Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m., dels Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, tf 21, 23 och 35 i förordningen den 21 •mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, dels ock en i anledning av förstnämnda proposition inom riksdagen väckt motion.

1919-05-15 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1919:29, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning m. m., dels Kungl. Maf.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, tf 21, 23 och 35 i förordningen den 21 •mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, dels ock en i anledning av förstnämnda proposition inom riksdagen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1919 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och

villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

m. m., dels Kungl. Maf.ts proposition med förslag till

lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, tf 21, 23 och 35

i förordningen den 21 •mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd, dels ock en i anledning av förstnämnda

proposition inom riksdagen väckt motion.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman,

von Geijer, von Zweigbergk, Oscar Olsson, N. A. Nilsson, Räf, Zander,

Henrikson, Leander, Norman, Persson i Tofta, Gylfe och Hansson i

Sölvesborg.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna propositioner nr 310 och 311.

I propositionen nr 310 har Kungl. Maj:t, under åberopande av därvid

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden den 11 mars

1919, föreslagit riksdagen att antaga följande lagförslag, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 21 höft. (Nr 29.)

1702 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

a) Förslag

till

Lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning.

Härigenom förordnas som följer:

. 1 KAP.

Om ändring i kommunal indelning.

Inledande bestämmelser.

1 §■

Med kommun förstås i denna lag landskommun, köping med egen

kommunalförvaltning samt stad.

2 §.

Om ändring i rikets kommunala indelning förordnar Konungen.

Därvid må kommuns område ökas eller minskas, kommun upplösas,

så ock ny kommun bildas.

Om förutsättningar för indelningsändring.

3 §•

Kunna genom ändring i kommunal indelning vinnas fördelar för

den kommunala förvaltningen eller lättnad eller utjämning i kommunala

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

3

bördor eller finnes ändringen främja den ekonomiska utvecklingen inom

orten eller eljest medföra gagn, må om sådan ändring förordnas.

Motsätter sig kommun, som av ifrågasatt ändring i kommunal indelning

beröres, sådan • ändring eller villkor, som med densamma förbindes,

och skulle ändringen eller villkoret finnas medföra avsevärd

olägenhet för kommunen, må därom förordnas endast då ändringen finnes

vara av betydande allmänt behov påkallad, såsom

då oregelbundenhet i rikets indelning eller annat förhållande vållar

hinder eller olägenhet i allmänna ärendens behandling eller i tillgodoseende

av kommunala behov,

eller viss kommunal uppgift av större vikt finnes vara eftersatt, så

att avsevärd olägenhet därav uppkommit eller kan väntas uppkomma,

eller samhälles behov av utrymme för bostäder, industri eller annat

dylikt ändamål icke kan inom samhällets område i erforderlig mån tillgodoses,

eller bestående indelning lägger hinder i vägen för den ekonomiska

utvecklingen inom orten,

samt ändring i kommunal indelning prövas nödig''för att undanröja

eller avsevärt minska sålunda förefintligt missförhållande.

Om ekonomisk uppgörelse mellan kommunerna vid indelningsändring.

4 §•

Vid ändring i kommunal indelning skola, där så finnes nödigt, de

av indelningsändringen berörda kommunernas inbördes ekonomiska förhållanden

ordnas genom uppgörelse, som fastställes av Konungen i sammanhang

med förordnande om ändringen; dock att uppgörelse i visst

avseende må kunna, där Konungen så bestämmer, senare verkställas i

den ordning och enligt de grunder, som i förordnandet angivas.

5 §•

Finnes inom område, som vid indelningsändring övergår från en

kommun till annan, mark, som är utlagd till väg, gata, torg eller annan

allmän plats, skall den förstnämnda kommunens rätt till sagda mark

övergå till den kommun, inom vars område marken efter indelningsändringen

kommer att ligga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

6 §•

. Andra kommunala tillgångar, än som i 5 § sägs, ävensom kommunala

förbindelser må, där kommunen genom indelningsändringen delao,

antingen tilläggas endera av de ändrade eller nybildade kommunerna

eller mellan dem fördelas, efter ty skäligt prövas med hänsyn till förhållandet

i beskattningsföremål eller invånarantal mellan de områden, i

vilka den äldre kommunen delats, eller till annat förhållande, som må

anses bestämmande för vartdera områdets andel i den äldre kommunens

tillgångar och förbindelser.

Där särskilda omständigheter därtill föranleda, må vid uppgörelse

träffas bestämmelse, varigenom kommunal tillgång eller förbindelse tilllägges

allenast del av ändrad eller nybildad kommun.

överflyttning eller uppdelning, som här avses, av kommunal förbindelse

må ej ske med mindre vederbörande fordringsägare därtill

lämnat samtycke.

i §•

Vid fördelning av tillgångar och förbindelser bör, så vitt lämpligen

ske kan, iakttagas:

att fast egendom, som uteslutande eller huvudsakligen är avsedd

till gagn för visst område, tillägges den kommun, som området kommer

att tillhöra;

att fordran för ogulden kommunalutskyld övertages av den kommun,

inom vilken debiteringen skulle hava skett, om indelningsändringen då

varit genomförd;

att annan i uppgörelsen ingående egendom tilldelas den kommun,

som med hänsyn till egendomens beskaffenhet eller rättvis fördelning

finnes mest berättigad att övertaga densamma;

att skuld, som vilar å eller tillkommit för egendom, som tilldelas

viss kommun, till betalning övertages av samma kommun; samt

att annan skuld fördelas till betalning, efter ty med hänsyn till

övertagna tillgångar och i övrigt rättvis fördelning finnes skäligt.

8 §•

Har vid fördelning av tillgångar eller förbindelser endera av de

ändrade eller nybildade kommunerna övertagit större andel av tillgångarna

eller förbindelserna .än som med hänsyn till fördelningen i övrigt skä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

o

ligen må anses å densamma belöpa, bör utjämning ske genom ersättning

i penningar.

9 §•

Varder genom indelningsändringen endera kommunens ekonomiska

ställning avsevärt försämrad, utan att sådant kan anses uppvägas av den

befrielse från kommunala förpliktelser, som genom indelningsändringen

vinnes, och tinnes den andra kommunen skäligen böra därför giva ersättning,

må dylik ersättning stadgas att utgå på en gång eller under

viss övergångstid.

