Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående statsbidraget till riksgäldskontorets änkeoch pupillkassa m. m.

1919-05-30 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:81, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning angående statsbidraget till riksgäldskontorets änkeoch pupillkassa m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

Ml* 81.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1919 kl. ''/t 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret framställning

angående statsbidraget till riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa m. m.

I eu till bankoutskottet avlåten den 20 maj 1919 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

»Vid riksgäldskontoret finnes sedan längre tid tillbaka inrättad en änke- och

pupillkassa, vars ändamål är att bereda pension åt änkor och barn efter avlidne

tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret.

Enligt det för kassan gällande reglementet, vilket den 24 april 1890 fastställdes av

fullmäktige i riksgäldskontoret, utgår pension till änka och barn efter avliden delägare

med en fjärdedel av den ordinarie lön, som den avlidne senast vid detta verk

innehaft. Fördelningen av pensionerna är bestämd på följande sätt.

Efterlämnar delägare både änka och pensionsberättigade barn, tillfaller halva

pensionsbeloppet änkan och andra hälften barnen, ett eller flera. Efterlämnar delägare

änka men icke något till pension berättigat barn, åtnjuter änkan ensam hela

pensionen. Efterlämnar delägare barn, men icke änka, åtnjuter barn, ett eller flera,

hela pensionsbeloppet. Efterlämnar delägare flera till pension berättigade barn, bör

pensionsbeloppet mellan dem lika fördelas.

Pensionerna för barn efter avliden delägare upphöra att utgå, för son vid

fyllda 21 år och för dotter, då hon uppnått 25 år eller dessförinnan, om hon träder

i gifte. Om pension uppburits av flera pensionärer gemensamt och pensionsrätten för

någon av dem upphör, inträda de övriga i dennes rätt. Härjämte är i kassans

reglemente stadgat, att delägares efterlämnade döttrar, en eller flera, som uppnått

femtio års ålder och icke äro eller varit gifta, äga att vid denna ålder komma i

åtnjutande av pension, vilken dock ej får överstiga hälften av pensionsbeloppet efter

samma delägare. Finnas flera systrar, för vilka beviljandet av sådan pension kan

ifrågakomma, må den, som först uppnått 50 år, uppbära hela denna pensionsandel,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 53 käft. (Nr 81.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

till dess en eller annan av hennes systrar blir pensionsmässig, varefter pensionsbeloppet

mellan dem lika fördelas. Då någon av dessa systrar avlider, tillträder

den eller de efterlevande den pension, den avlidne innehaft.

Ifrågavarande kassa är enligt beslut av riksdagen berättigad att under vissa

villkor uppbära ett statsbidrag av högst 2,250 kronor. Härom meddelas i § 32

mom. 2 i) av riksgäldskontorets reglemente följande bestämmelser:

''Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett

belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna

anslagssumma för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan

tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning

av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp,

samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den ordinarie

lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns

samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och

barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, efter vilket den för sistnämnda

kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad

och vederbörligen inbetald.’

Då riksgäldskontorets änke- och pupillkassa sedan flera år lämnat ett betydande

överskott, har fråga uppkommit, huruvida icke dess ställning kunde medgiva

en höjning av pensionerna, utan att för detta ändamål någon stegring av

pensionsavgifterna behövde äga rum. I anledning härav anhöllo fullmäktige i skrivelse

till kungl. försäkringsinspektionen, att genom dess försorg utredning måtte

verkställas angående kassans ekonomiska bärkraft. Den begärda utredningen, som

på uppdrag av försäkringsinspektionen verkställdes av t. f. förste aktuarien Olof

Ericson, inkom till riksgäldskontoret i september 1918. Sedermera har chefen för

försäkringsinspektionen, överdirektören P. G. Laurin, på anmodan av fullmäktige

den 15 april 1919 avgivit yttrande rörande grunderna för en eventuell höjning av

de från kassan utgående pensionerna. I sitt yttrande kommer överdirektör Laurin

till det resultat, att, med bibehållande i övrigt av nuvarande bestämmelser rörande

pensionernas storlek, en förhöjning av barnpensionerna till samma belopp, som beträffande

civilstatens änke- och pupillkassa äro bestämda, skulle kunna äga rum.

