Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående vissa ändringar i avlöning sstaten för riksgäldskontor et in. m.

1919-05-13 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:53, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående vissa ändringar i avlöning sstaten för riksgäldskontor et in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlutande Nr od.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1919 kl. l;i 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

angående vissa ändringar i avlöning sstaten för

riksgäldskontor et in. m.

I skrivelse till bankoutskottet den 20 mars 1919 hava fullmäktige

i riksgäldskontoret gjort de framställningar om ändringar i avlöningsstaten

för nämnda kontor, varom här nedan vidare förmäles:

»I en den 30 maj 1918 till bankoutskottet avlåten skrivelse hemställde fullmäktige

om sådan ändring av bestämmelsen i § 32 avd. 2 d) i gällande reglemente

för riksgäldskontoret, att fullmäktige måtte bemyndigas att till extra ordinarie

tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för extra arbeten

inom kontoret använda erforderligt belopp. Efter att hava erinrat om, att i de

reglementen för riksgäldskontoret, som utfärdats av 1915, 1916 och 1917 års riksdagar,

funnits föreskrivet, att fullmäktige skulle äga att för ifrågavarande ändamål

använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor årligen, anförde fullmäktige till stöd

för sin berörda hemställan följande.

Då fullmäktige år 1915 avläto framställning om höjning av ifrågavarande

anslagsbelopp från förutvarande 11,000 till 12,000 kronor, voro i riksgäldskontoret

anställda sammanlagt sju extra biträden, därav fyra manliga och tre kvinnliga.

Under den därefter följande starka ökningen av arbetet inom riksgäldskontoret,

särskilt å dess kamerala avdelning, hade de extra biträdenas antal måst hastigt

ökas och utgjorde vid tiden för framställningens avgivande tjugufem, därav åtta

manliga och sjutton kvinnliga. Till följd av såväl ökningen av biträdenas antal

som ock den genom utbetalning av krigstidstillägg föranledda tillfälliga höjningen

av deras avlöning hade ovanberöida förslagsanslag blivit alldeles otillräckligt och

måst i mycket hög grad överskridas. Under år 1916 utbetalades från detsamma

23,637 kronor 21 öre och under år 1917 37,885 kronor 88 öre. Under år 1918

syntes beloppet komma att uppgå till minst 60,000 kronor. Vid anförda förhållanden

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 88 höft. (Nr 53 — 54.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr do’.

borde enligt fullmäktiges mening ifrågavarande bestämmelse i reglementet icke

kvarstå oförändrad, och framhöllo fullmäktige, att, då det under rådande förhållanden

vore svårt att beräkna vad som under ett kommande år kunde erfordras för den

extra personalens avlöning, det lämpligaste syntes vara, att förevarande stadgande

i reglementet formulerades i överensstämmelse med vad som gällde beträffande den

extra personalen vid riksdagens hus, d. v. s att fullmäktige för det ifrågavarande

ändamålet skulle äga disponera erforderligt belopp.

Med anledning av denna fullmäktiges framställning uttalade bankoutskottet

i skrivelse till fullmäktige av den 8 juni 1918, att av framställningen framginge,

att antalet extra biträden, särskilt å riksgäldskontorets kamerala avdelning, högst

avsevärt ökats och att kostnaderna härför nått en höjd, som icke syntes stå i

rimligt förhållande till den år 1917 fastställda ordinarie avlöningsstaten för riksgäldskontoret.

Utskottet, som icke ansåg sig då kunna yttra sig om, huruvida

några inskränkningar skulle kunna äga rum, framhöll, att det ville synas utskottet

som om anledning kunde föreligga att till ordinarie stat överflytta någon eller några

av ifrågavarande extra befattningar. Då utskottet fann en närmare undei sökning

erforderlig i dessa avseenden liksom beträffande anslagets belopp, anhöll utskottet

att vid 1919 års riksdag få emotse en sådan utredning jämte det förslag, som

därav kunde föranledas. .

Sedan den av bankoutskottet sålunda begärda utredningen nu blivit verkställd.

få fullmäktige därmed framlägga resultatet av densamma.

I skrivelse till bankoutskottet av den 1 februari 1917 avgåvo fullmäktige

förslag till omorganisation av riksgäldskontorets räkenskaps- och kassaavdelning

och i sammanhang härmed även till inrättande av ett antal nya ordinarie tjänstei

å nämnda avdelning samt till lönereglering för samtliga riksgäldskontorets tjänstemän

och vaktmästare. Över denna framställning avgav utskottet den 19 maj 1917

utlåtande (nr 45), och blev utskottets däri gjorda hemställan sedermera av riksdagen

bifallen. . ... ''

Gtenom detta riksdagens beslut genomfördes en ny organisation av rakenskapsoch

kassaavdelningen, varigenom densamma uppdelades på tva skilda byråer, eu

kameral- och en revisionsbyrå. Inom förstnämnda byrå inrättades tre underavdelningar,

räkenskapsavdelningen, obligations- och kupongavdelningen samt statsskuldsboksavdelningen.

Tillika’ uppfördes å riksgäldskontorets avlöningsstat två nya

tjänster, av vilka en inom tredje och en inom andra lönegraden, samt två kvinnliga

biträdesbefattningar. Vidare bemyndigades fullmäktige att, i avbidan på slutförandet-

av beslutad utredning angående ordnandet av riksdagens inre administrativa

och ekonomiska angelägenheter, tills vidare förordna en tjänsteman inom andia giaden

mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkomme en motsvarande

befattningshavare. Slutligen godkändes utskottets förslag till lönereglering för riksgäldskontorets

hela personal. Denna lönereglering jämte inrättandet av ovannämnda

nya tjänster medförde en ökning av de i stat upptagna avlöningarna från ,57,400

kronor till 81,400 kronor.

