Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.

1919-06-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1919:48, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

7

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. 3 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning

till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska

statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg*, Bellinder, K. J. Ekman*,

von Mentzer*, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton, Gullberg*,

Oscar Olsson*, N. A Nilsson*, Rät*, Jansson i Edsbäcken*, Engberg*,

Leander*, Norman, Persson i lotta, Vennerström*, Gylfe* och Forssell*.

Ej närvarande vid utlåtandsts justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 179, av herr Vennerström m. fl. hava motionärerna hemställt,

ratt riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och

föreläggande för riksdagen av en provisorisk lag angående omröstning av

alla män och kvinnor över 21 år i och för utrönande, om folket önskar

den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.»

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

hänvisar utskottet till motionen.

Vid 1912 års riksdag väcktes av herr Lindhagen m. fl. en motion

med hemställan, »att Biksdagen ville beträffande regeringsmakten principiellt

uttala sig för avskaffande av den ärftliga regeringsmakten samt

införande av "en statsstyrelse, byggd på folkets val (republik), samt hos

konungen begära ett förslag till de ändringar i grundlagarna, som för en

sådan tankes förverkligande skulle erfordras». Vid B-riksdagen 1914

frambars av herr Lindhagen m. fl. en motion med delvis samma yrkande.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.

Denna gång föreslogs dock alternativt, att riksdagen själv skulle omedelbart

utarbeta och antaga de erforderliga grundlagsändringarna. Såväl 1912

som 1914 avstyrktes motionerna av konstitutionsutskottet, vilket hemställde,

att de måtte av Riksdagen lämnas utan avseende. Kamrarna

biföllo denna hemställan.

Den föreliggande motionen skiljer sig i väsentliga delar från de i

republikfrågan förut väckta. Den yrkar icke ett direkt riksdagsbeslut

om införande av republikanskt statsskick, vare sig i form av ett allmänt

principuttalande med åtföljande skrivelse till Kungl. Maj:t eller av omedelbara

grundlagsändringar, utan föreslår närmast endast en riksdagsskrivelse

angående en statspåbjuden allmän omröstning i principfrågan. Såsom

motionärerna själva framhålla i sin motivering, känner icke Sveriges författning

folkomröstningsinstitutet. Upprepade förslag hava väckts om

införande av det s. k. referendum i olika former, och vid innevarande

riksdag föreligger till kamrarnas prövning eu av konstitutionsutskottet

biträdd hemställan om utredning i frågan, men ännu stå våra

grundlagar fullkomligt främmande för detsamma. Under dylika förhållanden

kan uskottet icke finna en sådan folkomröstning som den föreslagna

vara med våra konstitutionella former förenlig.

Utskottet vill jämväl erinra, att ett med det förevarande analogt fall 1897

har underkastats riksdagens prövning. I eu motion, nr 130, inom andra

kammaren hade hr D. Bergström föreslagit, »att riksdagen måtte dels i skrivelse

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes ofördröjligen låta företaga en undersökning

om de olika meningarna bland landets myndiga manliga befolkning

i fråga om de viktigare hittills framställda förslagen till ändrade bestämmelser

rörande valrätt till riksdagens andra kammare, och dels för detta ändamål

ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 5,000 kr.»

Omröstningen skulle enligt motiveringen bliva en »officiell undersökning

av svenska folkets ställning och den allmänna meningen i landet.» Motionen

behandlades av statsutskottet, som i utlåtande nr 56 hemställde,

»att motionen må av riksdagen lämnas utan avseende, då rikets grundlagar

föreskriva det sätt, varpå folket skall genom sina valda representanter

få siua önskningar och åsikter i avseende å förändring av samhällsskicket

framburna, och då det sålunda icke kan anses med grundlagarnas

anda förenligt, att riksdagen skulle vid sidan av desamma tillskapa

en sådan anordning, som motionären åsyftat, och härför anvisa medel.»

Utskottets hemställan bifölls i båda kamrarna.

De skäl, som 1897 av statsutskottet förebragtes och av riksdagen bi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4 8.