Sedan tillfälle beretts delägarna i riksgäldskontorets änke- och pupillkassa

att taga del av nyssnämnda utredning och yttrande, hava delägarna vid sammanträde

den 10 innevarande maj fattat beslut om vissa ändringar i nu gällande bestämmelser

om pensionernas belopp och deras fördelning in. m. Detta beslut är

av följande innehåll:

Pension utgår för år räknat:

a) för änka ensam med det delak tighetsbelopp !), som senast varit för mannen

gällande;

b) för änka jämte ett eller flera pensionsberättigade barn med den änka

r) Delaktighetsbeloppet är lika med en fjärdedel av den ordinarie lön, som den avlidne

delägaren senast vid riksgäldskontoret innehaft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hank outskott ets utlåtande Nr 81.

O

ensam tillkommande pension, förhöjd med fyrtio procent för ett barn och därutöver

med tio procent för varje ytterligare barn;

c) för pensionsberättigade barn, dä änka ej finnes:

om endast ett barn finnes, med hälften av den änka ensam tillkommande

pension:

om barnen äro två, med hela omförmälda pension;

om barnen äro tre eller flera, med sistnämnda pension, förhöjd med fyrtio

procent, därest barnen äro tre, samt därutöver med tio procent för varje ytterligare

bann

Av pension för änka med barn njute änkan så stor del, som motsvarar åttio

procent av den änka ensam tillkommande pension, samt barnet eller barnen återstoden.

Finnas barn av särskilda äktenskap, tillkomme dock änkan endast så stor

del av pensionen, som utgör femtio procent av den änka ensam tillkommande pension,

och återstoden tillfälle barnen. Pension för barn delas emellan dem efter

huvudtalet. Anka vare berättigad uppbära pension för eget barn, där ej visas, att

S; ge kassans ställning det medgiver, skola såväl nu utgående pensioner

som de pensioner, som framdeles komma att beviljas, ökas med tjugufem procent.

En på matematiska beräkningar grundad utredning angående kassans bärkraft skall

verkställas vart tredje år, första gången under år 1922.

Pension för barn efter avliden delägare upphör att utgå, då barnet uppnått

21 års ålder, samt dessförinnan för dotter, då hon träder i gifte.

Stadgandet i § 16 mom. b) angående rätt för delägares efterlämnade döttrar,

som uppnått 50 års ålder och icke äro eller varit gifta, att vid denna ålder komma

i åtnjutande av pension, upphäves.

I sammanhang härmed hava delägarna för sin del beslutat, att ovanstående

förändrade stadganden skola träda i kraft vid början av år 1920, ävensom beträffande

övergången från gammal till ny stat stadgat, att delägare, som vid nämnda

tidpunkt vunnit inträde i kassan och som ej vill underkasta sig den förändring i

pensionsrätten, som följer av upphävandet av föreskriften i § 16 mom. b) i kassans

reglemente (angående pension åt äldre ogifta döttrar), bör sådant skriftligen hos

kassans förvaltare anmäla senast den 31 januari 1920, varefter hans döttrar komma

att bibehållas vid den rätt till pension vid fyllda 50 år, som tillkommer dem enligt

berörda reglementsföreskrift; dock äro änka och barn efter delägare, som inom

behörig tid gjort sådan anmälan, ej berättigade att uppbära omförmälda tillägg av

25 procent å de ordinarie pensionsbeloppen.

