltningen, samt att dessa förmåner måtte komma vederbörande till godo
räknat från och med den 1 januari 1919.»
I sin till innevarande års riksdag avgivna ämbetsberättelse (sid.
199—201) har riksdagens justitieombudsman under rubriken »Framställning
angående avlöningsförbättring till vaktmästaren vid justitieombudsmansexpeditionen»
anfört följande:
»Enligt beslut av 1916 års riksdag skall den årliga avlöningen för vaktmästaren
vid justitieombudsmansexpeditionen utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
9
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej
utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10
år med ytterligare 100 kronor. Därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter
fri bostad med bränsle, skall från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250
kronor årligen. Jämlikt nämnda riksdagsbeslut .skola i övrigt de för justi ti ekanslersexpeditionen
gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen.
På grund av beslut av 1909 års riksdag utgick till vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen
från och med år 1910 en avlöning av 1,200 kronor, därav 700
kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,
vilken lön kunde efter 5 är höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare
100 kronor. Därest denna vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt
bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode, ortstillägg ej till honom utgå
ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och en i
ämnet väckt motion medgivit viss reglering av löneförhållandena m. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, har Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 1 november 1918 bestämt, bland annat, att från och med år 1919 skall
till vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen utgå avlöningsförbättring med följande
tillägg till den honom förut enligt vederbörlig avlöningsstat tillkommande begynnelseavlöning,
nämligen lön 200 kronor och tjänstgöringspenningar 200 kronor,
eller tillhopa 400 kronor.
Vidare har i samma kungörelse stadgats, att beträffande ålderstillägg skall
för befattningshavare å stat i stället för hittillsvarande bestämmelser gälla, att
lönen kan höjas med 100 kronor efter 3 år, med ytterligare 100 kronor efter 6 år
och med än ytterligare 100 kronor efter 9 år.
Efter det 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och
en i ämnet väckt motion tillika medgivit att för år 1918 ifrågavarande befattningshavare
finge åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring med iakttagande i tillämpliga
delar av enahanda grunder och villkor, som av riksdagen föreslagits att gälla beträffande
avlöningsförbättring till sådana befattningshavare från och med år 1919,
har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 10 september 1918 bestämt, att tillfällig avlöningsförbättring
skulle under 1918 utgå till bland andra vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen
med 395 kronor, varav lön 195 kronor och tjänstgöringspenningar
200 kronor, ävensom att sådan befattningshavare, som i kungörelsen avsåges
och vore berättigad till ålderstillägg, kunde åtnjuta avlöningsförbättring i form av
ålderstillägg med 100 kronor efter 3 år, ytterligare 100 kronor efter 6''år och
än ytterligare 100 kronor efter 9 år.
Från vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen O. Ostlund har till
justitieombudsmannen inkommit en så lydande skrift:
''Till riksdagens herr justitieombudsman.
Härmed får jag vördsamt anhålla, att herr justitieombudsmannen ville hos
riksdagen utverka, att mina avlöningsförmåner måtte höjas till samma belopp, som
numera åtnjutes av vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen enligt kungl. kunBihang
till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 höft. (Nr 52.) 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Militie
ombudsmcins
expeditionen.
görelsen den 1 november 1918; och underkastar jag mig de för åtnjutande av avlöningsförbättring
enligt samma kungörelse stadgade villkor och bestämmelser.
Stockholm den 27 december 1918.
O. Östlund.''
Under år 1918 har Ostlund, som varit anställd vid expeditionen i 17 år,
uppburit i avlöning 1,400 kronor, därav 350 kronor i tjänstgöringspenningar. Därjämte
har Östlund under samma år uppburit i. krigstidstillägg 831 kronor 67 öre
och i extra krigstidstillägg 420 kronor 75 öre. Östlund åtnjuter ej fri bostad.
Vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen lärer beträffande tjänstgöringsförhållandena
kunna i alla avseenden jämställas med vaktmästaren åjustitiekanslersexpeditionen.
Goda skäl synas därför tala för, att han jämväl i avlöningshänseende
jämställes med nämnda befattningshavare.
Då den i avlöningsstaten för justitieombudsmansexpeditionen införda bestämmelsen,
att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla även''
för justitieombudsmansexpeditionen, icke synes mig kunna innebära, att justitieombudsmannen
skulle vara berättigad att själv bevilja Östlund ifrågavarande avlöningstillägg,
har jag ansett mig böra hänskjuta frågan till riksdagens prövning.
På nu anförda skäl får jag vördsamt hemställa,
att riksdagen måtte besluta, att vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
tillerkännes samma avlöningsförbättring från och med år 1919, som enligt
kungl. kungörelsen den 1 november 1918 tillkommer vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen,
på de villkor och bestämmelser, som för åtnjutande av avlöningsförbättringen
stadgas i nämnda kungörelse;
samt att till nuvarande vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen utbetalas
en gratifikation å 495 kronor, motsvarande avlöningsförbättring för år 1918
jämte krigstidstillägg och extra krigstidstillägg.»
Slutligen har riksdagens militieombudsman i sin till innevarande
års riksdag avlåtna ämbetsberättelse (sid. 392—395) under rubriken
»Framställning till riksdagen angående avlöningsförbättring för vaktmästaren
vid militieombudsmansexpeditionen» anfört följande:
»Enligt beslut av 1916 års riksdag skall den årliga avlöningen för vaktmästaren
å militieombudsmansexpeditionen utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som
ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter
10 år med ytterligare 100 kronor. Vidare gäller att, därest vaktmästaren i denna
sin egenskap åtnjuter fri bostad med bränsle, från den del av hans avlöning, som
ej utgör tjänstgöringspenningar, så länge nämnda förmån kvarstår, skall avdragas
ett belopp av 250 kronor årligen. Slutligen innehåller nämnda riksdagsbeslut att i
övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas
åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens
beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen ävensom att den person,
som för närvarande är anställd såsom vaktmästare å militieombudsmansexpeditio
-
Bankoutskottets ullålande Nr 52.
11
nen må, i ocli för ålderstillägg enligt de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna,
få räkna sig till godo den tjänstgöring han fullgjort på grund av sin förutvarande
anställning i motsvarande befattning hos militieombudsmannen.
