Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et. Bankoutskottet ^får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

1919-06-19 · 80 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1919:86, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et. Bankoutskottet ^får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

1

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1919 kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor et.

Bankoutskottet ^får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Sedan 1918 års urtima riksdag medgivit viss ökning av den garantifond,

som genom riksgäldskontoret tillhandahållits Svenska kronkreditaktiebolaget,

har § 13 mom. 4 ansetts böra erhålla följande förändrade

lydelse:

»Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut tillhandahållit

Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000

kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års

urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda,

fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras

för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets

aktiekapital ökas till samma belopp som garantifonden.»

Sedan riksgäldskontoret under sistlidna mars månad jämlikt § 13 mom.

5 tillhandahållit Konungariket Sveriges stadshypotekskassa en förbindelse

att vid anfordran till kassan för ökning av dess grundfond överlämna

20,000,000 kronor i svenska statens 31/,, procents obligationer, har berörda

mom. 5 synts kunna ur reglementet utgå.

Därest, såsom utskottet nedan kommer att föreslå, den i reglementet

intagna bilagan, innefattande uppgifter rörande riksgäldskontorets vid nästföregående

års slut utbalanserade skulder, ur reglementet uteslutes, torde

den passus i § 14 mom. 2, som hänvisar till sagda bilaga och som börjar

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 86.

med orden »och vilkas kapitalbelopp» samt slutar med »föregående års

låneanslag», böra utgå.

I § 24 stadgas, att de pensionsavgifter, som åligga tjänstinnehavare

vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, skola ingå till

en under fullmäktiges förvaltning ställd pensionsfond, samt att de pensioner,

som skola utgå från denna fond, dock tillsvidare bestridas av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

.

Då från och med innevarande år i riksstaten finnes uppfört ett anslag

till kostnader för riksdagsbiblioteket med tre underavdelningar, varifrån

alla omkostnader för biblioteket och dess personal synas böra utgå, torde

pensioner till för detta befattningshavare vid biblioteket böra bestridas av

nämnda anslag.

§ 24 föreslås med iakttagande därav erhålla följande lydelse:

»De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tillsvidare

av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket

vad angår tjänstinnehavarna därstädes.»

Mom. c) i § 32 avd. 1 har, sedan fullmäktige numera övertagit utgivandet

av däri omförmälda uppslagsbok, ersatts av följande:

»c) Kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;».

I mom. g) hava orden »års riksdags» utgått och ersatts med »och 1919

års riksdagars».

Sedan de av 1917 och 1918 års riksdagar beviljade bidragen till

filosofie doktorn L. M. Bååths arbete »Helgeandsholmen och Norrström från

äldsta tid till våra dagar» numera blivit utbetalda, hava mom. k) och 1) i

§ 82 avdelning 1 utgått.

Sedan innevarande riksdag med anledning av hemställan från utskottet

uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta utreda frågan om

Helgeandsholmens slutliga ordnande, torde under § 32 avdelning 1 såsom

mom. k) intagas följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

3

»k) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000

kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande.»

Sedan de av 1918 års lagtima riksdag beslutade ändrings- och inredningsarbetena

i riksdagshuset numera blivit utförda, har mom. n) i § 32

avdelning 1 utgått.

I mom. p) i samma paragraf har ordet »kostnaden» utbytts mot »vissa

återstående kostnader».

På grund av riksdagens beslut i anledning av utskottets utlåtande nr

53 har mom. d) i § 32 avdelning 2 erhållit följande lydelse:

»till arvode åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige

att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år».

Då, såsom förut nämnts, samtliga kostnader för riksdagsbiblioteket —

däribland pensioner till för detta befattningshavare vid biblioteket — synts

böra bestridas av det från och med innevarande år i riksstaten uppförda

anslaget härför, hava i mom. h) av § 32 avdelning 2 orden »riksdagens

bibliotek» utgått. I samband därmed hava de sista orden i momentet

»utbetalas av riksgäldskontoret» ändrats till »från anslaget utbetalas». Mom.

h) har då erhållit följande lydelse:

h) »från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus ävensom

de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut

skola från anslaget utbetalas».

De två sista styckena i § 32 avdelning 2 hava, såsom numera saknande

tillämpning, utgått.

Med anledning av riksdagens beslut rörande XII huvudtiteln har § 32

avdelning 8 omformulerats sålunda:

»5. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 52,200 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser.

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor

om året;

b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen

fastställd avlöningssat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid

biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor

årligen;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 86.

e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade

utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor.»

I § 32 avdelning 5 har med anledning av utav riksdagen fattade

beslut eu del ändringar vidtagits.

I mom. 3:o) a) hava orden »från och med år 1919» utgått, varjämte

sista punkten lämpligen synts kunna formuleras på följande sätt:

Ȋgande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen

icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder

han tjänstgjort såsom sekreterare.»

I mom. 3:o) c) hava orden »sekreterare hos justitiekanslersämbetet» utbytts

mot »expeditionssekretaren hos justitiekanslersämbetet».

