Memorial, i anledning av olika meningar mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör hänvisas.
1919-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1919:6, Memorial, i anledning av olika meningar mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör hänvisas.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1919 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, i anledning av olika meningar
mellan kamrarna, till vilket utskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 7 med förslag till lag om lindring i de
mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m. bör
hänvisas.
Närvarande: Herrar Clason, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman, Olof Olsson*), von
Zweigbergk, greve Alexander Hamilton, greve Henning Wachtmeister,
Ljunggren*), Schyller*), Janson i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken,
Leander, Hansson i Gärda, Norman, Hansson ''i Sölvesborg*), Andersson i
Igelboda*) och Forssell.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Kungl. Maj:t har uti en till riksdagen avlåten proposition, nr 7,
föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till
lag om lindring i mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård m. m.
Sedan konstitutionsutskottet, till vilket berörda proposition av båda kamrarna
hänvisats, i avgivet memorial (nr 2) uttalat, att det i propositionen
framlagda lagförslaget icke folie inom omfånget för utskottets i §
38 riksdagsordningen utstakade verksamhet, har första kammaren hänvisat
propositionen till lagutskott, under det att andra kammaren, med
förklaring att ärendet vore av beskaffenhet att tillhöra konstitutionsutskottets
handläggning, lagt utskottets memorial till handlingarna. Då
sålunda olika meningar mellan kamrarna uppstått, till vilket utskott propositionen
bör hänvisas, tillkommer det jämlikt § 38 riksdagsordningen
konstitutionsutskottet att därom besluta.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 5 saml. 6 käft. (Nr 6—8.)
651 it
2
Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.
Enligt de föreslagna bestämmelserna skall sinnessjuk, vilken utan
att vara i behov av fattigvård enligt 1 § i lagen om fattigvården dock
är att anse som mindre bemedlad och som mot billigaste avgift åtnjuter
vård å staten eller landsting tillhörigt sinnessjukhus, under vissa villkor
erhålla lindring i kostnaden för sinnessjukvården. Sådan lindring skall
beredas av det fattigvårdssamhälle, där den sinnessjuke senast mantalsskrivits,
samt, såvida icke fattigvårdssamhället, enligt särskilda jämväl
i lagförslaget förefintliga bestämmelser, av den sinnessjuke kunnat återfå
vad det bekostat, ersättas fattigvårdssamhället av det landsting, inom
vars område fattigvårdssamhället är beläget.
Att kamrarna stannat i olika beslut, till vilket utskott ifrågavarande
proposition skall hänvisas, har uppenbarligen sin grund i skiljaktiga
uppfattningar om räckvidden av stadgandet i § 38 riksdagsordningen,
att konstitutionsutskottet skall »meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så
ock av kommunallagarnas). Under begreppet »kommunallagarna» anser
första kammaren uppenbarligen falla i huvudsak endast 1862 års kommunallagar
samt de senare författningar, som innefatta ändringar i eller
tillägg till dessa. Enligt den åsikt, som i andra kammarens beslut kommit
till uttryck, gives tydligen åt begreppet »kommunallagarna» en vidare
tolkning. Enligt denna uppfattning torde under »kommunallagarna»
vara att hänföra hela den lagstittning, som vid sidan av nyssnämnda
lagar avser att i ett eller annat hänseende ställa nya uppgifter för kommunernas
verksamhet eller att vidtaga ändringar beträffande de uppgifter,
kommunerna erhållit att förvalta, och i varje fall alla lagbestämmelser,
som beröra kommunernas ekonomiska angelägenheter.
Bestämmelsen att spörsmål rörande »kommunallagarna» falla under
konstitutionsutskottets verksamhetsområde har infogats i § 38 riksdagsordningen
på initiativ av de kommitterade, som den 20 september 1907
tillsattes lör att avgiva förslag till åtgärder för beredande av lättnad
i riksdagens arbete. Kommitterade funno i sitt betänkande, att lagutskottet
vore för hårt betungat och att dess verksamhet därför borde
delvis överföras ''till andra utskott. Därvid upptogo de även frågan om
överföring till konstitutionsutskottet av spörsmål rörande kommunallag,
som enligt § 42 riksdagsordningen i dess dåvarande lydelse skulle behandlas
av lagutskottet. Efter att hava uttalat, att frågan om överförande
av ärenden till annat utskott borde bedömas med hänsyn till det utskotts
3
Konstitutionsutskottets memorial Nr G.
