Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition angående ombildning av vissa pensionsoch ålderdomsunderstödsanstalter till en statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. dels ock i ämnet väckta motioner.

1919-05-20 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:62, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition angående ombildning av vissa pensionsoch ålderdomsunderstödsanstalter till en statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition angående

ombildning av vissa pensions- och ålderdomsunderstödsanstalter

till en statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. dels ock i ämnet väckta motioner.

I den till riksdagen den 9 januari innevarande år avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov hade Kungl. Maj:ti punkt 1 under

tionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,

som kunde komma att i ämnet avlåtas, beräkna en förhöjning av det ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av statens bidrag till sjuksköterskors

pensionering från 15,000 kronor till 50,000 kronor.

I punkt 2 under tionde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas,

beräkna en förhöjning av det ordinarie förslagsanslaget till bestridande

av statens bidrag till pensionering av barnmorskor, från 30,000

kronor till 50,000 kronor.

I punkt 3 under tionde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att

avlåtas, beräkna det ordinarie förslagsanslaget till gäldande av kostnader

för förvaltningen av barnmorskornas pensionsanstalt till oförändrat belopp,

högst 11,000 kronor.

I punkt 9 under tionde huvudtiteln hade Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående om organisation av folkskollärarnas

pensionsinrättning, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna för ändamålet under

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 saml. 43 höft. (Nr 62.) 1

Av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen

uppförda

anslag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

tionde huvudtiteln — med uteslutande av de nuvarande anslagen till nämnda

anstalter å tillhopa 4,769,811 kronor — ett belopp av 8,000,000 kronor.

Slutligen hade Kungl. Maj:t i punkt 35 under tionde huvudtiteln

föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1920 understöd må enligt de

närmare bestämmelser, Kung!. Maj:t kan finna gott meddela, tillerkännas

a) äldre behövande folkskollärare, som oförvitligt skött sin tjänst men därifrån

erhållit avsked före år 1867, till belopp av 800 kronor, samt b) sådan

behövande lärare och lärarinna vid småskola eller mindre folkskola samt

biträdande och extra ordinarie lärare och lärarinna vid egentlig folkskola,

som efter oförvitlig tjänstgöring under sammanlagt minst femton års tid

avgått från tjänsten före utgången av år 1891 samt uppnått en levnadsålder

av minst femtiofem år, till ett belopp av 400 kronor, dels ock för

berörda ändamål anvisa för år 1920 på allmänna indragningsstaten ett

förslagsanslag av 40,000 kronor.

Trop. nr 336. Sedermera har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 18 mars 1919, i en till riksdagen

avlåten, till bankoutskottet remitterad proposition nr 336 föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att — i stället för folkskollärarnas pensionsinrättning,

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och barnmorskornas pensionsanstalt — från och med ingången

av år 1920 skall inrättas en statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. med det verksamhetsområde, som angives i det vid åberopade

protokollet fogade förslag till reglemente, skolande den nya anstalten

vid sitt trädande i verksamhet övertaga nyssnämnda pensionsanstalters

samtliga tillgångar och förbindelser;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för den nya anstalten för pensionering

av folkskollärare m. fl. utfärda reglemente i huvudsaklig överensstämmelse

med nämnda förslag;

dels föreskriva, att de i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. icke ingående pensionskassor, som nu förvaltas av direktionen

för folkskollärarnas pensionsinrättning, skola till förvaltning övertagas av

styrelsen för berörda anstalt enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t

äger meddela;

dels förklara, att den nu gällande ordinarie staten för folkskollärarnas

pensionsinrättning skall från och med den i januari 1920 gälla för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.:

dels medgiva, att utöver de i omförmälda stat uppförda medel må

utgå av de under styrelsen för anstalten ställda medel ett årligt belopp

av 10,000 kronor till gäldande av förvaltningskostnader samt* av anstaltens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr G2.

