Sök i Ratio Lex

Memorial angående anslag för utgivande av register till riksdagstrycket m. rn.

1919-05-27 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:77, Memorial angående anslag för utgivande av register till riksdagstrycket m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 77.

1

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1919 kl. l/2 1 e. m.

Memorial angående anslag för utgivande av register till riksdagstrycket

m. rn.

Med överlämnande bland annat av en utav riksdagens kanslideputerade

den 21 sistlidna februari till kamrarnas herrar talmän avlåten

skrivelse hava herrar talmän i skrivelse till bankoutskottet den 2 nästlidna

april hemställt, bland annat, att den med 8:o) betecknade punkten

i gällande bestämmelser angående avlöningen för de vid lagtima riksdag

hos kamrarna, de ständiga och tillfälliga utskotten samt i riksdagens

kansli anställda tjänstemän och vaktbetjänte skall erhålla följande ändrade

lydelse:

»Från och med år 1919 skola genom kanslideputerades försorg och

på sätt de äga närmare bestämma upprättas vederbörliga register för

varje lagtima riksdag mot ett för registrens upprättande och korrekturläsning

avsett redaktörsarvode av 5,000 kronor, varjämte skall utgå ett

arvode till en kontrollant av samma arbete med 1,000 kronor, allt för

riksdag som varar minst 4 månader. För riksdag, som pågår kortare

tid, må ifrågavarande arvoden kunna av kanslideputerade minskas till

.skäliga belopp.»

Kanslideputerades ovanberörda skrivelse är av följande lydelse:

»Avgörandet av frågan huru för framtiden bör förfaras med uppläggandet

och utgivningen av register för varje års riksdagstryck lärer icke längre

kunna undanskjutas. Sedan flera år tillbaka hava tydligen inom riksdagen

meningarna varit delade beträffande detta spörsmål, men med den

■erfarenhet, som under senaste år vunnits, torde dock dessa åsikter i ett

avseende kunna enas — i det nämligen, att så som det för närvarande

är ordnat kan det icke få fortfara. Å detta område härskar numera ett

oefterrättlighetstillstånd, varför bot måste rådas. På ett register av

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 50 höft. (Nr 77.) i9G719 1

Kanslideputerade•
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanJcoutsJcottets memorial Nr 77.

förevarande slag måste nämligen ställas två fordringar av oeftergivlig

art. Den ena är den, att registret är tillförlitligt och med lätthet giver

den ledning, som det är avsett att lämna, och den andra, att det utkommer

så tidigt, att det kan komma till användning, när det kanske

framför allt erfordras eller vid den behandling, som efter varje riksdag

kräves för den ytterligare handläggningen av ärenden, som vid riksdagen

förekommit. Det är framför allt mot sistnämnda fordran som under

senare år i hög grad brutits j och skola kanslideputerade strax här nedan

lämna en redogörelse härför.

Dessförinnan anse sig dock kanslideputerade böra lämna en kort

översikt över de register, som för närvarande utgivas. Denna redogörelse

torde kunna bliva kort, enär dels varje riksdagsman själv redan känner

till dessa register och i allt tall lätt kan skatta sig kännedom om dem, dels

en utförlig redogörelse uti ifrågavarande avseende är lämnad uti andra

kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 17 vid 1917 års

riksdag, till vilken redogörelse kanslideputerade taga sig friheten hänvisa.

Bristfälligheterna i de register, som funnos utarbetade för ståndsriksdagarnas

protokoll, föranledde 1881 års riksdag att besluta upprättande

av ett alfabetiskt ordnat sakregister till riksens ständers protokoll

med bihang för åren 1809—1866. Uppdraget att i detalj planlägga

samt leda utförandet av detta registreringsarbete anförtroddes åt riksdagsmannen

J. Johansson i Noraskog. Detta arbetes stora förtjänster

hava vid upprepade tillfällen blivit framhållna. Så karaktäriserades det

av kanslideputerade vid 1893 års riksdag sålunda: »Ovan omförmälda

sakregister till rikets ständers protokoll har vid användandet visat sig

synnerligen ändamålsenligt och tillfredsställande. Det har befunnits

fylla de anspråk, man på ett dylikt arbete bör kunna ställa i avseende

å överskådlighet och reda.»

Vid 1893 års riksdag beslöts, att i huvudsaklig överensstämmelse

med nämnda register för ståndsriksdagarna 1809—1866 skulle utarbetas

ett alfabetiskt ordnat fullständigt register till kamrarnas protokoll med

bihang för tiden från och med år 1867 till och med aret näst före det,

under vilket registret bleve i manuskript fullbordat, och under Johanssons

i Noraskog ledning utarbetades även detta register, som kom att omfatta

åren 1867—1899. Sedermera har enligt 1912 års riksdagsbeslut

utarbetats ännu ett »epokregister» i huvudsaklig överensstämmelse med

det sistnämnda och omfattande åren 1900 —1910. Detta arbete har verkställts

av doktor Konrad Hagman.

