Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning av olika meningar mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör hänvisas.

1919-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1919:6, Memorial, i anledning av olika meningar mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör hänvisas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1919 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, i anledning av olika meningar

mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts

proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de

mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör

hänvisas.

Närvarande: Herrar Clason, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman, Olof Olsson*), von

Zweigbergk, greve Alexander Hamilton, greve Henning Wachtmeister,

Ljunggren*), Schyller*), Janson i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken,

Leander, Hansson i Gärda, Norman, Hansson ''i Sölvesborg*), Andersson i

Igelboda*) och Forssell.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Kungl. Maj:t har uti en till riksdagen avlåten proposition, nr 7,

föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till

lag om lindring i mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m.

Sedan konstitutionsutskottet, till vilket berörda proposition av båda kamrarna

hänvisats, i avgivet memorial (nr 2) uttalat, att det i propositionen

framlagda lagförslaget icke folie inom omfånget för utskottets i §

38 riksdagsordningen utstakade verksamhet, har första kammaren hänvisat

propositionen till lagutskott, under det att andra kammaren, med

förklaring att ärendet vore av beskaffenhet att tillhöra konstitutionsutskottets

handläggning, lagt utskottets memorial till handlingarna. Då

sålunda olika meningar mellan kamrarna uppstått, till vilket utskott propositionen

bör hänvisas, tillkommer det jämlikt § 38 riksdagsordningen

konstitutionsutskottet att därom besluta.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 saml. 6 käft. (Nr 6—8.)

651 it

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.

Enligt de föreslagna bestämmelserna skall sinnessjuk, vilken utan

att vara i behov av fattigvård enligt 1 § i lagen om fattigvården dock

är att anse som mindre bemedlad och som mot billigaste avgift åtnjuter

vård å staten eller landsting tillhörigt sinnessjukhus, under vissa villkor

erhålla lindring i kostnaden för sinnessjukvården. Sådan lindring skall

beredas av det fattigvårdssamhälle, där den sinnessjuke senast mantalsskrivits,

samt, såvida icke fattigvårdssamhället, enligt särskilda jämväl

i lagförslaget förefintliga bestämmelser, av den sinnessjuke kunnat återfå

vad det bekostat, ersättas fattigvårdssamhället av det landsting, inom

vars område fattigvårdssamhället är beläget.

Att kamrarna stannat i olika beslut, till vilket utskott ifrågavarande

proposition skall hänvisas, har uppenbarligen sin grund i skiljaktiga

uppfattningar om räckvidden av stadgandet i § 38 riksdagsordningen,

att konstitutionsutskottet skall »meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets

ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så

ock av kommunallagarnas). Under begreppet »kommunallagarna» anser

första kammaren uppenbarligen falla i huvudsak endast 1862 års kommunallagar

samt de senare författningar, som innefatta ändringar i eller

tillägg till dessa. Enligt den åsikt, som i andra kammarens beslut kommit

till uttryck, gives tydligen åt begreppet »kommunallagarna» en vidare

tolkning. Enligt denna uppfattning torde under »kommunallagarna»

vara att hänföra hela den lagstittning, som vid sidan av nyssnämnda

lagar avser att i ett eller annat hänseende ställa nya uppgifter för kommunernas

verksamhet eller att vidtaga ändringar beträffande de uppgifter,

kommunerna erhållit att förvalta, och i varje fall alla lagbestämmelser,

som beröra kommunernas ekonomiska angelägenheter.

Bestämmelsen att spörsmål rörande »kommunallagarna» falla under

konstitutionsutskottets verksamhetsområde har infogats i § 38 riksdagsordningen

på initiativ av de kommitterade, som den 20 september 1907

tillsattes lör att avgiva förslag till åtgärder för beredande av lättnad

i riksdagens arbete. Kommitterade funno i sitt betänkande, att lagutskottet

vore för hårt betungat och att dess verksamhet därför borde

delvis överföras ''till andra utskott. Därvid upptogo de även frågan om

överföring till konstitutionsutskottet av spörsmål rörande kommunallag,

som enligt § 42 riksdagsordningen i dess dåvarande lydelse skulle behandlas

av lagutskottet. Efter att hava uttalat, att frågan om överförande

av ärenden till annat utskott borde bedömas med hänsyn till det utskotts

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutionsutskottets memorial Nr G.