Lag samma vare, där kommun eljest till följd av indelningsändring

har att till ordnande av sin förvaltning vidkännas kostnader, till vilka

den andra kommunen skäligen finnes böra lämna bidrag.

10 §.

Där ej annat föranledes av stadgandet i 5 § eller blivit vid uppgörelse,

som i 6 § sägs, bestämt, gälle:

att, då kommuns område ökas, kommunens tillgångar och ansvarigheten

för dess förbindelser tillkomma den ökade kommunen;

att, då kommuns område minskas, kommunens tillgångar och ansvarigheten

för dess förbindelser tillkomma den minskade kommunen;

samt

att, då kommun införlivas med annan kommun eller ingår i nybildad

kommun, kommunens tillgångar och ansvarigheten för dess förbindelser

tillkomma den ökade eller nybildade kommunen.

Om indelningsändrings inverkan på kommunala stadgars giltighet.

11 §•

Gälla inom kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning,

särskilda kommunala stadgar, vare dessa även efter ändringen i

tillämpliga delar gällande inom samma område som förut, där ej i sammanhang

med beslutet om ändringen eller sedermera i laga ordning

annorledes förordnas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Om indelningsändrings ikraftträdande och åtgärder med avseende därå.

12 §.

Ändring i kommunal indelning skall träda i kraft vid det kalenderårs

början, som Konungen bestämmer, icke tidigare än fyra eller, där

kommun genom ändringen delas, nio månader efter det förordnande om

ändringen meddelats.

13 §.

Sedan förordnande meddelats om ändring i kommunal indelning,

skall under tiden innan ändringen träder i kraft den kommunala beslutanderätten

utövas enligt den nya indelningen,

dock att i fråga om angelägenhet, som avser kommun enligt den

äldre indelningen, sistnämnda indelning skall följas, intill dess den nya

indelningen trätt i kraft.

14 §.

År i kommun, vars område genom indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten åt fullmäktige, skola dessa företräda

såväl den äldre som den ökade eller minskade kommunen.

Vidkommande sådan kommun äge Konungen, om förhållandena

därtill föranleda, förordna, att samtliga fullmäktiges uppdrag skall upphöra,

då den nya indelningen träder i kraft, samt nytt val till fullmäktige

för tiden därefter verkställas i den ordning, som är stadgad för det

fall att val sker första gången.

. 15 §•

De utskylder till ändrad eller nybildad kommun, vilka året innan

indelningsändringen träder i kraft beviljas att under det nästföljande

året utgå, skola till utgörande fördelas å dem, som skulle under förstnämnda

år varit till kommunen skattskyldiga, för den händelse den nya

indelningen redan då varit i kraft.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

7

16 §.

Då kommuns område skall genom indelningsändring delas, skall

vid upprättande av kommunal röstlängd året innan ändringen träder i

kraft iakttagas, att särskild längd upprättas för varje del.

17 §.

Underlåtenhet att betala kommunal utskyld i äldre kommun nedföre

i fråga om rösträtts utövning i ändrad eller nybildad kommun

samma påföljd som inom den äldre kommunen.

18 §.

År nybildad kommun landskommun eller köping, åligger det Konungens

befallningskavande att så fort ske kan under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före den 1 oktober förordna

person att hålla kommunalstämma för val av kommunalstämmans ordförande

och vice ordförande ävensom kommunalnämnd.

År nybildad kommun stad, som i 54 § förordningen om kommunalstyrelse

i stad avses, skall Konungens befallningshavande inom samma

tid förordna kommunalborgmästare, vilken har att ofördröjligen hålla

allmän rådstuga för val av kommunalrådmän.

Skall i nybildad stad finnas magistrat, åligger det hovrätten alt

inom samma tid, efter anmälan av Konungens befallningshavande, förordna

borgmästare att jämte tillkallade rådmän utgöra magistrat, intill

dess sådan varder i vederbörlig ordning tillsatt.

År nybildad kommun stad, i vilken skola finnas stadsfullmäktige,

skall, intill dess fullmäktige blivit utsedda, stadens beslutanderätt utövas

vid allmän rådstuga.

I nybildad kommun må under året innan indelningsändringen träder

i kraft fullmäktige och kommunala befattningshavare utses oberoende

av eljest gällande bestämmelser om tid för dylikt val; och skall i fråga

om beräknandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om denna börjat

först med ingången av nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av

de dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl magistrat, stadsstyrelse

och kommunala befattningshavare, som utses före den nya kommunindelningens

ikraftträdande, genast träda i utövning av sina befatt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

ningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i anledning

av indelningsändringen.

19 §.

I landskommun eller köping, som ändras eller nybildas, må med

uppgörande av utgifts- och inkomstförslag för första året efter indelningsändringens

ikraftträdande anstå utöver den i 63 § förordningen om

kommunalstyrelse på landet stadgade tid, dock att utgifts- och inkomststatens

bestämmande skall ske inom november månads utgång.

20 §.

Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som

för kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden

av valnämnden eller magistraten (stadsstyrelsen) i förstnämnda

kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda

kommun.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten (stadsstyrelsen) i kommun, som

skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall

före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i

kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen

överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda längder

angående kommunen.

Skall del av kommun införlivas med annan kommun eller ingå i

eller bilda ny kommun, vare lag samma i fråga om de längder, som

angå kommundelen.

Om nybildad kommuns lånerätt.

22 §.

Konungen må efter därom gjord framställning bestämma beloppet

av den upplåning, som av nybildad kommun må beslutas utan underställning,

intill dess de i 73 § förordningen om kommunalstyrelse på

landet och 74 § förordningen om kommunalstyrelse i stad i sådant hänseende

meddelade bestämmelser kunna tillämpas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

9

Om särskild besvärsrätt vid indelningsändring.

23 §.

Mot beslut, som, sedan Konungen förordnat om kommunal indelningsändring

och innan densamma trätt i kraft, fattas inom av ändringen

berörd kommun med tillämpning av den äldre indelningen, äge medlem

av kommunen att föra talan jämväl där han tilltror sig kunna visa, att

beslutet strider mot de förutsättningar, på vilka förordnandet om indelningsändringen

grundats, eller, även om så ej är förhållandet, att beslutet

dock avser angelägenhet, vars ordnande skäligen bör tillkomma

kommun enligt den nya indelningen.