Tillkomsten av registret för ståndsriksdagarna, vilket blev färdigt

1893, förde även med sig en fullständig omläggning av de årliga re
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Nr 77.

3

gistren över riksdagstrycket. Vid sistnämnda års riksdag gjorde kanslideputerade

framställning om ersättande av förut utgivna register med

ett enda person- och sakregister. I sakregistret borde angivas icke

blott de ställen, varest särskilda frågor i riksdagshandlingarna återfunnes,

utan även i sammanträngd och tydlig form en redogörelse lämnas

för riksdagens åtgärder i viktigare ämnen. I enlighet med denna framställning

beslöt 1893 års riksdag, att för varje år skulle av person, som

kanslideputerade därtill utsåge, upprättas ett register över riksdagens

protokoll med bihang efter i huvudsak samma plan, som legat till grund

för »epokregistret» 1809 —1867. Någon annan ändring beträffande detta

register har sedermera icke vidtagits än att vid 1913 års riksdag tiden

för registrets färdigblivande, som förut varit bestämd till fyra månader

efter riksdagens avslutande, utsattes till tre månader från samma tid

samt att från och med 1915 personregistret ut brutits ur sakregistret och

därefter bildar en särskild avdelning av registret vid sidan av sakregistret.

Jämte dessa båda register har vidare sedan 1897 utarbetats en förteckning

över utskottens utlåtanden, betänkanden och memorial, vilken

förteckning tryckts och bundits i samma band som registret.

Emellertid har bestämmelsen om tiden för årsregistrets utgivande

icke under senare år blivit iakttagen. Registret för 1914 års senare

riksdag, som i realiteten slutade den 30 september, men formellt först

den 17 december 1914, utkom först i början av 1915. Det för sistnämnda

års riksdag utgivna registret utkom visserligen redan den 1 september

1915, men för 1916 års riksdag, som faktiskt åtskildes den 16

juni, ehuru den ej blev formligen upplöst förrän den 16 december, utdelades

den egentliga riksdagsupplagan av registret först den 25 januari

1917. Sistnämnda års riksdag åtskildes i medlet av juni och upplöstes

den 18 december, under det att sakregistret utkom först den 15 april

1918. För 1918 års riksdag har sakregistret ännu icke utkommit och

lärer icke vara att förvänta förr än i nästkommande april månad.

Dessa upprepade förseningar av utgivandet av person- och sakregistren

hava tydligen föranlett utgivandet av ett annat årsregister, som

under senare år utkommit vid sidan av det förut omförmälda. Riksdagens

tryckeriexpedition hade under årens lopp allt mer och mer tagits

i anspråk som upplysningsbyrå i fråga om riksdagstryck och riksdagsärendens

handläggning, och detta gav vid 1912 års riksdag anledning

till att en första stomme utarbetades till det särskilda årsregister, som’

numera och sedan 1913 tryckes och bifogas riksdagstrycket samt kallas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banleoutslcottets memorial Nr 77.

översikt över innehållet och handläggningen av propositioner, motioner

och ärenden vid en viss riksdag med tillhörande uppslagsord.

Redan tillkomsten av berörda översikt ger otvetydigt vid handen vad

avsikten varit med dess av kanslideputerade beslutade utgivande av trycket.

Den har varit avsedd att vara ett interimsregister, intill dess det

av riksdagen beslutade sakregistret hunnit att utkomma. Första villkoret

för att den skulle uppfylla denna fordran har tydligen varit, att den

utkommit omedelbart efter riksdagens slut och vida tidigare än sakregistret.

Hur har nu översikten fyllt denna fordran?

För år 1913, då översikten först utkom, har uppgift icke kunnat

erhållas, år 1914 utgavs arbetet för B-riksdagen den 28 oktober, år 1915

den 6 juli, år 1916 den 31 oktober och för år 1917 den 14 maj 1918.

Yad 1918 beträffar har översikten ännu icke utkommit och lärer icke

vara att emotse förrän i april 1919.

Anledningen till att översikten på detta sätt under senare år måste

drabbas av samma allvarliga anmärkning, som riktas emot sakregistret,

eller att den utkommer alldeles för sent för att komma till användning,

då ett riksdagsregister framför allt behöves eller vid den närmaste tiden

efter riksdagens slut, är uppenbar. Man har vid översiktens utgivande

allt mer och mer glömt bort den bärande tanken för dess tillkomst

eller att den skulle utgöra ett interimsregister, till dess det andra registret

utkommer, och man har i stället fallit för frestelsen att gorå översikten

så innehållsrik och upplysande som möjligt. Man har icke tänkt

på att avsikten med översiktens tryckande har varit att ersätta sakregistret

under en viss kortare tid, icke för alltid. Följden har blivit den

redan nämnda. Översikten utkommer numera på det hela taget icke tidigare

än sakregistret och riksdagen har sålunda nu två register av riksdagstrycket,

men båda utkomma för sent.