allmänna karaktär, till vilket överflyttningen skulle ske, anföra kommitterade:

»Bland alla de olika ärenden, som enligt gällande bestämmelser

behandlas av lagutskottet, torde det knappast finnas mer an en

enda större grupp, som lämpligen kan till konstitutionsutskottet överflyttas,

nämligen frågor angående kommunallagstiftningen. Vad denna

beträffar, kan den sägas intaga en mellanställning mellan den allmänna

lagstiftningen och grundlagstiftningen. Till lagutskottets Övriga uppgifter

står den icke i sådant samband, att den med nödvändighet behöver

av detta utskott behandlas. Däremot kunna åtskilliga skäl andragas,

som tala för att dessa frågor hänläggas under konstitutionsutskottet.

Som bekant utgör den kommunala lagstiftningen underlaget

för vårt nuvarande representationsskick, och detta skulle även fortfarande

komma att bliva fallet särskilt vad första kammarens bildande beträffar,

därest det vilande rösträttsförslaget varder slutligen antaget. Det samband,

som sålunda förefinnes mellan grundlagens bestämmelser och den

kommunala lagstiftningen, talar givetvis för, att denna lagstiftning

handlägges inom samma utskott, som har att behandla grundlagsfrågor.

Härtill kommer, att den kommunala lagstiftningen i åtskilliga hänseenden

företer vissa formella likheter med grundlagstiftningen varför dess

behandling av konstitutionsutskottet jämväl ur denna synpunkt kan synas

På grundval av vad kommitterade hemställt avläts år 1908 till

riksdagen en kungl. proposition i syfte bl. a. att överföra kommunallagstiftningen

från lag- till konstitutionsutskottet. Inom riksdagen

väckte emellertid den kungl. propositionen vissa gensagor. I en mom

andra kammaren avlåten motion (nr 247) kritiserades de sakkunniges

och Kungl. Maj:ts förslag. Ett överförande av frågor rörande kommunallagarna

till konstitutionsutskottet ansåg motionären, att riksdagen icke

borde o-odkänna. »I stället för att överföra kommunallagarna till konstitutionsutskottet

— yttrar motionären — synas dessa lagar hora bilda

grundstommen för ett nytt ständigt utskott, till vilket borde overlamnas

alla lagar och förordningar som gälla det kommunala, sålunda ej blott

de eo-entliga kommunallagarna utan sådana därmed i närmaste samband

stående förordningar som om fattigvård, hälsovård, skolväsende m. in.»

Det sammanförande under ett utskott av alla ärenden rörande kommunerna,

vilket motionären alltså föreslagit, vann emellertid icke riksdagens

bifall- i enlio-het med konstitutionsutskottets hemställan blev motionen

avslagen och vad den kungl. propositionen i ifrågavarande hänseende

föreslagit blev i stället av riksdagen godkänt. Efter förnyad grundlags
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.

enlig behandling blevo de beslut, vilka i förevarande hänseende 1908

fattats, 1909 utfärdade som gällande lag.

Det framgår av vad utskottet anfört, att vid överförandet av frågor

rörande kommunallagarna från lagutskottet till konstitutionsutskottet

man avsett, att endast den kommunala lagstiftning, som har till huvudsakligt

syfte att gestalta kommunernas organisation — 1862 års kommunallagar

skulle falla under konstitutionsutskottets verksamhetsområde.

G-enom att taga avstånd, från grundtankarna i ovanberörda motion

har riksdagen . tydligt givit tillkänna, att den kommunerna nära berörande

lagstiftningen om sjukvård, fattigvård o. s. v. enligt dess åsikt

icke folie under begreppet »kommunallagarna», sådant detta förefanns i

det kungliga förslaget. Ett fullt tydligt uttryck för omfattningen av

den lagkomplex, de alltså önskade överföra till konstitutionsutskottets

verksamhetsområde, ha lagstiftarna även givit genom att stadga, att

»kommunallagarna» — alltså icke »kommunallagar», »kommunallagstiftningen»

e. d. skulle falla inom konstitutionsutskottets verksamhet.

Ordet »kommunallagarna» hänsyftar tydligen på vissa förut befintlig

kommunallagar; det allmänna språkbruket hänför ej under »kommunallagarna»

lagar, som i kommunalt hänseende hava till enda uppgift att

reglera hälsovård, fattigvård, o. s. v. I överensstämmelse härmed ha

efter 1909 dylika lagar remitterats till annat utskott än konstitutionsutskottet.

