Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden föranledda svårigheter för jordbruket m. in
1919-03-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1919:27, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden föranledda svårigheter för jordbruket m. in
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.
1
Nr 27.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1919 kl. 7*4 e. in.
Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj;t angående åtgärder till avhjälpande av genom kristiden
föranledda svårigheter för jordbruket m. in
(2:a avd.j
Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande
behandling hänvisad motion, nr 252, har herr Carlström hemställt,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående dels, vad som kan och
bör göras för att möta de svårigheter kristiden kan väntas medföra för
jordbruket, dels jordbruksnäringens ekonomiska ställning i förhållande
till andra näringar samt angående möjligheten att även vid jordbruket
införa förkortad arbetsdag, och för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen eventuellt kan föranleda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärens hemställan,
tillåter utskottet sig att hänvisa till motionen.
Motionären har begärt utredning i tre olika avseenden.
I första hand avses »vad som kan och bör göras för att möta de
svårigheter, kristiden kan väntas medföra för jordbruket». Av motiveringen
framgår, att härmed närmast åsyftas den »kristid», motionären
befarar stunda för landets jordbruksnäring, då mera normala förhållanden
åter inträtt och importen av billigare jordbruksalster från främmande
länder ånyo kommit i gång. De farhågor, för vilka motionären sålunda
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 17 höft. (Nr 27.)
Utskottet.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.
gjort sig till tolk, hava emellertid numera i huvudsak beaktats av Kungl.
Maj:t, Utskottet får nämligen erinra, att chefen för jordbruksdepartementet,
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 13 februari 1919 tillkallat
sakkunniga med uppdrag att skyndsamt verkställa utredning och
avgiva förslag angående avvecklingen av den statliga spannmålsregleringen
och därmed sammanhängande förhållanden samt angående åtgärder
för en sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, avseende
ett närmande mellan producenter och konsumenter av livsmedel i syfte
att åstadkomma bättre avsättningsförhållanden och tillförsel. Ehuru
denna utredning enligt departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet
i främsta rummet avser frågor, som röra själva övergången från
den av kriget framkallade kristidshushållningen beträffande spannmålen
till normal hushållning, har departementschefen dock framhållit lämpligheten
av att även andra närbesläktade frågor i det sammanhanget
upptagas till behandling. Särskilt måste, enligt departementschefens berörda
uttalande, hänsyn tagas till jordbrukets ställning och följderna för
dettas vidkommande av en oförmedlad och hastig övergång till ett tillstånd,
där den fria konkurrensen och världsmarknadens priser bliva ensamt
bestämmande. Spörsmålet, huruvida särskilda övergångsåtgärder vore
av nöden för att förebygga eller mildra sådana alltför skadliga verkningar,
måste ingående undersökas.
För det andra hemställer motionären om utredning angående jordbruksnäringens
ekonomiska ställning i förhållande till andra näringar.
Utskottet får i detta avseende erinra, att riksdagen i skrivelse den 25
april 1917, nr 103, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning
rörande kostnaderna för brödsädsproduktionen i landet samt därefter
vidtaga de åtgärder, vartill denna utredning kunde föranleda. Riksdagen
förklarade sig i skrivelsen hålla före, att en dylik utredning borde,
för att bliva av värde, allsidigt omfatta kostnaderna för såväl producerande
av brödsäd som frambringande av andra jordbruksprodukter, på
det att av utredningen måtte kunna bedömas jordbrukets ekonomiska
bärighet i allmänhet. Såsom en tänkbar utväg för erhållande av för utredningen
erforderligt material påpekade riksdagen, att blivande sakkunniga
skulle sätta sig i förbindelse med jordbrukare i olika delar av
landet och från dessa införskaffa så fullständiga och noggranna bokföringsresultat
som möjligt för de år, som utredningen ansåges böra omfatta.
En materialinsamling av här berörda slag borde givetvis, enligt riksdagens
mening, omfatta landets alla delar, varvid hänsyn borde tagas till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottet8 utlåtande Nr 27.
8
alla slag av jordbruk såväl stora och medelstora som egentliga småbruk.
Av en viss vikt vore även, att jordbruk, som stode på olika kulturnivå,
Ange tjäna till grund för bär åsyftade beräkningar. Med anledning av
denna riksdagens skrivelse anbefallde Kungl. Maj:t den 29 november
1918 lantbruksstyrelsen att genom en av styrelsen tillkallad sakkunnig
person utföra under en treårsperiod från och med ingången av år 1919
undersökning över produktionskostnaderna för viktigare jordbruksprodukter
samt över jordbrukets ekonomiska bärighet i allmänhet i huvudsaklig
överensstämmelse med de av lantbruksstyrelsen uti avgivet utlåtande
angivna huvudgrunder, och skulle lantbruksstyrelsen jämväl äga att vid
behov tillkalla för att vid undersökningen medverka dels en representant
för det praktiska jordbruket och dels en vetenskapligt skolad nationalekonom.
För verkställande av sagda utredning har lantbruksstyrelsen,
enligt vad utskottet inhämtat, tillkallat särskilda sakkunniga.
I båda nu berörda avseenden pågå sålunda redan utredningsarbeten,
som i huvudsak synas komma att tillgodose de av motionären
avsedda syftena, varför anledning icke torde förefinnas att före dessa
arbetens slutförande begära nya utredningar i de angivna hänseendena.
Slutligen har motionären hemställt om utredning angående möjlig
heten av att även vid jordbruket införa förkortad arbetsdag. Med anledning
härav får utskottet framhålla, att den s. k. arbetstidskommittén
nyligen framlagt förslag om begränsning av arbetstiden inom industrien
m. m. Det synes utskottet vara skäl avvakta resultatet av detta förslags
genomförande, innan frågan om en förkortning av arbetstiden även
inom jordbruket göres till föremål för utredning.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 mars 1919.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Holmquist, greve Wachtmeister,.
Barthelson, Nilsson, Öberg, Sjöblom, Olsson, Johansson i Uppmälby, Sävström,
Welander, Magnusson, Hegardt och Anderson i Knapasjö.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.