Då således dessa tvänne register för närvarande tjäna samma ändamål

eller att utgöra ett upplysande sakregister, men någon anledning

att allt fortfarande sålunda utgiva och bekosta tryckningen av båda

dessa register tydligen icke föreligger, synes man nu böra träffa ett val

emellan dessa. Ett av dem är obehövligt och bör följaktligen icke längre

utkomma. Därest det vidare skulle befinnas, att utgivandet av det register,

man bestämmer sig för, icke kan medhinnas inom den närmaste tiden

efter riksdagens slut, måste man tydligen därjämte vidtaga åtgärder, som

möjliggöra erhållandet av ett interimsregister, intill dess det fullständiga

registret utkommer.

Frågan om valet emellan de tvänne nu utkommande registren har

redan en gång varit föremål för prövning inom riksdagea, men kom då

opaginerad Kontrollera mot PDF

lianJcoutsJcottets memorial Nr 77.

o

icke längre än till andra kammaren. Vid 1917 års riksdag väcktes inom

nämnda kammare eu motion, däri föreslogs huvudsakligen att åt tryckeriexpeditionens

föreståndare skulle uppdragas att under riksdagens

lopp årligen utarbeta eu översikt enligt planen för den år 1916 utarbetade

översikten samt att den del av dittills varande registret, som utgjordes

av sakregistret, skulle indragas.

Motionen hänvisades till andra kammarens femte tillfälliga utskott,

som i sin tur begärde yttrande i frågan av riksgäldsfullmäktige. Dessa

tillkännagåvo icke sin mening i frågan utan överlämnade yttranden dels

av riksdagens bibliotekarie d:r V. Gödel, dels av f. d. riksbibliotekarien

d:r E. W. Dahlgren. Den förstnämnde fann sig icke kunna tillstyrka

förslaget, att sakregistret utbyttes emot översikten, under det att den

senare i huvudsak tillstyrkte motionen. Kanslideputerade, som jämväl

yttrade sig i frågan, anslöto sig till sistberörda uppfattning, varuppå

emellertid utskottet efter en längre utredning avstyrkte motionen. När

frågan sedermera förekom i kammaren, visade sig meningarna vara synnerligen

delade. Efter votering beslöts bifall till utskottets avstyrkande

hemställan, men dock med den ändring, att ett i utskottets motivering

förekommande uttalande därom, att det syntes vara onödigt att belasta

riksdagskostnaderna med tryckning av »översikten» vid sidan av årsregistret,

skulle utgå. Frågan om vilket av de båda registren skulle föredragas

lämnades således allt fortfarande öppen.

Då nu kanslideputerade gå att intaga ställning till den föreliggande

frågan, vilja kanslideputerade till en början förklara, att vart och ett

av de båda registren har vissa fördelar, som det andra saknar. »Översikten»

synes hava flera uppslagsord, och det är därför lättare att där

finna den anvisning till riksdagstrycket, som man önskar. Den redogörelse,

som lämnas för riksdagsbeslutens innehåll, synes däremot efter

dess nuvarande plan icke ägnad att städse bliva tillfredsställande. Man

får veta, om det väckta förslaget blivit av vederbörande utskott tillstyrkt

eller avstyrkt, helt, delvis eller med någon ändring. För innehållet av

ändringen lämnas i noter en kortfattad redogörelse och sedermera får

man upplysning, huruvida utskottets hemställan blev bifallen eller avslagen,

varjämte man kan av lämnade uppgifter draga slutsatser, huruvida

debatter förekommit i kamrarna eller icke. Någon närmare redovisning

av innehållet utav riksdagens beslut lämnas däremot icke. I avseende

å användbarheten av redogörelsen för riksdagsbeslutens innehåll

är översikten således uteslutande beroende på noternas avfattning. Så

kortfattade som dessa äro och måste bliva lära de icke heller kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BankoutsJcottets memorial Nr 77.

anses vara tillräckligt upplysande, utan torde man i de flesta fall vara

nödsakad att gå till själva riksdagshandlingarna.

övergår man därefter till granskning av sakregisret, så innehåller

detta ingen som helst redogörelse för innehållet av utskottens betänkanden

eller huruvida debatter förekommit eller icke. Å andra sidan har

sakregistet en ovärderlig förtjänst däruti, att det, naturligen dock mången

gång i betydligt sammanträngd form, lämnar en redogörelse för

riksdagsbeslutets innehåll i varje fråga, den s. k. »klämmen». Detta är

en synnerligen stor fördel. Den som är något så när inne i riksdagsarbetet

kan, om han vill undersöka, huruvida vid en riksdag förekommit

något av intresse för en viss fråga, av denna redogörelse bedöma,

om någon anledning förefinnes att gå till riksdagshandlingarna eller icke.