Med anledning av riksdagens beslut har mom. 3:o) d) erhållit följande

ändrade lydelse:

»att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde

registratorn och biträdande sekreteraren är bestämd att från och med år

1920 utgå med 4,500 kronor, därav 1,600 kronor skola anses utgöra

tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspengar,

kan efter 5 år höjas med 500 kronor, efter 10 år med

ytterligare 500 kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor»;

Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till det i

justitieombudsmansexpeditionen anställda skrivbiträdet har mom. 3:o) e) erhållit

följande lydelse:

»att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda

kvinnliga biträdet är fastställd att från och med år 1920 utgå med 2,000

kronor, därav 1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna efter resp. 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 200 kronor, därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar»;

Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till vaktmästaren

å justitieombudsmansexpeditionen har mom. 4:o) erhållit följande lydelse

:

»a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550 kronor

tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna komma

tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter resp. 3, 6 och

9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

5

och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen;»

Efter mom. 5:o) har synts böra insättas eu föreskrift rörande de

pensioner, som från anslaget till justitieombudsmannen utbetalas till förre

sekreteraren Knut v. Matern samt förra skrivbiträdet Ellen Kindelius; och

torde denna föreskrift kunna formuleras sålunda:

»6:o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats

förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen» ;

Med anledning av riksdagens beslut har nuvarande mom. 6:o) erhållit

följande lydelse:

»7:o) att ett årligt anslag av 6,000 kronor må av justitieombudsmanmen

från och med år 1920, emot behörig redovisning, användas till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition, vikariatsersättning m. in.»;

Näst sista stycket i avdelning 5 torde med anledning af riksdagens

medgivande kvarstå, endast med den ändringen att 1918 utbytes mot 1919.

Efter sagda stycke torde införas ett nytt stycke av följande lydelse.

»1919 års riksdag har medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition

ett belopp av 2,083 kronor 28 öre må emot behörig redovisning under

år 1919 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen till befordrande

av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning,

renskrivning in. m. samt till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskommitténs expedition».

Sista stycket i avdelning 5 har utgått.

I § 32 avdelning 6 mom. 3:o) a), vari föreskrives om avlöningen

för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen hava orden

»från och med år 1919» utgått oeh har sista punkten synts böra omformuleras

på följande sätt:

Ȋgande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen

icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han tjänstgjort

såsom sekreterare.»

I mom. 3:o) c) hava orden »sekreteraren hos justitiekanslersämbetet»

utbytts mot »expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet».

Avdelning 6 mom. 5:o) har med anledning av riksdagens beslut formulerats

sålunda:

»att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen skall

från och med år 1920 utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav 1,500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 86.

kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive

5, 10 o<?h 15 år komma 3 ålderstillägg, vart och ett''å 200 kronor,

därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar».

Med anledning av riksdagens beslut rörande avlöningen till vaktmästaren

å militieomhudsmansexpeditionen har mom. 6:o) erhållit följande lydelse:
»a)

att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550

kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna

komma 3 ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter resp. 3,

6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och

bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen»;

Mom. 8:o) torde böra omformuleras sålunda:

»att de personer, som för närvarande äro anställda såsom kvinnligt

skrivbiträde och vaktmästare å militieomhudsmansexpeditionen, må i och

för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring de å expeditionen

fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten».

Mom. 10:o), vilket endast avser år 1919, har utgått.

Mom. ll:o) och 12:o), vilka delvis avse år 1919, torde böra omformuleras

sålunda:

»10:o) att till bestridande av,expenser vid militieombudsmansexpeditionen

må användas årligen ett belopp av 1,600 kronor;

11 :o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom

varje års utgång, förskottsvis utbetalas 5,000 kronor»;

De två sista styckena i avdelning 6, vilka avse åren 1918 och 1919,

hava utgått.

I en särskild avdelning av § 32 hava, i likhet med vad som skedde

1918, införts de beslut, riksdagen fattat med avseende å dyrtidstillägg till

nuvarande och f. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus samt justitie- och militieombudsmansexpeditionema

ävensom vid riksdagen. Här hava även införts riksdagens beslut

om tillägg till änkor och barn efter ovannämnda befattningshavare. Ävenledes

har det synts lämpligt att här omnämna riksdagens beslut rörande

tillfällig löneförbättring för år 1919 åt tjänstemän och kvinnliga biträden

i riksgäldskontoret samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

7

§§ 33 och 34 äro omredigerade och hänvisa till riksstaten för år 1920

samt tilläggsstaten för år 1919; och torde riksgäldskontoret böra erhålla

den rätt till den upplåning, som där avses.

Enär riksdagen beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,

som skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga

rum under åren 1921 och 1922, samt att den avsättning till fonden för

att underlätta astadkommande av bibanor i vissa delar av riket, som skolat

ske under år 1920, i stället skall äga rum under år 1921, är § 36 i reglementet

strängt taget överHödig. Då emellertid den där omförmälda omföringen

ännu ej blivit verkställd, har paragrafen ansetts kunna kvarstå,

endast med den ändringen att orden »i § 34 här ovan omförmälda» utgått.

I § 37 hava orden »kamreraren (riksgäldskommissarien)» utbytts mot

» riksgäld skommi ssar ien».

Sedan överinseendet över riksdagsbiblioteket numera övergått till styrelsen

för biblioteket, har § 64 i reglementet utgått.

För undanröjande av varje anledning till missförstånd har i fjärde och

femte styckena av § 67 mom. 5:o) i stället för orden »de nya avlöningsstaterna»

och »den nya avlöningsstaten» insatts resp. »de från och med

år 1918 gällande avlöningsstaterna» och »den från och med år 1918 gällande

avlöningsstaten». Av samma skäl hava i näst sista stycket av § 67

mom. 11 ro) orden »de nya staterna» utbytts mot »de av 1917 års riksdag

beslutade staterna».

Med anledning av riksdagens beslut om höjning av dagarvodet till

extra ordinarie vaktmästare, som förordnas att uppehålla vaktmästartjänst,

från 4 kronor till 5 kronor 50 öre om dagen, har sistnämnda belopp införts

i § 67 mom. 9 första stycket.

Sista stycket i § 67 har utgått, då detsamma numera saknar tillämplighet.

§ 79 har såsom numera ej tillämplig utgått.

I § 80, ingressen, hava orden »att gälla från ingången avår 1918»

utgått.

För undvikande av missförstånd har § 80 mom. 6:o) omformulerats

sålunda:

»Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den tidpunkt,

då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,

och som; omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnju
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 86.

tande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört

sådant arbete i riksgäldskontoret».

