Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.
1919-04-14 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1919:22, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1919 kl. Va 1 e. m
-
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av § 17 mom.
1 riksdagsordningen.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg*, Bellinder,
Mannheimer, Olof Olsson, von Geijer, von Mentzer, von Zweigbergk, greve
Alexander Hamilton, Gustaf Gustafsson, Hallén, Räf, Zander, Jansson i Edsbäcken*,
Leander, Hansson i Gärda, Norman, Persson i Tofta och Nilsson
i Antnäs*.
* Ej närvarande vid utlåtandets behandling.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 374, däri
Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.
§ 17.
1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka valen gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sägs.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 19 höft. (Nr 22.)
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Departe
mentschefen.
Till stöd för detta förslag har chefen för justitiedepartementet efter
gemensam beredning med chefen för civildepartementet, enligt det vid
propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 21 mars 1919, anfört följande:
»I en till innevarande riksdag avlåten proposition (nr 121) har Ivungl.
Maj:t för riksdagen framlagt förslag till lag om lindrad lydelse av vissa
delar av förordningen om landsting, gående bland annat ut på att sammanföra
landstingsvalen till en och samma dag. Propositionen föranledes
av riksdagens skrivelse den 19 juni 1918 (nr 454) med anhållan, att Kungl.
Maj:t täcktes föranstalta om utredning av frågan om införande av en för
hela landet gemensam valdag på hösten, alternerande för valen till andra
kammaren och landstingsmannavalen. Till vinnande av det i nämnda riksdagsskrivelse
uttalade syftemål hemställer jag om framläggande inför riksdagen
av förslag därom, att jämväl valen till andra kammaren enligt § 17
riksdagsordningen, d. ä. de ordinarie allmänna valen, skola för de år, då
valen äga rum, förläggas till samma dag, som chefen för civildepartementet
föreslagit för valen till landstingen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att den slutliga behandlingen
av det från år 1917 års riksdag vilande grundlagsförslaget angående fyraårig
valperiod för andra kammaren vid 1918 års lagtima riksdag, med
hänsyn till sammanhanget mellan de båda frågorna, uppskjutits i avvaktan
på proposition i sistnämnda syfte.
I den nyssnämnda på föredragning av chefen för civildepartementet
framlagda propositionen nr 121 föreslås den tredje söndagen i september
månad såsom gemensam valdag för de alternerande valen till andra kammai-en
och till landstingen. De motiv, som till stöd för detta förslag av chefen
för civildepartementet förebragts, gälla i tillämpliga delar lika väl för de
förra valen som för de senare. Det torde därför vara tillfyllest att för
motiveringen hänvisa till det protokoll över civilärenden den 21 februari
1919, som är bilagt omförmälda proposition.
Emellertid framställer sig, då fråga är om gemensam valdag för andra
kammaren, jämväl det spörsmålet, huru skall förfaras, när Konungen med
upplösande av kammaren förordnar om nya val till densamma i hela riket.
Frågan har icke tidigare i detta sammanhang berörts, men bör tydligen
upptagas till besvarande. Möjligen kan ifrågasättas att) för detta fall låta
de tidigare bestämmelserna fortfarande äga bestånd. A andra sidan kan
det emellertid icke förnekas, att fastställandet av en gemensam valdag även
vid upplösningsval skulle i åtskilliga avseenden befrämja den reda och
stadga i valförhållandena, som vid dessa val lika väl som vid ordinarie
val är önskvärd. Jag stannar därför vid att föreslå såsom regelmässigt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
y
tillvägagångssätt, att Konungen efter upplösning av andra kammaren
har att till gemensam dag för val över hela riket utsätta en sön- eller
helgdag.