Redovisningen av klämmarna får så att säga en viss officiell prägel;

och man känner sig äga mera visshet om en tillförlitlig redovisning av

vad vid riksdagen förekommit än vad ovan omförmälta noter i översikten,

huru omsorgsfullt utarbetade de än må vara, äro ägnade att giva.

Med hänsyn härtill hava kanslideputerade kommit till den bestämda

övertygelsen, att vid valet emellan ifrågavarande tvenne årsregister sakregistret

är att föredraga framför översikten.

Härtill kommer ännu en sak. Alla torde vara ense därom, att det

s. k. epokregistret är upplagt efter en synnerligen väl uttänkt plan och

är ägnat att bliva ett andligt standardverk för senaste århundrades riksdagshistoria.

Att vidtaga någon genomgripande föränd lång i fråga om

det registrets fortsatta utgivande lärer icke på allvar ifrågasättas. Nu

är emellertid sakregistret utarbetat efter samma plan som epokregistret

och utgivaren av det senare har endast att inarbeta de olika årsregistren

i epokregistret. Skulle nu årsregistren uppläggas på helt annat sätt,

bleve man för epokregistrets utgivande nödsakad att börja omigen

ifrån början med därmed följande tidsutdräkt och ökade kostnader.

Vad beträffar tiden för årsregistrets utkommande så äro av kanslideputerade

hörde sakkunnige, huru stora meningsskiljaktigheter i övrigt

än råda emellan dem, ense därom att på kortare tid än tre månader

efter riksdagens slut är det icke möjligt att utgiva sakregistret. Ovannämnda

andra kammarens tillfälliga utskott anförde i sitt redan åberopade

utlåtande, att anledningen till att sakregistret icke kunde bliva

färdigt tidigare än tre månader efter riksdagens avslutande vore den, att

sättningen av detsamma ej kunde påbörjas, förr än hela registret förelåge

färdigt, då ju i det allra sista riksdagstrycket kunde förekomma ett

ärende, vars uppslagsord vore sådant, att det skulle placeras i början

av det tabellariska registret. Detta skäl gäller tydligen allt fortfarande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 77.

7

Erfarenheten har emellertid visat att, även om riksdagen skulle

bestämma sig för »översikten» såsom årsregister, så skulle följden ifråga

om tiden för utgivningen bliva densamma. Det är tydligt, att ett register,

som skall lämna någon redogörelse för riksdagshandlingarnas

innehåll, icke kan erhållas förr än efter tidigast tre månader, sedan riksdagen

slutat.

Kanslideputerade hava därför haft att taga under övervägande, huruvida

möjlighet kan förefinnas att erhålla ett interimsregister i avvaktan

på innehållsregistret. I denna fråga hava kanslideputerade emottagit

en »P. M.» av riksdagsbibliotekarien dr Gödel. Han har däri

föreslagit, att registret skulle uppdelas och utgivas i tvenne delar, en

»översikt över riksdagsärendenas behandling» och ett »person- och sakregister

över riksdagens protokoll med bihang». Den förstnämnda skulle

omfatta

a) Tabellariska uppgifter rörande propositioner, motioner, betänkan
den

och skrivelser, uppställda enligt en särskild bifogad plan.

b) Förteckningar över propositioner, motioner, betänkanden och

skrivelser.

c) Uppslagsord, hänvisande till resp. proposition, motion etc. samt

beträffande ärenden, som däri ej kommit till behandling, till

resp. plats i protokollen.

Denna översikt borde kunna föreligga i tryckt skick senast 15 dagar

efter den tid, då samtliga däri åberopade handlingar utkommit av

trycket. Omfattningen av densamma syntes komma att belöpa sig till

omkring 200 sidor.

Person- och sakregistret skulle redigeras i huvudsaklig överensstämmelse

med det nuvarande registret, varvid dock förteckningen över utskottens

utlåtanden, såsom avsedd att ingå i den ovannämnda översikten,

skulle bortfalla. Detta register borde kunna föreligga i tryckt skick 2 V*

månader efter översiktens utgivande eller således senast 3 månader efter

samtliga riksdagshandlingars utkommande från trycket.

Registrens utarbetande skulle anförtros åt en redaktör, och borde

för arbetets övervakande utses en kontrollant. Arvodet för redaktören

syntes lämpligen böra sättas till 3,500 å 4,000 kronor och för kontrollanten

till 700 å 800 kronor. Arvodet till redaktören borde utgå månatligen

efter godkännande av kontrollanten.