Under de två år. som förflutit efter det fullmäktiges ovannämnda framställning

avgavs, har riksgäldskontorets rörelse alltjämt ökats, och liar ökningen

varit jämförelsevis större än under de närmast föregående åren. Till följd därav

hava, såsom jämväl framgår av fullmäktiges berörda skrivelse av den 30 maj 1918.

extra arbetskrafter måst anlitas i mycket stor omfattning. Vid nyssnämnda tid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr :Vi.

punkt utgjorde, .såsom i skrivelsen meddelades, antalet extra biträden tjugufem,

därav åtta manliga och sjutton kvinnliga. Sedan dess bär antalet ytterligare stigit

ucli utgör nu tjuguåtta, därav åtta manliga och tjugu kvinnliga, vilka samtliga

hava stadigvarande sysselsättning i riksgäldskontor^. Därjämte äro för arbete

huvudsakligen med det år 1918 emitterade premieobligationslånet anställda tillfälliga

biträden till ett antal, som för närvarande uppgår till tjugu, därav tvä manliga

och aderton kvinnliga. Till jämförelse må nämnas, att de ordinäre tjänstemännens

och kvinnliga biträdenas antal är sammanlagt sexton. Kostnaderna för avlöning

av extra personal under åren 1916—1917 finnas angivna i ovan åberopade skrivelse,

av den 30 maj 1918. För år 1918 hava samma kostnader uppgått till 76,776

kronor 23 öre. 1 detta belopp, liksom i de för åren 1916 och 1917 ''angivna, är

medräknad avlöning till extra vaktmästare, men däremot ej den med anledning av

premielånet anställda extra tillfälliga personalens avlöning, vilken till en del bestrides

av inflytande avgifter för förvaring av premieobligationer och i övrigt av

förslagsanslaget till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden.

I likhet med bankoutskottet finna fullmäktige skäl föreligga att vidtaga åtgärder

för undanröjande av det missförhållande, som på grund av arbetets hastiga

ökning kommit att bliva rådande i fråga om antalet av den extra personalen i

riksgäldskontoret i förhållande till de ordinarie befattningshavarna. Någon minskning

av den stadigvarande anställda extra personalen kan enligt fullmäktiges mening

icke ifrågakomma. För arbetets jämna gång skulle det tvärtom vara önskvärt att

ytterligare något öka denna personals storlek, ehuru detta med hänsyn till lokalförhållandena

för närvarande knappast låter sig göra. Den med anledning av

premielånet tillfälligt anställda personalen torde däremot efter hand kunna väsentligt

nedbringas. Vid ovannämnda förhållande kan en bättre proportion mellan ordinarie

och extra arbetskrafter ej åvägabringas på annat sätt än genom uppförande av ett

antal nya tjänster å riksgäldskontorets stat. Såsom nedan kommer att visas, tala

även starka sakliga skäl för en förstärkning av riksgäldskontorets ordinarie arbetskrafter

vad beträffa!’ såväl kansliet som kameralbyrån och revisionsbyrån.

Fullmäktige övergå då först till att behandla förhållandena å kansliet.

I sin förut omförmälda skrivelse av den 1 februari 1917 uttalade fullmäktige

beträffande kansliet, att ökningen av dess arbete visserligen varit betydlig och föranlett

anställande av eu kvinnlig korrespondent och juridiskt bildad amanuens, men

att fullmäktige likväl ej för det dåvarande funne någon ny ordinarie befattning

därstädes vara erforderlig. Förhållandena hava emellertid under den tid, som därefter

förflutit, så förändrats, att ett förstärkande av kansliets ordinarie arbetskrafter

nu måste anses oundgängligt.

Ökningen av kanslipersonalens arbete har i främsta rummet hänfört sig till

de göromål, som åligga riksgäldssekreteraren. Dennes viktigaste göromål bestå i

beredandet till föredragning av inkommande ärenden, uppsättandet av skrivelser och

utlåtanden, verkställande av utredningar samt förandet av protokoll vid fullmäktiges

sammankomster m. in. Nedanstående sammanställning rörande sidantalet i det

renskrivna exemplaret av riksgäldskontorets allmänna och låneprotokoll jämte till

det förra hörande registratur under de senaste tio åren torde giva en god föreställning

om ökningen av riksgäldssekreterarens arbetsbörda.

Itiksyäldskonförets

kansli.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

Antal sidor

År

Allmänna

prot.

Låne-

prot.

Registra-

tur.

Summa

1909 ............

................ 424

201

167

789

1910 ............

................ 440

154

200

794

1911 ............

................ 452

178

209

839

1912 ............

................ 532

122

219

873

1913 ............

............... 530

159

244

933

1914 ............

................ 600

174

258

1,032-

1915 ............

................ 610

221

270

1,101

1916 ............

................ 720

204

286

1,210

1917 ............

................ 826

193

460

1,479

1918 ............

................ 871

324

474

1,669

Vidare förtjänar framhållas, att riksgäldssekreteraren, vilken tillika är riksgäldskontorets

ombudsman, under de senaste åren erhållit en ny arbetsuppgift, nämligen

att biträda statsskuldbokavdelningen med handläggningen av juridiska frågor,

såsom granskning av arvskifteshandlingar, överlåtelser av inskrivna fordringar in. in.,

samt att i övrigt tillhandagå nämnda avdelning med råd och anvisningar rörande

tillämpningen av det år 1918 utfärdade nya reglementet för den svenska statsskuldboken.

Ifrågavarande arbete kräver redan nu ej ringa tid och kommer säkerligen,

sedan fullmäktige medgivit inskrivning i statsskuldboken av obligationer, tillhörande

det år 1918 upptagna premielånet, att efter hand bliva än mera omfattande.

Den inträdda ökningen av de göromål, som enligt tjänstgöringsordningen

åligga riksgäldssekreteraren, har medfört att han ej ensam kunnat medhinna desamma.