3

medel ett belopp för år 1920 av högst 15,000 kronor till bestridande av

anstaltens organisationskostnader;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, på förslag av styrelsen för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl., efter omständigheterna bestämma

fördelningen av förvaltningskostnaderna mellan de särskilda av

styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och pensionskassorna;

dels bestämma, att styrelsen för den nya pensionsanstalten må under

år 1920 till skoldistrikt och skolområden av anstaltens tillgångar utlåna

högst 1,500,000 kronor till uppförande av skolhus;

dels i riksstaten under tionde huvudtiteln med oförändrat belopp

uppföra de nuvarande ordinarie anslagen: »Bidrag till sjuksköterskors pensionering»

å 15,000 kronor och »Statens bidrag till pensionering av barnmorskor»

å 30,000 kronor;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de nu under tionde

huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen: »Kostnaden för förvaltningen av

barnmorskornas pensionsanstalt» å 11,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas

pensionering» å 2,260,000 kronor, »Pensionsavgifter till folkskollärarnas

pensionsinrättning» å 2,103,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa» å 76,811 kronor och »Bidrag till småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt» å 330,000 kronor — därstädes under

rubriken »Statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.» uppföra

följande nya ordinarie anslag, nämligen: »Bidrag till folkskollärares in. fl.

pensionering» å 6,000,000 kronor samt »Pensionsavgifter till statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl.», förslagsanslag, å 3,725,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i omförmälda statsrådsprotokoll med

därvid fogad bilaga, vartill utskottet får hänvisa.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels en inom Moti°n II;

andra kammaren av herr Hansson i Rättvik väckt motion nr 113, däri

hemställts,

»att riksdagen måtte besluta en förhöjning av pensionerade folkskollärares,

pensionerade småskollärarinnors och änkors och barns efter avlidna

folkskollärare pensioner med 500 kronor från den 1 januari 1919»,

dels en likaledes inom andra kammaren av herr Welin jämte två andra

av kammarens ledamöter väckt motion nr 397, däri hemställts,

»att riksdagen ville besluta, att för den lärare, som före den 1 januari

1919 uppburit pension från pensionsinrättningen eller före den 1 januari

1920 från understödsanstalten, skall för tiden efter den 1 januari 1920

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Utskottet.

Förslagets

omfattning.

Småskol
llrarekåren.

pensionen höjas med ett belopp, som med 500 kronor överstiger hälften

av pensionens eller understödets förutvarande belopp, dock att sålunda

förhöjd pension, om den tidigare utgått från pensionsinrättningen, icke må

överstiga 1,800 kronor eller understiga 1,000 kronor och, om den tidigare

utgått från ålderdomsunderstödsanstalten, icke må understiga 600 kronor.»

Beträffande motiven till framställningarna får utskottet hänvisa till

motionerna.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avser i främsta rummet att

ordna tjänste- och familjepensioneringen för

småskollärarkåren,

distriktsveterinärer,

distriktssjuksköterskor och

distriktsbarnmorskor.

Småskollärarekåren, till vilken höra icke blott lärarna vid småskolorna

utan även lärarna vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor,

erhöll liksom folkskollärarna sin lönereglering vid 1918 års lagtima

riksdag. Men under det att de ordinarie folkskollärarnas tjänste- och familj

epensionering är ordnad genom reglementena för folkskollärarnas pensionsinrättning

och folkskollärarnas änke- och pupillkassa, så att pensionerna

äro avpassade efter de nya lönerna, ligger sm åskollärarnas pensionsfråga

på ett helt annat sätt. De hava nämligen hittills endast rätt att

vid avgång få ett understöd av högst 450 kronor från småskollärarnas

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och sakna alldeles familjepensionsrätt.

Samma rätt till understöd tillkommer även extra ordinarie och vikariei''ande

folkskollärare samt, under vissa förutsättningar, slöjdlärare vid folkskola.