Enligt beslut av 1909 års riksdag utgick till vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen
från och med år 1910 en avlöning av 1,200 kronor, därav 700
kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg,
vilken lön kunde efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare
100 kronor. Därest denna vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad samt
bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstod, ortstillägg ej till honom utgå ävensom
å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Sedan 1918 års lagtima riksdag i anledning av avlåten proposition och en i
ämnet väckt motion medgivit viss reglering av löneförhållandena m. m. för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, har Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 1 november 1918 bestämt bland annat att från och med år 1919 skall
till vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen utgå avlöningsförbättring med följande
tillägg till den honom förut enligt vederbörlig avlöningsstat tillkommande begynnelseavlöning,
nämligen
lön ........................................... kronor 200
tjänstgöringspenningar............ » 200
Summa kronor 400.
Vidare har i samma kungörelse stadgats att beträffande ålderstillägg skall
för befattningshavare å stat, i stället för hittillsvarande bestämmelser, gälla, att
lönen kan höjas med 100 kronor efter 3 år, med ytterligare 100 kronor efter 6 år
och med än ytterligare 100 kronor efter 9 år.
I fråga om bostads- med flera förmåner har, likaledes med ändring av hittillsvarande
stadganden bestämts, att, därest bostad med bränsle anvisas åt i kungörelsen
avsedd befattningshavare i Stockholm som icke enligt stat åtnjuter fria
sådana förmåner, skall av lönen härför avstås ett belopp av 300 kronor.
Riksdagen har därjämte enligt underdånig skrivelse den 15 juni 1918, nr 415,
medgivit att för år 1918 ifrågavarande befattningshavare finge åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring
med iakttagande i tillämpliga delar av enahanda grunder och
villkor, som av riksdagen föreslagits att gälla beträffande avlöningsförbättring till
sådana befattningshavare från och med år 1919.
Från vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen Carl Lindell har till
militieombudsmannen inkommit en så lydande anhållan:
''Till riksdagens herr militieombudsman.
Härmed får jag vördsamt anhålla att herr militieombudsmannen ville hos
riksdagen utverka att mina avlöningsförmåner måtte höjas till samma belopp, som
numera åtnjutes av vaktmästaren vid justitiekanslersexpeditionen enligt kungl.
kungörelsen den 1 november 1918; och underkastar jag mig de för åtnjutande av
avlöningsförbättring enligt samma kungörelse stadgade villkor och bestämmelser.
Stockholm den 27 december 1918.
Carl Lindell.’
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Utskottet.
Vaktmästare
vid riksbankens
huvud kontor
och vid riksgäldskontor
et.
Lindell antogs av mig den 31 maj 1915 att från och med den 1 därpå följande
juni vara vaktmästare vid militieomhudsmansexpeditionen.
Under år 1918 har Lindell, som åtnjuter förmånen av fri bostad med bränsle,
uppburit i avlöning 950 kronor, därav 350 kronor i tjänstgöringspenningar. Därjämte
har Lindell, som är gift, under samma år uppburit i krigstidstillägg 681 kronor
66 öre, i krigstidshjälp 120 kronor, i extra krigstidstillägg 356 kronor 25 öre
och i extra krigstidshjälp 60 kronor.
Vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen lärer beträffande tjänstgöringsförhållandena
kunna i allt jämställas med vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen.
Billighetsskäl synas fördenskull tala för att han jämväl i avlöningshänseende
jämställes med nämnda befattningshavare.
Därest Lindell för år 1918 erhållit samma avlöningsförhöjning som vaktmästaren
å justitiekanslersexpeditionen, hade han i krigstidstillägg erhållit ytterligare
116 kronor 67 öre och i extra krigstidstillägg ytterligare 131 kronor 25 öre.
Någon höjning i krigstidshjälpen och extra krigstidshjälpen hade i anledning härav
icke kunnat tillkomma Lindell.
Då den i avlöningsstaten för militieomhudsmansexpeditionen efter angivande
av vederbörande löneförmåner införda bestämmelsen, att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen
gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas
åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla
även för militieomhudsmansexpeditionen, icke kan anses otvetydigt innebära att
militieombudsmannen är berättigad att själv bevilja Lindell ifrågavarande avlöningstillägg,
har jag ansett mig böra hänskjuta frågan till riksdagens prövning.
På nu anförda skäl får jag vördsamt hemställa att riksdagen måtte besluta,
att vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen tillerkännes samma avlöningsförbättring
från och med år 1919, som enligt kungl. kungörelsen den 1 november
1918 tillkommer vaktmästaren å justitiekanslersexpeditionen, på de villkor
och bestämmelser, som för åtnjutande av avlöningsförbättringen stadgas i nämnda
kungörelse;
samt att till nuvarande vaktmästaren å militieomhudsmansexpeditionen må
utbetalas en gratifikation å 597 kronor 92 öre, motsvarande vad efter nämnda grunder
skulle utgått till Lindell såsom avlöningsförbättring för år 1918 jämte krigstidstillägg
och extra krigstidstillägg därå efter avdrag för ytterligare 50 kronor för
bostad med bränsle.»
Vaktmästare vid riksbankens huvudkontor åtnjuter för närvarande
en avlöning av 1,650 kronor, därav 1,100 lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg efter 5 och 10
år å 150 kronor. Pensionsunderlaget utgör 1,200 kronor.
Vid fastställandet vid 1914 års senare riksdag av denna avlöning
hade som jämförelsepunkt tjänat de avlöningsförmåner, som då tillkommo
vissa preparatorer och andra därmed likställda befattningshavare vid
karolinska institutet, veterinärhögskolan och naturhistoriska riksmuseet,
d. v. s. 1,650 kronor jämte två ålderstillägg å 100 kronor. Löneregleringskommitténs
i ämnet avgivna förslag gick också ut på ett dylikt
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
13
likställande och godkändes kommitténs förslag av riksdagen allenast
med den ändring, att ålderstilläggen bestämdes till 150 kronor i stället
för 100 kronor.
Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag blevo emellertid avlöningsförmånerna
för preparatorer höjda till 2,200 kronor, därav 1,300 kronor
lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor,
efter 3, 6 och 9 år. Högsta pensionsunderlaget för preparator utgör
1,600 kronor.
Nu hava bankofullmäktige för vaktmästare vid riksbankens huvudkontor
föreslagit en avlöning av 2,200 kronor, därav 1,500 kronor lön
och 700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter 3, 6 och 9
år komma tre ålderstillägg å 100 kronor, ävensom ett pensionsunderlag
å 1,600 kronor.
Då sålunda enligt fullmäktiges förslag den förutvarande likställigheten
i avlöningshänseende mellan ifrågavarande vaktmästare och omförmälda
preparatorer skulle allt fortfarande äga tillämpning, synas icke
några befogade erinringar kunna framställas mot detta förslag.
Riksgäldskontorets vaktmästare äro för närvarande i avseende a avlöning
jämställda med vaktmästare vid riksbankens huvudkontor, och
hava nu riksgälds fullmäktige för de förra föreslagit enahanda avlöningsförmåner
och pensionsunderlag, som beträffande de senare innefattas i
banko fullmäktiges omförmälda förslag. Den nuvarande likställigheten
mellan ifrågavarande vaktmästar kategori er synes böra upprätthållas, i
följd varav riksgäldsfullmäktiges förslag i berörda hänseende ansetts
böra förordas.
Vice brandmästaren vid riksbankens huvudkontor åtnjuter för närvarande,
utom vissa naturaförmåner, en begynnelseavlöning av 1,800
kronor, därav 1,100 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget
utgör 1,300 kronor.
Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i enlighet
med vad löneregleringskommittén härutinnan föreslagit. I sitt förslag
rörande denne befattningshavare hade kommittén tagit till jämförelse
den avlöning, som kommittén då föreslagit och sedermera bestämdes
för maskinisten vid naturhistoriska riksmuseets avdelningar vid
Freskati.
Vid 1918 års lagtima riksdag höjdes avlöningen för omförmälda
maskinist vid naturhistoriska riksmuseum till 2,2-00 kronor jämte rätt
Vice brandmästaren
vid
riksbankens
huvudkontor.
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Biträdande
maskinisten
vid riksbankens
huvudkontor.
Övervaktmästaren
och
maskinisten
vid riksbankens
huvudkon* or
samt övervaktmästaren
och
övermaskinisten
vid
riksdagens
hus.
till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Högsta pensionsunderlaget
utgör 1,600 kronor.
Bankofullmäktiges förslag beträffande vice brandmästaren innebär,
att den nuvarande relationen mellan dennes och övriga vid riksbankens
huvudkontor anställda vaktmästares avlöningar skulle bibehållas, varigenom
vice brandmästaren skulle fortfarande åtnjuta en kontant avlöning,
som med 150 kronor överstiger övriga vaktmästares. Hans avlöning
skulle enligt fullmäktiges förslag utgöra 2,350 kronor, därav
1,500 kronor lön och 850 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till
tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år, och skulle pensionsunderlaget
fastställas till 1,700 kronor.
Skulle nu den förutvarande likställigheten i avlöningshänseende
mellan ifrågavarande befattningshavare och maskinisten vid naturhistoriska
riksmuseum upprätthållas, komme den förre att erhålla enahanda
kontanta avlöningsförmåner, som föreslagits för de vid huvudkontoret
anställda vaktmästarna. Hans mera kvalificerade åligganden skulle
allenast kompenseras genom ovan angivna naturaförmåner. Om ock
tvekan kan synas råda rörande lämpligheten av att frångå en av riksdagen
en gång godtagen jämförelse av det slag, varom här är fråga, synes
dock i förevarande fall fog förefinnas för ett tillstyrkande av fullmäktiges
förslag.
Samma kontanta avlöningsförmåner ävensom pensionsunderlag,
som föreslagits för vice brandmästaren, synas böra tillkomma biträdande
maskinisten, vilken även torde böra upptagas på ordinarie stat.
Övervaktmästaren och maskinisten vid riksbankens huvudkontor
åtnjuta för närvarande var för sig, förutom bostad med bränsle ävensom
viss belysningsersättning, en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500
kronor lön . och 900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kan komma
ett ålderstillägg å 200 kronor efter 5 år. Pensionsunderlaget utgör
1,600 kronor.
Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i enlighet
med löneregleringskommitténs förslag. Kommittén hade vid avgivande
av sitt förslag beträffande bemälda befattningshavare framhållit önskvärdheten,
att de bleve i avlöningshänseende väsentligen likställda med
övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset. Sistnämnda
befattningshavare åtnjöto nämligen då en kontant avlöning av 2,400
kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 200 kronor efter 5 år.
Sedermera blevo emellertid vid 1917 års riksdag avlöningsför
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
15
månerna för bemälda tjänstinnehavare vid riksdagens lins höjda till
2,600 kronor jämte rätt till två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor;
efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget fastställdes till 1,800 kronor.
Nu hava bankofullmäktige för övervaktmästaren och maskinisten
vid riksbankens huvudkontor föreslagit för vardera en kontant avlöning
av 2,950 kronor, därav 1,900 kronor lön och 1,050 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och
9 år. Pensionsunderlaget skulle utgöra 2,000 kronor. Fullmäktige
hava härvid utgått ifrån att samma avlöningsförhöjning å 550 kronor,
som enligt deras förslag skulle tillkomma vaktmästarna vid riksbankens
huvudkontor, jämväl borde tillgodoföras ifrågavarande befattningshavare.
För övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset hava
riksgäldsfullmäktige nu föreslagit en kontant avlöning av 3,400 kronor,
därav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar. Om
åld er stilläggen är i riksgäldsfullmäktiges skrivelse intet nämnt, men det
torde få förutsättas, att de fortfarande skulle vara två å 300 kronor efter
5 och 10 år. Pensionsunderlaget skulle utgöra 2,200 kronor. Avlöningsförhöjningen,
vilken utgör 800 kronor, är, enligt vad fullmäktige erinrat,
densamma, som enligt fullmäktiges förslag skulle tillkomma riksgäldskontorets
tjänstemän inom första lönegraden.