Till följd av svårigheten att erhålla kompetenta extra arbetskrafter för biträde åt

riksgäldssekreteraren hava en avsevärd del av hans göromål måst överflyttas till

den andre ordinarie tjänstemannen å kansliet, regis trätorn och kanslisten. Bland de

göromål, vid vilkas fullgörande denne under senare år biträtt riksgäldssekreteraren,

må nämnas följande: verkställande av utredningar och uppsättande av promemorior

i ärenden, som handläggas av fullmäktige och deras deputerade, uppsättande

av skrivelser till bankoutskottet och utlåtande i anledning av remisser från

Kungl. Maj:t, förande av riksgäldskontorets utgifts- och anteckningsbok, granskning

av ingivna handlingar för lyftning av järnvägslån samt uppsättande av fullmäktiges

berättelser till riksdagen och statsrevisorerna. Den nuvarande innehavaren av

registratorstjäasten har även, allt sedan han år 1900 tillträdde samma tjänst, till

allra största delen ombesörjt riksgäldskontorets utländska korrespondens, ett arbete,

vilket dessförinnan ingick i sekreterarens åligganden. Å andra sidan hava — frånsett

den utländska korrespondensen — den övervägande delen av de göromål, som

enligt gällande tjänstgöringsordning tillhöra registratorstjänsten, måst överflyttas till

extra arbetskrafter; så t. ex. diarieföring, registrering av fullmäktiges protokoll,

expedierande av avgående post ävensom, med vissa undantag, de med vården av

riksdagstrycket förenade göromålen.

Den förskjutning av arbetsfördelningen å kansliet, som sålunda ägt rum och

vilken för registratorn medfört ett arbete av alltmera kvalificerad art, bör enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskotteta utlåtande, Nr ad.

fullmäktiges mening föranleda till en uppflyttning av hans befattning till eu högre

lönegrad, liksom i sammanhang härmed tjänstens benämning torde böra förändras

till närmare överensstämmelse med det arbete, dess innehavare numera har att fullgöra.

Med avseende härå vilja fullmäktige föreslå, att ifrågavarande tjänstinnehavares

avlöning sättes lika med den, som utgår till tredje gradens tjänstemän i

riksgäldskontoret, nämligen lön 4,300 kronor och tjänstgöringspenningar 2,100 kronor

jämte två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.

''Begynnelseavlöningen skulle då bliva 6,400 kronor och slutavlöningen 7,400 kronor.

Såsom lämplig benämning ä tjänsten vilja fullmäktige föreslå sekreterare. Med

hänsyn till den långa tid, varunder innehavaren av registratorstjänsten H. Ekedahl

till väsentlig del varit .sysselsatt med ifrågavarande mera kvalificerade arbete, synes

det fullmäktige billigt, att, därest tjänsten förändras på sätt fullmäktige ifrågasatt,

innehavaren berättigas att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg å den

förhöjda avlöningen.

Förutom den betydande stegring i riksgäldssekreterarens arbetsbörda, som

under de senast förflutna åren ägt rum, har den alltjämt fortgående utvecklingen

av riksgäldskontorets rörelse även medfört eu avsevärd ökning av kansligöromålen

i allmänhet. Antalet diarieförda ärenden och ankomna brev utvisar .sålunda en ej

obetydlig stegring. Den ovan påvisade ökningen av protokollens omfång har givetvis

föranlett ökat arbete med utarbetandet av register till desamma. Vidare må även

erinras att uppsättandet av föredragnings- och bordläggningslistor, kollationering av

de utskrivna protokollsexemplaren ävensom expeditionsgöromålen i allmänhet numera

taga betydligt mera tid och arbete i anspråk än tillförne.

Såsom ovan är nämnt, har det visat sig nödvändigt att överflytta största

delen av registrator!! enligt tjänstgöringsordningen åliggande göromål från denne

till extra personal. Denna omständighet jämte den allmänna ökningen av kansligöromålen

har medfört nödvändigheten att å kansliet i stor utsträckning anlita extra

arbetskrafter. Såsom biträde åt registrator!! har sedan gammalt varit anställd eu

amanuens med eu arbetstid av cirka två timmar dagligen. Dennes åliggande bestå

huvudsakligen i utarbetandet och renskrivningen av registren till fullmäktiges allmänna

och låneprotokoll, förande av matrikel över personalen i riksgäldskontoret

och vid riksdagens hus ävensom kollationeringsarbete, varjämte lian biträder med

utredningar, uppsättning av promemorior in. m. Sedan i september 1916 finnes å

kansliet ytterligare anställd en amanuens med domareutbildning — jämväl med eu

arbetstid av cirka två timmar dagligen — vilken, bland annat biträder riksgäldssekreteraren

vid uppsättningen av protokollen samt handläggningen av vissa ärenden,

som tillkomma honom i egenskap av ombudsman. Den övriga extra personalen å

kansliet utgöres av två kvinnliga biträden. Det ena av dessa biträden, som avlagt

filosofie magisterexamen i främmande språk, biträder vid utskrivning av utländska

brev samt uppsätter även in- och utländska brev av enklare innehåll. Härjämte

sysselsättes hon med förande av diarium och brevbok, uppsättande av föredragningslistor,

expedierandet av avgående post in. fl. registratorstjänsten tillhörande göromål

ävensom, i den mån tiden medgiver, med renskrivnings- och kollationeringsarbete.

Hennes arbetstid är lika med de ordinarie kvinnliga biträdenas. Det andra å kansliet

anställda kvinnliga biträdet har alltsedan år 1881 verkställt renskrivningen av

riksgäldskontorets protokoll med tillhörande registratur och fullgör fortfarande detta

arbete jämte andra renskrivnings- och kollationeringsgöromål. Hennes dagliga

arbetstid växlar mellan fyra och sex timmar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande AV 55.