Förslaget innebär nu, att alla dessa lärare, som hittills saknat rätt till

efter avlöningen avpassad tjänste- och familjepension, skola i detta avseende

likställas med ordinarie folkskollärare. Därjämte föreslås, att även

andra övningslärare än slöjdlärare skola, under viss förutsättning, kunna

få enahanda pensionsrätt, så att sålunda alla lärare vid folk- och småskolor

få pensionsrätt enligt samma grunder. Förutsättningen för övningslärares

pensionsrätt skall vara, att huvudmannen reglerat befattningen med

avseende å innehavarens kompetens, till- och avsättning, tjänstgöring och

avlöning på sätt, som godkänts av skolöverstyrelsen.

Den sålunda föreslagna likställigheten mellan småskolans och folkskolans

lärare har förordats även av lärarlönenämnden i dess betänkanden av den

8 november och 18 december 1915 och de över dem avgivna yttranden

hava i huvudsak varit tillstyrkande. Enligt lärarlönenämndens förslag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 62. 5

skulle dock småskollärarnas pensionsålder vara 55 år, under det den i

propositionen år föreslagen till 60 år liksom för folkskollärare.

Det må framhållas, att likställigheten sträcker sig även till avgifterna,

utom i fråga om de extra ordinarie och vikarierande lärarna, vilkas tjänstepensionsavgifter

äro lägre än de andras. Skoldistrikten befrias från avgifter,

en befrielse som beslöts av föregående års riksdag i fråga om avgifter

för ordinarie folkskollärare.

Utskottet har intet att erinra mot den i förslaget genomförda likställigheten.

De sakkunniga, åt vilka Kungl. Maj:t förlidet år uppdrog att utreda Sammanslagfrågan

om småskollärarnas pensionering, funno det ändamålsenligt, att den- penfi0nssamma

skulle handhavas av samma pensionsanstalt som folkskollärarnas anstalter,

pensionering. Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig till de sakkunnigas mening

och innebär alltså sammanslagning av de tre pensionsanstalter, som nu

finnas för folkskollärares och småskollärares pensionering, nämligen folkskollärarnas

pensionsinrättning, småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Den nya anstalten, som

benämnes statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl., skall

enligt förslaget jämväl omfatta övriga i propositionen omförmälda befattningshavare:

veterinärer, sjuksköterskor oeh barnmorskor. I följd härav

skall även barnmorskornas pensionsanstalt uppgå i den nya anstalten.

Den sålunda föreslagna centraliseringen av nu ifrågavarande pensionering

av icke statsanställda befattningshavare står i överensstämmelse

med riksdagens år 1912 uttalade mening om lämpligheten av det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering. Och löneregleringskommittén

har i ett den 1 maj 1919 avgivet utlåtande över de sakkunnigas förslag

till det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering icke haft något

att erinra mot densamma. Den underlättas därav, att folk- och småskollärarnas

tre anstalter redan förvaltas av samma direktion. Utskottet förordar

sammanslagningen, under framhållande, att densamma och den form

anstaltens reglemente fått visserligen underlättar anslutningen till den nya

anstalten även av andra befattningshavare, men icke på något sätt binder

riksdagen vid prövningen av om sådan anslutning bör ske.

I följd av sammanslagningen har förslaget kommit att omfatta icke ändringar 1

blott de lärare, som nu endast hava rätt till understöd från småskollä- foikskoirarnas

ålderdomsunderstödsanstslt utan även dem, som äro delägare i de la™™*att

båda andra pensionsanstalterna, i främsta rummet de ordinarie lärarna vid penaonsr

folkskolor, högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets tillåtande Nr 62.

Vid utarbetandet av den nya anstaltens reglemente har givetvis dessa

lärares pensionsrätt lämnats i huvudsak oförändrad, sådan den är enligt

nu gällande bestämmelser. Vissa ändringar ha nu dock gjorts av detaljbestämmelser,

ändringar som i vissa fall innebära ökning av förmånerna,

i andra åter inskränkning. Dessutom hava vissa önskemål, som länge

framställts av lärarkårerna, beaktats. Detta gäller särskilt om familjepensionsrätten.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot dessa ändringar i nu

gällande bestämmelser, anser sig kunna inskränka sig till att beröra två

av dem, vilka synas vara av största principiella betydelse.