En jämföi’else mellan de nu gällande pensionsbestämmelserna och delägarnas

här ovan återgivna beslut utvisar att, därest detta senare fastställes, en avsevärd

förbättring av pensionsvillkoren därigenom skulle vinnas. För närvarande utgår

pensionen till efterlevande medlemmar av delägares familj med ett konstant belopp,

oberoende av pensionstagarnas antal. Ensam änka åtnjuter sålunda samma pension

som änka med ett, två eller flera barn; i alla dessa fall utgår pensionen med hela

delaktiglietsbeloppet. Enligt de nya bestämmelserna skulle ensam änka erhålla

samma pension som förut, men däremot, om såväl änka som barn finnas, pensionsbeloppet

ökas med 40 procent för ett barn, 50 procent för två barn, 60 procent

för tre barn o. s. v. Vidare medför delägarnas beslut en förmån, vartill någon

motsvarighet nu ej finnes, nämligen 25 procents höjning såväl å redan beviljade

barnet u

ras av annan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

Fullmäktiges

hemställan.

pensioner som ock å dem, som under framtiden komina att utgå. Rätten till denna

höjning är dock endast villkorlig; de 25 procenten å grundpensionerna utgå nämligen

endast så länge kassans ställning det medgiver.

Å andra sidan innebära de av delägarna godkända bestämmelserna i vissa

fall en försämring av pensionsvillkoren, som i någon mån motväger de nya förmåner,

för vilka redogörelse nyss lämnats. Sålunda försvinner rätten till pension

för äldre ogifta döttrar, något som avsevärt bidrager till stärkande av kassans

ekonomi. Om kassadelägare vid sin död endast efterlämnar ett barn, äger detta

enligt nuvarande reglemente att i pension uppbära samma belopp som änka, men

enligt de nya bestämmelserna endast hälften av änkepensionen. Slutligen hava

delägarna beslutat, att pension för dotter efter avliden delägare, skall upphöra att

utgå vid samma tidpunkt som för son, eller vid 21 års ålder. Även detta innebär

en försämring, då pension för dotter nu utgår intill dess hon fyllt 25 år.

På uppdrag av delägarna hava kassans förvaltare i skrivelse till fullmäktige

av den 16 innevarande maj anhållit, att fullmäktige ville dels fastställa ifrågavarande,

av delägarna fattade beslut, dels söka hos riksdagen utverka rätt för

kassan att för visst fall erhålla ett statsbidrag av högst 2,250 kronor årligen.

Vid föredragning av denna skrivelse avgav en av fullmäktige, professor G.

Kobb ett skriftligt yttrande, vari han påvisar, att den föreslagna reglementsförändringen

under nuvarande förhållanden kan utan fara för kassans bestånd företagas.

Såsom ovan meddelats, har riksdagen såsom villkor för utbetalningen av

statsbidraget å högst 2,250 kronor stadgat, bland annat, att pensionerna från ifrågavarande

kassa ej få höjas utöver den gräns, som är angiven i § 82 mom. 2 i) av

riksgäldskontorets reglemente. Då de nu ifrågasatta förändringarna av pensionsbeloppen

innebära en dylik höjning, erfordras, för att kassans rätt till statsbidraget

skall kunna bibehållas, särskilt medgivande därtill av riksdagen. I anledning härav

hava fullmäktige — vilka ansett delägarnas beslut vara i sak väl motiverat —

denna dag fastställt samma beslut under den förutsättning, att riksdagen lämnar

sådant medgivande.

De nya pensionsbestämmelserna skola enligt delägarnas beslut träda i kraft

den 1 januari nästkommande år. Då statsbidraget endast får användas till ersättande

av brist, som enligt kassans för helt kalenderår avslutade räkenskaper

uppkommit, inverka förändringarna ej på villkoren för det statsbidrag, som kan

komma att utgå under år 1920. Först under därpå följande år, eller år 1921, kan

en utbetalning av statsbidraget enligt de förändrade villkoren ifrågakomma, under

förutsättning att kassans räkenskaper för närmast föregående år utvisa, att utgifterna

överstigit inkomsterna och att brist sålunda uppkommit.