Den jämställdhet i avlöningshänseende, som år 1914 ansågs böra
råda mellan övervaktmästaren och maskinisten vid riksbankens huvudkontor,
å ena, samt övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagshuset,
å andra sidan, blev vid 1917 års riksdag uppgiven, då avlöningarna
för sistnämnda befattningshavare höjdes. Att söka återupprätta
denna likställighet synes, hur önskligt det än vore ur synpunkten
att erhålla mera enhetliga avlöningsbestämmelser, numera näppeligen
kunna motiveras. Otvivelaktigt är nämligen, att de göromål, som vederbörande
befattningshavare vid riksdagshuset hava att fullgöra, blivit i
såväl kvantitativt som kvalitativt avseende med tiden allt mer omfattande
och krävande, och de faktiska förhållandena, sådana de under senare
tid utvecklat sig, synas tala för ett frångående av ovanberörda likställighet.
Vad då angår de avlöningsbelopp och pensionsunderlag, som av
vederbörande fullmäktige föreslagits för ifrågavarande befattningshavare,
torde de beräkningsgrunder, som tjänat till utgångspunkter för berörda
förslag, icke kunna lämna rum för några anmärkningar.
Icke heller torde något vara att erinra mot att övervaktmästaren
Ekstrandh, därest han ingår på den nya staten, må komma i åtnjutande
av här föreslagna förbättring.
16
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
_________ Förste vaktmästare vid riksgäldskontor åtnjuter för närvarande
mästare vid en avlöning av 2,000 kronor, därav 1,400 kronor lön och 600 kronor
*kontorct. tjänstgöringspenningar, vartill kan efter fem år komma ett ålderstillägg
å 300 kronor. Pensionsunderlaget utgör 1,400 kronor.
För denne befattningshavare hava riksgäldsfullmäktige nu föreslagit
en avlöning av 2,550 kronor, därav 1,800 kronor lön och 750
kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg å 100
kronor efter 3, 6 och 9 år ävensom ett pensionsunderlag av 1,800 kronor.
Enär förslaget innebär, att samma avlöningstillägg, 550 kronor,
som föreslagits för vaktmästare vid riksbankens huvudkontor och vid
riksgäldskontoret, ävenledes skulle komma ifrågavarande förste vaktmästare
till del, synes någon erinran mot detsamma icke kunna göras.
På skäl, som av fullmäktige anförts, har utskottet ansett sig höra
tillstyrka, att förste vaktmästaren C. J. Johansson må komma i åtnjutande
av två ålderstillägg från och med innevarande år.
Förste eldare vid riksdagens hus åtnjuter för närvarande en avochTrZkt
löning av 1,700 kronor, därav 1,200 kronor lön och 500 kronor tjänstvid
riksdagens o-öringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5
och 10 år. Pensionsunderlaget utgör 1,300 kronor.
Portvakt vid riksdagens hus har nu en avlöning av 1,600 kronor,
därav 1,100 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte
rätt till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget
utgör 1,200 kronor.
Riksgäldsfullmäktiges förslag i fråga om dessa befattningshavare
innebär en avlöningsförhöjning av samma belopp som för vaktmästarna
vid riksbankens huvudkontor och vid riksgäldskontoret eller alltså 550
kronor. Avlöningen för förste eldare skulle följaktligen bliva 2,250 kronor,
därav 1,600 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, och för
portvakt 2,150 kronor, därav 1,500 kronor lön och 650 kronor tjänsto-öringsoenningar.
Pensionsunderlagen hava föreslagits skola höjas för
förste eldare till 1,600 kronor och för portvakt till 1,500 kronor. Om
ålderstillägg är i förslaget intet nämnt.
I fråga om de föreslagna avlöningarna och pensionsunderlagen
torde icke°vara något annat att erinra än att pensionsunderlaget för
portvakt, vilken hittills i detta avseende varit likställd med vaktmästare
i riksgäldskontoret, synes böra erhålla samma pensionsunderlag som
dessa. I stället för nuvarande ålderstillägg, två å 150 kronor efter 5
och 10 år, böra, i likhet med vad som föreslagits för omförmälda vaktmästare,
fastställas tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år.
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
17
Vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och
Malmö åtnjuter för närvarande en kontant avlöning av 1,350 kronor,
därav 800 kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt
till två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget
utgör 1,200 kronor.
Denna avlöning fastställdes vid 1914 års senare riksdag i huvudsaklig
anslutning till löneregleringskommitténs därutinnan avgivna förslag.
Vid avgivande av sitt förslag hade kommittén för ifrågavarande
tjänstinnehavare förordat enahanda begynnelseavlöning som för förste
vaktmästare vid centralt ämbetsverk, dock med avdrag för dessa senare
tillkommande ortstillägg.
Jämlikt beslut av 1918 års lagtima riksdag har avlöningen för
förste vaktmästare i centralt ämbetsverk höjts till 1,900 kronor, därav
1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor
ortstillägg, vartill kunna komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3,
6 och 9 år.
Bankofullmäktige hava nu för ifrågavarande vaktmästare i Göteborg
och Malmö föreslagit en kontant avlöning av 1,900 kronor, därav
1,200 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till
tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget
skulle utgöra 1,600 kronor. Förslaget innebär en löneförhöjning av
550 kronor eller alltså av enahanda storlek, som förordats för huvudkontorets
vaktmästare.
Ett bifall till fullmäktiges förslag beträffande förevarande tjänstinnehavare
skulle medföra ett frångående av den nuvarande av riksdagen
godtagna likställigheten mellan dessa och förste vaktmästare i
centrala ämbetsverk. Då några särskilda skäl för en sådan åtgärd icke
föreligga, torde denna likställighet alltjämt böra upprätthållas. I anslutning
härtill och med avdrag för befattningshavare i Stockholm tillkommande
ortstillägg bör vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor
i Göteborg och Malmö tillerkännas en kontant avlöning av 1,750 kronor,
därav 1,000 kronor synas böra utgöra lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och
9 år. Högsta pensionsunderlaget för förste vaktmästare i centralt ämbetsverk
utgör för närvarande 1,400 kronor. Enahanda belopp torde böra
fastställas såsom pensionsunderlag för vaktmästare vid riksbankens avdelningskontor
i Göteborg och Malmö.