Under det att antalet ordinarie tjänstinnehavare å riksgäldskontorets kansli

endast äro två, äro sålunda fyra extra befattningshavare anställda därstädes. Detta

förhållande har sedan lång tid tillbaka vållat ej ringa olägenhet, särskilt under de

tider av året, då de ordinarie tjänstemännen åtnjutit semester eller tjänstledighet.

För undvikande av dessa olägenheter, vilka givetvis framträda allt starkare i den

mån kansliets arbetsbörda ökas, är det enligt fullmäktiges mening nödvändigt att

inrätta en ny ordinarie tjänst, vars innehavare huvudsakligen skulle hava att fullgöra

vanliga registratorsgöromål ävensom ombesörja den inländska korrespondensen

samt biträda med uppsättande av protokollen in. in. Dessutom skulle vården av

riksdagstrycket överflyttas till honom, varjämte han i allmänhet skulle hava att

biträda de övriga ordinarie tjänstemännen. Då de rena registratorsgöromålen torde

komma att kräva endast en mindre del av tjänstgöringstiden, synes det knappast

befogat att benämna tjänstens innehavare registrator, utan vilja fullmäktige föreslå

benämningen notarie. I samband med inrättande av denna nya tjänst kan den

senare av de förut omnämnda amanuensbefattningarna indragas. Däremot torde

det vara nödvändigt att bibehålla den förra, särskilt i betraktande därav, att innehavaren

av den ifrågasatta nya tjänsten ej torde kunna ensam medhinna göromålen

med riksdagstrycket, vilka beräknas kräva en tid av omkring två timmar dagligen.

Därest, såsom sannolikt är, riksgäldskontorets kansli framdeles kommer att befrias

från ifrågavarande göromål, torde indragning av även den andra amanuenstjänsten

kunna ske.

För arbetets behöriga gång är det av vikt att innehavaren av den nya

tjänsten äger erforderlig kompetens — juridisk examen och helst även domareutbildning

— för att kunna under semester och tjänstledighet vikariera för de båda

övriga tjänstemännen å kansliet. Vid sådant förhållande synes hans avlöning ej

kunna sättas lägre än den som enligt gällande stat utgår för tjänst inom andra

lönegraden nämligen lön 8,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,600 kronor samt

två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor, efter respektive fem och tio års

tjänsgöring.

Då behovet av ett kvinnligt biträde å kansliet med förmåga att utföra arbete

av mera kvalificerad art visat sig vara stadigvarande, torde även en dylik befattning

böra uppföras å ordinarie stat. De göromål, som skulle tillkomma denna befattnings

innehavare, bleve i huvudsak desamma, som nu utföras av det först nämnda

av de två extra biträdena. Då göromålen kräva god språklig utbildning och i

övrigt åtminstone delvis äro av rätt krävande art, bör avlöningen sättas lika med

den, som utgår till riksgäldskontorets kvinnliga biträden av högre grad, d. v. s.

för närvarande lön 1,250 kronor, tjänstgöringspenningar 750 kronor samt två ålderstillägg,

vartdera å 200 kronor efter fem, respektive tio års tjänstgöring. Därest

den högre avlöning, som enligt innevarande riksdags beslut skall från och med år

1920 utgå till vissa i statsförvaltningen anställda kvinnliga biträden, kommer

att tillerkännas även riksgäldskontorets kvinnliga biträden — varom fullmäktige

komma att avlåta särskild framställning — bör förhöjningen givetvis gälla jämväl

nu ifrågavarande biträde, vars avlöningsförmåner i så fall skulle bliva lön

1,700 kronor och tjänstgöringspenningar 700 kronor, jämte tre ålderstillägg, vart

och ett å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år. Begynnelseavlöningen

skulle sålunda bliva 2,400 kronor och slutavlöningen 3,000 kronor. Då emellertid

det kvinnliga biträde, fru Selma Strömbom, född Westerlund, som sedan september

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hankuutskotiets utlåtande Nr fid. <"

1915 innehar anställning ä kansliet för att biträda med utländsk brevväxling in. in.,

redan uppbär ett till 2,000 kronor uppgående ärligt arvode — krigstidstilläggot

oberäknat — torde, i händelse hon befordras till ordinarie biträde av högre grad,

hennes avlöningsförmåner även därefter få förbliva oförändrade och hon sålunda

berättigas att såsom personligt lönetillägg uppbära skillnaden mellan sistnämnda

belopp och de löneförmåner, som enligt avlöningsstaten tillkomma henne.

Härefter övergå fullmäktige att behandla förhållandena a kamoralbyran och

revisionsbyrån.

I ännu högre grad än å kansliet har, såsom framgår av det förut sagda,

arbetsbördan under de senaste åren ökats å nämnda byråer. Denna ökning bär

gjort sig särskilt kännbar för vissa av de högre tjänstemännen — nämligen riksgäldskommissarien,

förste revisorn och föreståndaren för statsskuldbokavdelningen.

liiksgäldskommissariens huvuduppgifter äro dels att i egenskap av föreståndare

för kameralbyrån ordna och leda arbetet å byråns olika avdelningar, dels ock att

såsom omedelbar ledare av en av dessa avdelningar, räketiskapsaodelningen, ansvara

för och till stor del själv handhava arbetet med riksgäldskontorets omfattande bokföring

och vad därmed äger samband. Riksgäldskommissariens tid tages emellertid

numera i så hög grad i anspråk för den förra av nämnda huvuduppgifter, att han

ej längre kan medhinna att ägna den tid, som behöves, åt den sistnämnda, ej mindre

viktiga uppgiften.