Då innevarande års riksdag väsentligen böjt de kvinnliga biträdenas

avlöning, svnes någon motsvarande förmån ej böra beredas de kvinnliga extra

biträden, som med anledning av beslutet om inrättande av nya tjänster i

riksgäldskontoret komma att befordras till ordinarie från och med år 1920.

Andra stycket i § 80 mom. 6:o) bar såsom i sin nuvarande avfattning

ej tillämpligt å den från år 1920 gällande nya avlöningsstaten för

kvinnliga biträden utgått.

Då de sifferuppgifter, som omedelbart efter reglementet pläga vara intagna

under rubriken »Riksgäldskontorets vid — — års slut utbalanserade

skulder» återfinnas såväl i fullmäktiges berättelse till riksdagen, vilken tryckes

bland riksdagshandlingarna, som i statsrevisorernas berättelse och det utdrag

ur riksgäldskontorets räkenskaper, som jämlikt bestämmelse i reglementets

§41 årligen publiceras, synes anledning näppeligen föreligga att i reglementet

intaga dessa uppgifter, utan hava desamma ansetts kunna därifrån

utgå.

Enär riksdagen, såsom förut nämnts, beslutat, att den avsättning till

bibanefonden, som skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under

år 1921, torde detta beslut inflyta i ingressen till bestämmelserna för denna

fond, vilka pläga intagas såsom bilaga till reglementet. Början av ingressens

sista stycke »Slutligen bar 1916 års riksdag» torde ändras till »Vidare bär

1916 års riksdag» och efter detta stycke införas följande: »Slutligen kar

riksdagen år 1919 beslutat, att den avsättning till fonden, som enligt år

1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga rum under

år 1921».

Med anledning av riksdagens beslut, att de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som skolat ske under åren 1920 1921, istället skola

äga rum under åren 1921 och 1922, torde anmärkning härom göras i ingressen

till de i reglementet såsom bilaga intagna, vid 1916 års riksdag meddelade

bestämmelserna angående låneunderstöd från fonden. Detta har synts

lämpligen böra ske därigenom att efter orden »med 1,500,000 kronor årligen»

göres hänvisning till en not av följande lydelse:

»Riksdagen har år 1919 beslutit, att de avsättningar till ifrågavavarande

fond, som skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola

äga ram under åren 1921 och 1922».

De nya tjänster och förändringar i övrigt beträffande tjänsterna i riksgäldskontoret,

som jämlikt riksdagens beslut skola träda i kraft år 1920,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial AV 86.

9

hava införts i avlöningsstaten för riksgäldskontoret. I samband därmed

hava de i rubriken förekommande orden »gällande från och med år 1918»

utbytts mot »gällande från och med år 1920». Under staten har i en

not intagits ett påpekande, att den i 1918 års reglemente intagna staten

gäller med undantag för vaktpersonalen till utgången av år 1919, samt att

fullmäktige äga rätt att från och med den 1 juli 1919 till årets slut förordna

en tjänsteman i andra graden inom kameralbyrån.

Avlöningsstaten för riksdagsbiblioteket har synts lämpligen böra kvarstå

i reglementet. Däri hava dock ej upptagits anslagen till extra biträden

m. m. och till bibliotekets komplettering. Noten under reglementet, som

avser 1918, har utgått. För att avlöningsstaterna för samtliga verk och

myndigheter, vilkas avlöningar utbetalas från riksgäldskontoret, må återfinnas

sammanförda på ett ställe, har det synts lämpligt, att avlöningsstaterna

från och med år 1920 för justitie- och militieombudsmansexpeditionerna

intagas efter staten för riksdagsbiblioteket.

Ur rubriken till staten för riksdagens hus böra orden »gällande från

och med år 1918» utbytas mot »gällande från och med år 1919».

Då förre vaktmästaren i riksgäldskontoret Gr. Sturkell numera avlidit,

har den pension å 1,200 kronor, som utgått till honom, uteslutits ur pensionsstaten.

Med anledning av 1918 och 1919 års riksdagars beslut hava

i stället däri införts f. d. skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen

Ellen Kindelius, f. d. korrekturläsaren i riksdagens tryckeriexpedition Gösta

M. Karlström och förra notarien hos rikdagens andra kammare, änkan Andrietta

Katarina Lundgren med resp. 1,200, 1,500 och 750 kronor.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater

och pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 19 juni 1919.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Bihang till riksdagens •protokoll 1919. 8 sand. 56 käft. (AV 86.)

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskotlets memorial Nr 36.

3

Reglemente för riksgiildskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till banda;

dj att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

ej att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2-

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid

likvid erande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5-

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot

av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

5

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks ratt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9-

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte

ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han

utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,

tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäld skontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontor et verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankouhlcotlels memorial Nr 86.

7

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 86.

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

där centralkassaris styrelse bär sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första band hembjudas riksgäldskontor

till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontoret jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut

tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000

kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, bar 1918 års

urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontor att för böjning av nämnda

fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras

för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital

ökas till samma belopp som garantifonden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar bos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 86.

9

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,

samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15-

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86). 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoxitskottets memorial Nr 86.

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga

om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan stadgas.

2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver

åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga

valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 83 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd eu fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitets memorial Nr 86.

11

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit oemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån

skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor förvaltas och, i den

män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av ''järnvägslånefonden.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång a från fonden utgivna

lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,

finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontor^

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från denna fond

utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna

i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter an sadana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

bär inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från fonden utlämnade

lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

23.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills

vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket

vad angår tjänstinnehavarna därstädes.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för

»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,

allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Baukoutskottets memorial Nr 86.

13

skaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna

järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster»

.