Rätt till klagan, som nu är sagd, tillkomme ock annan kommun,

som av indelningsändringen beröres, så ock medlem av sådan kommun.

Om förfarandet vid indelningsändring.

24 §.

Vill kommun eller medlem av kommun väcka fråga om ändring i

kommunal indelning, som berör kommunen, ingive till kammarkollegium

ansökan i ärendet. Vid ansökningen skall fogas den förberedande utredning,

som sökanden kan vilja åberopa.

Sådan fråga kan ock väckas av kammarkollegium eller av Konungens

befallningshavande efter anmälan hos kammarkollegium.

25 §.

Har fråga om ändring i kommunal indelning blivit väckt, skall utredning

verkställas, där skäl därtill är.

Finner kammarkollegium med hänsyn till ärendets omfattning och

beskaffenheten av de frågor, som under utredningen kunna komma under

övervägande, att utredningen bör verkställas under kollegii eget inseende,

uppdrage kollegium åt särskild utredningsman att verkställa utredningen.

I annat fall överlämne kollegium åt vederbörande Konungens befallningshavande

att besörja utredningen; ägande Konungens befallningshavande

att, där så finnes erforderligt, förordna utredningsman till sitt

biträde.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 käft. (Nr 29)

1792 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

26 §.

Utredning, som i 25 § sägs, skall avse alla på frågan inverkande

omständigheter.

Därvid skall särskilt tillses, huruvida ifrågasatt ändring i kommunal

indelning bör föranleda ändring jämväl i ecklesiastik^ administrativ eller

judiciell indelning, i vilket fall utredningen må utsträckas att avse även

sådan indelning.

Vid utredningen bör kommun eller kommundel samt såvitt möjligt

i övrigt en var, vilkens rätt kan beröras av ifrågasatt tndelningsändring,

beredas tillfälle att uttala sig i ärendet.

27 §.

Utredningsman äge befogenhet att hos vederbörande begära utlysande

av stämmor ävensom utlysa andra sammanträden samt att från

offentliga och kommunala myndigheter infordra de upplysningar eller

av dem påkalla det biträde, som utan deras oskäliga betungande kan

krävas.

Vid stämma eller sammanträde, som ovan sägs, äge utredningsmannen

att deltaga i överläggning.

Förekommer under utredningens gång anledning, att åt utredningen

bör givas väsentligen annan eller större omfattning, än som i det åt

utredningsmannen givna förordnande varit avsedd, eller yppas hinder

mot ifrågasatt ändring eller annan omständighet, som skulle göra fortsatt

utredning onyttig, har utredningsmannen att därom göra anmälan

hos den myndighet, som honom förordnat.

28 §.

Föranleder utredningen, att ändring i kommunal indelning bör

komma till stånd, skall förslag till ändringen ävensom till den ekonomiska

uppgörelse och de övriga villkor, vartill ändringen kan giva

anledning, uppgöras.

Finnes ändring i kommunal indelning böra föranleda ändring även

i annan indelning, skall förslag jämväl till sådan indelning uppgöras.

29 §.

Har utredning, som verkställts genom Konungens befallningshavande,

slutförts, eller har därunder förekommit förhållande, som i 27 § sista

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 99.

11

stycket omförmäles, insände befallningshavanden handlingarna i ärendet

jämte eget utlåtande till kammarkollegium.

I ärende, som utretts under kammarkollegii inseende, skall Konungens

befallningshavandes utlåtande infordras.

30 §.

I ärende angående ändring i kommunal indelning, som hänskjutes

till Konungens avgörande, skall kammarkollegium avgiva utlåtande.

31 §•

Finner Konungen skäligt anbefalla utredning angående ändring i

kommunal indelning, förordne Konungen om utredningen på sätt han

finner lämpligt.

Om kostnad för utredning.

32 §.

Kostnad för utredning, varom ovan förmärs, må, efter ty därom

förordnas av den myndighet, som besörjer utredningen, förskjutas av

sökande, som i 24 § sägs, eller av allmänna medel.

Sökande, så ock, där på utredningen följer ändring i kommunal

indelning, kommun, som av ändringen beröres, må, efter ty Konungen

prövar skäligt, förpliktas att helt eller delvis återgälda förskjuten utredningskostnad.

Om munieipalsamhälle.

33 §.

Varder i sammanhang med ändring i kommunal indelning municipalsamhälle

upplöst eller till sitt område eller sina uppgifter inskränkt,

skall angående förhållandet mellan sådant samhälle och kommun, som

övertager dess uppgifter, gälla vad i 4—11 §§ är stadgat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

2 KAP.

Om ändring i ecklesiastik indelning.

34 §.

Med församling förstås i denna lag territoriell kyrkoförsamling.

35 §.

Om ändring i rikets indelning i församlingar förordnar Konungen.

Därvid må församlings område ökas eller minskas, församling upplösas,

så ock ny församling bildas.

36 §.

Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 4 och 6—10 §§

motsvarande tillämpning.

37 §.

Ändring i församlingsindelning skall träda i kraft vid det kalenderårs

början, som Konungen bestämmer, icke tidigare än fyra månader

efter det förordnande om ändringen meddelats.

38 §.

Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandet i 13 § motsvarande

tillämpning i fråga om utövandet av församlings beslutanderätt.

39 §.

Angående uttaxeringen av de avgifter till ändrad eller nybildad församling,

vilka året innan ändringen träder i kraft beviljas till täckande

av nästföljande årets utgifter, äge vad i 15 § är stadgat om kommun

motsvarande tillämpning.

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge det domkapitlet att så fort ske

kan under året innan indelningsändringen träder i kraft och sist före

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

13

den 1 oktober förordna präst att föra ordet i församlingens kyrkostämma

samt i dess kyrko- och skolråd.

Sedan så skett, må omedelbart anställas val till under den nya församlingens

kyrkostämma hörande befattningar oberoende av eljest gällande

bestämmelser om tid för dylikt val. De, som sålunda utses, skola

genast träda i utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga

sådana åtgärder, som erfordras i anledning av indelningsändringen; och

skall i fråga om beräknandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om

denna börjat först med ingången av nästföljande året.

41 §.

Stadgandet i 19 § äge motsvarande tillämpning ifråga om anstånd

med bestämmande av utgifts- och inkomststat för församling.