Den ena av dessa avser införandet av rätt till uppskjuten pension.

För närvarande gäller, att den, som avgår i förtid utan rätt till genast

börjande pension, förlorar all rätt till pension. Nu föreslås, att han skall

äga rätt till uppskjuten pension, som börjar utgå, när han uppnår pensionsåldern

eller dessförinnan erhåller invalidpension enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring. Pensionens belopp skall beräknas försäkringstekniskt,

så att den i värde motsvarar de av den avgångne erlagda tjänstepensionsavgifterna

samt, därest avgången föranletts av befattningens indragning,

jämväl statens och huvudmannens bidrag till pensionsavgifterna.

De sakkunniga för utredning av frågan om centraliseringen av det

statsunderstödda pensionsväsendet hava föreslagit, att dylik rätt till uppskjuten

pension, skall tillkomma alla de befattningshavare, vilkas tjänstepensionering

ordnas av staten. Densamma har av 1917 års riksdag beviljats

vissa icke ordinarie befattningshavare vid statens affärsdrivande verk.

Den tillkommer även i viss män delägare i lärarinnornas pensionsanstalt,

lasarettsläkarnas pensionskassa och barnmorskornas pensionsanstalt samt

sjuksköterskor, som åtnjuta statsbidrag till sin pensionering.

Löneregleringskommittén har i sitt ovannämnda yttrande, ställt sig

synnerligen tveksam mot tanken på att i större omfattning, än redan medgivits,

införa denna utsträckta pensionsrätt, särskilt vad beträffar de ordinarie

statstjänarna.

I detta uttalande torde ligga, att löneregleringskommittén anser, att

frågan om sådan rätts beviljande till en tjänstemannagrupp bör avgöras

med hänsyn till dess behov och ej rätten fastslås såsom en princip, vilken

ovillkorligen skall tillämpas.

Vad nu ifrågavarande läraregrupper beträffar, synes det utskottet, att

starka skäl tala för dess beviljande. Erfarenheten visar, att avgång i förtid

förekommer bland dem relativt ofta, även bland de ordinarie lärarna,

men naturligtvis än mer bland de icke ordinarie med deras mindre fasta

anställning. Aven när denna avgång är frivillig, kännes det hårt för den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoulslcottets utlåtande Nr 62.

7

avgående att förlora rutten till pension, som svarar mot de av honom erlagda

avgifterna, en pension som han i följd av sin högre ålder icke kan

åter förvärva utan att erlägga betungande avgifter. Och ej sällan är avgången

icke frivillig utan framtvingad av befattningens indragning i följd

av ändring i skolorganisationen. Detta senare, som har betydelse för småskollärarekåren,

föranledde lärarlönenämnden att föreslå, att småskollärare

skulle hava rätt att kvarstå viss tid i pensionsanstalten efter sin avgång,

en anordning som dock icke innebär någon verklig ersättning för den förlorade

pensionsrätten.

Och rätten till uppskjuten pension har än större betydelse för de

andra tjänstemannagrupper, som propositionen avser, nämligen vissa veterinärer,

sjuksköterskor och barnmorskor. Inom dem är i regel anställningen

långt mindre fast än den är för en ordinarie statstjänare och övergång till

annan verksamhet ofta förekommande. Och såsom ovan anförts hava för

närvarande sjuksköterskor och barnmorskor, som avgå i förtid, rätt till

uppskjuten pension motsvarande deras egna avgifter.