Riksgäldskontorets befattning med riks statsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i ''riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 86.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1920, undergruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 2,200,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 79 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

trvckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelningav

revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande

genom fullmäktiges i riksgäldskontor försorg av en uppslagsbok

över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas

till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

15

(lag beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari

1917 under hans återstående livstid;

g) kostnaden, enligt 1917 och 1919 års riksdagars beslut, för utarbetande

och tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets

protokoll jämte bihang för åren 1868 —1915; börande detta register jämväl

omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar;

h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för

påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister

till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

i) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande

och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt

person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911

—1920;

k) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000

kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande;

l) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

m) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

n) vissa återstående kostnader enligt 1918 års lagtima riksdags beslut

för beredande åt riksdagsbiblioteket av lokal i huvudsaklig överensstämmelse

med det senare av de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april

samma år omförmälda två alternativen.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag, 255,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontor skall utgå med 3,000 kronor

om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden

9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära

reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde

företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,

som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 86.

hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor

och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare

andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige

att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år;

e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige

disponera erforderligt belopp;

f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse

i § 79 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av

olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket

och riksdagens bus;

g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbbusen

efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret

och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet

av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnebavare vid riksgäldskontoret och riksdagens bus, ävensom

de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut

skola från anslaget utbetalas;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få böjas utöver en fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 52,200 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 8(i.

17

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor

om året;

b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen

fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersiittning och expenser vid

biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor

årligen;

e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed

förenade utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 100,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets

personal m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 56 höft. (Nr 86.) 4=

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskotlets memorial Nr 86.

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

é) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgÖringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att avlöningen för expeditionsssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen

är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500

kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år höjas med 600

kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen

icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder han

tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,

samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning

iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och

bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde

registratorn och biträdande sekreteraren är bestämd att från och med år 19 2 0

utgå med 4,500 kronor, därav 1,600 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar,

vilken avlöning till del, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

kan efter 5 år höjas med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor;

e) att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda

kvinnliga biträdet är fastställd att från och med år 1920 utgå med 2,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

19

kronor, därav 1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna efter resp. 5, 10 och 15 år koiftma tre ålderstillägg, vart och ett å 200

kronor, därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

4: o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditioneu

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550

kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor att utgå efter resp.

3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats

förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

7:o) att ett årligt anslag av 6,000 kronor må av justitieombudsmannen

från och med år i 920, emot behörig redovisning, användas till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,

vikariatsersättning m. m.;

8:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på

hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna

för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål

må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles

skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

1919 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma

års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,

ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans

å justitieombudsmansexpeditionen.

1919 års riksdag har vidare medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,

resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans

expedition ett belopp av 2,083 kronor 28 öre må, emot behörig redovisning,

under år 1919 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen

till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 86.

vikariatersättning, renskrivning m. m. samt till kostnader för expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

é) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2: o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3ro) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen

är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav

2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till

den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med

600 kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefatt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottetn memorial Nr 86.

21

ningen icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder lian

tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och

bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav

1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter

15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent

å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full

sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen

skall från och med år 1920 utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav

1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter

resp. 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor,

därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor

lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter

resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och

bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300

kronor årligen;

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor

och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombuds

mansexpeditionen;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 86.

8:o) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom

kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,

må i och för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring, de å expeditionen

fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten;

9:o) att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens

förfogande att användas till befordrande av göromålens gång

inom expeditionen samt till vikariatsersättning;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen

må användas årligen ett belopp av 1,600 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom

varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 5,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen

ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag

av 3,000 kronor för år; och liar riksdagen uppdragit åt fullmäktige

att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13ro) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition

ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande

av uppkommande flyttningskostnad.

Riksdagen bär år 1919

1 :o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret

av år 1920 utgå till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

hus och riksdagsbiblioteket enligt de grunder, som av riksdagen godkänts

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dels ock bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

2ro) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret

av 1920 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid

justitieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna

grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser för

justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra

halvåret av år 1920 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare

vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna

grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifråga
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Nr 86.

23

varande ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser

m. in. för militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt

belopp;

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret

av 1920 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen,

riksgäldskontor, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens

och militieombudsmannens expeditioner enligt de grunder, som finnas

angivna i bankoutskottets utlåtande nr 68, dels ock bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontor att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret

av 1920 utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontor

änke- och pupillkassa, samt till å riksgäldskontorets pensionsstat

uppförda änkorna Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande

nr 69, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor att för

ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget .till avlöningar och pensioner m. m.

vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp; samt

6:o) dels beslutit, att tillfälligt arvodestillägg må utgå till de hos riksdagens

kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän

och vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som för innevarande år

fastställts för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

ägande likväl den, som i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller

hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, som uppbär

pension av statsmedel, åtnjuter dyrtidstillägg, endast uppbära tillfälligt

arvodestillägg med två tredjedelar av de vid början av årets riksdag utgående

månads- och dagarvodena, dock högst med nio kronor om dagen.

Vidare har riksdagen år 1919 medgivit, att tillfällig löneförbättring må

under år 1919 utgå vid vissa befattningar vid riksdagens verk och myndigheter

i enlighet med ett i bankoutskottets utlåtande nr 76 intaget förslag

samt bemyndigat dels fullmäktige i riksgäldskontoret, att för ifrågavarande

ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid

riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 86.

dels ock militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöning, resekostnader och expenser för militieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1920 uppförda under anslagsgrupperna

»XIII. Räntor å statsskulden m. m.», och »XVIII. Avbetalning

ä statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,

äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i samma års riksstat uppförda anslaget till »XX. Återbetalning

av tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäld skontorets förfogande

under år 1920 för därmed avsett ändamål.

§ 34.

Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas de av riksdagen år 1919 beslutade samt i tilläggsstaten för

år 1919 och i riksstaten för år 1920 uppförda anslagen till utgifter, att

täckas av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i riksstaten för år 1919 under »Utgifter för kapitalökning. Statens

utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden»

och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och

2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från

kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt

skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel

»Lånemedel».