Enligt vad chefen för civildepartementet föreslår, skall för vissa fall
beredas möjlighet till undantag från det allmänna stadgandet om viss bestämd
valdag. Samma skäl, som härför anföras med hänsyn till landstingsmannavalen,
föreligga även beträffande valen till andra kammaren. Sålunda
bör, jämväl vad beträffar dessa, åt städernas magistrater medgivas befogenhet
att utsätta valet till att äga rum å lördagen (resp. söckendagen) närmast
föreden gemensamma valdagen. Förlandstingsmannavalen föreslås vidare, att,
då förhållandena onekligen i undantagsfall kunna vara sådana, att å en
viss ort verkliga olägenheter kunna vara förknippade med valens hållande
å den lagstadgade tiden, kommunalstämma eller stadsfullmäktige, respektive
allmän rådstuga må kunna med två tredjedelars majoritet besluta utsättande
av annan dag under valmånaden. Såsom en motsvarighet härtill torde
för de ordinarie andrakammarvalen böra stadgas, att, där synnerliga skäl
föreligga, Kungl. Majff må för viss valkrets utsätta annan valdag under
september månad än den för riket i övrigt gällande. Ett sådant stadgande
överensstämmer dessutom med vad av konstitutionsutskottet vid 1918 års
lagtima riksdag föreslagits. Vid upplösningsval borde Kungl. Maj:t likaledes
kunna i de avsedda undantagsfallen förordna annan valdag än den för
riket i gemen av Kungl. Maj:t fastställda.
Det synes mig uppenbart, att en ändring av grundlag måste anses
vara av nöden för genomförandet av föreskriften om gemensam valdagvid
valen till riksdagens andra kammare. Det vore nämligen att inlägga
en alldeles ny betydelse i 17 § 1 mom. riksdagsordningen, därest man förmenade
att, med bibehållande av denna paragraf oförändrad, genom
en ändring blott i vallagen reformen i fråga skulle kunna åvägabringas.
Jag föreslår därför en sådan omformulering av sagda grundlagsparagraf,
som uttryckligen är inriktad på den nya anordningen.
Att giva stadgandena angående själva den bestämda dagen för
de samtidiga riksdagsmannavalen grundlags karaktär, torde emellertid
icke vara lämpligt. Därmed skulle nämligen, ifall erfarenheten gåve vid
händen, att olägenheter i ett eller annat avseende vore förenade med tilllämpningen
av dessa hittills oprövade stadganden, erforderliga ändringar
i dem försvåras. Jag föreslår sålunda, att i riksdagsordningen § 17 mom.
1 införes endast en hänvisning till vallagens stadganden i ifrågavarande
avseende. De ändringar i vallagen, som för syftemålets uppnående äro
nödiga, torde lämpligen böra införas i lagens 42 §.
Därest riksdagen till vilande antager förslaget till förändring av nämnda
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
grundlagsparagraf samt efter närmast följande nya allmänna val till andra
kammaren slutgiltigt bifaller detsamma, ävensom antager förslaget till
förändring av 42 § i vallagen, kan bestämmelsen om den gemensamma
valdagen, vad andra kammaren beträffar, komma i tillämpning vid de
därpå följande allmänna valen. Såsom av chefen för civildepartementet
i det vid propositionen angående landstingsvalen fogade yttrandet ornnämnes,
skulle den första tillämpningen å landstingsmannavalen infalla år
1922, medan ordinarie andrakammarval komme att i fortsättningen alternera
med landstingsmannavalen under år med jämn slutsiffra».
Till propositionen var fogad denna bilaga:
Förslag
till
lag om ändring av 42 § i lagen om val till riksdagen
den 26 maj 1909 (nr 36).
Härigenom förordnas, att 42 § i lagen om val till riksdagen den 26
maj 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:
42 §.
1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på
grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september
månad samt i fall, som i 36 § 1 mom. riksdagsordningen avses, å den
sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.
I stad må dock, därest magistraten eller, i fråga om val enligt 36 §
1 mom. riksdagsordningen, Konungen på magistratens hemställan så förordnar,
valen förrättas å den söckendag, vilken infaller närmast före söneller
helgdag, som ovan sagts.
Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till
andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första
stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen
alltid skola utsättas till dag under september månad.
2. Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett
valdistrikt, magistraten och i annan stad de deputerade, som i 71 § här
nedan avses. _
Denna lag träder i kraft den dag, då riksdagens beslut, varigenom
riksdagen bifallit Konungens förslag till ändrad lydelse av § 17 mom. 1
riksdagsordningen, varder i grundlagsenlig ordning hos Konungen anmält.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22. 5
I sitt utlåtande nr 21 har konstitutionsutskottet tillstyrkt de ändringar
i förordningen om landsting, som betingas av införande av en för riksdagsmanna-
och landstingsmannaval gemensam valdag å hösten. I anslutning
härtill får utskottet likaledes tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till
ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen. På grund av dess nära
samband med det vilande förslaget till ändring i grundlagarna i syfte att
utsträcka''mandatperioden för andra kammarens ledamöter till fyra år, torde
förslaget om ändring av § 17 mom. 1 riksdagsordningen emellertid kunna
antagas endast under förutsättning av att detta förslag även vinner riksdagens
bifall.
I samband med det definitiva antagandet av sistnämnda ändring bör
jämväl, såsom i den kungl. propositionen förutsattes, antagas ändrad lydelse
av bestämmelser i lagen om val till riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen, med godkännande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition och under förutsättning att det såsom
vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 103
och 108 regeringsformen, samt § 13, § 14 mom. 2, § 15
mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70
riksdagsordningen, så ock till övergångsstadganden i
regeringsformen och riksdagsordningen, varder slutgiltigt
av statsmakterna antaget, ville såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande
Fö rs I ag
till
änclrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ ir.
1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas under september
månad året näst före början
av de tre år, för vilka valen gälla.
(.Föreslagen lydelse:)
§ 17-
1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka
valen gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sägs.
Utskottets
yttrande.
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.
Anm. Jämlikt ovan omförmälda vilande grundlagsförslag skulle § 17 mom. 1 riksdagsordningen
erhålla följande lydelse:
Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas under september månad året näst
före början av de fyra år, för vilka valen gälla.
Stockholm den 14 april 1919.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
l:o) av herr Larsson i Västerås, med vilken herrar Olof Olsson,
Hallén, Zander och Hansson i Gärda instämt, som anfört:
I likhet med Kungl. Maj:t anser jag önskvärt, att valen till andra
kammaren äga rum på en gemensam dag. Men då även kvinnorna inom
den närmaste tiden torde komma att erhålla valrätt till andra kammaren
och de valberättigades antal därigenom skulle fördubblas, kunna svårigheter
tänkas uppstå med en begränsning för valets förrättande till en enda
dag. Det torde nämligen icke vara alldeles givet, att möjligheten till
distriktsindelning kan bliva tillräcklig för undanrödjande av dessa svårigheter.
Jag anser därför, att stadgandena i grundlagen icke böra lägga hinder
i vägen för att, om så skulle befinnas nödvändigt, genom ändring i vallagen
utsträcka valförrättningen till exempelvis två på varandra följande
dagar.
På dessa grunder anser jäg, att stadgandet om att valen skola äga
rum på en gemensam dag liksom stadgandena om vilken dag valen skola
äga rum icke böra givas grundlags karaktär utan införas i vallagen.
Jag kan sålunda icke biträda den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen
i IT § 1 mom. riksdagsordningen, varigenom en eventuellt erforderlig
anpassning i fråga om valens förrättande skulle försvåras. Icke heller
kan jag finna, att en hänvisning till vallagen i detta sammanhang är av
behovet påkallad, då den hänvisning, som återfinnes i 18 § riksdagsordningen,
härför torde vara tillräcklig.
Den i och för sig önskvärda reformen rörande valen till landstingen
och andra kammaren kan och bör sålunda enligt min mening genomföras,
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.
7
utan att de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i grundlagen företagas.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställes,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke må
av riksdagen bifallas.
2:o) av herr Saf, som i huvudsak instämt i ovanstående.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.