I egenskap av föreståndare för räkenskapsavdelningen äger riksgäldskommissarien

till sitt biträde en kammarskrivare, ett kvinnligt biträde av högre grad

samt ett för visst bokföringsarbete anställt extra kvinnligt biträde. Dessa arbetskrafter

äro numera otillräckliga. Ett utökande av avdelningens extra personal

skulle ej medföra nödig lättnad för riksgäldskommissarien, då de arbetsuppgifter,

för vilkas utförande denne är i behov av ytterligare biträde, äro av den art, att

de kräva en person med mera erfarenhet och moget omdöme. Vid sådant förhållande

är det enligt fullmäktiges uppfattning nödvändigt att inrätta en ny ordinarie tjänst

å räkenskapsavdelningen. Med hänsyn till de krav, som måste ställas på innehavaren

av densamma, synes han böra erhålla samma förmåner, som tillkomma

befattningshavare av andra tjänstegraden och lämpligen benämnas förste bokhållare.

Den nye" befattningshavarens huvudsakliga uppgifter skulle bliva att biträda riksgäldskommissarien

med det löpande arbetet å räkenskapsavdelningen, föra vissa

specialräkenskaper, uppgöra de avslutningar och rapporter, som månatligen skola

upprättas, ävensom vara riksgäldskommissarien behjälplig med avslutandet av riksgäldskontorets

huvudbok. Härjämte skulle det åligga ifrågavarande befattningshavare

att lämna biträde med de utredningar och bearbetningar av räkenskapsmaterialet,

som krävas för de förslagsberäkningar rörande riksgäldskontorets inkomster och

utgifter, vilka skola av fullmäktige i december månad varje år avgivas till finansministern

för uppgörandet av finansplanen samt vid slutet av riksdagen till statsutskottet

i och för budgetens uppgörande. Med hänsyn till den stora roll, lånestaten

numera spelar i budgeten, har uppgörandet av ifrågavarande beräkningar blivit en

synnerligen omfattande och invecklad uppgift.

Utöver nu nämnda göromål synes även en annan arbetsuppgift lämpligen

kunna åläggas den ifrågavarande nya befattningshavaren, nämligen utförandet av

Kamer ah

ifrån.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

visst statistiskt arbete rörande upplåningen och statsskuldens förvaltning in. in.

Bristen på en sådan statistik har länge förnummits, och under de senaste åren med

dess forcerade arbete å riksgäldskontorets verksamhetsområde allt mer gjort sig

gällande. Med skäl kan anmärkas, att den viktiga gren av statsförvaltningen, som

riksgäldskontoret handhaver, är på ett synnerligen svagt sätt representerad inom

finansstatistiken. De utdrag av riksgäldskontorets huvudbok, som årligen offentliggöras,

äro för en större allmänhet föga vägledande. Ej minst med hänsyn till

främjandet av statskrediten torde publicerandet av i överskådlig form uppställda

uppgifter rörande statsskulden och dess förvaltning vara synnerligen önskvärt. Det

ovannämnda utdraget ur riksgäldskontorets huvudbok torde därvid lämpligen böra

ersättas med en riksgäldkontorets årsbok. Det huvudsakliga arbetet med utarbetandet

av nämnda publikation torde lämpligen kunna anförtros åt här ifrågavarande

befattningshavare.

Aven ur en annan synpunkt kommer eu ny befattning av ifrågasatt art att

bliva av betydelse. Det har nämligen visat sig i hög grad behövligt, att, då rilcsgäldskommissarien

på grund av semester eller av annan anledning själv ej bestrider

sin tjänst, tillgång finnes till en tjänsteman, som på grund av sin ställning såsom

riksgäldkommissariens särskilde medhjälpare å räkenskapsavdelningen kan bidraga

till uppehållande av nödig kontinuitet i arbetet.

Jämlikt 1917 års riksdags beslut utgöres den ordinarie personalen å kaiueralbyråns

statsskuld boksavdelning av en tjänsteman i tredje graden (kamrerare), avdelningens

föreståndare, en tjänsteman i andra graden (revisor) och ett kvinnligt

biträde av lägre grad. Vid den tidpunkt, då dessa tjänster inrättades, hade inskrivningarna

i statsskuldboken ännu ej nått ett sammanlagt belopp av 100 miljoner

kronor. Numera uppgå de till inemot 200 miljoner kronor, fördelade på över

0,000 skilda inskrivningar och motsvarande över 18 procent av riksgäldskontorets

hela obligationsskuld. Det inskrivna beloppet har sålunda på två år ungefärligen

fördubblats. Härvid är premieobligationslånet ej medräknat. För detta har en särskild

statsskuldbok upplagts, vari hittills verkställts ej mindre än omkring 32,000

inskrivningar av sammanlagt 90,000 premieobligationer.

Den huvudsakliga uppgift, som åligger föreståndaren för nu ifrågavarande

avdelning, är att ansvara för statsskuldbokens riktighet och de emottagna värdehandlingarnas

betryggande förvaring ävensom för likviderandet i behörig tid och

till behöriga personer av å inskrivna belopp förfallande räntor. Härjämte har han

att övervaka utlottning av deponerade obligationer samt ansvara för i anledning

därav erforderliga utbetalningar. Vid sidan av dessa ansvarsfulla uppgifter har föreståndaren

jämväl att handlägga en stor mängd andra å avdelningen förekommande

göromål. På grund av den ovan påvisade hastiga utvecklingen av statsskuldboksväsendet

medgiver emellertid tiden honom numera ej att själv utföra alla

sina åligganden. Han har därför måst överlämna en stor del av dem till sin närmaste

man, revisorn, vilkens göromål i stället i ej ringa omfattning övertagits av

det ordinarie kvinnliga biträdet. Arbetsökningen — även bortsett från premielånet

— har medfört nödvändigheten att i stor utsträckning å avdelningen anlita extra

personal, vilken för närvarande utgöres av ett manligt och sex kvinnliga biträden.

För prenrielånet äro därjämte å avdelningen anställda ej mindre än tio extra biträden.

Aven om arbetet med premielånet efter hand kommer att väsentligen minskas

för att så småningom efter kanske 12 till 15 år helt upphöra, torde man vara

s. 9 Kontrollera mot PDF

bankoutskott ets ullålande ur 53. 9

berättigad antaga, att den arbetsminskning — som därigenom inträder — kommer

att väsentligen motvägas av statsskuldboksväsendets raskt fortgående allmänna utveckling.