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

25

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare

i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen

den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år eu fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret

att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 höft. (Nr 86.) 5

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial År 86.

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda

formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift

å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av april månad varje år höra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoulskoltets memorial Nr 86.

27

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en manad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ so.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga, Dylik upplåtelse

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

29

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 86.

31

kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget

jämte suppleant för denne.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller miiitieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

33

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus.

§ 66.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret

och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad

gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

njm eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än riksgäldssekreterarens, riksgäld skommissariens och förste revisorns

skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med

förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens

hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få

tills vidare mottagas och bibehållas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 6

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 86.

4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,

förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden

i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän

i samma verk under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma

tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen

åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats

till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Med avseende å tiden för erhållande av i de från och med år 1918

gällande avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de

särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare,

som övergår från den förutvarande till den nya staten, bör tillgodoräknas

ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret

eller vid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid,

varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som,

enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få

tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.

Yad beträffar de å den från och med år 1918 gällande avlöningsstaten

vid riksdagens hus uppförda förste eldare- och portvaktstjänsterna

skall iakttagas, att de personer, som befordras till innehavare av nämnda

tjänster, äga att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,

varunder de omedelbart före den nya statens trädande i kraft mot fast

arvode inom riksdagshuset utfört arbete av motsvarande eller jämförlig

beskaffenhet som det, vilket de såsom ordinarie tjänstinnehavare hava att

fullgöra.

6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänst
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

35

gjort eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit

tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd

därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga

medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i

åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,

äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras

vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin

tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket

av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,

eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

häråt extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse

för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fem kronor femtio öre om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten

i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren

och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;

ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner

oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare

erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av

annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige

pröva skäligt.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skä
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskoitets memorial Nr 86.

liga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

11.o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent

å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten

utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,

dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten

för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej

till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller

efter den tid, då de av 1917 års riksdag beslutade staterna träda i kraft,

tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontor och riksdagens hus, skall

vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna

fastställda villkor och bestämmelser.

§ 67.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 68.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets memorial Nr 86.

37

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 69.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

»

§ 70

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 71.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig råtta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 72.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 73.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 74.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 75.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 76.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tvenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 86.

39

man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 71 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus.

§ 77.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, då lian uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst

med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten

kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit allmän

tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande

endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,

erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena

på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem

och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med

en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel

för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked an
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 86.

malt. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren

såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans

tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren

äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock

ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)

här ovan belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 78.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna

kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor

och bestämmelser:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och höra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll

om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

5ro) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas

kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan

orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna

till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den

tidpunkt, då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,

och som omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört

sådant arbete i riksgäldskontoret.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

41

7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för

sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,

som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontor et.

9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30

år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension

till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige

likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest

hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta

pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst

gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla

pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad

arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst

avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet

av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade

beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den

mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse

i fråga om de kvinnliga biträdena.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 79.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.) 7

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 86.

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller bon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

43

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års slut för genom riksgäldskontor

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets

Årtal. §.

1866

1866

1882

43

148*)

17

a) Allmänna byggnadslånefonden.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elementarläroverksbyggnaden

därstädes

.................................

Lån till Linköpings domkyrka,

för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan...

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

slut.

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

1873-1875

5 X

4 %

20,000

—

1,976

58

1883

5 %

4X

30,000

_

19,055

54

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntelot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1918 års

utbetalts.

Deioppei.

Årtal.

§

slut.

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för "betäc- kande av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr- kan ....................................

1888

5 X

4 •/

30,000

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

2,211

93

1896

16

Lån till Härnösands dom-

kapitel, för uppförande av

ny byggnad för allmänna

Lånet ^

återbeta- 1

las med j

läroverket i Östersund......

1897

600 kr. i

årligen |

under 1

30 år. )

—

15,000

—

4,500

—

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

14,619

59

/1877

(1878

e}

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

8,327

33

f 1880

\1881

13\

10/

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

49,402

32

'') Se vidare § S i 1881 års reglemente.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

45

Reglementets

Årtal. §.

1888

1889

1896

1902

1866

15

17

15

20

941)

118

143

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda ....................

Lån till staden IJmeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ...........

Lån till staden Åmål, för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

Lån till Kinda kanalaktiebolag,

för utsträckning av

Kinda båtled medelst kanalisering

av Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

= 1,053,092: 13

Tiden, då

lånet

utbetalts.

1889

1890

1897

1903

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

slut.

1865-1870

5 X

5 X

*7,. X

4 X

4 X

37,. X

5 X

5 X

4 X

3 X

100,000

200,000

150,000

300,000

437,500

58,354

121,834

115,650

263,981

325,431

12

78

76

66

77

summa

1,035,6 54

55

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente

§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 81 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Årtal.

/1866

U897

1871

1871

82\

131

31

31

b) Allmänna järnvägslånefonden.

Lån till Uddevalla—"Vänersborg—Herrljunga

järnvägsaktiebolag,

för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Yänersborg till Uddevalla

samt för denna järnvägs

ombyggnad till normalspårig.

..........................

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

Lån till Bergslagernas järnvägsaktiebolag,

för anläggning

av järnväg från Ludvika

till Kil........................

Tiden, då

lånet

utbetalts.

/1865-1867)

j 1898 /

1872—1874

1874-1876

Annuitet.

5 tf

5X’)

37, Xs)

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

slut.

47,

5 X

2,600,00g1)

2,600,000

5,000,000

1,812,988

545,971

2,328,728

40!

03

91

’) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 8 av 1886 års reglemente.

3) Se § 3 av 1883 års reglemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

47

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§•

•

utbetalts.

slut.

1876

5

Lån till Hultsfred—-Yäster- vik —Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yästervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till

Bersbo, med bibana.........