Med åberopande av här ovan lämnade redogörelse få fullmäktige hemställa,

att bankoutskottet ville föreslå riksdagen att beträffande det i § 32 mom. 2 i) av

riksgäldskontorets nu gällande reglemente omförmälda statsbidraget till riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa fatta nedanstående beslut, att tillämpas från och

med år 1921:

''Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade

och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans inkomster under

året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året. dock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hankön!skottets utlåtande AV 81-

under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt användas

icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas

bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande

reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän

och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret ej få

höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den 10 maj 1919 fattade,

av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut skola utgå.’»

Vid fullmäktiges skrivelse finnas såsom bilagor fogade dels den

åberopade utredningen om kassans bärkraft, dels överdirektören P. G.

Laurins och professorn G. Kobbs yttranden angående den föreslagna

reglementsändringen.

Enligt riksdagens beslut är änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret

berättigad att uppbära ett statsbidrag av högst 2,250 kronor

årligen. Såsom villkor härför stadgas, att de från kassan utgående

pensionerna ej få höjas utöver vissa maximibelopp, beräknade enligt de

i § 32 mom. 2 i) av riksgäldskontorets nu gällande reglemente bestämda

grunder.

De av delägarna antagna nya bestämmelserna innebära emellertid

dels vissa förändringar i avseende å grundpensionerna, vilka på det

hela medföra en dylik höjning, dels att såväl alla nu utgående pensioner

som ock de, vilka framdeles komma att beviljas, skola, så länge kassans

ställning det medgiver, höjas med 25 procent. I gengäld mot sistnämnda

höjning skulle emellertid rätten till pension för äldre ogifta

döttrar efter avlidna delägare för framtiden upphöra.

Den på föranstaltande av fullmäktige verkställda utredningen angående

kassans bärkraft giver vid handen, att densamma äger förmåga

att bestrida de ökade utgifter, som föranledas av de ändrade bestämmelserna

rörande grundpensionerna. Detsamma gäller även om ovannämnda

höjning av pensionerna med 25 procent; enligt vad professor

Kobbs yttrande utvisar, kompenseras nämligen denna höjning genom

bortfallandet av pensionerna till äldre ogifta döttrar.

Utskottet har med anledning härav ansett sig böra förorda fullmäktiges

hemställan om att kassan fortfarande måtte få tillgodonjuta

ifrågavarande statsbidrag, under villkor att pensionerna ej få höjas utöver

de belopp, varmed de enligt delägarnas beslut den 10 maj 1919

skola utgå; och lärer nämnda villkor böra så förstås, att statsbidraget

kan tagas i anspråk även i det fall, att kassans egna tillgångar ej förslå

till den av delägarna beslutade höjningen av 25 procent å grundpensionerna.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 53 höft. (Nr 81.) 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges i riksgäldskontor

framställning, må beträffande det i § 32

mom. 2 i) av riksgäld skontorets nu gällande reglemente

om förmälda statsbidraget till riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa fatta nedanstående beslut, att

tillämpas från och med år 1921:

»Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontor

för helt år avslutade och vederbörligen granskade

räkenskaper skulle visa, att kassans inkomster

under året understigit de utbetalningar, som därunder

ålegat kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras

inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma

för ett år ej behövt användas icke får för ett annat

år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas

bidrag under tiden utgå utan förminskning

av deras uti det för kassan nu gällande reglemente

bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och

barn efter tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret

och f. d. generalassistanskontoret ej få höjas

utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas

den 10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret

fastställda beslut skola utgå.»

Stockholm den 30 maj 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Neiglick, Emhörning, Stenberg och Lindgren

samt

av andra kammaren: herrar. Gustafsson i Örebro, Bogren, Borg, Sommelius, Edbom,

Borggren, Bäcklund och Andersson i Milsmaden.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.