Det är sålunda utom fråga, att å statsskuldsboksavdelningen kommer att

förefinnas ett stadigvarande behov av en ej obetydlig personal. Vid sådant förhållande

synes det erforderligt, att den ordinarie personalen därstädes väsentligen utökas;

och vilja fullmäktige i sådant avseende för närvarande föreslå, att i staten

uppföres en tjänst i första lönegraden (kammarskrivare) och två kvinnliga biträdesbefattningar

av lägre grad.

De ordinarie befattningshavarna å kameralbyråns obligations och kupongavdelning

äro eu tjänsteman i tredje graden (kamrerare), avdelningens föreståndare,

en tjänsteman i första graden (kammarskrivare), samt två kvinnliga biträden, ett

av högre och ett av lägre grad. Å avdelningen kontrolleras och bokföras alla inlösta

obligationer och räntekuponger samt utbetalda statsskuldsboksräntor, varjämte

alla nyförfärdigade obligationer och kuponger där granskas och redovisas in. m.

Med varje nytt statslån växer givetvis avdelningens arbete. Såsom förut omnämnts,

äro omkring 18 procent av riksgäldskontorets obligationsskuld i sin helhet för närvarande

utgörande 1,087 miljoner kronor, inskrivna i statsskuldsboken. Räntan å

återstoden av skulden betalas mot halvårsvis förfallande kuponger. De omfattande

arbetsuppgifter, som sålunda åligga ifrågavarande avdelning, kräva en talrik extra

personal, i det att sex till åtta kvinnliga biträden äro därstädes stadigvarande sysselsatta

med kuponggranskningsarbete m. in. Under sådana förhållanden synes det

fullmäktige erforderligt att, till ernående av bättre proportion mellan ordinarie och

extra arbetskrafter å avdelningen, åtminstone två extra biträden överflyttas på ordinarie

stat såsom kvinnliga biträden av lägre grad.

Å revisionsbyrån finnas för närvarande två ordinarie tjänstemän, nämligen

eu förste revisor (byråns föreståndare) och en tjänsteman i andra graden (revisor!.

Å byrån sysselsättas därjämte två manliga extra biträden; och anlitas kvinnliga

biträden i mån av behov.

Förste revisorns huvuduppgift är att granska alla anordningars överensstämmelse

med reglementets föreskrifter och fullmäktiges protokoll eller andra handlingar,

varå åtgärden grundar sig, samt att kontrollera övriga verifikationer, primärbokföringen,

månadsboksluten och generalbokslutet. Av riksgäldskommissarien

uppgjorda beräkningar, sammanställningar och rapporter böra ävenledes, så vitt

möjligt, av förste revisorn kontrolleras. Därjämte åligger honom den viktiga uppgiften

att kontrollera, att i kassan inlösta obligationer och kuponger samt statsskuldboksräntor

bliva vederbörligen redovisade.

Givetvis har den allmänna stegringen under de senaste åren av riksgäldskontorets

arbetsbörda även i hög grad ökat arbetet å revisionsbyrån; och någon

lättnad för framtiden i detta hänseende lärer icke vara att förvänta. Då sålunda

någon minskning av den å byrån arbetande extra personalen ej torde kunna ifrågakomma,

synes fullmäktige erforderligt, att en av ovannämnda extra tjänstemän

överflyttas å ordinarie stat och att för sådant ändamål en befattning i första lönegraden

(kammarskrivare) inrättas å revisionsbyrån.

Antalet ordinarie tjänstemän och kvinnliga biträden i riksgäldskontor^ är,

såsom förut nämnts, för närvarande sexton. Genom de nu föreslagna nya tjänsterna

skulle antalet ökas till. tjugofem. Fördelningen av dessa befattningshavare

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 38 höft. (Nr 53—54.) 2

Revisions
byrån.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 53.

Angående

anslag et till

e. o. tjänstemän

och

vaktmästare

m. m.

på de olika graderna skalle bliva följande: två i fjärde graden och en i grad

mellan fjärde och tredje, tre i tredje graden, fem i andra graden, fem i första

graden samt tre kvinnliga biträden i högre grad och sex av lägre grad. Riksgäldskontorets

stat, som med nuvarande avlöningsbelopp slutar på en summa av

81,400 kronor, skulle genom de nya tjänsternas inrättande ökas med 26,000 kronor

till 107,400 kronor.

Beträffande den tidpunkt, från vilken av fullmäktige här ovan ifrågasatta

förändringar böra träda i kraft, vilja fullmäktige hemställa, att densamma bestämmes

till den 1 juli innevarande år. Såsom fullmäktige i det föregående påvisat,

hava till följd av den starka ökningen av arbetet inom riksgäldskontoret en

mängd av de göromål, som förut utfördes av ordinarie personal, måst överflyttas

till extra ordinarie tjänstemän och kvinnliga extra biträden. Då det är givet, att

detta icke är till fördel för arbetet, böra de ifrågasatta nya tjänsterna komma till

stånd utan dröjsmål. Ifrågavarande extra personal måste därjämte anses hava berättigade

anspråk att ej blott i avseende på arbetet utan även vad beträffar löneförmåner

och tjänsteställning i övrigt bliva snarast möjligt likställd med ordinarie

befattningshavare.

Såsom förut nämnts, har under år 1918 från förslagsanslaget å 12,000

kronor till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare in. in. utgått

ej mindre än 76,776 kronor 23 öre. Beloppet torde, med den nu stadigvarande

anställda extra personalen, komma att ytterligare ökas under innevarande år. Då

såväl grundarvoden som krigstidstillägg bestridas från samma anslag och storleken

av nämnda tillägg är beroende av riksdagens beslut, kan emellertid det belopp,

som kommer att krävas för innevarande år, ej med någon säkerhet beräknas.