9

träddes, synas fortfarande vara giltiga och på föreliggande analoga fall

hava tillämplighet. Utskottet kan icke tillstyrka ett förslag, vilket skalle

genom en lex in casu i en speciell författningsfråga införa folkomröstning

uppenbart vid sidan av vår författnings bestämmelser.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att föreliggande motion måtte av riksdagen lämnas

utan avseende.

Stockholm den 2 juni 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

l:o) av herrar Larsson i Västerås, Oscar Olsson, Engberg och Gylfe,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att den republikanska

statsformen bäst ansluter sig till en genomförd folklig självstyrelse. I sin

absoluta gestalt såsom gudsnådes-konungadöme har monarkien fatt döds

stöten genom de revolutioner världskriget utlöst. Verkligt konstitutionella

monarkier, såsom i England och Belgien, representera en anpassning efter

den folkliga självstyrelsens anda och krav. Men även såsom konstitutionell

är monarkien icke det trogna uttryck för en verkligt demokratisk ordning,

som den nya tiden otvivelaktigt eftersträvar. Behovet att jämväl i

statschefskapets utövare se ett förkroppsligande av folkflertalets i fritt val

uttalade vilja stegras i samma mån demokratien fördjupas och befästes.

En ändring av författningen från monarki till republik är emellertid

på grund av vårt statsskicks hela byggnad en åtgärd, som bör vila på

och vidtagas i full samklang med en bestämd och stadgad flertalsmening.

Det gäller alltså att tillse, att en eventuell uppgörelse med det monarkiska

systemet kan ske med tillbörligt iakttagande av demokratiens egna

grundsatser och former. I likhet med motionärerna finner därför utskottet,

att en folkomröstning erbjuder den bästa utvägen att sätta nationen i tillfälle

att ge uttryck åt sin verkliga mening i frågan. Den stora folkröBihang

till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 38 käft. (Nr 47—48). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4tt.

relse, som framdrev vår rösträttsfrågas lösning, uppvisade så påtagliga inslag

av republikanska strävanden, att anledning synes föreligga att utröna

deras verkliga omfattning och stadga.

Yår grundlag känner intet hinder för statsmakterna att genom tillskapandet

av en lex in casu möjliggöra en folkomröstning i en särskild

fråga. Folkomröstningsinstitutet är visserligen såsom institut för vår författning

ännu främmande. Men den form för folkmeningens utrönande i

en viss fråga, som här begäres, har icke karaktären av vare sig ett beslut

eller ett stående institut utau endast av en tillfällig anordning till möjliggörande

av en nationell opinionsyttring.

Med avsende på åldersgränsen för de omröstande finner emellertid

utskottet ingen anledning att avvika från den vid innevarande riksdag

antagna bestämmelsen om åldersgränsen för valrätt till andra kammaren.

Under hänvisning till vad som sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande

att låta utarbeta och för riksdagen framlägga en

provisorisk lag angående omröstning bland alla till

riksdagens andra kammare valberättigade medborgare

i och för utrönande av stadgan och omfattningen inom

nationen av kravet på republikansk statsförfattning.

2:o) av herrar von Zweigbergk, Leander och Persson i Tofta, som

anfört:

Aven om en sådan folkomröstning, som den föreslagna, icke är fullt

förenlig med våra konstitutionella former, så böra icke dessa former få

lägga absolut oöverstigliga hinder i vägen för stiftande av eu provisorisk

lag i angivet syfte, för den händelse riksdagen, i eu viss för land och

folk kritisk situation som icke lämnar rådrum för grundlagsändring, funne

sådant nödigt.

Då emellertid, enligt vår mening, själva sakfrågan icke är av den

aktuella art, som motionärerna velat tillägga densamma, så biträda vi utskottets

hemställan att föreliggande motion måtte lämnas utan avseende. .

3:o) av herr Vennerström, som yrkat bifall till motionen ifråga.

4:o) av herr Hellberg.

Stockholm 1919. Kungl. Hofboktr. Iduns Tr.-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.