Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.
1919-06-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1919:48, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
7
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. 3 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående en folkomröstning
till utrönande av, huruvida folket önskar den monarkiska
statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.
Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Hellberg*, Bellinder, K. J. Ekman*,
von Mentzer*, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton, Gullberg*,
Oscar Olsson*, N. A Nilsson*, Rät*, Jansson i Edsbäcken*, Engberg*,
Leander*, Norman, Persson i lotta, Vennerström*, Gylfe* och Forssell*.
Ej närvarande vid utlåtandsts justering.
I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 179, av herr Vennerström m. fl. hava motionärerna hemställt,
ratt riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och
föreläggande för riksdagen av en provisorisk lag angående omröstning av
alla män och kvinnor över 21 år i och för utrönande, om folket önskar
den monarkiska statsförfattningens bibehållande eller införande av republik.»
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
hänvisar utskottet till motionen.
Vid 1912 års riksdag väcktes av herr Lindhagen m. fl. en motion
med hemställan, »att Biksdagen ville beträffande regeringsmakten principiellt
uttala sig för avskaffande av den ärftliga regeringsmakten samt
införande av "en statsstyrelse, byggd på folkets val (republik), samt hos
konungen begära ett förslag till de ändringar i grundlagarna, som för en
sådan tankes förverkligande skulle erfordras». Vid B-riksdagen 1914
frambars av herr Lindhagen m. fl. en motion med delvis samma yrkande.
Utskottets
yttrande.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 48.
Denna gång föreslogs dock alternativt, att riksdagen själv skulle omedelbart
utarbeta och antaga de erforderliga grundlagsändringarna. Såväl 1912
som 1914 avstyrktes motionerna av konstitutionsutskottet, vilket hemställde,
att de måtte av Riksdagen lämnas utan avseende. Kamrarna
biföllo denna hemställan.
Den föreliggande motionen skiljer sig i väsentliga delar från de i
republikfrågan förut väckta. Den yrkar icke ett direkt riksdagsbeslut
om införande av republikanskt statsskick, vare sig i form av ett allmänt
principuttalande med åtföljande skrivelse till Kungl. Maj:t eller av omedelbara
grundlagsändringar, utan föreslår närmast endast en riksdagsskrivelse
angående en statspåbjuden allmän omröstning i principfrågan. Såsom
motionärerna själva framhålla i sin motivering, känner icke Sveriges författning
folkomröstningsinstitutet. Upprepade förslag hava väckts om
införande av det s. k. referendum i olika former, och vid innevarande
riksdag föreligger till kamrarnas prövning eu av konstitutionsutskottet
biträdd hemställan om utredning i frågan, men ännu stå våra
grundlagar fullkomligt främmande för detsamma. Under dylika förhållanden
kan uskottet icke finna en sådan folkomröstning som den föreslagna
vara med våra konstitutionella former förenlig.
Utskottet vill jämväl erinra, att ett med det förevarande analogt fall 1897
har underkastats riksdagens prövning. I eu motion, nr 130, inom andra
kammaren hade hr D. Bergström föreslagit, »att riksdagen måtte dels i skrivelse
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes ofördröjligen låta företaga en undersökning
om de olika meningarna bland landets myndiga manliga befolkning
i fråga om de viktigare hittills framställda förslagen till ändrade bestämmelser
rörande valrätt till riksdagens andra kammare, och dels för detta ändamål
ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å 5,000 kr.»
Omröstningen skulle enligt motiveringen bliva en »officiell undersökning
av svenska folkets ställning och den allmänna meningen i landet.» Motionen
behandlades av statsutskottet, som i utlåtande nr 56 hemställde,
»att motionen må av riksdagen lämnas utan avseende, då rikets grundlagar
föreskriva det sätt, varpå folket skall genom sina valda representanter
få siua önskningar och åsikter i avseende å förändring av samhällsskicket
framburna, och då det sålunda icke kan anses med grundlagarnas
anda förenligt, att riksdagen skulle vid sidan av desamma tillskapa
en sådan anordning, som motionären åsyftat, och härför anvisa medel.»
Utskottets hemställan bifölls i båda kamrarna.