Under förutsättning, att riksdagen beslutar inrättandet av de föreslagna nya tjänsterna

och att beslutet träder i kraft den 1 juli innevarande år, kommer någon

minskning i kraven å förslagsanslaget i fråga att redan under innevarande åtgöra

sig gällande. Ifrågavarande minskning kan med de nuvarande avlöningsförhållandena

uppskattas till omkring 25,000 kronor för år räknat. Härav framgår

att även med de nya ordinarie tjänsterna förberörda anslag kommer att i mycket

hög grad överskridas. Då vid sådant förhållande ej synes vara lämpligt, att bestämmelsen

i reglementets § 32 avd. 2 d) kvarstår oförändrad, anse sig fullmäktige

böra vidhålla sin i förut omförmälda skrivelse till bankoutskottet av den 30

maj 1918 uttalade mening, att, med hänsyn till den under rådande förhållanden

mycket stora svårigheten att beräkna vad som erfordras till den extra personalens

avlöning, det lämpligaste är, att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att

för sagda ändamål använda erforderligt belopp. Mom. d) och e) i avd. 2 av § 32

skulle då kunna sammanslås och formuleras på följande sätt: »till arvoden åt extra

ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för

extra arbeten inom kontoret ävensom till arvoden åt extra personal vid riksdagens

hus äga fullmäktige använda erforderligt belopp».

Därest bankoutskottet skulle finna lämpligare, att, såsom hittills, för varje

år bestämmes ett visst belopp för ifrågavarande ändamål, synes detsamma för år

1920 i varje fall ej böra sättas lägre än till 60,000 kronor.

Med åberopande av vad ovan blivit anfört få fullmäktige sålunda hemställa,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr It 3. 11

A. l:o) att nuvarande registrator- och kanslisttjänsten förändras till eu

sekreteraretjänst med avlöningsförmåner till de för tredje lönegraden bestämda

belopp;

2:o) att innehavaren av förstnämnda tjänst, registrator! H. N. Ekedahl, berättigas

att omedelbart efter det han tillträtt befattningen såsom sekreterare uppbära

ett ålderstillägg inom berörda lönegrad;

3:o) att inom riksgäldskontorets kansli inrättas en notarietjänst med de

för andra lönegraden bestämda avlöningsförmåner;

4:o) att inom riksgäldskontorets kameralbyrå inrättas två nya ordinarie

tjänster, varav en i andra lönegraden (förste bokhållare) och en i första lönegraden

(kammarskrivare) samt inom revisionsbyrån en ny tjänst i första lönegraden (kammarskrivare):
5:o)

att å riksgäldskontorets stat uppföras fem nya kvinnliga biträdesbefattningar,

varav eu av högre grad och fyra av lägre grad;

6:o) att avlöningen för sekreteraretjänsten ävensom för de ovan omförmälda

nya tjänsterna och kvinnliga biträdesbefattningarna skall utgå från och med

den 1 juli 1919 och från samma tidpunkt uppföras i riksgäldskontorets avlöningsstat:

7:o) att fru Selma Strömbom, född Yesterlund, därest hon befordras till kvinnligt

biträde av högre grad, måtte berättigas, att såsom personligt lönetillägg uppbära

skillnaden mellan hennes nuvarande årsarvode, 2,600 kronor, och det avlöningsbelopp,

som enligt stat utgår till förenämnda befattningshavare; samt

B. att mom. d) och e) i § 32 avdelning 2 i riksgäldskontorets reglemente

sammanslås och erhålla följande lydelse:

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till avlöning för extra arbete inom kontoret ävensom till arvoden åt

extra personal vid riksdagens hus äga fullmäktige använda erforderligt belopp.»

På de av fullmäktige anförda skid anser även utskottet, att åtgärder

böra snarast möjligt vidtagas för att undanröja de missförhållanden,

som på grund av arbetets hastiga ökning blivit rådande i fråga

om antalet av den extra personalen i riksgäldskontoret i förhållande till

de ordinarie befattningshavarna. Utskottet har därför icke något att

erinra mot fullmäktiges förslag om uppförande av vissa nya tjänster på

ordinarie stat. Även synas goda skäl föreligga för eu förstärkning av

de ordinarie arbetskrafterna på sätt fullmäktige föreslagit.

Vad först kansliet beträffar har föreslagits, att den nuvarande

registrator- och kanslisttjänsten uppflyttas till tredje graden med benämning

sekreterare för dess innehavare. Då de göromål, som varit

förenade med förstnämnda befattning, kunna sägas vara av mera kvalificerad

art, har utskottet funnit sig böra tillstyrka fullmäktiges förslag

i denna del, och anser sig utskottet jämväl höra förorda förslaget att

innehavaren av den nya tjänsten i tredje graden må omedelbart tillgodoräkna

sig ett ålderstillägg, då han i själva verket under flera år

utfört sekreterargöromål. Utskottet har heller icke haft något att erinra

mot, att på kansliet inrättas en notariebefattning, och torde med hänsyn

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 53.

till den kompetens, som bör fordras av innehavaren av densamma, hans

avlöning icke böra sättas läg’re än den, som enligt gällande stat utgår

för tjänst inom andra graden.

Vidare synes det utskottet vara lämpligt, att, såsom fullmäktige

föreslagit, ett kvinnligt biträde å kansliet upptöres å ordinarie stat med

därför angivna avlöningsförmåner.

Vidkommande härefter de föreslagna nya befattningarna å knmeralbyrån

och revisionsbyrån, torde dessa vara väl motiverade, varför utskottet

anser sig böra" tillstyrka fullmäktiges förslag härutinnan.

Fullmäktige hava föreslagit, att förändringarna i avlöningsstaten

skola tillämpas från och med den 1 juli 1919. I konsekvens med tidigare

riksdagsbeslut lära emellertid de föresxagna ändringarna böra tilllämpas

först från och med nästkommande års början. Med hänsyn till

den väsentligt ökade arbetsbördan på kameralbyrån torde emellertid fullmäktige

böra bemyndigas att från och med den 1 nästkommande juli

till årets slut förordna en tjänsteman i andra graden å nämnda byrå,

mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare.