Över den sålunda framlagda planen hava kanslideputerade begärt

yttrande av den ene utav utgivarna av den nu utkommande »översikten»,

tryckeriexpeditionens föreståndare fil. kand. J. P. Velander. Den kritik,

som han i det avgivna yttrandet ägnat förslaget, är mycket skarp, men

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 77.

har icke på kanslideputerade verkat övertygande i den mån den riktar

sig emot det fortsatta utgivandet av sakregistret. Huruvida planen för

interimsregistret är av beskaffenhet att böra fastställas till efterföljd,

därom torde icke vara erforderligt att redan nu uttala en bestämd mening.

Vad som emellertid därvid måste fasthållas är, att för detta interimsregister,

som endast är avsett att komma till användning under

en tid av 21/» månader, icke få ifrågakomma några sådana innehållsredogörelser,

som den nuvarande »översikten» lämnar, utan endast en

naken hänvisning till de handlingar i riksdagstrycket, däri en viss fråga

blivit behandlad. Utan att denna regel vidhålles, kommer jämväl den

nya översikten att svälla ut och dess utgivande bliver försenat.

Kanslideputerade hava därför funnit sig böra ansluta sig till den

tanken i det av dr Gödel framlagda förslaget för utgivande av riksdagsregistren

för framtiden, att ett interimsregister utgives, avsett för

tiden, till dess ett fullständigt sakregister kan hinna utkomma.

När kanslideputerade sålunda anse, att det nu utkommande sakregistret

allt fortfarande bör utgöra huvudregistret, så göra de det under

den uttryckliga förutsättningen, att alla de möjliga förbättringar vidtagas,

som äro ägnade att underlätta sakregistrets användande. Sålunda

böra nya uppslagsord införas, de ämnen av vitt skillt innehåll, vilka för

närvarande äro sammanförda under ett enda huvudord, fördelas under

mindre omfattande ord, samt slutligen, där så lämpligen kan ske, anvisningar

lämnas icke endast till viss proposition eller riksdagsskrivelse

utan jämväl till den sida därstädes, där ämnet behandlas. Åven i övrigt

bör man sträva efter att göra sakregistret så lätt användbart som

möjligt.

Kostnadsfrågan har hitintills icke blivit av kanslideputerade berörd.

Vid 1893 års riksdag bestämdes redaktörsarvodet för utgivandet av varje

lagtima riksdags person- och sakregister till 1,000 kronor. Detta arvode

höjdes år 1905 till 1,500 kronor och år 1913 till 2,000 kronor, varjämte

år'' 1917 bestämdes, att ett tillfälligt arvodestillägg av 15 procent skulle

utffå å nämnda arvode, och blev arvodet år 1918 vidkommande samma

års riksdagsregister förhöjt till 2,500 kronor.

För utarbetandet av den nuvarande översikten har allt hitintills

någon annan särskild ersättning icke utbetalats än att för 1917 års översikt

tillerkändes åt ett anlitat biträde ett belopp av 822 kronor. Arbetet har

verkställts av tryckeriexpeditionens föreståndare och en annan där anställd

tjänsteman, och torde det kunna sägas att då det fullgjorts å tid,

då arvode uppburits, vilket vad tryckeriföreståndaren beträffar under de

senaste åren inträffat under så gott som hela året, har gottgörelse på så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 77.

9

dant sätt utgivits. Emellertid har av nämnda föreståndare häremot erinrats,

att ifrågavarande arbete av honom utförts å övertid och att det

av honom uppburna arvodet endast kan anses utgöra gottgörelse för

hans arbete såsom chef för tryckeriexpeditionen.

Dr Gödel föreslår nu ett arvode till redaktören av 3,500 å 4,000

kronor, varjämte han hemställt om ett kontrollantsarvode av 700 å 800

kronor. En av anledningarna till att utgivandet av sakregistret försenats

i så hög grad som skett torde säkerligen få sökas däri, att arvodet

varit satt så lågt, att arbetets fullgörande betraktats och utförts såsom

en bisysselsättning.

Med den stora betydelsen för arbetet inom både riksdagen och förvaltningen,

som ett väl utfört och snabbt tillgängligt register till riksdagstrycket

har, måste sådana anstalter träffas, att den, som upprättar

detsamma, gör detta arbete till sin huvudsysselsättning. Uppdrager man

åt en och samma person att både upprätta epokregistret och de två

årsregistren, så bliver säkerligen denna persons tid fullt upptagen. Det

måste emellertid då också ordnas så, att han varder avlönad i förhållande

härtill. För epokregistret utgår för närvarande i enlighet med ett

mellan riksgäldskontoret och doktor Hagman upprättat kontrakt ett

arvode av 500 kronor i månaden; och är detta arbete beräknat att fortlöpa

under en tid av tre år.