Utskottet anser sig därför böra förorda, att nu ifrågavarande tjänstemannagrupper

erhålla rätt till uppskjuten pension, på sätt i propositionen

föreslås, men vill därvid, i anslutning till löneregleringskommitténs uttalande,

framhålla, att detta icke får anses såsom prejudicerande i fråga om

andra tjänstemannagrupper, speciellt de ordinarie statstjänarna. För att

ytterligare förebygga detta vill utskottet föreslå, att i det övergångsstadgande,

enligt vilket nu ifrågavarande befattningshavare skola vara underkastade

de ändringar i pensionsrätten, som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering, särskilt må

framhållas, att rätten till uppskjuten pension må kunna indragas eller

modifieras, därest statsmakterna vid prövning av frågan om denna centralisering

skulle så besluta.

För att sätta pensionsanstalten i stånd att hålla reda på sina förbindelser

till de i förtid avgångna innehåller förslaget, att den, som avgår i

förtid utan att få annan med pensionsrätt förenad befattning, år skyldig

att ofördröjligen anmäla sin avgång, vid äventyr att pensionen nedsåttes med

10 %. Utskottet anser, att denna bestämmelse kan komma att verka alltför

hårt, då fall ju kunna tänkas, att försummelsen att göra anmälan varit

ursäktlig. Utskottet vill därför föreslå, att stadgandet ändras därhän, att

anmälan skall göras inom viss tid, t. ex. 90 dagar, efter avgången och att

pensionen skall i händelse av försummad anmälan minskas, därest icke

anstaltens styrelse på grund av särskilda omständigheter finner skäligt

medgiva, att denna påföljd icke skall äga rum.

Den andra ovan åsyftade ändringen av de nu gällande bestämmelserna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Distriktsvete
rinärerna.

för ordinarie folkskollärare avser åldersgränsen för barnpensionernas utgående.

För närvarande är denna gräns 18 år. Sedan länge har det varit

ett lärarekårens önskemål att få denna gräns höjd till 21 år liksom i civilstatens

och elementarlärarnas änke- och pupillkassor. Propositionen tillmötesgår

nu denna önskan. Den föreliggande utredningen visar, dels att

befattningshavarnas avgifter äro fullt tillräckliga även efter åldersgränsens

höjande, dels att även efter genomförande av denna reform och av övriga

föreslagna förbättringar av de nuvarande och blivande delägarnas familjepensionsrätt

kassan har ett betydande överskott, som enligt förslaget användes

till förbättrande av redan beviljade änke- och barnpensioner. Vid

det förhållande, att sålunda denna reform kan genomföras utan kostnad

för statsverket, finner sig utskottet böra tillstyrka densamma.

En tredje ändring av nu gällande bestämmelser har varit föremål för

olika meningar inom utskottet. Enligt reglementsförslaget kap. II § 5 p. 4

skall den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga övergår

från en befattning med högre till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag,

äga rätt att behålla det högre pensionsunderlaget, därest han i

den förra befattningen räknat minst 15 tjänstår. Dylik rätt tillkommer

icke för närvarande delägarna i folkskollärarnas pensionsinrättning. Den

kan, såsom i propositionen framhålles, bliva av betydelse särskilt i fråga

om skolornas rektorer och föreståndare. Inom utskottet har ifrågasatts,

att bestämmelsen skulle ändras på det sätt, att villkoret, att den högre

befattningen skulle hava innehafts under minst 15 tjänstår, borde utgå.

Utskottet har dock icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Skulle det framdeles visa sig, att nämnda villkor är för strängt och medför,

att stadgandet icke gör avsedd nytta, kan ändring ske. I

I fråga om distriktsveterinärer, till vilkas avlöning staten bidrager,

föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 222 till 1912 års riksdag, att en

pension av 1,500 kronor vid 65 års ålder skulle beredas dem i en för

ändamålet upprättad pensionskassa. Riksdagen avslog propositionen och

begärde i detta sammanhang eu allsidig utredning av frågan om det statsunderstödda

pensionsväsendets centralisering.

