Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utanordnande av viss del utav de för Ottenby statsstuteri avsatta medel m. m.

1919-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:33, Utlåtande i anledning av väckt motion om utanordnande av viss del utav de för Ottenby statsstuteri avsatta medel m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1919 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utanordnande av viss

del utav de för Ottenby statsstuteri avsatta medel m. m.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad

motion, nr 197, av herr Osberg m. fl. har hemställts, att riksdagen ville

besluta att för i motionen angivna ändamål av de för Ottenby statsstuteri

avsatta medel till stuteriöverstyrelsens förfogande ställa högst 400,000

kronor och att därefter årligen och tillsvidare av hästavelsfondens medel,

till inköp av kvalificerade stoföl och ungston anvisa 75,000 kronor, att

fördelas med 25,000 kronor till vardera av de tre typerna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

Det är en känd sak, att bland våra husdjur intet under uppfödningen

är för sin utveckling i viss riktning och typ så beroende av

natur och klimatiska förhållanden som hästen. Sålunda har erfarenheten

givit vid handen, att den nordsvenska hästens speciella egenskaper till

stor del äro att tillskriva de för de nordliga delarna av vårt land och

Norge särskilt utmärkande förhållandena i nämnda avseende. Vad

ardennerhästen (den s. k. belgiska hästen) beträffar, av vilken avelsdjur

i vårt land erhållas företrädesvis genom import från Belgien, Rehnprovinserna

och Holland, fordrar denne för att kunna utveckla sig i

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 saml. 22 höft. (Nr 33.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.

önskvärd riktning riklig tillgång på voluminöst och kraftigt foder, i fråga

varom nämnda länder äro särskilt väl utrustade. Rörande slutligen den

varmblodiga rasen, så bär erfarenheten visat, att Ölands klimat och

säregna växtlighet alldeles särskilt lämpar sig för bedrivande av denna

avel, varemot de betingelser, som enligt vad ovan antytts böra förefinnas

för en framgångsrik och målmedveten uppfödning av hästar av nordsvensk-

och ardennertfyp, där icke förefinnas.

Av vad utskottet nu anfört torde framgå, att utskottet icke kan

instämma med motionärerna i vad de framhållit rörande lämpligheten

att till det av statsmakterna beslutade statsstuteriet för varmblodig avel

vid Ottenby förlägga uppfödning av avelsdjur, representerande jämväl

den nordsvenska och ardennerrasen.

Vad beträffar motionärernas förslag om upprättande av avelscentra

för de båda kallblodiga raserna skulle sådana enligt motionärernas förmenande

kunna på det sätt ordnas, att staten till intresserade uppfödare

inom ett begränsat område på vissa villkor utlämnade framstående ungston

att användas till avel. Åt detta förslag — enligt vilket för övrigt

åt begreppet avelscentrum givits en innebörd, som icke överensstämmer

med vad som i allmänhet därmed avses eller en å en egendom befintlig

av avelsdjur bestående särskilt utmärkt besättning, varifrån avelsdjur

spridas till olika delar av landet — kan utskottet icke heller skänka sin

anslutning.

Utskottet tillåter sig i detta avseende först erinra vad stuteriöverstyrelsen

i ett den 5 juni 1918 avgivet utlåtande till Kungl. Maj:t

anfört i anledning av gjord framställning i fråga om lämpligaste sättet

för användningen av statens hästavelsfond för främjande av såväl den

varmblodiga som den kallblodiga hästaveln. Styrelsen har däri framhållit,

att det enda verkligt effektiva sättet, på vilket bästavelscentra

torde kunna anordnas vore upprättande av stuterier. Anläggandet av

sådana stuterier för kallblodiga hästar har stuteriöverstyrelsen av flera

skäl ej kunnat förorda och vore dylika för övrigt enligt styrelsens uppfattning

ej av behovet påkallade. Den relativt höga ståndpunkt, den

svenska ardenneraveln nu intoge, vore ett bevis på att denna avel, målmedvetet

ledd, har kunnat utveckla sig kraftigt och i rätt riktning utan

annat understöd än det, som hittills kommit den till del från stat, hushållningssällskap

och avelsföreningar. Det organiserade arbetet för den

nordsvenska hästavelns höjande vore av betydligt yngre datum, och

denna avel kunde därför ännu ej påvisa liknande framsteg som ardenneraveln.

Det största hindret härför vore bristen på framstående ston.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33. 3

Denna kunde dock ej avhjälpas eller minskas genom .anordnandet av avelscentra,

utan endast genom fortsatt sakkunnigt urval och tillvaratagande

av den egna avelns bästa produkter samt genom import av förstklassiga

gudbrandsdalska ston, i den mån import av sådana kunde utverkas.

I detta senare fall borde staten giva sitt understöd. Men att staten

skulle på uteslutande egen bekostnad importera eller inom landet uppköpa

ston och »på vissa villkor utlämna dem till fritt begagnande åt

intresserade lantmän inom ett begränsat område och där uppställa ett

par förstklassiga beskälare», vore en åtgärd, som styrelsen icke kunnat

förorda. Inom landet varande avelsston av värde befunne sig enligt

stuteriöverstyrelsens uppfattning säkerligen i goda uppfödarehänder och

komme aveln till godo utan statens direkta ingripande. Det torde i

varje fall även kunna ifrågasättas, om hästuppfödarna skulle vara villiga

att avhända sig ett förstklassigt stomaterial och huruvida det skulle vara

riktigt att locka dem därtill, vilket endast kunde ske genom mycket

höga pris. Priserna på bättre avelsston vore redan så uppdrivna, att största

delen ^ av statens hästavelsfond säkerligen skulle komma att tagas i

anspråk för så vitt det framställda förslaget skulle genomföras i nämnvärd

omfattning. Styrelsen hade dessutom den uppfattningen, att uppfödarna

med större intresse omfattade och vårdade de egna stona än

sådana, som lämnades dem i inackordering. Försök, som i nu ifrågavarande

avseende företagits, hade heller icke slagit väl ut.

Utskottet, som biträder den av stuteriöverstyrelsen sålunda hävdade

uppfattningen, vill därjämte vad angår den nordsvenska rasen,

vilken för övrigt visat sig ekonomiskt lönande, särskilt erinra om den

medelst statsbidrag uppehållna hingstuppfödningsanstalten vid Vången i

Jämtlands län. Beträffande ardennerrasen synes det stora intresse, varmed

ardenneraveln omfattas av de ensuilda hästuppfödarna i landet och

den framgångsrika utveckling, som särskilt inom vissa trakter ernåtts

för produktion just vad gäller avelsmaterial, väl borga för rasens alltjämt

fortgående utveckling utan något ytterligare understöd från statens

sida.

Vad slutligen angår det i motionen framställda förslaget i fråga

om förändrat sätt för uppförande av de för Ottenbystuteriet erforderliga

byggnader bär utskottet tillhandahållits för ändamålet uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag. Utskottet har emellertid av dessa, vilka

för övrigt i vissa avseenden visat sig ofullständiga, icke föranletts att

tillstyrka ett frångående av den plan i nu ifrågavarande avseende, som

innefattas i av statsmakterna redan fattat beslut i ämnet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: se utl&tande nr 30.

STOCKHOLM, ISAÄC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.