Med hänsyn härtill och till de stora fordringar, som, på sätt nämnt

är, måste ställas på utgivaren av registren, finna sig kanslideputerade

icke kunna stanna vid det belopp av 3,500 å 4,000 kronor, som föreslagits

av doktor Gödel, utan anse sig kanslideputerade böra föreslå ett

belopp av 5,000 kronor för år. Doktor Gödels förslag om anställandet

av en kontrollant finna kanslideputerade jämväl böra vinna bifall. Åven

i fråga om förslaget att avlöna denne med ett belopp av 700 å 800

kronor finna kanslideputerade eu förhöjning böra göras. Då man måste

begära, att kontrollanten ständigt följer registreringsarbetets fortgång

och övervakar, att detta sker tillförlitligt och snabbt, lärer ett årsarvode

av 1,000 kronor vara det lägsta, som bör ifrågakomma.

Emot den av doktor Gödel föreslagna översikten har av tryckeriexpeditionens

föreståndare bland annat anmärkts, att den skulle komma

att betinga en oskäligt hög kostnad av cirka 13,000 kronor. Det är

tydligt, att en sådan utgift måste anses för hög, då det gäller ett arbete,

som är avsett att komma till användning under endast en helt kort tid,

och måste kanslideputerade låta sig angeläget vara att få kostnaden för

interimsregistret nedbringad.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 50 höft. (Nr 77.)

1967 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

JBankoutsJcottets memorial Nr 77.

Enligt kanslideputerades åsikt bör således utgivandet av den nu

utkommande »översikten» för framtiden upphöra och i stället dels personoch

sakregister utgivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu

sker dels ett interimsregister utkomma av kortfattat innehåll och innefattande

jämväl förteckning över utskottsutlåtanden.

I sammanhang härmed torde böra påpekas, att om riksdagen skulle

ansluta sig till denna kanslideputerades mening och registreringsarbetet

för framtiden ske efter denna plan, så lärer man dock icke kunna begära,

att den korta tid för registrens utkommande, som ställts i utsikt,

varder iakttagen i fråga om innevarande års riksdag, då en icke ringa

del av riksdagen lärer komma att förflyta, innan beslut bliver fattat och

arbetet följaktligen kan igångsättas.

Yad slutligen beträffar innehållet av det riksdagens beslut, som nu

erfordras, så lärer detta icke behöva omfatta utgivandet av person- och

sakregistren, ty 1893 års beslut innehöll, att dessa skulle utgivas för

den kommande tiden, intill dess annorlunda kunde av riksdagen bliva

bestämt. Då förteckningen över utskottens utlåtanden utkommit allt

sedan 1897 utan något riksdagens beslut, lärer icke heller något beslut

härom vara erforderligt. Något riksdagens beslut om utgivandet av den

nu utkommande översikten har icke fattats, men väl låg det under

andra kammarens beslut vid 1917 års riksdag, att denna översikt skulle

allt fortfarande utgivas. Skulle emellertid riksdagen bifalla vad kanslideputerade

i övrigt här nedan föreslå, lära de emellertid vara oförhindrade

att besluta om upphörandet av den nu utkommande översikten.

Det beslut, som måste begäras av riksdagen, synes sålunda kunna

inskränka sig till anslående av ökat anslag till redaktörsarvode för årsregistrens

utarbetande samt därjämte särskilt kontrollantsarvode.

Kanslideputerade anse sig emellertid böra framhålla, att, då fil. kand.

Velander uppenbarligen utfört ett synnerligen förtjänstfullt arbete genom

utarbetandet av den hitintills utgivna översikten samt hela systemet med

densamma tydligen ligger till grund för den nya översikt, som av doktor

Gödel föreslagits, kanslideputerade varit sinnade att väcka förslag om

att tillerkänna fil. kand. Velander en lämpligen avpassad gratifikation.

Då emellertid frågan om fil. kand. Velanders pensionering, vilken redan

lärer varit på tal inom riksgäldsfullmäktige, snart torde komma att

upptagas, synes det vara lämpligare att, i enlighet med av fil. kand.

Velander uttryckt önskan, vid bestämmande av pensionens belopp hänsyn

toges till det arbete, han sålunda utfört.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 77. 11

Såsom kanslideputerade framhålla, torde man icke längre böra undanskjuta

frågan, huru för framtiden bör förfaras med uppläggandet och

utgivningen av register för varje års riksdagstryck. Alla torde nämligen

vara ense därom, att förhållandena på detta område, sådana de för närvarande

äro ordnade, icke kunna få fortfara. För att kunna vara till

gagn, något som ju är avsett med registret, måste bland annat uppställas

den fordran, att detsamma utkommer så tidigt, att det kan användas,

när det kanske framför allt erfordras eller vid den behandling,

som efter varje riksdag kräves för den ytterligare handläggningen av

ärenden, vilka av riksdagen prövats. Kanslideputerade lämna i sin ovanintagna

skrivelse en redogörelse för de olika register, som för närvarande

utgivas, och tillåter sig utskottet att hänvisa till nämnda redogörelse.