Beträffande slutligen fullmäktiges förslag angående förändrad lydelse

av mom. d) i § 32 avd. 2 i riksgälds kontorets reglemente, avseende

anslaget till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare

m. m., har det synts lämpligast, att visst belopp bestämmes

för år, och har utskottet för år 1920 ansett sig böra tillstyrka det av

fullmäktige föreslagna beloppet 60,000 kronor att utgå såsom förslagsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av fullmäktigas förevarande

framställning, må

A. besluta,

l:o) att den nuvarande registrators- och kanslisttjänsten

i riksgäldskont"ret må förändras till en sekreterartjänst

med avlöningsförmåner till de för tredje

lönegraden i riksgäldskontorets stat bestämda belopp;

2:o) att inom riksgäldskontorets kansli må inrättas

en notarietjänst med de för andra lönegraden

i nämnda stat bestämda avlöningsförmåner;

3:o) att inom riksgäldskontorets kameralbyrå må

inrättas två nya ordinarie tjänster-, varav en i andra

lönegraden (förste bokhållare) och en i första löne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottet ti utlåtande Nr 53.

13

graden (kammarskrivare) samt inom revisionsbyrån eu

ny tjänst i första lönegraden (kammarskrivare);

4:o) att å riksgäldskontorets stat må uppföras

fem nya kvinnliga biträdesbefattuingar, av vilka eu

av högre grad och fyra av lägre grad;

5:o) att avlöningen för sekreterare änsten ävensom

för de ovan. omförmälda nya tjänsterna och kvinnliga

biträdesbefattningarna må utgå från och med den 1

januari 1920 och från samma tidpunkt uppföras i riksgäldskontorets

avlöningsstat;

B. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att

för tiden från och med den 1 juli 1919 till samma

års slut inom kameralbyrån därstädes förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande

vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande

befattningshavare;

C. medgiva,

l:o) att innehavaren av den nuvarande registrators-

och kanslisttjänsten H. N. Ekedahl må berättigas

att omedelbart efter det han tillträtt befattningen

såsom sekreterare uppbära ett ålderstillägg inom tredje

lönegraden i avlöningsstaten för riksgäldskontoret;

2:o) att fru Selma .Strömbom, född Vesterlund,

må, därest hon befordras till kvinnligt biträde av högre

grad, berättigas att såsom personligt lönetillägg uppbära

skillnaden mellan hennes nuvarande årsarvode,

2,600 kronor, och det avlöningsbelopp, som enligt avlöningsstaten

utgår till kvinnligt biträde av nämnda

grad samt

D. besluta,

att mom. d) i § 32 avdelning 2 i riksgäldskontorets

reglemente må erhålla följande ändrade lydelse:

»till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och

vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för

extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige att använda

ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år.»

Stockholm den 13 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko utskottet* utlåtande Nr 53.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Wickman, Boos, Enhörning, Hedenström,

och Modig samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Bogren, Jonsson i Gumboda,

Edbom, Borggren, Lindvall, och Böckhmd.

Reservationer

av herrar Kristensson och Edbom, vilka anfört följande:

»Enligt fullmäktiges i* riksgäldskontor av utskottets majoritet

tillstyrkta förslag skulle personalen å riksgäldskontorets kansliavdelning

komma att bestå av en tjänsteman i 4:e graden, en i 3:e graden och eu

i 2:a graden jämte ett kvinnligt biträde i högsta lönegraden. Denna

organisation innebär, att den förutvarande tjänsten i 2:a graden uppflyttas

till 3:e graden och eu ny tjänst tillkommer i 2:a graden.

Då vi emellertid ansett, att å en sådan avdelning åtskilliga göromål

torde vara av beskaffenhet att kunna utföras av en tjänsteman i

l:a graden, och då förutom de två tjänstemännen i 4:e och 3:e graden

inom avdelningen även förste deputeraden bland fullmäktige i riksgäldskontor

är juridiskt utbildad, har synts oss skäl föreligga att i

stället för den föreslagna tjänsten i 2:a graden inrättas en tjänst i l:a

graden på förordnande tillsvidare, vilken, om så visar sig erforderligt,

framdeles må kunna uppflyttas i 2:a graden.

Med avseende å nuvarande innehavaren av 2:a gradstjänsten å avdelningen,

vilken tjänst enligt förslaget skulle förvandlas till eu 3:e

gradstjänst, har utskottets majoritet tillstyrkt, att han skulle omedelbart

komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i 3:e graden.

Ett beslut i denna riktning synes oss stå i strid mot eljest tilllämpad

praxis, och då den avlöningsförbättring, som kommer ifrågavarande

befattningshavare till del genom uppflyttningen i högre grad,

synts oss för närvarande tillräcklig, särskilt med hänsyn därtill, att han

å den nya 3:e gradstjänsten skulle bibehålla sina nuvarande göromål,

hava vi icke kunnat biträda förslaget om rätt för ifrågavarande tjänsteman

att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i 3:e graden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande Nr 53.

15

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till vad utskottet i

övrigt hemställt, må besluta att i stället för den föreslagna

nya tjänsten i 2:a graden å riksgäldskontorets

kansliavdelning inrättas en ny tjänst i l:a graden på

förordnande tills vidare, samt

b) att förslaget, i vad det avser rätt för den nuvarande

innehavaren av 2:a gradstjänsten å riksgäldskontorets

kansliavdelning att vid uppflyttning i 3:e

graden omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg

i denna grad, icke må av riksdagen bifallas»

samt

av herr Gustafsson i Örebro, vilken förklarat sig instämma i omförmälda

reservation, såvitt angår det under a) framställda yrkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.