Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tillägg till riksdagsordningen om rätt för utskottsminoriteter och enskilda riksdagsmän alt vid ärendes avgörande inom kammare få proposition framställd på yrkande, som går något utöver regeringsproposition eller motion.
1919-05-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1919:39, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående tillägg till riksdagsordningen om rätt för utskottsminoriteter och enskilda riksdagsmän alt vid ärendes avgörande inom kammare få proposition framställd på yrkande, som går något utöver regeringsproposition eller motion.
Dokumentets text
Konstitutionsutsliottds utlåtande Nr 39.
3
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1919, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion angående
tillägg till riksdagsordningen om rätt för utskottsminoriteter
och enskilda riksdagsmän alt vid ärendes avgörande
inom kammare få proposition framställd på yrkande,
som går något utöver regeringsproposition eller
motion.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Bellinder, Olof Olsson*),
von Geijer*), von Mentzer, von Zweigbergk, Gullberg*), Schyller*), Räf,
Zander*), Henrikson, Engberg, Leander, Hansson i Gärda, Norman*),
Persson i Tofta, Vennerström och Runefors.
®) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 146, av herr Lindhagen har motionären hemställt, »att riksdagen
måtte för sin del besluta sådant tillägg till riksdagsordningen, att
minoriteter inom ett utskott och enskilda medlemmar av kamrarna må lika
väl som utskottsmajoriteter vara berättigade att vid ärendes avgörande inom
kamrarna få proposition framställd på yrkande, som i rimlig, av förhållanden
påkallad omfattning går utöver den i regeringsproposition eller väckt motion
gjorda hemställan.»
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den nu gällande ordning, vari föreliggande motion åsyftar ändring,
kan enligt utskottets uppfattning icke betraktas såsom i allo tillfredsstäl
-
Utskottets
yttrande.
4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
lande. Snarare torde det i vissa fall hava varit förenat med olägenhet, att
riksdagens kamrar vid behandlingen av ett ärende saknat möjlighet att till
Provning upptaga, ett .yrkande av en utskottsminoritet eller enskild riksdagsman,
vilket gått något längre än den framställning, som förekommer i
regeringsproposition eller väckt motion.
Aven om utskottet alltså i viss mån delar motionärens åsikt, att en
ändring beträffande berörda förhållande kunde vara önskvärd, kan utskottet
dock icke förorda den lösning av frågan, som motionären anvisar. En ändring
i enlighet med motionärens förslag skulle nämligen kunna leda till
vittgående konsekvenser. Så skulle därigenom införas en avvikelse från den
hittills obiutna och enligt utskottets mening gagneliga principen, att ett
yrkande för att kunna komma under omprövning i kamrarna, skall hava
varit föremål för förberedande behandling inom vederbörande utskott.
Ett dylikt avsteg från nämnda grundsats kan utskottet icke finna
motiverat, och särskilt vill utskottet framhålla, att det skulle verka fullständigt
förryckande på behandlingen av anslagsfrågor, därest möjlighet öppnades
för varje ledamot av kamrarna att vid avgörandet framföra ett yrkande,
gående utöver föreliggande huvudförslag, vilket yrkande gjorts först efter
det vederbörande utskott sagt sitt sista ord i saken.
I detta sammanhang vill utskottet beträffande motionärens förslag
erinra, att en sådan begränsning för rätten att till omedelbart avgörande
framställa yrkanden, som skulle ligga i ett stadgande, att dessa endast »i
rimlig, av förhallandena betingad omfattning» må gå utöver huvudförslaget,
bleve fullkomligt värdelös. Ett dylikt stadgande är till sin innebörd alltför
obestämt och lämnar allför stort utrymme för godtyckliga avgöranden, för
att kunna utgöra ett användbart korrektiv mot missbruk av den ifrågasatta
rätten.
Utskottet får sålunda, under åberopande av vad ovan blivit anfört
hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 maj 1919.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIK TOK LAKSSON.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 39.
5
Reservation:
av herrar Hellberg, von Zweigbergk, Gullberg, Hansson i Gärda,
Vennerslröm och Rnnefors, vilka i likhet med majoriteten funnit den nu
gällande ordningen otillfredställande och velat tillstyrka riksdagen att avlåta
en skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens riktning.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.