Kanslideputerade erinra vidare, att under de senare åren utgivandet av

såväl sakregistret som den s. k. översikten högst avsevärt försenats.

För 1918 års lagtima riksdag har sålunda ännu intet av omförmälda

registerverk utkommit, vilket givetvis måste vara till men vid ärendenas

handläggning. Enligt vad vederbörande under hand meddelat utskottet,

lärer arbetet med sakregistret numera hava fortskridit så långt, att manuskript

inom den närmaste tiden kan avlämnas för sättning. Det lärer

alltså komma att dröja ännu minst en och en halv månad, innan arbetet

föreligger i färdigt skick. Och vad översikten angår, torde icke heller

denna kunna väntas bliva tillgänglig förr än tidigast omkring den 1

nästkommande juli. För urtima riksdagen förefinnes icke heller något

register. Kanslideputerade lära icke heller förr än under sistlidna mars

månad hava träffat uppgörelse om utgivande av ett sådant register.

Översikten har ju ursprungligen varit ämnad att tjäna såsom ett slags

interimsregister. Men sådana omständigheterna faktiskt utvecklat sig,

har det ingalunda kommit att fylla detta ändamål utan genom dess utvidgning

och av andra orsaker har arbetet fördröjts, och följden

har blivit den av kanslideputerade angivna eller att riksdagens båda

registerverk utkomma för sent, varigenom de förfela sitt syfte. Nu

anförda omständigheter torde tillräckligt motivera, att åtgärder snarast

möjligt böra vidtagas, så att en bättre ordning på detta område kommer

till stånd. Det gäller, såsom kanslideputerade framhålla, att träffa ett

avgörande om vilketdera av dessa register man för framtiden bör bestämma

sig för, då ju naturligen båda verkens fortsatta utgivande icke

vidare bör ifrågakomma.

Utskottet kan för sin del icke annat än instämma med kanslideputerade

däri, att sakregistret nog torde vara att föredraga framför

översikten, naturligen med iakttagande av att nya uppslagsord införas

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banhoutslcottets memorial Nr 77.

och att för övrigt nödiga förbättringar genomföras; och anser sig utskottet

därför med hänsyn till föreliggande omständigheter böra biträda

kanslideputerades förslag i detta avseende.

Vad beträffar kostnaden för berörda arbete, har riksdagsbibliotekarien

beräknat ett redaktörsarvode av 3,500 å 4,000 kronor, varjämte han

hemställt om ett kontrollantsarvode av 700 å 800 kronor. Dessa beräkningar

hava kanslideputerade funnit vara för låga och i stället föreslagit,

att redaktörsarvodet måtte sättas till 5,000 kronor och kontrollantsarvodet

till 1,000 kronor. Mot det förra beloppet synes utskottet icke

vara något att erinra. Däremot torde man med allt skäl kunna ifrågasätta,

huruvida någon kontrollant över huvud taget är av behovet påkallad.

Under förutsättning att arbetet anförtros åt en därtill fullt

kompetent och pålitlig person, synes utskottet något kontrollantskap

knappast vara erforderligt och torde vid sådant förhållande det föreslagna

beloppet kunna inbesparas.

Vidkommande härefter tiden för årsregistrets utkommande, synas

alla vara ense därom, att på kortare tid än 3 månader efter riksdagens

avslutande och sedan samtliga handlingar blivit tillgängliga det icke vore

möjligt att medhinna arbetets utgivande. Häremot torde man icke kunna

framställa någon erinran. Under sådana förhållanden lärer man emellertid

böra taga under övervägande huruvida icke under tiden något

slags interimsregister kan erhållas. Kanslideputerade hava i detta avseende

vänt sig till riksdagsbibliotekarien, vilken också framställt förslag

om utgivande av en »översikt över riksdagsärendenas behandling», vilket

arbete borde kunna utkomma senast 15 dagar efter den tid, då samtliga

däri åberopade handlingar utkommit av trycket. I avseende å denna

översikt har tryckeriexpeditionens föreståndare, vilken jämväl hörts i

ärendet, anmärkt bland annat, att densamma skulle komma att betinga

en oskäligt hög kostnad, nämligen omkring 13,000 kronor. Med anledning

härav och då jämväl kanslideputerade ansett kostnaden kunna nedbringas,

har bankoutskottet under hand vänt sig till riksdagsbibliotekarien,

vilken till utskottet inkommit med ett nytt förslag i ämnet. Enligt

hans i ärendet ingivna skrivelse, vilken såsom bilaga fogats vid detta

memorial, skulle ifrågavarande interimsregister erhålla formen av en

liggare, till vilken skulle fogas en särskild avdelning, ett uppslagsregister,

allt med en uppställning och anordning enligt skrivelsen jämväl

bilagt förslag. Kostnaden för tryckning och papper m. m. har av riksdagsbibliotekarien

beräknats till omkring 3,500 kronor.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till sist omförmälda förslag

såsom enligt utskottets mening praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 77.