. 42 §•

Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande tillämpning i fråga om

församling, intill dess den i 40 § förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd meddelade bestämmelse om lån, som må beslutas

utan underställning, kan tillämpas.

43 §.

Stadgandet i 23 § äge motsvarande tillämpning angående beslut av

kyrkostämma.

44 §.

I fråga om förfarandet i ärende angående ändring i församlingsindelning

samt kostnad för utredning i sådant ärende skola stadgandena

i 24—32 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande,

att vad i nämnda paragrafer sägs om kommun och medlem av kommun

skall gälla församling och medlem av församling; att domkapitlet och,

beträffande församling i egenskap av skoldistrikt, skolöverstyrelsen

skola äga samma befogenhet att väcka fråga om ändring i församlingsindelning

som Konungens befallningshavande; samt att utredning, som

här avses, skall äga rum under vederbörlig samverkan med domkapitlet

och skolöverstyrelsen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 29.

45 §.

Vad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga

delar skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma, ändå

att dess område ieke sammanfaller med församlings område.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Ne 29.

15

b) Förslag

till

Lag om kommunalförbund.

Härigenom förordnas som följer:

Om kommunalförbunds ändamål och medlemmar.

i §•

För handhavande av kommunal förvaltningsuppgift må städer, landskommuner,

köpingar och municipalsamhällen sammansluta sig till kommunalförbund

i den ordning, denna lag stadgar. Fattigvårdssamhälle,

soni utgÖres av flera kommuner, är i fråga om rätt att ingå i kommunalförbund

likställt med kommun.

Sammanslutning för ändamål, som nyss är sagt, må ock kunna ske

mellan landstingskommuner samt mellan landstingskommun och Städ.

Om kommunalförbunds organisation.

2 §•

För kommunalförbttiid skall finnas förbundsordning, vilken skäll

innehålla bestämmelser:

om förbundets ändamål och medlemmar;

om förbundets benämning och den ort, där detsamma skall hava

sitt säte;

om sammansättningen av förbundets direktion och den tid, för

vilken ledamöter och suppleanter i densamma skola utses, om det sätt,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

varpå ordförande och vice ordförande i direktionen skola utses, om tider

för direktionens ordinarie sammanträden och ärenden, som därvid skola

företagas, samt om kallelse till sammanträde;

om nämnd, syssloman eller annan befattningshavare, som för verkställighet

och förvaltning må utses, samt om sådan myndighets åligganden

och befogenheter;

om revision;

om ersättning åt innehavare av förtroendeuppdrag hos förbundet,

därest sådan ersättning finnes böra utgå för av uppdraget åsamkad

kostnad och tidsspillan;

om grunder för och begränsning av medlems skyldighet att tillhandahålla

medel för förbundsverksamhetens ordnande och fortsatta bedrivande;
om

den rätt att upptaga lån, som finnes böra förbundet medgivas;

om medlems andel i förbundets tillgångar, fördelning av vinst å

förbundets verksamhet samt vad i övrigt finnes erforderligt för ordnande

av de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar;

om villkor för medlems utträde ur förbundet och uppgörelse, som i

anledning därav må erfordras;

om villkor för upplösning av förbundet;

om grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar, där

sådant skifte vid förbundets upplösning skall äga rum; samt

om vad i övrigt må vara nödigt för ordnande av förbundets förhållanden

i fråga om ekonomi och förvaltning.

Åro i allmän lag eller författning särskilda bestämmelser meddelade

angående handhavandet av den uppgift, som utgör föremål för förbundets

verksamhet, skall förbundsordningen därefter lämpas.

3 §•

Ledamöter i förbundsdirektion jämte suppleanter för dem utses av

förbundets medlemmar till det antal, som för varje medlem bestämmes i

förbundsordningen; dock må i förbundsordningen kunna föreskrivas, att

ledamot och suppleant skall i annan ordning utses.

i §■

Direktionen sammanträder, utom å de tider, som äro i förbundsordningen

bestämda, då Konungens befallningshavande, medlem av för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

17

bundet eller direktionens flesta ledamöter det äska, eller då ordföranden

sådant nödigt finner.

5 §•

Direktionen vare, där ej annat är i förbundsordningen stadgat,

beslutför, då två tredjedelar av ledamöternas hela antal äro tillstädes.

Inom direktionen äge en var i beslut deltagande en röst; och bestämmes

vid omröstning utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna, där ej enligt stadgande i förbundsordningen för visst beslut

eller visst slag av beslut fordras annan röstövervikt.

Omröstning sker öppet, där ej vid val sluten omröstning äskas.

Åro i fråga, som avgöres genom enkel röstpluralitet, rösterna å båda

sidor lika delade, skiljer lotten vid sluten omröstning, men gäller eljest

•den mening, ordföranden biträder.

6 §•

Direktionen tillkommer:

att själv eller genom den, direktionen därtill utser, inför domstol

eller annan myndighet tala och svara för förbundet;

att för avsedda ändamål förfoga över förbundets tillgångar samt att

fastställa årlig inkomst- och utgiftsstat för förbundet, därvid direktionen

äger att enligt de i förbundsordningen angivna grunderna och med där

stadgad begränsning bestämma beloppet av bidrag, som medlem har att

till ■ förbundet utgiva;

att över förvaltningen låta föra ordentlig räkenskap;

att, där ej i förbundsordningen annorlunda bestämmes, utse nämnd,

syssloman eller annan befattningshavare, som verkställer direktionens

beslut och under dess tillsyn förvaltar förbundets angelägenheter, antaga

förbundets tjänstemän ävensom utfärda erforderliga stadgar och instruktioner;

samt

att i övrigt företräda förbundet och i enlighet med förbundsordningens

föreskrifter förvalta förbundets angelägenheter.

7 §•

Utan förbundsmedlemmarnas samtycke må icke direktionen väsentligen

ändra eller utvidga förbundets verksamhet, ej heller, där icke i

förbundsordningen annat bestämmes, avyttra förbundet tillhörig fast

egendom.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 käft. (Nr 29.)

1792 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

8 §•

Erfordras för tillgodoseende av förbundsuppgift tillskott utöver vad

i förbundsordningen blivit bestämt, har direktionen att därom göra

framställning bos medlemmarna.

9 §.

Direktionens förvaltning och förbundets räkenskaper skola årligen

granskas av revisorer, utsedda av förbundsmedlemmarna.

