Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden föranledda svårigheter för jordbruket m. in

1919-03-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:27, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden föranledda svårigheter för jordbruket m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1919 kl. 7*4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden

föranledda svårigheter för jordbruket m. in

(2:a avd.j

Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisad motion, nr 252, har herr Carlström hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående dels, vad som kan och

bör göras för att möta de svårigheter kristiden kan väntas medföra för

jordbruket, dels jordbruksnäringens ekonomiska ställning i förhållande

till andra näringar samt angående möjligheten att även vid jordbruket

införa förkortad arbetsdag, och för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen eventuellt kan föranleda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärens hemställan,

tillåter utskottet sig att hänvisa till motionen.

Motionären har begärt utredning i tre olika avseenden.

I första hand avses »vad som kan och bör göras för att möta de

svårigheter, kristiden kan väntas medföra för jordbruket». Av motiveringen

framgår, att härmed närmast åsyftas den »kristid», motionären

befarar stunda för landets jordbruksnäring, då mera normala förhållanden

åter inträtt och importen av billigare jordbruksalster från främmande

länder ånyo kommit i gång. De farhågor, för vilka motionären sålunda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 17 höft. (Nr 27.)

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

gjort sig till tolk, hava emellertid numera i huvudsak beaktats av Kungl.

Maj:t, Utskottet får nämligen erinra, att chefen för jordbruksdepartementet,

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 13 februari 1919 tillkallat

sakkunniga med uppdrag att skyndsamt verkställa utredning och

avgiva förslag angående avvecklingen av den statliga spannmålsregleringen

och därmed sammanhängande förhållanden samt angående åtgärder

för en sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, avseende

ett närmande mellan producenter och konsumenter av livsmedel i syfte

att åstadkomma bättre avsättningsförhållanden och tillförsel. Ehuru

denna utredning enligt departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet

i främsta rummet avser frågor, som röra själva övergången från

den av kriget framkallade kristidshushållningen beträffande spannmålen

till normal hushållning, har departementschefen dock framhållit lämpligheten

av att även andra närbesläktade frågor i det sammanhanget

upptagas till behandling. Särskilt måste, enligt departementschefens berörda

uttalande, hänsyn tagas till jordbrukets ställning och följderna för

dettas vidkommande av en oförmedlad och hastig övergång till ett tillstånd,

där den fria konkurrensen och världsmarknadens priser bliva ensamt

bestämmande. Spörsmålet, huruvida särskilda övergångsåtgärder vore

av nöden för att förebygga eller mildra sådana alltför skadliga verkningar,

måste ingående undersökas.

För det andra hemställer motionären om utredning angående jordbruksnäringens

ekonomiska ställning i förhållande till andra näringar.

Utskottet får i detta avseende erinra, att riksdagen i skrivelse den 25

april 1917, nr 103, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning

rörande kostnaderna för brödsädsproduktionen i landet samt därefter

vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning kunde föranleda. Riksdagen

förklarade sig i skrivelsen hålla före, att en dylik utredning borde,

för att bliva av värde, allsidigt omfatta kostnaderna för såväl producerande

av brödsäd som frambringande av andra jordbruksprodukter, på

det att av utredningen måtte kunna bedömas jordbrukets ekonomiska

bärighet i allmänhet. Såsom en tänkbar utväg för erhållande av för utredningen

erforderligt material påpekade riksdagen, att blivande sakkunniga

skulle sätta sig i förbindelse med jordbrukare i olika delar av

landet och från dessa införskaffa så fullständiga och noggranna bokföringsresultat

som möjligt för de år, som utredningen ansåges böra omfatta.

En materialinsamling av här berörda slag borde givetvis, enligt riksdagens

mening, omfatta landets alla delar, varvid hänsyn borde tagas till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet8 utlåtande Nr 27.

8

alla slag av jordbruk såväl stora och medelstora som egentliga småbruk.

Av en viss vikt vore även, att jordbruk, som stode på olika kulturnivå,

Ange tjäna till grund för bär åsyftade beräkningar. Med anledning av

denna riksdagens skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t den 29 november

1918 lantbruksstyrelsen att genom en av styrelsen tillkallad sakkunnig

person utföra under en treårsperiod från och med ingången av år 1919

undersökning över produktionskostnaderna för viktigare jordbruksprodukter

samt över jordbrukets ekonomiska bärighet i allmänhet i huvudsaklig

överensstämmelse med de av lantbruksstyrelsen uti avgivet utlåtande

angivna huvudgrunder, och skulle lantbruksstyrelsen jämväl äga att vid

behov tillkalla för att vid undersökningen medverka dels en representant

för det praktiska jordbruket och dels en vetenskapligt skolad nationalekonom.

För verkställande av sagda utredning har lantbruksstyrelsen,

enligt vad utskottet inhämtat, tillkallat särskilda sakkunniga.

I båda nu berörda avseenden pågå sålunda redan utredningsarbeten,

som i huvudsak synas komma att tillgodose de av motionären

avsedda syftena, varför anledning icke torde förefinnas att före dessa

arbetens slutförande begära nya utredningar i de angivna hänseendena.

Slutligen har motionären hemställt om utredning angående möjlig

heten av att även vid jordbruket införa förkortad arbetsdag. Med anledning

härav får utskottet framhålla, att den s. k. arbetstidskommittén

nyligen framlagt förslag om begränsning av arbetstiden inom industrien

m. m. Det synes utskottet vara skäl avvakta resultatet av detta förslags

genomförande, innan frågan om en förkortning av arbetstiden även

inom jordbruket göres till föremål för utredning.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 mars 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Holmquist, greve Wachtmeister,.

Barthelson, Nilsson, Öberg, Sjöblom, Olsson, Johansson i Uppmälby, Sävström,

Welander, Magnusson, Hegardt och Anderson i Knapasjö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.