allmänna karaktär, till vilket överflyttningen skulle ske, anföra kommitterade:
»Bland alla de olika ärenden, som enligt gällande bestämmelser
behandlas av lagutskottet, torde det knappast finnas mer an en
enda större grupp, som lämpligen kan till konstitutionsutskottet överflyttas,
nämligen frågor angående kommunallagstiftningen. Vad denna
beträffar, kan den sägas intaga en mellanställning mellan den allmänna
lagstiftningen och grundlagstiftningen. Till lagutskottets Övriga uppgifter
står den icke i sådant samband, att den med nödvändighet behöver
av detta utskott behandlas. Däremot kunna åtskilliga skäl andragas,
som tala för att dessa frågor hänläggas under konstitutionsutskottet.
Som bekant utgör den kommunala lagstiftningen underlaget
för vårt nuvarande representationsskick, och detta skulle även fortfarande
komma att bliva fallet särskilt vad första kammarens bildande beträffar,
därest det vilande rösträttsförslaget varder slutligen antaget. Det samband,
som sålunda förefinnes mellan grundlagens bestämmelser och den
kommunala lagstiftningen, talar givetvis för, att denna lagstiftning
handlägges inom samma utskott, som har att behandla grundlagsfrågor.
Härtill kommer, att den kommunala lagstiftningen i åtskilliga hänseenden
företer vissa formella likheter med grundlagstiftningen varför dess
behandling av konstitutionsutskottet jämväl ur denna synpunkt kan synas
På grundval av vad kommitterade hemställt avläts år 1908 till
riksdagen en kungl. proposition i syfte bl. a. att överföra kommunallagstiftningen
från lag- till konstitutionsutskottet. Inom riksdagen
väckte emellertid den kungl. propositionen vissa gensagor. I en mom
andra kammaren avlåten motion (nr 247) kritiserades de sakkunniges
och Kungl. Maj:ts förslag. Ett överförande av frågor rörande kommunallagarna
till konstitutionsutskottet ansåg motionären, att riksdagen icke
borde o-odkänna. »I stället för att överföra kommunallagarna till konstitutionsutskottet
— yttrar motionären — synas dessa lagar hora bilda
grundstommen för ett nytt ständigt utskott, till vilket borde overlamnas
alla lagar och förordningar som gälla det kommunala, sålunda ej blott
de eo-entliga kommunallagarna utan sådana därmed i närmaste samband
stående förordningar som om fattigvård, hälsovård, skolväsende m. in.»
Det sammanförande under ett utskott av alla ärenden rörande kommunerna,
vilket motionären alltså föreslagit, vann emellertid icke riksdagens
bifall- i enlio-het med konstitutionsutskottets hemställan blev motionen
avslagen och vad den kungl. propositionen i ifrågavarande hänseende
föreslagit blev i stället av riksdagen godkänt. Efter förnyad grundlags
-
4 Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.
enlig behandling blevo de beslut, vilka i förevarande hänseende 1908
fattats, 1909 utfärdade som gällande lag.
Det framgår av vad utskottet anfört, att vid överförandet av frågor
rörande kommunallagarna från lagutskottet till konstitutionsutskottet
man avsett, att endast den kommunala lagstiftning, som har till huvudsakligt
syfte att gestalta kommunernas organisation — 1862 års kommunallagar
skulle falla under konstitutionsutskottets verksamhetsområde.
G-enom att taga avstånd, från grundtankarna i ovanberörda motion
har riksdagen . tydligt givit tillkänna, att den kommunerna nära berörande
lagstiftningen om sjukvård, fattigvård o. s. v. enligt dess åsikt
icke folie under begreppet »kommunallagarna», sådant detta förefanns i
det kungliga förslaget. Ett fullt tydligt uttryck för omfattningen av
den lagkomplex, de alltså önskade överföra till konstitutionsutskottets
verksamhetsområde, ha lagstiftarna även givit genom att stadga, att
»kommunallagarna» — alltså icke »kommunallagar», »kommunallagstiftningen»
e. d. skulle falla inom konstitutionsutskottets verksamhet.