1877-1879

5 X1)

47, X

1,866,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Yäster- vik—Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X1)

47, X

1,750,000

1,475,550

16

(1876

(1904

?}

Lån för anläggning av järn- väg frånY islanda till Bolmen

(numera övertaget av Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................

1877-1878

57i. X

47, X

500,000’)

451,737

74

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Yisby till

Hemse ..............................

1877-1879

5 X1)

47, X

500,000

272,426

89

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde .........

1899, 1902

5 X

47, X

119,0003)

103,519

52

*> Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års

riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

*) Enligt kungl. brev av den 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

BanJcoutskottels memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, dä

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§•

(1876

\1879

13 }

Lån till Södra Dalarnes jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879-1882

5 X1)

47, X

2,375,000

1,510,787

44

/1881

/L912

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och

'' Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883-1886

5 X

47, X

950,000

815,902

1913

221

36/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik.........

1913

5 X

47, X

1,252,000

1,245,740

1876

5

Lån tillYarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yarberg

till Borås...........................

1879-1881

5 X1)

5 X

5 X

47, X

47, X

47, X

2,600,000

1,653,914

59

1881

15

Lån till Yetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Yetlanda och Sävsjö (Betal- ningsskyldigheten numera

övertagen av A.-B. Yetlanda

iärnväsar)...........................

1883-1886

300,000

213,865

48

1881

15

Lån föranläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) ..................

1883-1886

500,000

347,482

29

*) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

49

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§■

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Stockholm och Rimbo ......

1883—1887

5 ^

47, X

500,000

347,482

29

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Länna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

47* X

500,000

465,397

04

1881

1

15

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) ................

1884—1887

5 X

47, X

500,000

356,442

38

(1900

(1901

19|

18/

Lån till Borås—Alvesta

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Borås till Alvesta ............

1901—1903

5 X

47, X

47, X

47, X

4,795,000

324,000

824,915 *)

4,341,102

68

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bol a g) .........................

1887—1889

5 X

236,530

80

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår..............................

1887—1890

5 X

615,752

30

*) Enligt kungl. brev av d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 käft. (Nr 86.)

(Riksgilldskontorets reglemente.)

8

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

liden, då

Orsprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

lånet

ntbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1918 års

Årtal.

Slut.

§•

1886

16

Lån till Fågelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till ödes-

hög ...........................

1888-1890

5 X

47* X

300,000

_

223,933

04

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

41/* X

1,102,250'')

—

840,092

61

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................

1890-1891

5 X

47* x

305,000

237,038

01

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget

av Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

47* X

404,000

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk- fors .............................

1891-1892

& X

47* X

90,83 5

71,900

80

'') Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

51

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§•

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg —- Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

*7. X

290,000

229,550

:l

1

•

62

:

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

4% X

1,300,000

.

1,096,085

79

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1896

5 X

53,000*)

472 X

1,800,000

1,495,951

73

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag.

(Enl. bankoutskottets uti.

nr 47 och riksdagens skri- velse nr 191, 1917 års riks- dag). Detta lån har bildats

genom överföring till sär- skilt lån av förfallna kapi- tal- och räntebelopp å näst- föregående lån ..................

1918

47. x

1,065,515

02

1,065,515

02

1891

19

Lån till Härnösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47. %

2,350,000

1,923,435

31

) Motsvarande 5 % å ett belopp av 1,060,000: — kr.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§•

slut.

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösund.........

1893-1895

5 X

47, X

653,000

542,698

05

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895-1896

5 X

47, X

1,247,000

1,117,411

43

1896

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, %

537,500

471,006

66

1910

7

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

&1/* X

47, X

108,000

9

97,869

58

1896

14

Lån till Klintehamn—Korna

järnvägsaktiebolag, för an->

läggning av järnväg från

Klintehamn till Koma......

1897-1900

5 X

47, X

213,250*)

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897-1900

5 X

47, X

563,000*)

561,000

*) Enligt kungl. brev av den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

53

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

—

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järnvägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge tillHaga- ström .................................

1899-1901

F» o/

47, X

1 545 500

1,384,891

22

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge

till Hagaström1) ...............

1914

47, X

300,049 7

94

300,049

94

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Linköping över Rimforsa

och Kisa till Vimmerby ...

1899-1902

5 X

47, X

1,710,000

1,532,296

34

Lån till Östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag (Kungl.

brev av den 31/3 1916). Detta

lån har bildats genom över- föring till särskilt lån av

förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån

1916

5,4 3 9 X

47» x

1,342,046

46

1,302,495

13

1896

14

Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma

till Slite...-••........................

1900, 1902

5 X

4% X

339,000*)

339,000

3) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den so/e 1913

till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

s) Enligt kungl. brev av den 12/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

1,000 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1918 års

utbetalts.

oeioppet.

slut.

Årtal.

§•

1896

14

Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

1902, 1905

5 X

47* X

505,000

465,953

32

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an-

119021

läggning av järnväg från

{1907

5 X

47* X

1,850,000

_

1,850,000

_

Orsa till Sveg ..................

(1909)

/1901

in

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande ay järnvägsanlägg-

|1905-1907l

47* X

2,200,000

2,200,000

ningen mellan Orsa och Sveg

j 1909 i

5 X

~~

(1896

U\

Lån till Skövde—Axvalls

(1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från

Skövde till Axvall............

1902, 1905

5 X

47* X

363,500 *)

363,500

1901

17

Lån för anläggning av järn-

väg från Enköpings hamn

över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm—Västerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X .

47* x

1,028,700

973,139

32

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Val-

demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Txningen.........................

1904, 1907

5 X

47* X

591,500

555,157

63

*) Enligt kungl. brev av den ,2/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

5,500 kr. till 363,500 kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

55

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1918 års

utbetalts.

oeioppei.

slut.

Årtal.

§•

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev-

linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjevlinge till

Sjöbo med sidospår till

Övedskloster .....................