13

För innevarande års riksdag lärer man emellertid icke kunna begära,

att de ifrågavarande registren skola medhinnas inom den angivna tiden,

då ju detta förutsätter, att redan från riksdagens början ett s. k. kortregister

upplägges.

Det beslut, som måste begäras av riksdagen, synes kunna inskränka

sig till fastställande av ökat anslag till redaktörsarvode för årsregistrens

utgivande, varom stadgande torde böra inflyta i punkt 8:o) av ovanberörda

avlöningsbestämmelser.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit något

att erinra mot talmännens förslag i övrigt, hemställa,

att riksdagen, i anledning av kamrarnas herrar

talmäns förevarande framställning, må besluta, att punkten

8:o) i gällande bestämmelser angående avlöningen

för de vid lagtima riksdag hos kamrarna, de ständiga

och tillfälliga utskotten samt i riksdagens kansli anställda

tjänstemän och vaktbetjänte skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»Från och med år 1919 skola genom kanslideputerades försorg och

på sätt de äga närmare bestämma upprättas vederbörliga register för

varje lagtima riksdag mot ett för registrens upprättande och korrekturläsning

avsett redaktörsarvode av 5,000 kronor, beräknat för riksdag,

som varar minst 4 månader. För riksdag, som pågår kortare tid, må

ifrågavarande arvode kunna av kanslideputerade minskas till skäligt

belopp.»

Stockholm den 27 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDEN STJERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, Neiglick, Wickman, Boos,

Enhörning och Modig samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Bogren, Borg, Sommelius, Jonsson i Gumboda,

Edbom och Borggren.

1998 19

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BankoutsTcottets memorial Nr 77,

Reservation

av herrar Neiglick, Bogren och Sommelius, vilka yrkat, att ifrågavarande

anslag måtte bestämmas till 6,000 kronor.

Bilaga.

Till Riksdagens bankoutskott.

På anmodan av bankoutskottets delegerade för utredning rörande register

till riksdagens protokoll med bihang att inkomma med förslag rörande lämpligt

interimsregister ävensom kostnaderna för detsamma får undertecknad härmed

vördsamt anföra följande.

Då det vanliga årsregistret över riksdagens protokoll med bihang, särskilt

med hänsyn till den fullständighet och noggrannhet, som av detsamma kräves,

ej lärer kunna föreligga i färdigt skick förrän vid pass tre månader efter riksdagens

avslutande, har det synts behövligt att äga tillgång till ett interimsregister

för att medelst detsamma kunna komma tillrätta i det vidlyftiga riksdagstrycket.

Mig synes, att ett dylikt interimsregister för att tillgodose de nödvändigaste

behoven bör få formen av en liggare, till vilken fogas en särskild avdelning,

ett uppslagsregister. Liggaren redogör i tabellarisk form för ärendenas

behandling, och uppslagsregistret består av alfabetiskt ordnade sakord med hänvisningar

till vederbörliga handlingar. Det hela uppställes och anordnas enligt

här bifogat prospekt. Detta register bör, därest redigeringen av detsamma

igångsättes vid riksdagens början, föreligga i färdigt skick vid pass 15 dagar

efter den tid, då samtliga däri åberopade handlingar utkommit från trycket.

Omfattningen av ett dylikt interimsregister skulle enligt sannolikhetsberäkning

komma att uppgå till 15 8-sidiga tryckark av det nuvarande årsregistrets

format, och kostnaderna för detsamma, räknade efter nuvarande höga priser,

ställa sig på följande sätt!

Sättning och tryckning ä kronor 190 per ark .............................. kronor 2,850: —

Normalpapper för en upplaga av 1,000 ex. ä 3,3 öre per ark...... » 495: —

Lumppapper för en upplaga av 80 ex........................................... » 150: —

Summa kronor 3,495

Stockholm den 7 maj 1919.

Vilhelm Gödel.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets memorial Nr 77.

15

Förslag

till interimsregister över riksdagstrycket.

Avd. 1. Liggare.

Proposition. Motion. Interpellation.

5. Ändrad lydelse av § 11 i lagen

ang. äganderätt till skrift......

Uti.

Skr.

Prot.

Sami.

Avd.

Nr.

Sida.

Nr.

Punkt.

FK.

AK.

9

i

24

55

19, 53

21, 49

Avd. 2. Uppslagsregister.

(Tryckes i två spalter å sidan.)

Litterär äganderätt, P. 5 (resp. M 1:5,

M II: 5, I 5).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.