Gårdskarl vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö
åtnjuter för närvarande i kontant avlöning 900 kronor, därav 500 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 käft. (Nr 52.) 3
Vaktmästare
vid riksbanfetus
avdelningskontor
1
G (i teborg och
Malmö.
Gårdskarl vid
riksbanker.s
avdelnings
-
18
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Kontor i Göte- jön och 400 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två åldersbMaimt
tillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget utgör 900
kronor.
Bankofullmäktig^ hava nu för dessa föreslagit en avlöning av 1,450
kronor, därav 900 kronor lön och 550 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget
skulle utgöra 1,300 kronor.
Fullmäktiges förslag innebär en förhöjning av begynnelseavlöningen
med 550 kronor eller alltså samma belopp, som av fullmäktige förordats
för övriga ovan omförmälda befattningshavare. Erhålla nu emellertid
vaktmästarna vid ifrågavarande avdelningskontor en förhöjning av sin
begynnelseavlöning från 1,350 kronor till 1,750 kronor eller alltså med
400 kronor, synes lämpligt, att avlöningsförhöjningen för ifrågavarande
gårdskarlar icke heller bestämmes till högre belopp än 400 kronor. Med
en dylik förhöjning skulle deras avlöning uppgå till 1,300 kronor, varav
700 kronor synas böra utgöra lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.
Härtill böra komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år.
Pensionsunderlaget torde böra bestämmas till 1,100 kronor.
Vaktmästare Vaktmästare vid riksbankens övriga avdelningskontor i landsorten
Imnkens åtnjuter för närvarande en kontant avlöning av 1,200 kronor, därav 700
Övriga avdel- kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
nmgskontor. ålderstillägg å 100 kronor efter 5 och 10 år. Pensionsunderlaget
är 1,000 kronor.
Jämväl denna avlöning fastställdes av 1914 års senare riksdag i
enlighet med löneregleringskommitténs förslag. Kommittén hade beträffande
ifrågavarande befattningshavare utgått från att de borde erhålla
samma begynnelse- och slutavlöning som vaktmästare i allmänhet vid
nvreglerade centrala verk i Stockholm och 150 kronor mera än flertalet
vaktmästare vid länsstyrelserna.
Genom beslut av 1918 års lagtima riksdag har avlöningen för
vaktmästare vid centralt ämbetsverk höjts till 1,600 kronor, därav 900
kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg,
jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Flertalet
vaktmästare vid länsstyrelserna erhöllo en avlöning av 1,450 kronor
jämte rätt till ålderstillägg på sätt nyss sagts.
Bankofullmäktige hava nu för ifrågavarande vaktmästare vid riksbankens
avdelningskontor i landsorten föreslagit en avlöning av 1,750
kronor, därav 1,100 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,
jämte rätt till tre ålderstillägg å 100 kronor efter 3, 6 och 9 år. Pensions
-
Bankoutskottets utlåtande AV 52.
19
underlaget skulle utgöra 1,400 kronor. Fullmäktiges förslag innebär
sålunda jämväl beträffande dessa vaktmästare en förhöjning av begynnelseavlöningen
med 550 kronor.
Lika litet som beträffande vaktmästarna vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö ett frångående torde böra förordas av den likställighet,
som i avlöningshäuseende varit rådande mellan dessa och förste vaktmästare
i centralt ämbetsverk, lika litet synes man i fråga om vaktmästarna
vid övriga avdelningskontor hava anledning att avvika från
den av riksdagen en gång godtagna jämförelsen mellan dessa och
vaktmästare vid centralt ämbetsverk. Denna likställighet torde fortfarande
böra upprätthållas och avlöningen för ifrågavarande vaktmästare
följaktligen bestämmas till 1,600 kronor, varav 900^ kronor torde böra
utgöra lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar. Ålderstilläggen böra
vara tre å 100 kronor och utgå efter 3, 6 och 9 år. Pensionsunderlaget
bör, i likhet med högsta pensionsunderlaget för vaktmästare vid centralt
ämbetsverk, utgöra 1,200 kronor.
Vad slutligen angår förste vaktmästare och vaktmästare vid riksdagsbiblioteket,
torde ingen erinran vara att göra mot styrelsens för
biblioteket framställning om enahanda avlöningsförmåner med dem, som
numera tillkomma motsvarande tjänstebefattningar inom statsförvaltningen
(kungl. biblioteket).
Enligt beslut av 1916 års riksdag åtnjuter vaktmästare å justitieoch
militieombudsmansexpeditionerna för närvarande en kontant avlöning
av 1,200 kronor, därav 850 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar.
Något pensionsunderlag finnes icke fastställt. Jämlikt åberopade
riksdagsbeslut skola i övrigt de för justitiekanslerns expedition
gällande bestämmelser och villkor gälla för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.
Vid 1918 års lagtima riksdag höjdes avlöningen
för vaktmästare å justitiekanslersexpeditionen med 400 kronor, därav
200 kronor lön och 200 kronor tjänstgöringspenningar. Dennes avlöningsförmåner
utgöra sålunda för närvarande lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar
550 kronor, vartill kommer ortstillägg å 150 kronor
eller tillhopa 1,600 kronor. Ålderstilläggen äro tre, vart och ett å 100
kronor, och utgå efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring. Pensionsunderlaget
utgör 1,200 kronor. Samma avlöningsförmåner torde böra
bestömmas för här ifrågavarande vaktmästare. I samband härmed torde
ett pensionsunderlag av 1,200 kronor böra fastställas.
Förste vaktmästare
och
vaktmästare
vid riksdag sbiblioteket.
Vaktmäsi ärna
å justitieombudsmansexpeditionen
och militie•
ombudsmans
expeditionen
20
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
lielr oaktiv
tillämpning
av ny löncstat.
Av vederbörande fullmäktige och styrelse har vidare hemställts,
att den föreslagna nya lönestaten för omförmälda vaktpersonal skulle
få tillämpas från och med år 1919, varjämte fullmäktige i riksbanken
hemställt om en tillfällig avlöningsförbättring till motsvarande belopp
jämväl för år 1918.