1904, 1908

5 X

4V.X

1,192,000

—

1,192,000

—

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn......

1905, 1908

5 X

47* X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

[19051

till Vartofta .....................

{1906}

5 X

47sX

510,000

—

510,000

—

|1909J

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

5 X

47* X

290,000

—

290,000

—

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från

Borgholm till Böda .........

[19051

{1907}

[l908j

5 X

47* X

419,000

—

419,000

—

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os- karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda..........................

1906, 1907

5 X

47* X

483,300

483,300

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§■

utbetalts.

slut.

1906

22

Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ...............

(1908-1910

1 1913

5 X

*7.X

951.5001)

950,500

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lidköping till Tun............

1908, 1910

5 X

47* %

367,500

t

367,500

_

1906

22

Lån till Yarberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över Ullared till

Åtrans station ..................

1908, 1912

5 X

47* X

1,185,000

1,185,000

1910

42

Lån till Varberg—Åtrans

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Yarberg över

Ullared till Ätrans station

1913-1914

5 X

47* X

65,000

65,000

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala______

1908, 1911

5 X^

47* X

352,500

352,500

1) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1918 års

Årtal.

§.

Slut.

Transport

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölby till Hästholmen......

19p8—1910

5 %

47. X

800,0007

799,600

1906

22

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från''

Uppsala till Enköping ......

1909, 1913

5 X

47.X

1,040,000

1,017,753

41

(1906

(1910

22)

42/

Lån till Kil—Fryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsby..................

(1911-1912

[1914-1915

5 X

47, X

2,500,000

2,487,500

(1906

(1910

22)

42/

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Lysekil till

Smedberg........................

(1911-1912,

[1915

5 X

47. X

1,200,000

1,187,730

1906

22

Lån till Yäderstad—Ske- ninge—Bränninge jäijn vägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skeninge till Brän- ninge .................................

1912, 1915

5 X

4 72 X

788,500

788,500

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

5 X

4 Va X

100,000

99,319

01

’) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 samt. 56 höft. (Nr 86.) 9

(Riksgäldskontor^ reglemente.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden* då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

Slut.

§•

1910

42

Lån till Sävsjöström—Näs-

''

•

sjö järnvägsaktiebolag för

anläggning av järnväg från

"V

Nässjö till Sävsjöström......

1913—1916

- 5 X

47, X

2,581,500

—

2,581,500

—

1910

42

Lån till Trollhättan—Nosse-

bro järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Trollhättan till Nossebro...

1914—1916

5 “4

47, ^

555,000

—

555,000

—

1910

42

Lån till Eksjö—Österbymo

järnvägsaktiebolag för järn-

vägsanläggning från Eksjö

till Österbymo ...............

1917

5 X

47, %

643,000

643,000

1916

Lån till Borås—Ulricehamns

järnvägsaktiebolag för järn- vägsanläggning frän Gång-

1917

X

hester till Ulricehamn......

5,4 %

,5 X

1,165,000

—

1,165,000

—

_

_

Ytterligare lån till Borås—

i

Ulricehamns järnvägsaktie- bolag för järnvägsanläggning

från Gånghester till Ulrice- hamn .................................

1918

5,4 %

5 x

150,000

150,000

1916

Lån till östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag för järnvägs- anläggning från Gullabo

till Torsås .................

1917

5,4 X

248,500

248,500

Summa

60,582,207

11

r

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

»

59

Reglementets

Årtal, i §.

1916

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

c) Fonden för bibanor i

västra delarna av riket.

Lån till Dal—Västra Värmlands

järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning

från Billingsfors till Arvika

med bibana ............

Lån till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning

från Åmål

till Årjäng ........................ 1917, 1918

1916

5,4

5,4

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Å 2/3 av

lånet 5 %,

återsto
-

den rän
-

tefntt.

lånetö %,

återsto
-

den rån

tefntt.

5,622,0001)

3,273,7502)

Kapitalåterstod

vid 1918 års

slut.

Summa

1,000,000

2,182,500

3,182,500

*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000.

!) D:o vid d:o d:o » 1,091,250.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nja,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Nr 86.

(il

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst, tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att

hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen söligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 86.

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla''de

villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till ut
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

63

gående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här ar fråga.

Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond

från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år

från oeh med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må

för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för

Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916 —

1918, i stället skola äga rum under åren 1917 —1919.

Vidare har 1916 års riksdag

dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för

år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas

för år 1920;

dels ock medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel.

Slutligen har riksdagen år 1919 beslutat, att den avsättning till fonden,

som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället

skall äga rum under år 1921.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskotiets memorial AV 86.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de ■ undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

G 5

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

*) Mom. 7:0 har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 8 sand. 56 käft. (Nr 86.) 10

(Riksgäldskontorets reglemente.)

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 86.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

1 l:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

1) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnad sförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

>) Riksdagen har år 1919 besluta, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat

ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

07

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 86.

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen be

viljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad ;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86. 09

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från

och med år 1920. *)

;

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Älderstillägg till lön

Kr.

Pen-

sions-

under-

lag

Kr.

1 riksgäldssekreterare, tillika om-

i

)

budsman................

5,400

2,700

8,100

)■ 600 kr. efter 5 år.

} 5,600

1 riksgäldskommissarie ...............

5,400

2,700

8,100

i

1 förste revisor...........................

4,500

2,300

6,800

\ 500 kr. efter 5 år, 500

/ kr. efter ytterligare 5 år.

| 5,200

1 tjänsteman i tredje graden........

4,300

2,100

6,400

\ 500 kr. efter 5 år, 500

2 tjänstemän i tredje graden..........

8,600

4,200

12,800

/ kr. efter ytterligare 5 år.

> 5,000

1 tjänsteman i andra graden ....

3,200

1,600

4,800

1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

i

4 tjänstemän i andra graden

12,800

6,400

19,200

/ efter vtterligare 5 år.