Exempelvis hava till lagutskottet remitterats vid 1913 års

riksdag Kungl. Maj:ts proposition nr 177 med förslag till lag angående

köttbesiktning och slakthus, vid 1914 års senare riksdag Kungl. Mai:ts

proposition nr 74 med förslag till lag angående vissa åtgärder mot

utbredning av lungsot, vid 1915 års riksdag Kungl. Maj:ts proposition

nr 9 med förslag till förordning om ändrad lydelse av 32 § i förordningen

den 9 juni 1871 angående fattigvården och nr 24 med förslag

till kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 10 och 21 i lasarettsstadgan

den 18 oktober 1901, vid 1916 års riksdag Kungl. Mai:ts

proposition nr 22 med förslag till lag om skyddskoppympning samt vid

1917 ars riksdag motion om ändring i 3 § av lagen den 13 juni 1908

angående kommuns skyldighet i fråga om anställande av barnmorska,

lill lagutskottet skulle även vid 1918 års riksdag jämlikt beslut av

bägge kamrarna Kungl. Maj:ts proposition nr 135 med förslag till lag

om fattigvården m. m. hava remitterats, därest icke förslag om propositionens

hänvisande till särskilt utskott vunnit riksdagens bifall. Att

under konstitutionsutskottets verksamhet icke skulle falla lagförslaorörande

lagar av den art, som nu anförts, var jämväl förutsättningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 6. 5

för den uppdelning av lagutskottet i två lagutskott, som 1916 föreslogs

av nye sakkunnige för riksdagsarbetets ordnande och som från

och med innevarande år trätt i kraft.

År innebörden av begreppet kommunallagarna i § 38 riksdagsordningen

sålunda fullt otvetydig, återstår frågan, om någon annan bestämmelse

i grundlagarna skulle kunna göra denna tolkning tvivelaktig

i vad nu ifrågavarande remissfråga angår. Det enda grundlagstadgande,

som därvid kan komma i fråga, är § 57 regeringsformen, som i sitt

senare moment föreskriver: »Huruledes särskilda menigheter må för

egna behov sig beskatta, bestämmes genom kommunallagarna, vilka av

Konungen och riksdagen gemensamt stiftas.» Då detta moment vid införandet

av det nya representationsskicket inskrevs i grundlagarna, motiverades

detta i den kungliga propositionen med förslag till ny riksdagsordning

och därmed i samband stående ändringar i regeringsformen på följande

sätt: »Då den nya representationsreformen är avsedd att i vissa delar

stödja sig på kommunalförfattningarna, kunna icke dessa lämpligen

längre hänföras endast till den ekonomiska lagstiftningens område, och

ett tillägg är därför gjort vid regeringsformen § 57, enligt vilken kommunalförfattningarna

skola stiftas av Konung och riksdag gemensamt.»

Såväl härigenom som av momentets tillkomsthistoria i övrigt framgår

utan gensägelse, att »kommunallagarna» i propositionen åsyftade de 1862

utfärdade kommunallagarna, d. y. s. samma komplex av lagar, vilka avses

i § 38 riksdagsordningen. Åven om det måste medgivas, att också

andra lagar, som innehålla bestämmelser rörande grunderna och sättet

för kommunal beskattning, skulle kunna hänföras under denna paragraf,

om sådana komma att beslutas, kan denna omständighet icke lämna

stöd för nu föreliggande propositions hänförande till konstitutionsutskottet,

enär den icke innehåller bestämmelser av sådan art.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 tillhör alltså icke konstitutionsutskottets

verksamhet. Vid dylikt förhållande kan icke annat ifragasättas

än att propositionen bör remitteras till lagutskott, vilka, jämlikt paragraf

42 riksdagsordningen, skola meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling,

från kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock

av andra lagar och författningar, som stiftas av Konung och riksdag

samfällt.

På de skäl, som i det föregående utvecklats, finner alltså utskottet,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.

att Kung!. Maj:ts förevarande proposition är av

beskaffenhet att böra hänvisas till lagutskott,

vilket utskottet får för riksdagen tillkännagiva.

Stockholm den 6 februari 1918.

SAM. CLASON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.