Utlåtande, i anledning av väckt motion om utsträckning av tiden för avgivande av motioner i anledning . av regeringspropositioner.
1919-05-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1919:41, Utlåtande, i anledning av väckt motion om utsträckning av tiden för avgivande av motioner i anledning . av regeringspropositioner.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1919 kl. V» 6 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
utsträckning av tiden för avgivande av motioner i anledning
. av regeringspropositioner.
Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg, Bellinder, Olof Olsson*),
von. Geijer*), von Mentzer, von Zweigbergk, Hulling, Gullberg*),
Schyller*), Räf, Henrikson, Engberg, Leander, Hansson i Gärda,
Norman*), Persson i Tofta, Vennerström och Runefors.
*) Ej närvarande vid utskottets justering.
I en inom forsta kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 145, av herr Lindhagen har motionären hemställt, »att motionstiden
för regeringspropositioner, framlagda under riksdags lopp, alldeles upphäves
och riksdagsordningens ursprungliga, välbetänkta bestämmelser i detta
avseende återställas, eller, om detta icke bifalles, att motionstiden väsentligen
ntsträckes obligatoriskt i själva författningen och under alla förhållanden
alltid blir lika för båda kamrarna.»
Till stöd-för sitt förslag har motionären anfört bland annat följande:
»Den som varit med en längre tid i riksdagsår!)etet vet mycket väl,
att de motioner, som man på detta sätt ur tidsbesparingens synpunkt velat
begränsa, tillförne icke på något nämnvärt sätt föranlett dröjsmål med
riksdagens avslutning. De bliva icke så synnerligen många och, även om
så någon gång är förhållandet, komma de endast med bidrag till en diskussion,
som i alla fall med anledning av regeringspropositionen måste äga
rum eller kan förutses.
Ännu viktigare är emellertid den omständigheten att riksdagsmän äro
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 34 käft. (Nr 41.)
2 Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 41.
valda för att kunna utöva sin befattning och icke, för att man skall leka
blindbock med dem. Ett allsidigt bedömande av själva saken är väl det
viktigaste. Den nu tillmätta motionstiden är i och för sig alldeles för kort,
för att intresserade skola hinna sätta sig in i en mångfald regeringspropositioner,
och detta blir än ogörligare i följd av riksdagsmännens sysslande
samtidigt med en myckenhet andra riksdagsärenden.
Nu har visserligen i författningen medgivits, att en kammare skall
kunna medgiva utsträckning av motionstiden för vissa behjärtansvärda fall
i högst tjugu dagar. All erfarenhet ådagalägger dock, att en dylik rättighet
måste vara den enskilde garanterad i själva författningen och icke bero
av gunst och nåd från tillfälliga majoriteter, som enligt gamla traditioner
dessutom ofta ledas mera av ävlan att undertrycka andras yttrandefrihet
än av någon inre känsla för andras rätt. Det första experimentet vid denna
riksdag-s början med de nya bestämmelserna ådagalade deras fullständiga
ändamålslöshet. Den vidlyftiga propositionen om ny flottningslagstiftning,
där bolagsintressets målsmän under inemot femton år haft en priviligerad
talan inför regeringens rådslag med väsentligt utestängande av målsmän för
de små skogs- och tegägarne, förunnades icke ens av andra kammaren eu
granskning från de senares sida på åtminstone tjugu dagar. Ett yrkande
därom avslogs på hemställan av bolagsintressets målsmän av representanterna
för södra och mellersta Sverige i likgiltighet för en myckenhet småfolks
öden uti det övriga fäderneslandet.
Det står i grundlagarna att endast nödiga och nyttiga förändringar
skola vidtagas i dem. I detta fall har en formalism .utan innehåll fått i
strid mot detta stadgande göra sig gällande emot författningens anda och
mening. Ja, formaldemokratin tilläts meningslöst till och med göra gällande,
att ett bifallet yrkande om förlängd motionstid inom ena kammaren icke
skulle få komma motionärer i den andra kammaren till godo. I namn av
kamrarnas »lika behörighet och myndighet» ansåg riksdagens majoritet vid
den nya bestämmelsens antagande det vara en angelägenhet av vikt, att
möjligheter till olika motionstider för kamrarna upprätthöllos.»
Utskottets De nu gällande inskränkningarna med avseende å tiden för avgivande
yttrande. Ry motjonCr hava beslutats vid 1918 års riksdag. Vid innevarande års
riksdag — den första, vid vilken de tillämpats — hava vissa olägenheter
yppats av desamma, men utskottet finner dock, att den tid, inskränkningarna
i motionstiden ägt gällande kraft varit allt för kort för att ett
slutligt omdöme om deras värde nu skulle kunna fällas. På grund härav
får utskottet hemställa,
Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 41. 3
att ifrågavarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 31 maj 1919.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer
1) av herr Clason, mot utskottets motivering.
2) av herr Vcnnerström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.