Vidare hava justitieombudsmannen och militieombudsmannen föreslagit
gratifikationer åt vederbörande vaktmästare med belopp, motsvarande
vad som med tillämpning av här föreslagna grunder jämte
krigstid stillägg skulle hava tillkommit dem såsom avlöningsförbättring
för år 1918.
1 frågor angående retroaktiv tillämpning av nya lönestater har
riksdagen nästan undantagslöst ställt sig avvisande mot förslag i detta
syfte. Att tillstyrka en tillämpning av den nya staten från och med
ingången av år 1918, vilket såväl bankofullmäktiges som justitieombudsmannens
och militieombudsmannes förslag i själva verket innebära, skulle
utgöra ej allenast en i ögonen fallande avvikelse från hittills gällande
praxis, utan jämväl ett fastslående av en ny princip vid löneregleringars
genomförande, vilken torde vara ägnad att medföra oöverskådliga konsekvenser.
Åtgärder i denna riktning synas därför under inga förhållanden
böra tillstyrkas.
Vad däremot angår en retroaktiv tillämpning av de nya staterna
från och med år 1919, ställer sig förhållandet något annorlunda. Om
ock en berättigad tvekan kan råda rörande lämpligheten härav med
hänsyn till riksdagens i ett flertal fall fattade beslut i liknande frågor, kan
dock såsom precedensfall åberopas den retroaktiva tillämpning, som vid
1918 års lagtima riksdag gavs åt den av samma riksdag från och med
år 1919 beslutade nya löneregleringen för vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare. I betraktande av denna omständighet anser
sig utskottet böra tillstyrka bifall till detta förslag. Däremot har,
med hänsyn därtill att här ifrågavarande befattningshavare först ett år
senare än vaktpersonalen i allmänhet skulle komma i åtnjutande av avlöningsförbättring,
utskottet ansett någon reducering av avlöningstilläggen,
såsom skedde förlidet år, icke böra ifrågakomma.
I händelse av bifall till förestående förslag angående förändrade
åldersperioder för vaktpersonalen i riksbanken torde viss mindre jämkningböra
vidtagas i punkt 9 av »villkor och bestämmelser» vid avlöningsstaten
för riksbanken.
Vid utlåtandet har såsom bilaga fogats en tablå, upptagande här
ifrågavarande befattningshavares nuvarande, av vederbörande föreslagna
samt av utskottet förordade avlöningsförmåner.
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
21
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta:
l:o) att biträdande maskinisten vid riksbankens
huvudkontor må från och med den 1 januari 1919
överflyttas på ordinarie stat;
2:o) att de kontanta avlöningarna för nedanstående
befattningshavare må bestämmas till följande
belopp nämligen:
vid riksbanken:
a) för övervaktmästaren och maskinisten vid
huvudkontoret vardera till 2,950 kronor, därav 1,900
kronor lön och 1,050 kronor tjänstgöringspenningar,
skolande vad maskinisten angår av tjänstgöringspenningarna
300 kronor utgöra arvode för tillsyn av körporten,
b) för den vaktmästare vid huvudkontoret, som
tillika är vice brandmästare, till 2,350 kronor, därav
1,500 kronor lön och 850 kronor tjänstgöringspenningar,
c) för vaktmästare vid huvudkontoret till 2,200
kronor, därav 1,500 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringsp
ennin gar,
d) för biträdande maskinisten vid huvudkontoret
till 2,350 kronor, därav 1,500 kronor lön och 850
kronor tjänstgöringspenningar,
e) för vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö till 1,750 kronor, därav 1,000 kronor
lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,
f) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till
1,300 kronor, därav 700 kronor lön och 600 kronor
tjänstgöringspenningar,
g) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren
till 1,600 kronor, därav 900 kronor lön och
700 kronor tjänstgöringspenningar,
vid riksgäldskontor et:
h) för förste vaktmästaren till 2,550 kronor,
därav 1,800 kronor lön och 750 kronor tjänstgöringspenningar,
22
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
i) för vaktmästare till 2,200 kronor, därav 1,500
kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,
vid riksdagens hus:
k) för övervaktmästaren och övermaskinisten
vardera till 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och
och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar,
l) för förste eldaren till 2,250 kronor, därav
1,600 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,
m) för portvakt till 2,150 kronor, därav 1,500
kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar,
vid riksdagsbiblioteket:
n) för förste vaktmästaren till 1,900 kronor,
därav 1,100 kronor lön, 650 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg,
o) för vaktmästare till 1,600 kronor, därav 900
kronor lön, 550 kronor tjänstgöringspeningar och
150 kronor ortstillägg,
vid justitieombudsmansexpeditionen och
militieombudsmansexpeditionen:
p) för vaktmästare till 1,600 kronor, därav 900 kronor
lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg;
3:o) att samtliga här ifrågavarande befattningshavare
med undantag av övervaktmästaren och övermaskinisten
vid riksdagens hus, må under därför bestämda
villkor åtnjuta tre ålderstillägg, vart och ett
å 100 kronor, att utgå efter respektive 3, 6 och 9
års tjänstgöring, samt att för vardera av bemälde övervaktmästare
och övermaskinist må såsom hittills utgå
två ålderstillägg vartdera å 300 kronor efter respektive
5 och 10 års tjänstgöring;
4:o) att pensionsunderlagen för ifrågavarande
befattningshavare må bestämmas till följande belopp,
nämligen:
vid riksbanken:
a) för övervaktmästaren och maskinisten vardera
till 2,000 kronor,
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
23
b) för vice brandmästaren och biträdande maskinisten
vardera till 1,700 kronor,
c) för vaktmästare vid huvudkontoret till 1,600
kronor,
d) för vaktmästare vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö till 1,400 kronor,
e) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till
1,100 kronor, samt
f) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren
till 1,200 kronor,
vid riksgäldskontor et:
g) för förste vaktmästaren till 1,800 kronor,
h) för vaktmästare till 1,600 kronor,
vid riksdagens hus:
i) för övervaktmästaren och övermaskinisten, vardera
till 2,200 kronor,
k) för förste eldaren till 1,600 kronor,
l) för portvakt till likaledes 1,600 kronor,
vid riksdagsbiblioteket:
m) för förste vaktmästaren till 1,400 kronor,
n) för vaktmästare till 1,200 kronor,
vid justitieombudsmansexpeditionen och
militieombudsmansexp editionen:
o) för vaktmästare till 1,200 kronor.