Revisorerna skola över granskningen avgiva berättelse, vilken, efter

det direktionen lämnats tillfälle att avgiva förklaring över anmärkning,

där sådan framställts, jämte förklaringen tillställes förbundets medlemmar,

som var för sig besluta angående ansvarsfrihet. Vägrar förbundsmedlem,

helt eller delvis, ansvarsfrihet, stånde i den del, där ansvarsfrihet ej

blivit beviljad, talan mot förvaltningen öppen jämväl såvitt de övriga

medlemmarna angår.

10 §.

Samhälle, som är anslutet till kommunalförbund, så ock medlem av

sådant samhälle, som tilltror sig kunna visa, att beslut av förbundsdirektion

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar'' på orättvis grund,

eller att det icke i laga ordning tillkommit, eller att det står i strid med

allmän lag eller författning eller annorledes överskrider direktionens

befogenhet, äger, där ej med avseende å överklagandet av sådant beslut

i lag eller författning annorlunda är stadgat, däruti söka rättelse genom

besvär, vilka, jämte det överklagade beslutet, böra till Konungens befallningshavande

ingivas inom trettio dagar efter det klaganden av beslutet

erhöll del, dagen då det skedde likväl oräknad; och åligger det

klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis om dagen, då

beslutet delgavs, som ock att, inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått, till förbundsdirektionens ordförande ingiva

diarieutdrag däröver, att han sig besvärat.

I Konungens befallningshavandes utslag må, där icke annan ordning

är stadgad, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å

trettionde dagen efter delfåendet, dagen då det skedde likväl oräknad;

dock att menighet, som klagar, äger tillgodonjuta femton dagar längre

besvärstid än ovan sägs.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

19

Om kommunalförbunds bildande samt om ändring i sådant förbund.

11 §•

Om bildande av kommunalförbund förordnar Konungens befallningshavande.

12 §.

Vill samhälle, som i 1 § är sagt, väcka fråga om bildande av kommunalförbund,

ingive till Konungens befallningshavande ansökan därom.

Vid ansökningen skall fogas den förberedande utredning, som sökanden

kan vilja åberopa.

Konungens befallningshavande äge ock utan ansökan upptaga sådan

fråga, då anledning därtill föreligger.

13 §.

Finner Konungens befallningshavande antagligt, att bildande av

kommunalförbund skulle vara gagneligt, och erfordras i ärendet utredning

utöver den, som må finnas tillgänglig, besörje Konungeus befallningshavande

sådan utredning.

14 §.

Vid utredningen skall samhälle samt, såvitt möjligt, en var annan,

vars rätt kan beröras av ifrågasatt förbundsbildning, beredas tillfälle att

uttala sig i ärendet.

15 §.

Där så finnes nödigt, må Konungens befallningshavande förordna

lämplig person att under Konungens befallningshavandes inseende verkställa

utredningen.

Sådan utredningsman äge befogenhet att hos vederbörande begära

utlysande av stämmor ävensom utlysa andra sammanträden samt att

från offentliga och kommunala myndigheter infordra de upplysningar

eller av dem påkalla det biträde, som utan deras oskäliga betungande

kan krävas.

Vid stämma eller sammanträde, som ovan sägs, äge utredningsmannen

att deltaga i överläggning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Förekommer under utredningens gång anledning, att åt utredningen

bör givas väsentligen annan eller större omfattning, än som i det åt

utredningsmannen givna förordnande varit avsedd, eller yppas binder

mot ifrågasatt förbundsbildning eller annan omständighet, som skulle

göra fortsatt utredning onyttig, har utredningsmannen att därom göra

anmälan hos Konungens befallningshavande.

16 §.

Föranleder utredningen, att kommunalförbund bör komma till stånd,,

skall förslag till förbundsordning upprättas.

Över sådant förslag inhämte Konungens befallningshavande vederbörande

samhällens beslut.

17 §•

Hava samhällena enats om antagande av förbundsordning,

och finner Konungens befallningshavande vid prövning av alla på

frågan inverkande omständigheter, att samhällenas sammanslutning i enlighet

med den sålunda antagna förbundsordningen skulle främja den

angelägenhet, som är avsedd att av förbundet vårdas, eller medföra lättnad

i kommunala bördor eller annat allmänt gagn,

fastställe Konungens befallningshavande förbundsordningen och bestämme

tiden, då förbundet skall träda i verksamhet.

18 §.

Vad här ovan är stadgat om kommunalförbunds bildande äge motsvarande

tillämpning, då fråga uppkommer om ny medlems inträde i

kommunalförbund eller om ändring i förbundsordningen.

Om medlems utträde ur kommunalförbund.

19 §.

Medlem av kommunalförbund äger utträda ur förbundet, då förhållande

inträffat, som enligt förbundsordningen grundlägger rätt till utträde,

eller som, efter ty nedan i 24 § sägs, kan föranleda förbundets

upplösning, så ock eljest, då förbundets övriga medlemmar samtycka till

utträdet, dock att i sistnämnda fall utträdet ej må ske förrän fem år

förflutit efter det förbundet trätt i verksamhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

21

20 §.

Vill medlem av kommunalförbund vinna utträde, göre ansökan därom

hos Konungens befallningshavande.

Över sådan ansökan skola övriga medlemmar höras.

21 §.

Finnes i anledning av ansökan om utträde ur kommunalförbund

utredning nödig, äge Konungens befallningshavande därom förordna;

och gälle om sådan utredning i tillämpliga delar vad ovan är stadgat i

avseende på utredning angående kommunalförbunds bildande.

22 §.

Föreligger till utträde ur kommunalförbund skäl, som i 19 § är

sagt, förordne Konungens befallningshavande om utträdet så ock om

tiden därför och om den uppgörelse, som i anledning därav må vara

erforderlig.

23 §.

Då medlem utträder ur kommunalförbund, upphöre hans ansvarighet

för förbundets förbindelser ett år efter utträdet, där ej Konungens

befallningshavande finner skäligt att i avseende å viss förbindelse annorlunda

förordna.

Om kommunalförbunds upplösning.

24 §.

