Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungi Maj:t med begäran om utredning rörande lämpligaste sättet för statsbidrags utgående till stenröjning av odlad jord

1919-02-17 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungi Maj:t med begäran om utredning rörande lämpligaste sättet för statsbidrags utgående till stenröjning av odlad jord

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7

I

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1919 kl. */„ 2 e. m

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungi

Maj:t med begäran om utredning rörande lämpligaste sättet

för statsbidrags utgående till stenröjning av odlad jord

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottets förberedande behandling

hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 4 i första kammaren

av herr Pålsson och nr 23 i andra kammaren av herr Pehrsson i lira in storp

m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om utledning av lämpligaste sättet för statsbidrags utgående

till stenröjning av redan odlad jord.

'' Till stöd för den i motionerna gjorda framställningen har i huvudsak

anförts följande:

»_ — — Tyvärr hava Sveriges jordbrukare att kämpa med större

naturmotstånd än andra länders jordbrukare. Dels mot kargare natur och

oblid väderlek, men dels, och det kan icke utan statens hjälp övervinnas,

mot stort tekniskt motstånd. Dess värre har Sveriges urgrund, gnejs- och

granitmassiven, under istiden lämnat allt för många spår efter sig i landets

odlade slättmarker och dalgångar. Att Sverige är »stenrikt», är tyvärr

sant. Det är så vanligt att se stora delar av Sveriges sedan generationer

odlade jord översållad med s. k. jordfasta stenar, att man blir förvånad

över att den första odlaren sökt sin utkomst i kamp mot dessa giganter.

Att denna kamp i många fall ändats med odlarens seger synes på de

mäktiga stengärden, som omhägna rätt stenfria jordlotter.

Med stigande arbetspris omöjliggöres dock den enskilde jordbrukarens

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. .9 höft. (Nr 7.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

<2

kamp mot stenjättarna. Det blir för dyrt att spränga och bortforsla stenen

Men jordbruket kan icke idkas, om icke stenen bortforslas. De dyra

arbetskrafterna tvinga jordbrukaren till utsträckt användning av tekniska

hjälpmedel, maskiner, bättre plogar m. m. De stora stenarna hindra dessa

maskiners användning. Här äro motsättningarna olösliga. Jordbrukareu

har endast tvenne saker att välja på, att nedlägga jordbruket å stenrik

åker eller också av brist på billig arbetskraft taga en minimal skörd å

densamma; då den stenrika åkerarealen procentvis är rätt betydlig, bli

båda utvägarna en stor nationell förlust. Annat vore, om staten kunde

hjälpa med den ekonomiska utgiften härvidlag, nämligen anskaffa eller

bidraga till anskaffning av dynamit till stensprängningen, och jordbrukaren

bortforsla stenstyckena. Då skulle säkerligen kampen mot åkerstenen taga

förnyad fart. Anslag i denna form är lika berättigad som anslag till

vattenavledningar, dräneringar in. m., vilka anslag den »stenrike» jordbrukaren

i allmänhet icke kan få del av, då hans jord icke lämpar sig

för sådana jordförbättringar. Sådan hjälp skulle således endast jämställa

honom med brukaren av stenfri jord. Om statens hjälp härvidlag gavs

in natura i form av dynamit efter eventuell ansökan, stödd av kommunalmyndigheter,

skulle inget underslev kunna bedrivas, i synnerhet som förbindelse

gives på, att statshjälpen endast tick användas å redan odlad jord

Kanske kunde anslaget f. n. begränsas till bortröjande av sten, hinderlig

för maskinell ytbehandling av jorden i form av så- och skördemaskiner.

Utskottet

Under årens lopp hava, såsom jämväl av motionärerna framhållits, av

riksdagen till jordbrukets och dess binäringars främjande i olika hänseenden

anvisats betydande medel. Det kan i detta sammanhang vara nog att

erinra om dels de särskilt inrättade fonderna: odlingslånefonden, allmänna

och norrländska nyodlingsfonderna, täckdikningslånefonden och dräneringsfonden,

dels allmänna och norrländska avdikningsanslagen samt de av 1918

års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till vissa nyodlingsföretag

m. m. anvisade anslagen, dels ock de av riksdagen till åtgärder för höjande

av det mindre jordbruket anvisade medlen.

Enligt för dessa fonder och anslag gällande bestämmelser kunna emellertid

icke därifrån medel erhållas för stenröjning av redan odlad jord. Då

det likväl, icke minst under rådande förhållanden, är ett statsintresse av

vikt, att de av motionärerna avsedda jordförbättringarna utföras, men dessa,,

särskilt vad beträffar mindre jordbruk, med nuvarande arbetspris ej sällan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

3

för den enskilde måste kommu att ställa sig alltför .dyrbara för att ifrågakomma,

synes det utskottet kunna vara förtjänt att taga under övervägande,

huruvida icke staten borde bidraga härtill. Detta torde lämpligen kunna

ske genom ändring av de för någon av ovanberörda fonder eller anslag

utfärdade bestämmelser. Frågan torde emellertid böra göras till föremål

för utredning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av förevarande niotio

ner, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl

Maj:t ville låta utreda, om, i vad män och på vad sätt

staten må lämna bidrag till stenröjning av odlad jord,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utred

ningen kan föranleda

Stockholm den 17 februari 1919

På jordbruksutskottets vägnar

RAOUL HAMILTON.

Närvarande: Herrar greve Hamilton, Ericsson Aaby, Hellström, greve Wachtmeister,

Bartbelson, friherre Silfverschiöld, Nilsson, Sjöblom, Jo

hansson i Uppmälby, Sävström, Pettersson, Öhman, Magnusson,

Igel, Larsson och Ericson i Oberga.

Reservation

av herr Sjöblom

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.