De med anledning av denna riksdagens skrivelse tillkallade sakkunniga

för utredning av centraliserings frågan framställde i sitt betänkande

angående densamma även nytt förslag till distriktsveterinärernas pensionering,

omfattande även familjepensionering med 500 kronors pensionsunderlag.

De över detta förslag avgivna yttrandena gå i huvudsak i tillstyrkande

riktning, dock att från olika håll yrkats på höjning av pensionens

belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets utlåtande Nr 02.

9

Det nu föreliggande förslaget ansluter sig till sistnämnda förslags

principer, men höjer tjänstepensionsunderlaget till 3,500 kronor och familjepensionsunderlaget

till 1,000 kronor. Familjepensioneringen täckes

av befattningshavarnas avgifter. Till j, tjänstepensioneringen bidraga även

huvudmän och staten.

Enligt förslaget skall pensionsrätt efter samma grunder (dock med

andra pensionsunderlag) tillkomma förutom ovan nämnda distriktsveterinärer

även andra kommunalt anställda veterinärer samt besiktningsmän

vid under offentlig kontroll ställda slakterier. För de senare skulle pensioneringen

vara obligatorisk liksom för distriktsveterinärerna. För de

förra åter skulle pensionsrätten vara beroende på om huvudmannen reglerat

befattningen med avseende på innehavarens kompetens, till- och avsättning,

tjänstgöring och avlöning på sådant sätt, att regleringen godkänts

av medicinalstyrelsen. Någon förpliktelse för huvudmannen att besluta

om sådan reglering ifrågasättes alltså icke. Kostnaden för båda dessa

gruppers pensionering täckes helt av befattningshavarnas och huvudmännens

avgifter.

Utskottet har intet att erinra mot de föreslagna bestämmelserna.

För närvarande lämnar staten ett bidrag av 25 kronor årligen till

pensionsavgifter åt sjuksköterskor och barnmorskor, som uppfylla vissa

villkor. För de förra erläggas bidragen till de enskilda pensionsanstalter,

som upprättats för sjuksköterskepensionering. För de senare erläggas bidragen

till barnmorskornas pensionsanstalt, som förvaltas av riksförsäkringsanstalten.

De nu föreslagna pensionsbestämmelserna äro avpassade efter den organisation

av barnmorske- och sjuksköterskeväsendet, som föreslagits i propositionen

nr 39 och nr 260 till innevarande års riksdag.

Enligt förslaget skall pensioneringen vara obligatorisk för distriktssjuksköterskor

och distriktsbarnmorskor. Dessutom öppnas möjlighet för

huvudmännen att genom befattningarnas reglering bereda pensionsrätt även

åt vissa andra sjuksköterskor och barnmorskor/som äro anställda hos kommun,

å lasarett, barnbördshus o. s. v. samt åt husmödrar vid dylika inrättningar

och åt föreståndarinnor vid godkända sjuksköterskebyråer.

Liksom skoldistrikten äro befriade från bidrag till sina lärares pensionsavgifter,

föreslås detsamma i fråga om huvudmännen för sjuksköterskor

och barnmorskor. Detta motiveras med avseende på distriktssjuksköterskorna

och distriktsbarnmorskorna därmed, att de i propositionen om

inrättande av dylika befattningar föreslagna statsbidragen till huvudmännen

bestämts med hänsyn tagen till att inga pensionsavgifter skulle erläggas

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 43 käft. (Nr 62.) 2

Distriktssj uksköterskor

och distriktsbarnmorskor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

av huvudmannen. Och vad de övriga angår, framhålles, att den ekonomiska

hjälp, staten vill giva för att befrämja reformer i fråga om deras

ställning, ej kan givas under mera effektiv form än genom att ordna deras

pensionering utan kostnad för huvudmännen.

Utskottet har intet att erinra mot de föreslagna bestämmelserna.

Som vanligt vid varje pensionsreglering har det varit nödvändigt att

stadga vissa övergångsbestämmelser, olika för de olika grupperna. Utskottet

har intet att erinra mot desamma.