> 4,000

Missräkningspenningar till den tjärn

steman i andra graden, som för-

rättar kassörsgöromå.1.. .

—

—

1,000

1 tjänsteman i första graden...

2,100

1,100

3,200

1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.

l

4 tjänstemän i första graden......

8,400

4,400

12,800

r efter ytterligare 5 år.

j 2,800

200 kr. efter 5 år, 200

1 kvinnligt biträde av högre grad

1,700

700

2,400

kr. efter ytterligare 5 år

\

2 kvinnliga biträden av högre grad

3,400

1,400

4,800

och 200 kr. efter än ytter-

1,800

1 kvinnligt biträde av lägre grad .

1,500

500

2,000

ligare 5 år; skolande av

5 kvinnliga biträden av lägre grad

7,500

2,500

10,000

ålderstillägget 100 kr.

tillhöra lön och 100 kr.

> 1,600

tjänstgöringspenningar.

1 förste vaktmästare ............

1,800

750

2,550

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1,800

1 vaktmästare ......

1*500

700

2,200

efter ytterligare 3 år och

3 vaktmästare .. .

4,500

2,100

6^600

100 kr. efter än ytterli-

| 1,600

gare 3 år.

Summa

113,750 !

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —

skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.

Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

av viss i bankoutskottets utlåtande nr 46 omförmäld utredning, tills vidare förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare.

1919 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för tiden från och med

den 1 juli 1919 till samma års slut förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning,

icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare.

*) Den i 1918 års reglemente intagna staten skall gälla till utgången av år 1919 med undantag

för förste vaktmästaren och vaktmästarna, för vilka den här ovan intagna staten skall gälla från

och med ingången av år 1919.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Stat för riksdagsbiblioteket.

Tjänst-

•

Lön

görings-

pen-

örts-

tillägg

Summa

llderstillägg till lön

-

ningar

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

3 ledamöter i styrelsen, arvo-

den ä 500 .......................

—

—

—

1,500

1 riksdagsbibliotekarie .........

5,000

2,500

600

8,100

600 kr. efter 5 år.

1 andre bibliotekarie............

2,200

1,500

300

4,000

500 kr. efter 5 år, 500 kr.

1 d:0

2,200

1,500

300

4,000

efter ytterligare 5 år

och 50Ö kr. efter än yt-

Föreståndaren för expeditio-

terligare 5 år.

nen, arvode .............

—

—

—

1,000

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1 förste vaktmästare ............

1,100

650

150

1,900

efter ytterligare 3 år

1 vaktmästare ...............

900

550

150

1,600

och 100 kr. efter än yt-

terligare 3 år.

Summa

22,100

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från

och med år 1919.

övervaktmästare

övermaskinist ..

förste eldare .....

portvakt..........

1 d:o

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg till lön

Kr.

Pen-

sions-

under-

lag

Kr.

2,100

1,300

3,400

1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter

2,100

1,300

3,400

/ ytterligare 5 år.

> Z,zUU

1,600

650

2,250

1 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter

1,600

1,500

650

2,150

5- ytterligare 3 år och 100 kr.

1,500

650

2,150

efter än ytterligare 3 år.

13,350

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Summa

Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus

med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av

statistik över förbrukningen av elektricitet.

Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Nr 86.

71

Stat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år

1920.!)

Tjänst-

Orts-

tillägg

Lön

görings-

pen-

ningar

Summa

Ålderstil] ägg till lön

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Justitieombudsmannen .........

8,000

5,600

3,000

11,000

1 expeditionssekreterare ......

2,500

—

8,100

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år, 500 kr.

1 registrator och biträdande

efter ytterligare 5 år och

2,900

1,600

, _

4,500

500 kr. efter än ytter- ligare 5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.

efter ytterligare 5 år och

200 kr. efter än ytterli-

1 kvinnligt biträde av lägre grad

t

1,500

500

2,000

gare 5 år; skolande av

ålderstillägget 100 kr. till- höra lön och 100 kr.

tj än stgöringspenningar.

i 100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1 efter ytterligare 3 år och

J 100 kr. efter än ytterli-

900

550

150

1,600

j gare 3 år.

Summa

| 27,200

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle skall, så länge denna förmån

kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

!) De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelsema skola gälla till utgången av år 1919

med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången

av år 1919.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Stat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år

1920.x)

Tjänst-

Orts-

tillägg

Lön

görings-

pen-

ningar

Summa

Ålderstillägg till lön

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Militieombudsmannen .........

8,000

5,600

3,000

2,500

11,000

8,100

1 expeditionssekreterare......

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år, 500 kr.

1 byråintendent ................

3,800

1,700

5,500

efter ytterligare 5 år och

600 kr. efter än ytter-

•

ligare 5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.

1 kvinnligt biträde av lägre grad

efter ytterligare 5 år och

200 kr. efter än ytterli-

1,500

500

—

2,000

[• gare 5 år; skolande av

ålderstillägget 100 kr. till-

höra lön och 100 kr.

tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1 vaktmästare ..................

900

550

150

1,600

efter ytterligare 3 år och

100 kr. efter än ytterli- gare 3 år.

Summa

I

28,200 |

i

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån

kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

*) De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelserna skola gälla till utgången av år 1919

med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången

av år 1919.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

73

Pensionsstat.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell.........

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........

1,200

> sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan

Magnus Stuart .................................................................

4,000

—

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................

1,400

—

» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matem ..............................................................

3,290

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................

3,100

—

Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius......

1,200

—

Förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Gösta Miles Karl-

ström..............................................................................

1,500

—

Förra notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren

750

—

Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

500

—

» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestermark .............................................

500

—

Summa kronor

23,440

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

(Uiksgäldskontorets reglemente.)

8 samt.

56 höft. (Nr 86.)

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:369 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1919:370 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontor et. a1 i texten