Kommunalförbund må upplösas:

då förhållande inträffat, på grund varav enligt bestämmelse i förbundsordningen

förbundet skall upphöra med sin verksamhet;

då sådana förändrade förhållanden inträtt, att antingen förbundsverksamheten

icke kan med fördel fortsättas eller förbundsändamålet

lämpligare kan på annat sätt tillgodoses; och

då uppgift, som utgör föremål för förbundets verksamhet, uppenbarligen

försummas;

så ock eljest, då förbundsmedlemmarna äro ense om förbundets upplösning,

dock att i detta fall upplösning ej må ske förrän fem år förflutit

efter det förbundet trätt i verksamhet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

25 §.

Vill medlem av kommunalförbund söka förbundets upplösning, göre

framställning därom hos Konungens befallningshavande.

Konungens befallningshavande äge ock väcka fråga om förbunds

upplösning, då Konungens befallningshavande finner förbundsuppgift

uppenbarligen försummas.

Över väckt fråga om kommunalförbunds upplösning skola medlemmarna

höras.

26 §.

Angående utredning, som i anledning av ifrågasatt upplösning av

kommunalförbund må finnas nödig, gälle i tillämpliga delar vad ovan

är stadgat i avseende på utredning angående kommunalförbunds bildande.

27 §.

Prövas skäl till förbundets upplösning, som ovan är sagt, föreligga,

förordne Konungens befallningshavande, att förbundsverksamheten

skall upphöra å tid, som Konungens befallningshavande bestämmer, och

att förbundet skall träda i likvidation.

28 §.

Likvidation skall verkställas av förbundets direktion såsom likvidatorer

eller, där Konungens befallningshavande så finner nödigt, av en

eller flera likvidatorer, som av Konungens befallningshavande särskilt

förordnas.

Då förbundet trätt i likvidation, må årsstämning sökas å dess okända

borgenärer.

Under likvidationen skola förbundets tillgångar realiseras, i den mån

sådant finnes vara erforderligt, förbundets skulder gäldas samt med behållna

tillgångar så förfaras, som av förbundsordningen föranledes.

Om likvidatorers befogenhet att företräda förbundet och om deras

rättigheter i övrigt så ock om deras skyldigheter gälle i tillämpliga

delar vad angående direktion är stadgat.

29 §.

Då likvidation blivit avslutad, skall redovisning över densamma avlämnas

till förbundsmedlemmarna och anmälan göras hos Konungens

befallningshavande, som förklarar förbundet upplöst.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

23

Åtnöjes förbnndsmedlem ej med redovisning, äge han sin talan anhängiggöra

hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen

erhölls. Försummas det, have han förlorat sin talan.

Om medlemmarnas ansvarighet för kommunalförbunds skuld.

30 §. . .

Befinnes kommunalförbund sakna tillgång till gäldande av skuld,

vare förbundsmedlemmama pliktiga att fylla bristen. Om den uttaxering

på medlemmarna, som av sådan anledning må erfordras, äge Konungens

befallningshavande att på anmälan av direktion, likvidatorer

eller fordringsägare förordna efter de grunder, som må vara i förbundsordningen

angivna eller eljest prövas skäliga.

Yppar sig skuld, som kommunalförbund ådragit sig, först efter förbundets

upplösning, äge vad nu är sagt motsvarande tillämpning beträffande

de samhällen, som voro medlemmar av förbundet, då det upplöstes.

Om kostnad för utredning.

31 §.

Kostnad för utredning, varom ovan förmäles, må, efter ty Konungens

befallningshavande därom förordnar, förskjutas av sökande, som i 12,

20 och 25 §§ sägs, eller av allmänna medel.

Sökande, så ock, där på utredningen följer bildande, ändring eller

upplösning av kommunalförbund, annat samhälle, som av sådan åtgärd

beröres, må, efter ty Konungens befallningshavande prövar skäligt, förpliktas

att helt eller delvis återgälda förskjuten utredningskostnad.

Om fullföljd av talan mot Konungens befallningshavandes beslut.

32 §. *

över beslut, som Konungens befallningshavande meddelat i fråga

om kommunalförbunds bildande, ändring eller upplösning eller i ärende,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

som därmed står i sammanhang, må besvär anföras hos Konungen inom

den tid, som i allmänhet är bestämd för överklagande av förvaltande

myndigheters och ämbetsverks beslut.

Om förbund mellan skoldistrikt.

33 §.

Vad i denna lag är stadgat angående kommunalförbund gälle ock

i fråga om sammanslutning av olika skoldistrikt för vårdande av angelägenhet,

som avses i folkskolestadgan eller lagen angående uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn; åliggande

det Konungens befallningsningshavande att i ärende, som här

avses, inhämta yttrande av skolöverstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

25

c) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen den 21 mars

1862 om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunal styrelse på landet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 2.

Där två eller flera socknar redan äro under gemensam kommunalförvaltning

förenade, må därvid förbliva, till dess efter gjord framställning

Kungl. Maj:t annorlunda förordnar.

§ 3.

Råder osäkerhet beträffande rätta sträckningen av gräns för kommuns

område, äger Kungl. Maj:t meddela beslut angående gränsens sträckning.

§ 37.

I varje kommun på landet skall finnas en kommunalnämnd.

§ 74.

Konungens befallningshavandes godkännande erfordras för att giva

gällande kraft åt beslut, vilka

a) röra kommunens indelning i valkretsar för val av kommunalfullmäktige;

_ . ... j

b) äro ämnade att såsom kommunalstadgar tillämpas, till befrämjande

av sedlighet, hälsovård, vård om brandväsendet samt ordning och säkerhet

inom kommunen;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 samt. 24 haft. (Nr 29.)

1792 19 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

c) röra i § 51 omförmält tilldelande av gottgörelse eller arvode åt

kommunalnämndens ordförande eller förhöjning därav; eller

d) avse påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre

tid än fem år.

Beslut, som sålunda Konungens befallningshavandes prövning underställes,

skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse,

skall skäl därför uppgivas.

Kommunalstämman må, om den därtill tror sig äga fog, hos Kungl.

Maj:t över vägrad fastställelse föra klagan.

§ 79.

Köping skall utgöra särskild kommun.

Där köping för närvarande utgör kommun gemensamt med den socken,

inom vars område köpingen är belägen, må därvid förbliva.

I vartdera fallet skall denna förordning tjäna till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2!).

27

d) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

i stad.