Motionerna Vad beträffar förut om förmälda motion av herr Hansson i Rättvik)

IIii!1397°.Ch anser utskottet, att dess syfte att förbättra pensionerade folkskollärares

och småskollärares samt änkors och barns efter avlidna folkskollärare pensioner

vinnes genom de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna.

Herr Welins in. fl. motion är föranledd av nu förevarande proposition och

hemställes i motionen om sådan ändring av mom. 2 i de föreslagna övergångsstadgandena

för folk- och småskollärarna, att pensionsförhöjningen skulle

bliva 200 kronor större än enligt propositionen, där ej maximibestämmelserna

reducera förhöjningen. Utskottet anser sig icke kunna gå längre

än i propositionen föreslagits.

Kostnaderna. [ propositionen föreslås uppförandet av följande ordinarie anslag

bidrag till folkskollärares m. fl.:s pensionering........... kronor 6,000,000: —

pensionsavgifter till statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. förslagsanslag ..................... » 3,725,000: —

bidrag till sjuksköterskors pensionering *)....................... » 15,000: —

statens bidrag till pensionering av barnmorskor*) ...... _»_30,000:—

Summa 9,770,000: —

De båda sist omnämnda anslagen avse pensionsavgifter för sjuksköterskor

och barnmorskor, som hava rätt till bidrag enligt äldre bestämmelser

men icke enligt de nu föreslagna.

I statsverkspropositionen hade för samma ändamål uppförts anslag

med följande belopp:

*) Oförändrat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 02.

11

för lärarekårernas pensionering...........

» sjuksköterskors » ............

» barnmorskors » ............

till barnmorskornas pensionsanstalt...

kronor

8,000,000: —

>

50,000: —

»

50,000:

»

11,000: —

Summa

8,111,000: —

Dessutom hade å allmänna indragningsstaten äskats ett anslag å 40,000

kronor till understöd åt äldre behövande folk- och småskollärare in. fl.

Den kostnadsberäkning, som anföres i propositionen, grundar sig

emellertid bland annat på en räntefot av 4 %. Då fondbildningen i av

staten övertagen pensionsförsäkring, såsom även i propositionen framhålles,

icke har annan uppgift än att så vitt möjligt rättvist fördela pensionskostnaderna

på de olika generationerna av skattedragande, synes det utskottet

icke lämpligt att grunda beräkningen av statens kostnader på en räntefot,

vilken är väsentligt lägre än den, som är för närvarande och antagligen

för en avsevärd tid framåt gällande. Om räntefoten antages till 5 %, kommer,

enligt vad den som utfört kostnadsberäkningen meddelat, den årliga

kostnaden för statsverket att nedgå så mycket, att det anslag, som för år

1920 behöver upptagas i budgeten, torde kunna nedsättas med 1,500,000

kronor. Då emellertid beräkningen nu ej kan göras om efter den högre

räntefoten, utan nedsättningen endast är approximativt uppskattad, torde

det vara lämpligast att för år 1920 de båda anslagen »bidrag till folkskollärarnas

m. fl. pensionering» och »pensionsavgifter till statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl.» sammanslas till ett enda anslag,

»bidrag till statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl.» å

8,225,000 kronor. Det må framhållas, att denna ändring av räntefoten icke

innebär någon ändring av befattningshavarnas och huvudmännens avgifter,

utan endast av statens beräknade kostnader.

Ovan omförmälda anslag å 40,000 kronor från allmänna indragningsstaten

torde vid det förhållande, att de understöd, som detsamma avser,

skola utgå från den nya pensionsanstalten, icke vara erforderligt.

Anslagen till »bidrag till sjuksköterskornas allmänna pensionering»

och »statens bidrag till pensionering av barnmorskor», torde däremot böra

utgå med oförändrade belopp å respektive 15,000 kronor och 30,000 kronor.