5:o) att i händelse av bifall till vad utskottet
hemställt under 3:o), såvitt angår befattningshavare i
riksbanken, punkt 9 i »villkor och bestämmelser» vid
avlöningsstaten för riksbanken må erhålla följande
ändrade lydelse:
I fråga om medgiven förhöjning av lönen efter
i staten angiven tids fortsatta innehavande av befattning
i samma tjänstegrad gäller för första förhöjningen,
att innehavaren under mer än fyra femtedelar
av den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda
förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller,
på grund av förordnande, annan statens tjänst eller
24
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke må föras honom till last den tid han åtnjutit
semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och för ytterligare förhöjning, om sådan äger rum,
samma villkor;
under iakttagande, vad var och en av omförmälda
löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen
ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret
näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern
blivit uppnådd ;
börande därvid — — — ålderstillägg;
6:o) att samtliga här ifrågavarande avlöningsförmåner
må av vederbörande befattningshavare åtnjutas från
och med den 1 januari 1919;
7:o) att förste vaktmästaren i riksgäldskontoret
C. J. Johansson må berättigas att från nämnda tidpunkt
uppbära två ålderstillägg enligt den nya staten
å tillsammans 200 kronor; samt
8:o) att övervaktmästaren i riksbanken P. J.
Ekstrandh, som kvarstår å äldre stat, må komma i
åtnjutande av den lönereglering, som här ovan föreslagits,
under förutsättning att han underkastar sig
för avlöningens åtnjutande enligt den nya avlöningsstaten
stadgade villkor och bestämmelser.
Stockholm den 16 maj 1919.
På bankoutskottets vägnar:
ERNST HEDENSTIERNA.
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
25
Reservationer:
av herrar Wichnan, Sommelius och Borggren beträffande punkten 6:o);
av herrar Wichman och Borggren beträffande punkterna 2:o) e, f
och g samt 4:o) d, e och f i utskottets hemställan.
Enligt nu gällande avlöningsstat för riksbanken äro såväl tjänstemän
som vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
fullt likställda med motsvarande befattningshavare vid huvudkontoret.
Den skillnad i kontant lön 300 kronor, som förefinnes mellan vaktmästare
vid å ena sidan huvudkontoret och å andra sidan kontoren i
Göteborg och Malmö, utgör det beräknade värdet av fri bostad för vaktmästare
vid de senare kontoren.
Fullmäktige hava för vaktmästarna vid kontoren i Göteborg och
Malmö föreslagit samma höjning i avlöningsförmåner, samma fördelningav
ökningen på lön och tj änstgöringspenningar och samma pensionsunderlag
som för vaktmästarna vid huvudkontoret.
Då fullmäktiges förslag beträffande vaktmästarna vid huvudkontoret
biträtts av utskottet, hava vi ansett den hittills gällande likställigheten
mellan dessa grupper av befattningshavare fortfarande böra upprätthållas.
Härför talar även den omständigheten, att levnadsomkostnaderna
i Göteborg och Malmö torde föga understiga dem i Stockholm.
Till åtskilliga vaktmästare vid huvudkontoret utgår särskild ersättning
(50 kronor per månad jämte dyrtidstillägg därå) för posttransporter
och utförande av inkassering. Någon motsvarande förmån förekommer
ej för vaktmästare vare sig i Göteborg och Malmö eller vid de övriga
avdelningskontoren, ehuru åtskilliga av dessa vaktmästare, särskilt de
vid kontoren i Göteborg och Malmö, hava sig betydande värden anförtrodda
för transport eller inkassering. Vidare äro vaktmästarna vid
landsortskontoren, på grund av sitt mindre antal vid varje kontor, mycket
mera bundna av sin tjänstgöring än motsvarande befattningshavare vid
huvudkontoret.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 37 käft. (Nr 52.)
4
26 Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Under sådana omständigheter har icke synts oss lämpligt att för
vaktmästare vid avdelningskontor bestämma avlöningsförbättringen till
lägre belopp än för vaktmästarna vid huvudkontoret.
Ej heller hava vi funnit skäl frångå fullmäktiges förslag beträffande
gårdskarlarna vid kontoren i Göteborg och Malmö.
Med hänsyn till avlöningens fördelning i lön och tjänstgöringspenningar
ställer sig utskottets förslag synnerligen ofördelaktigt för såväl
vaktmästare vid avdelningskontoren som för gårdskarlar vid kontoren
i Göteborg och Malmö. Tjänstgöringspenningarna, eller den del av
avlöningen, som vid sjukdomsfall skall avstås, uppgå enligt utskottets
förslag för vaktmästare vid kontoren i Göteborg och Malmö till 50
kronor högre belopp än för vaktmästare vid huvudkontoret, för vaktmästare
vid de mindre kontoren uppgå tjänstgöringspenningarna, oaktat
den till dem utgående mindre avlöningssumman, till samma belopp som
för huvudkontorets vaktmästare, och för gårdskarlar vid kontoren i
Göteborg och Malmö skulle tjänstgöringspengarna uppgå till 600 kronor
mot kontant lön av 700 kronor.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen måtte bifalla fullmäktiges i riksbanken
förslag beträffande vaktmästare och gårdskarlar
vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö
och beträffande vaktmästare vid bankens övriga avdelningskontor
samt alltså besluta,
2:o) att de kontanta avlöningarna för nedanstående
befattningshavare må bestämmas till följande
belopp :
vid riksbanken:
a) -------------
b) -------------
c) --------------
d) -------------
e) för vaktmästare vid avdelningskontoren i Göteborg
och Malmö till 1,900 kronor, därav 1,200 kronor
lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar,
f) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till
1,450 kronor, därav 900 kronor lön och 550 kronor
tj änstgöringspenni ngar,
g) för vaktmästare vid de mindre avdelnings
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
27
kontoren till 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön
och 650 kronor tjänstgöringspenningar,
4:o) att pensionsunderlagen för ifrågavarande
befattningshavare må bestämmas till följande belopp,
nämligen:
vid riksbanken:
a) -------------
b) -------------
c) -------:---:-----:
d) för vaktmästare vid avdelningskontoren i
Göteborg och Malmö till 1,600 kronor,
e) för gårdskarl vid samma avdelningskontor till
1,300 kronor, samt
f) för vaktmästare vid de mindre avdelningskontoren
till 1,400 kronor.