Härigenom förordnas, att § 2 i förordningen den 21 mars 1862 om

kommunalstyrelse i stad skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Råder osäkerhet beträffande rätta sträckningen av stadskommuns område,

äger Kungl. Maj:t meddela beslut angående gränsens sträckning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

e) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918

om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918

om fattigvården skola erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Två eller flera kommuner å landet må förena sig att tillsammans

utgöra ett fattigvårdssamhälle. Framställning om tillstånd till sådan förening

göres hos Konungens befallningshavande, som efter det erforderlig

utredning ägt rum, överlämnar ärendet jämte eget yttrande till Kungl.

Maj:t för prövning, huruvida och under vilka villkor förening må ske.

Fråga om dylik förening må även väckas av Konungens befallningshavande,

som därom inhämtar yttrande från kommunerna och i

övrigt förfar på sätt ovan är sagt. Där kommunerna icke äro ense om

förening, som här avses, må om densamma förordnas endast såvitt fattigvården

finnes vara bristfällig och sammanslutningen prövas nödig för att

undanröja eller minska bristfälligheten.

i §•

1 mom. Fattigårdssamhälles beslutanderätt utövas å landet vid

kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa samt

i stad av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å allmän rådstuga.

2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § omförmäles, anses såsom en

kommun i fråga om vad till fattigvården hörer; och skall till följd härav

vad i fråga om fattigvårdssamhälle, bestående av en kommun, är stadgat i

tillämpliga delar lända till efterrättelse vid behandlingen av samhällets

gemensamma angelägenheter, dock med iakttagande därav,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

29

att, i stället för kommunalstämma och kommunalfullmäktige, motsvarande

myndigheter inom samhället skola benämnas fattigvårdsstämma och

fattigvårds fullmäktige;

att fattigvårdsstämma utlyses första gängen av kommunalstämmans ordförande

i den till folkmängden största av de sammanslutna kommunerna;

att såsom röstlängd vid fattigvårdsstämma skola användas kommunernas

röstlängder; samt

att uttaxering, som fattigvårdsstämma beslutat, skall anmälas hos

de särskilda kommunernas kommunalnämnder, vilka det åligger att verkställa

debitering och uppbörd av dessa avgifter i samband med övriga kommunalutskylder

samt redovisa inflytande medel till fattigvårdsstyrelsen.

Konungen äger, där så finnes lämpligt, meddela från vad nu är

stadgat avvikande bestämmelser i fråga om sättet för ärendenas handläggning

inom samhället.

13 §.

Kyrkoherden eller hans ställföreträdare är berättigad att deltaga i

fattigvårdsstyrelsens förhandlingar. I annexförsamling, där komminister

finnes anställd, äger denne eller den hans tjänst förestår nämnda befogenhet,

när kyrkoherden ej själv är tillstädes. I fattigvårdssamhälle,

som avses i 6 §, tillkommer denna rätt kyrkoherde i till fattigvårdssamhället

ansluten församling eller den hans ställe företräder.

I stad äger stadsläkaren eller, om derå än en stadsläkare finnas,

förste stadsläkaren rätt att deltaga i fattigvårdsstyrelsens förhandlingar.

På landet äga provinsialläkaren och extra provinsialläkaren sådan befogenhet

i de till deras distrikt hörande fattigvårdssamhällen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920.

I propositionen nr 311 har Kungl. Maj:t, under åberopande av därvid

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 11

mars 1919, föreslagit riksdagen att antaga följande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Förslag

till

Lag

om iiudrad lydelse av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen den 21 mars 1862

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 35 i förordningen

den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ i
Varje

kyrkoförsamling, så i stad som på landet, äger att för vården

av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed sammanhängande

angelägenheter i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda

till överläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.

Har Kungl. Maj:t förordnat, att för vården av folkskolans och fortsättningsskolans

samt därmed sammanhängande angelägenheter församling

skall vara delad i skilda skoldistrikt, eller att församlingar eller delar därav

skola vara förenade i ett skoldistrikt, gälle om sådant skoldistrikt, i avseende

å vården av nämnda angelägenheter, vad i denna förordning är om

kyrkoförsamling stadgat.

Angående vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed

sammanhängande angelägenheter i vissa städer är särskilt stadgat.

§ 8.

Kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, eller den präst inom

församlingen, som kyrkoherden, då han hindrad är, därtill förordnar,

eller, då någon därtill ej är utsedd, den kyrkoherden i ämbetet närmast

är, förer i kyrkostämma ordet. Uti annex- eller kapellförsamling, som

har egen präst, är han, eller den hans tjänst förestår, ordförande i kyrkostämman,

när kyrkoherden eller den, hans ämbete förrättar, ej är i stämman

tillstädes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

:si

Aro församlingar, tillhörande olika pastorat, eller delar av sådana

församlingar förenade till ett skoldistrikt, eller förekommer i stad, som består

av flera församlingar, till avgörande fråga, som angår alla dessa församlingar

eller flera av dem, förordne domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar att i kyrkostämma för skoldistriktet eller vederbörande stadsförsamlingar

föra ordet och en annan av kyrkoherdarna att i sådan stämma

vara vice ordförande.

Finnes ej någon, som, enligt vad nu är sagt, bör vara ordförande,

föres ordet i kyrkostämman av den, som församlingen för sådant fall

må hava därtill utsett. Sådan ersättare för ordföranden äger församlingvälja

för en tid av fyra år. För behörighet till detta uppdrag fordras

att kunna utses till ledamot av församlingens kyrkoråd eller skolråd.

Skall, enligt vad sålunda stadgats, vid gemensam kyrkostämma med

två eller flera till ett pastorat hörande församlingar ordet i stämman

töras av ersättare, varom ovan förmäles, intages platsen såsom ordförande

av den till levnadsåren äldste av de vid stämman närvarande ersättarna.

Vid behandling av ärende, för vilket kontraktsprost, eller annan

särskilt förordnad prästman, kyrkostämma utlyst, är denne ordförande.

§ Il
Kyrkostämma

må i kyrka, sockenstuga eller på annat lämpligt ställe

hållas.

Skall vid kyrkostämma i moderförsamling ärende företagas, som

annexförsamlings rätt eller skyldighet tillika angår och gemensam överläggning

fordrar, kallar kyrkoherden annexförsamlingen till sammanträde

med moderförsamlingen.

Där i städer, som bestå av liera församlingar, fråga till avgörande

förekommer, som alla eller flera av dessa församlingar angår, skall sådan

fråga handläggas å gemensam kyrkostämma.