När den nya anstalten kommit till stånd, bör den noggrannare beräkna

storleken av statsbidraget och därvid åter uppdela detsamma i ett

fixt anslag »bidrag till folkskollärarnas m. fl. pensionering» och ett förslagsanslag

»pensionsavgifter till statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

l:o) dels besluta, att — i stället för folkskollärarnas

pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

och barnmorskornas pensionsanstalt — från och med

ingången av år 1920 skall inrättas en statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl. med det verksamhetsområde,

som angives i det vid statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 18 mars 1919 fogade

förslag till reglemente; skolande den nya anstalten vid

sitt trädande i verksamhet övertaga nyssnämnda pensionsanstalters

samtliga tillgångar och skulder;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med iakttagande

jämväl av de av utskottet här ovan angivna synpunkter,

för den nya anstalten för pensionering av folkskollärare

m. fl. utfärda reglemente i huvudsaklig överensstämmelse

med nämnda förslag;

dels föreskriva, att de i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. icke ingående pensionskassor,

som nu förvaltas av direktionen för folkskollärarnas

pensionsinrättning, skola till förvaltning övertagas

av styrelsen för berörda anstalt enligt de närmare

föreskrifter Kungl. Maj:t äger meddela;

dels förklara, att den nu gällande ordinarie staten

för folkskollärarnas pensionsinrättning skall från och

med den 1 januari 1920 gälla för statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl.;

dels medgiva, att utöver de i omförmälda stat uppförda

medel må utgå av de under styrelsen för anstalten

ställda medel ett årligt belopp av 10,000 kronor till

gäldande av förvaltningskostnader samt av anstaltens

medel ett belopp för år 1920 av högst 15,000 kronor

till bestridande av anstaltens organisationskostnader;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, på förslag av

styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., efter omständigheterna bestämma fördelningen

av förvaltningskostnaderna mellan de sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

13

skilda av styrelsen förvaltade pensionsanstalterna och

pensionskassorna;

dels bestämma, att styrelsen för den nya pensionsanstalten

må under år 1920 till skoldistrikt och skolområden

av anstaltens tillgångar utlåna högst 1,500,000

kronor till uppförande av skolhus;

dels i riksstaten under tionde huvudtiteln med

oförändrat belopp uppföra de nuvarande ordinarie anslagen:

»Bidrag till sjuksköterskors pensionering» å

15.000 kronor och »Statens bidrag till pensionering av

barnmorskor» 30,000 kronor;

dels ock — med uteslutande ur riksstaten av de

nu under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen:

»Kostnaden för förvaltningen av barnmorskornas

pensionsanstalt» å 11,000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas

pensionering» å 2,260,000 kronor, »Pensionsavgifter

till folkskollärarnas pensionsinrättning» å

2.103.000 kronor, »Bidrag till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa» å 76,811 kronor och »Bidrag till småskollärares

m. fl., ålderdomsunderstödsanstalt» å 330,000 kronor

— därstädes uppföra ett nytt ordinarie anslag under

rubriken »Bidrag till statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl.», förslagsanslag, 8,225,000 kronor.

2:o) att ovanberörda motion II: 113 må anses besvarad

genom utskottets hemställan under l:o) här ovan

samt

3:o) att ovanberörda motion II: 397 ej må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 62.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, Neiglick, Wickman, Roos,

Enhörning, Hedenström och Schyller samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Bogren, Sommelius, Jonsson i Gumboda,

Edbom, Lindvall, Bäcklund och Hagman.

Reservation

av herr Bäcklund, som i avseende å det vid propositionen fogade reglementsförslaget

(kap. II § 5 p. 4) yrkat, att punkten skulle erhålla följande

lydelse:

4. Den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga

övergår från befattning med högre till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag,

må efter ansökan hos pensionsanstalten få behålla det högre

tjänstepensionsunderlaget. (Jfr sid. 8 här ovan.)

Stockholm Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1919.

191637

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:10a Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. s. 1 i texten