28
Bankoutskottets utlåtande Nr 52.
Tablå.
Nuvarande avlöningsförmåner
Befattningshavare
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Orts-
tillägg
»Summa
Ålders-
tiUägg
Pensions-
under-
lag
1
Riksbanken.
Huvudkontoret.
Övervaktmästare, jämte naturaförmåner ............
1,500
900
2,400
1 x 200
1,600
»
Vaktmästare — vice brandmästare, jämte natura-
1,100
700
1,800
(5 år)
2 x 150
1,300
8
förmåner ................................................
Vaktmästare.................................................
1,100
550
1,650
(5, 10 år)
2 x 150
1,200
*
Maskinist, jämte naturaförmåner ....................
1,500
900
2,400
(5, 10 år)
1 x 200
1,600
5
Biträdande maskinist, arvode ..........................
—
—
—
2,000
(5 år)
—
6
Göteborg och Malmö.
Vaktmästare, jämte naturaförmåner ................
800
550
1,350
2 x 150
1,200
1 ^
Gårdskarl jämte naturaförmåner .......................
500
400
900
(5, 10 år)
2 x 100
900
! s
Övriga avdelningskontor.
Vaktmästare, jämte naturaförmåner ..................
700
500
1,200
(5, 10 år)
2 x 100
1,000
! 9
Riksgäldskontor.
Förste vaktmästare..........................................
1,400
600
2,000
(5, 10 år)
1 x 200
1,400
10
Vaktmästare..................................................
1,100
550
1,650
(5 år)
2 x 150
1,200
11
Riksdagsbiblioteket.
Förste vaktmästare..........................................
900
450
150
1,500
(5, 10 år)
1 x 100
1,000
12
Vaktmästare.................................................
700
350
150
1,200
(5 år)
2 x 100
900
j13
Riksdagens hus.
Övervaktmästare.............................................
1,600
1.000
2,600
(5, 10 år).
2 x 300
1,800
14
Overmaskinist ................................................
1 ,(500
1.000
2,600
(5, 10 år)
2 x 300
1,800
i 15
Förste eldare ................................................
i 1,200
500
1,700
(5, 10 år)
2 x 150
1,300
16
Portvakt.........................................................
1.100
500
1,600
(5, 10 år)
2 x 150
1,200
17
Jnstitieoinbndsmansexpeditionen.
Vaktmästare...................................................
850
350
1,200
(5, 10 år)
2 x 100
18
Milltieombudsmnnsexpeditionen.
1 Vaktmästare .................................................
•
| 850
350
1,200
(5, 10 år);
2 x 100
1
(5, 10 år)
Bankoulskottets utlåtande Nr ÖB.
29
Utskottets föl
•slag;
|
____
______________
1
Lön
Tjänst-
görings-
>enningar
Orts- 1
tillägg
Summa ;
Ålders-
tillägg
5ensions-
under-
lag
Lön j
Tiänst- 1 Orts- i
gonngs- ,ti
penningar'' |
Summa j
l
Ålders-
tillägg
''ensions-
under-
lag
;
i
--
1,900 j
; i,5oo I
1,050 j
850
2,950
2,350 ;
3 x 100
(3, 6, 9 år) i
3 x 100 i
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år) |
3 x 100
(3, 6, 9 år) !
3 x 100
(3, 6, 9 år)
2,000
1,700
1,900 I
1,500
I 1
1,050 —
850 [
2,950
2,350
3 x 100
(3, (i, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100 !
(3, 6, 9 år)
2,000
1,700
1!
2 j
j 1,500 j
1 1,900
! 1,500
700
1,050
850
- ;
2,200
2,950
2,350 j
1,600
2,000
1,700
1,500
1,900
1,500
700 |
1,050 ! —
850
1
2,200
2,950
2,350
1,600
2,000
1,700
3
4!
5;
t
i 1,200
900
700
550
1,900
1.450
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,600
1,300
1,000
700
750 i —
|
600 j
1,750
1,300
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,400
1.100
6
‘ ''
I 1,100
650
1,750
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,400
900
700 j —
1,800
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,200
»I
t
t
i
1 1,800
750
—
2,550
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100- (3, 6, 9 år)
1,S00
1,800
750 \ —
2,550
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,800
9;
j 1,500
700
2,200
1,600
1,500
700 : —
2,200
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,600
10!
i 1,100
650
150
1,900
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,400
1,100
650 i 150
1,900
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,400
111
! 900
550
150
1,600
'' 3 x 100
1,200
900
550 | 150
1,600
3 x 100
1,200
12|
(3, 6, 9 år)
1
(3, 6, 9 år)
| 2,100
1,300
3,400
1 2 x 300
(5, 10 år)
2,200
2,100
| 1,300
3.400
''
2 x 300
(5, 10 år)
j 2,200
13!
i
| 2,100
1,300
—
3,400
2,200
2,100
1,300 i —
j 3,400
l
2 x 300
(5, 10 år)
, 2,200
14
|
1,600
650
—
2,250
—
1,600
1,600
650 i —
j 2,250
3 x 100
(3, 6, 9 år)
3 x 100
(3, 6, 9 år)
1,600
151
| 1,500
650
—
2,150
I _
1,500
1,500
650 | —
2,150
1
1,600
16
| 1,050
550
!
1,600
3 x 100
900
550 ! 150
1,600
| 3 x 100
1.200
17
(3, 6, 9 år)
| (3, 6, 9 år)
| 1,050
550
1,600
3 X 100
I (3, 6, 9 år)
—
900
550 j 150
I 1,600
| 3 X 100
! (3, 6, 9 år)
1,200
18
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 37 höft. (Nr 52.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.