De skäl, som 1897 av statsutskottet förebragtes och av riksdagen bi
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4 8.
9
träddes, synas fortfarande vara giltiga och på föreliggande analoga fall
hava tillämplighet. Utskottet kan icke tillstyrka ett förslag, vilket skalle
genom en lex in casu i en speciell författningsfråga införa folkomröstning
uppenbart vid sidan av vår författnings bestämmelser.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att föreliggande motion måtte av riksdagen lämnas
utan avseende.
Stockholm den 2 juni 1919.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer:
l:o) av herrar Larsson i Västerås, Oscar Olsson, Engberg och Gylfe,
vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att den republikanska
statsformen bäst ansluter sig till en genomförd folklig självstyrelse. I sin
absoluta gestalt såsom gudsnådes-konungadöme har monarkien fatt döds
stöten genom de revolutioner världskriget utlöst. Verkligt konstitutionella
monarkier, såsom i England och Belgien, representera en anpassning efter
den folkliga självstyrelsens anda och krav. Men även såsom konstitutionell
är monarkien icke det trogna uttryck för en verkligt demokratisk ordning,
som den nya tiden otvivelaktigt eftersträvar. Behovet att jämväl i
statschefskapets utövare se ett förkroppsligande av folkflertalets i fritt val
uttalade vilja stegras i samma mån demokratien fördjupas och befästes.
En ändring av författningen från monarki till republik är emellertid
på grund av vårt statsskicks hela byggnad en åtgärd, som bör vila på
och vidtagas i full samklang med en bestämd och stadgad flertalsmening.
Det gäller alltså att tillse, att en eventuell uppgörelse med det monarkiska
systemet kan ske med tillbörligt iakttagande av demokratiens egna
grundsatser och former. I likhet med motionärerna finner därför utskottet,
att en folkomröstning erbjuder den bästa utvägen att sätta nationen i tillfälle
att ge uttryck åt sin verkliga mening i frågan. Den stora folkröBihang
till riksdagens protokoll 1919. 5 sand. 38 käft. (Nr 47—48). 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4tt.
relse, som framdrev vår rösträttsfrågas lösning, uppvisade så påtagliga inslag
av republikanska strävanden, att anledning synes föreligga att utröna
deras verkliga omfattning och stadga.
Yår grundlag känner intet hinder för statsmakterna att genom tillskapandet
av en lex in casu möjliggöra en folkomröstning i en särskild
fråga. Folkomröstningsinstitutet är visserligen såsom institut för vår författning
ännu främmande. Men den form för folkmeningens utrönande i
en viss fråga, som här begäres, har icke karaktären av vare sig ett beslut
eller ett stående institut utau endast av en tillfällig anordning till möjliggörande
av en nationell opinionsyttring.
Med avsende på åldersgränsen för de omröstande finner emellertid
utskottet ingen anledning att avvika från den vid innevarande riksdag
antagna bestämmelsen om åldersgränsen för valrätt till andra kammaren.
Under hänvisning till vad som sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande
att låta utarbeta och för riksdagen framlägga en
provisorisk lag angående omröstning bland alla till
riksdagens andra kammare valberättigade medborgare
i och för utrönande av stadgan och omfattningen inom
nationen av kravet på republikansk statsförfattning.
2:o) av herrar von Zweigbergk, Leander och Persson i Tofta, som
anfört:
Aven om en sådan folkomröstning, som den föreslagna, icke är fullt
förenlig med våra konstitutionella former, så böra icke dessa former få
lägga absolut oöverstigliga hinder i vägen för stiftande av eu provisorisk
lag i angivet syfte, för den händelse riksdagen, i eu viss för land och
folk kritisk situation som icke lämnar rådrum för grundlagsändring, funne
sådant nödigt.
Då emellertid, enligt vår mening, själva sakfrågan icke är av den
aktuella art, som motionärerna velat tillägga densamma, så biträda vi utskottets
hemställan att föreliggande motion måtte lämnas utan avseende. .
3:o) av herr Vennerström, som yrkat bifall till motionen ifråga.
4:o) av herr Hellberg.
Stockholm 1919. Kungl. Hofboktr. Iduns Tr.-A.-B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.