§ 21.

1 varje kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd och i varje skoldistrikt

ett skolråd.

För vården om och befattningen med fortsättningsskolan må ock, där

skoldistriktet finner det vara till fördel för skolväsendet, i den ordning,

§ 23 stadgar, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån i denna förordning ej annorledes är

föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad angående skolråd är stadgat.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

- Inom samma pastorat eller stad må dock flera församlingar kunna

om gemensamt kyrkoråd sig förena.

I fråga om rätt för två eller flera närliggande skoldistrikt att förena

sig om gemensam fortsättningsskolestyrelse gälle vad därom särskilt

stadgas.

Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra låter, kunna

till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.

Där kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för förvaltning och

vård av församlingsbibliotek utses särskild styrelse. Denna väljer själv

inom sig ordförande, men gälle i övrigt för sådan styrelse i tillämpliga

delar vad om skolråd är stadgat.

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår, eller ock annan prästman,

som han för något tillfälle kan därtill förordna, är i kyrkorådet

ordförande.

I skolrådet skall jämväl kyrkoherden, eller den hans ämbete förestår,

vara ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid vilken särskild ständig

prästman finnes anställd, skall han föra ordet,_ när kyrkoherden eller den,

som hans ämbete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ordförande i skolrådet för skoldistrikt, varom i andra stycket av § 8

förmäles, vare den kyrkoherde, som förordnats föra ordet i distriktets kyrkostämma.

Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor.

Till ledamöter i skolrådet äger församlingen likaledes att å kyrkostämma

utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kända män eller

kvinnor.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal,

som skoldistriktet finner lämpligt, av kyrkostämman och skolrådet sålunda, att

kyrkostämman väljer det antal ledamöter, som är närmast under hälften,

och skolrådet övriga ledamöter. Vid val av ledamöter i sådan styrelse

skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån

i styrelsen företrädda.

Väljes kvinna till ledamot av kyrkorådet eller skolrådet, äger hon

att när som helst avsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer inom sig, för varje år, en vice ordförande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

33

Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande

och vice ordförande.

I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl, ordföranden

inberäknad, icke understiga fem.

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra ars tid. Hälften

av antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utträda dock efter lottning vid slutet av andra året ifrån det

denna förordning vunnit tillämpning.

Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid

av två år.

Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där

församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende

å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot

är stadgat.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall ske

proportionellt" på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sadant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet

avser, ökat med 1; och har i sadant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;

och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne

återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

§ 35.

De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt

om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav att

avgifter, varom för stads- och landsförsamlingar, eller delar därav, gemensam

kyrkostämma beslutar, först skola vardera församlingen påföras

efter förhållandet, i varje förekommande fall, mellan summorna av de

inom för samling ärna senast beräknade inkomstbelopp, efter vilka kommunalBihang

till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 24 käft. (Nr 29.) 1792 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

Utskottets

yttrande.

utskylder skola utgöras. Personliga eller matlagsavgifter få icke, utöver

vad lag uttryckligen medgiver, av kyrkostämma beslutas.

I fråga om avgifter och personliga tjänstbarheter, vilka enligt gällande

författningar åligga medlemmar av en kyrkoförsamling, oaktat de

i kyrkostämma icke äga rösträtt, gör denna förordning icke ändring.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt

hennes prästerskap och betjäning, som tillkommer vissa främmande trosbekännare,

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 utom § 35, som skall

lända till efterrättelse från och med dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

I samband med förevarande propositioner, vilka av utskottet ansetts

böra handläggas i ett sammanhang, har utskottet förehaft till behandling

en i anledning av propositionen nr 310 inom första kammaren väckt

motion, nr 201, av herr Ehnan, Karl Johan, däri motionären hemställt,

»att riksdagen ville för sin del besluta sådan jämkning i den föreslagna

lagstiftningen angående ordning och villkor för ändring i den

ecklesiastika indelningen, att dylik ändring må kunna efter Konungens

bestämmande träda i kraft antingen den 1 januari eller den 1 maj det

år, förändringen skall äga rum».

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

lagförslag, får utskottet hänvisa till propositionerna, och får

utskottet jämväl, i fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin

hemställan, hänvisa till motionen.

Lagbestämmelser å de områden, vilka i förevarande propositioner

behandlas, hava enligt utskottets uppfattning under längre tid varit av

synnerligt behov påkallade och torde bliva det ännu mera, i samma

mån som de uppgifter vidgas, vilka anförtros åt kommunala organ, och

den verksamhet utökas, vilken kommunerna utöva. Vid sin granskning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 29.

35

av de särskilda lagförslagen har utskottet icke funnit skäl till anmärkning

mot de allmänna principer, vilka varit grundläggande för dessa.

Genom den föreslagna lagen om ordning och villkor för ändring

i kommunal- och ecklesiastik indelning skapas fasta normer för avgörandet

av de betydelsefulla, i lag hittills så gott som oreglerade

rättsförhållanden, vilka uppstå vid inkorporationer, delning eller sammanslagning

av kommuner o. s. v. Genom den föreslagna lagen om

kommunalförbund givas större möjligheter än nu för kommunerna att,

utan att offra något av sin självständighet, träda i förbindelse med

andra kommuner för att tillgodose kommunala förvaltningsbehov. Erfarenheterna

från utlandet visa, att dessa möjligheter, rätt utnyttjade,

kunna bliva en mäktig hävstång för höjande av den kommunala förvaltningen.

Herr Ekmans hemställan, att ändring i ecklesiastik indelning skulle

kunna träda i kraft antingen såsom Kungl. Maj:t föreslagit, den 1 januari

eller ock vid ecklesiastikårets början den 1 maj, anser sig utskottet icke

kunna biträda. De olägenheter, som i vissa fall skulle kunna följa av

att ändringen icke träder i kraft vid sistnämnda tidpunkt, anser utkottet

kunna avlägsnas antingen genom av Kungl. Maj:t i administrativ väg

utfärdade bestämmelser eller genom överenskommelser i samband med

beslut om ändringens vidtagande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition

nr 310;

2:o) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition

nr 311; samt

3:o) att herr Ekmans förevarande motion måtte

anses besvarad genom vad utskottet ovan under l:o)

hemställt.

Stockholm den 15 maj 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:221 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och eklesiastik indeln s. 3 i texten