Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppläggande av en statens fria jordbruksegnahemsfond och en statens fria fiskerifond.

1919-05-15 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1919:89, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppläggande av en statens fria jordbruksegnahemsfond och en statens fria fiskerifond.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1919 kl. 3 o. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående uppläggande

av en statens fria jordbruksegnahemsfond och en

statens fria fiskerifond. (2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 75 i första kammaren

av herr Edward Larson och nr 196 i andra kammaren av herr

Osberg, har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj:t

anhålla, det utredning skyndsammast möjligt måtte verkställas dels angående

uppläggning av två statsfonder, den ena benämnd statens fria jordbruksegnahemsfond

på tio miljoner kronor, den andra benämnd statens fria

fiskerifond på två miljoner kronor för att befrämja egnahemsrörelsen för

mindre bemedlade å landsbygden och för att stödja mindre bemedlade fiskare

vid utövandet av deras näring, och dels om åstadkommande av för

fondernas förstärkande behövliga medel genom i anspråkstagande av någon

del av vissa stiftelsers avkastning eller annorledes.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas

till dessa.

I motionerna har framhållits, att under senare årtionden städernas

befolkning ökats avsevärt, under det landsbygdens befolkningsantal endast

obetydligt stigit, ja tidvis till och med minskats. Enligt vad känt vore,

skedde denna ökning av städernas invånare till stor del på landsbygdens

bekostnad, vilket tydligen inverkade menligt på landsbygdens utveckling,

särskilt som de personer, vilka i stort antal invandrade till städerna, vanligen

vore de i kroppsligt och andligt hänseende starkare. Vilka följder

detta kunde medföra för framtiden, därest icke åtgärder vidtoges, som

hämmade denna för vårt land helt säkert vådliga vandring, läge i öppen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 sand. 55 höft. (Nr 89—90.) 1

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

dag. Dessa beklagliga följder gjorde sig särskilt gällande för jordbruket

och skogsskötseln.

Det verksammaste medlet för att råda bot för de påtalade missförhållandena

vore, enligt motionärernas förmenande, att kraftigt arbeta för anskaffande

av jordbruksegnahem, men måste detta ske under andra former

än de hitintills tillämpade. Ett kraftigt och målmedvetet arbete för denna

sak skulle även lösa lantarbetarfrågan, som för närvarande vore så aktuell.

Kunde ett lämpligt antal egnahemssmåbrukare placeras emellan medelstora

och stora lantbruk landet över, skulle det törhända snart visa sig, att tillgången

på fria lantarbetare bleve tillräcklig.

I angivna syfte hava motionärerna nu föreslagit inrättande av en

statens fria jordbruksegnahemsfond på exempelvis 10 miljoner kronor.

Förhållandena för en ung fiskare och en ung jordbrukare vore, enligt

motionärernas åsikt, i stort sett desamma. Båda behövde ett visst

kapital för att kunna utöva sin näring självständigt. Därest icke den

självständiga fiskarbefolkningen understöddes i utövandet av sin näring,

vore fara för, att dess ställning undergrävdes och fisket, åtminstone storsjöfisket,

överginge till bolagsdrift.

På grund av huvudsakligen dessa skäl påyrkas inrättande av en statens

fria fiskerifond å 2 miljoner kronor.

Enligt av motionärerna • angivna allmänna grunder för fondernas

användning skulle från avkastningen av dessa utdelas direkta understöd

i penningar utan återbetalningsskyldighet till »sådana unga män och kvinnor,

vilka hade visat sig vara präktigt folk, och som hade förutsättning

att bliva till gagn för samhället i framtiden». Avkastningen skulle utgå

till landets olika län i förhållande till folkmängd och produktionsmöjligheter

med avseende å landets huvudnäring och fisket. Fördelningen kunde

bestämmas av hushållningssällskapen eller, om så ansåges lämpligare, på

sällskapens förslag av högre myndighet, sedan yttranden inhämtats från

kommunala myndigheter.

Utskottet anser det vara ett viktigt önskemål, att lämpliga medel

kunde utfinnas till avhjälpande av den alltmer ökade invandringen^från

landsbygden till städerna. Frågan om vilka åtgärder, som kunna och böra

tillgripas i detta avseende, är emellertid mycket svårlöst.

Motionärna hava för sin del förordat lämnande av direkta penningebidrag

utan återbetalningsskyldighet. Avsikten härmed är att förhjälpa

unga män och kvinnor att få sin utkomst av jordbruk och fiske samt att

på landet bilda egna hem. För främjande av de av motionärerna angivna

ändamålen — egnahemsbildandets och fiskerinäringens utveckling — finnas,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8!). .''1

som bokant, två lånefonder, och har riksdagen under eu följd av år anvisat

betydande belopp till kapitalökning för dessa fonder. Motionärerna synas

nu förmena, att dessa fonder äro alldeles otillräckliga för sina respektive

syften, samt att andra vägar måste beträdas för att på fullt rationellt och

effektivt sätt främja egnahemsbildningen på landsbygden och den självständiga

fiskarbefolkningens utövande av dess näring. Yad särskilt angår

egnahemsbildningen kan då erinras, att Kungl. Maj:t till innevarande

riksdag framlagt förslag till vissa ändringar i grunderna för egnahemsväsendet,

som avse att främja denna rörelses utveckling. Utan att vilja

uttala sig om i vad mån de sålunda upprättade fonderna äro otillräckliga

för tillgodoseende av de åsyftade önskemålen, får utskottet framhålla, att

utskottet av de av motionärerna uppdragna grundlinjerna icke kunnat

bilda sig en bestämd uppfattning om de tilltänkta allmänna villkoren för

åtnjutande av understöd från fonderna och lämpligheten av dessa. För

övrigt kan utskottet icke gilla den föreslagna formen för understödens

utgående samt det förordade tillvägagångssättet, att för fondernas förstärkande

i viss mån taga i anspråk avkastningen av vissa stiftelsers

förmögenheter.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, nr 75 i första kammaren

och nr 196 i andra kammaren, ej må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1919.

På jordbruksutskottets vägnar:

EAOUL HAMILTON.

Närvarande: se utlåtandet nr 90.

Reservation

av herr Andersson i Grimbo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.