Ordet »kommunallagarna» hänsyftar tydligen på vissa förut befintlig
kommunallagar; det allmänna språkbruket hänför ej under »kommunallagarna»
lagar, som i kommunalt hänseende hava till enda uppgift att
reglera hälsovård, fattigvård, o. s. v. I överensstämmelse härmed ha
efter 1909 dylika lagar remitterats till annat utskott än konstitutionsutskottet.
Exempelvis hava till lagutskottet remitterats vid 1913 års
riksdag Kungl. Maj:ts proposition nr 177 med förslag till lag angående
köttbesiktning och slakthus, vid 1914 års senare riksdag Kungl. Mai:ts
proposition nr 74 med förslag till lag angående vissa åtgärder mot
utbredning av lungsot, vid 1915 års riksdag Kungl. Maj:ts proposition
nr 9 med förslag till förordning om ändrad lydelse av 32 § i förordningen
den 9 juni 1871 angående fattigvården och nr 24 med förslag
till kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 10 och 21 i lasarettsstadgan
den 18 oktober 1901, vid 1916 års riksdag Kungl. Mai:ts
proposition nr 22 med förslag till lag om skyddskoppympning samt vid
1917 ars riksdag motion om ändring i 3 § av lagen den 13 juni 1908
angående kommuns skyldighet i fråga om anställande av barnmorska,
lill lagutskottet skulle även vid 1918 års riksdag jämlikt beslut av
bägge kamrarna Kungl. Maj:ts proposition nr 135 med förslag till lag
om fattigvården m. m. hava remitterats, därest icke förslag om propositionens
hänvisande till särskilt utskott vunnit riksdagens bifall. Att
under konstitutionsutskottets verksamhet icke skulle falla lagförslaorörande
lagar av den art, som nu anförts, var jämväl förutsättningen
Konstitutionsutskottets memorial Nr 6. 5
för den uppdelning av lagutskottet i två lagutskott, som 1916 föreslogs
av nye sakkunnige för riksdagsarbetets ordnande och som från
och med innevarande år trätt i kraft.
År innebörden av begreppet kommunallagarna i § 38 riksdagsordningen
sålunda fullt otvetydig, återstår frågan, om någon annan bestämmelse
i grundlagarna skulle kunna göra denna tolkning tvivelaktig
i vad nu ifrågavarande remissfråga angår. Det enda grundlagstadgande,
som därvid kan komma i fråga, är § 57 regeringsformen, som i sitt
senare moment föreskriver: »Huruledes särskilda menigheter må för
egna behov sig beskatta, bestämmes genom kommunallagarna, vilka av
Konungen och riksdagen gemensamt stiftas.» Då detta moment vid införandet
av det nya representationsskicket inskrevs i grundlagarna, motiverades
detta i den kungliga propositionen med förslag till ny riksdagsordning
och därmed i samband stående ändringar i regeringsformen på följande
sätt: »Då den nya representationsreformen är avsedd att i vissa delar
stödja sig på kommunalförfattningarna, kunna icke dessa lämpligen
längre hänföras endast till den ekonomiska lagstiftningens område, och
ett tillägg är därför gjort vid regeringsformen § 57, enligt vilken kommunalförfattningarna
skola stiftas av Konung och riksdag gemensamt.»
Såväl härigenom som av momentets tillkomsthistoria i övrigt framgår
utan gensägelse, att »kommunallagarna» i propositionen åsyftade de 1862
utfärdade kommunallagarna, d. y. s. samma komplex av lagar, vilka avses
i § 38 riksdagsordningen. Åven om det måste medgivas, att också
andra lagar, som innehålla bestämmelser rörande grunderna och sättet
för kommunal beskattning, skulle kunna hänföras under denna paragraf,
om sådana komma att beslutas, kan denna omständighet icke lämna
stöd för nu föreliggande propositions hänförande till konstitutionsutskottet,
enär den icke innehåller bestämmelser av sådan art.
Kungl. Maj:ts proposition nr 7 tillhör alltså icke konstitutionsutskottets
verksamhet. Vid dylikt förhållande kan icke annat ifragasättas
än att propositionen bör remitteras till lagutskott, vilka, jämlikt paragraf
42 riksdagsordningen, skola meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling,
från kamrarna dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock
av andra lagar och författningar, som stiftas av Konung och riksdag
samfällt.
På de skäl, som i det föregående utvecklats, finner alltså utskottet,
6 Konstitutionsutskottets memorial Nr 6.
att Kung!. Maj:ts förevarande proposition är av
beskaffenhet att böra hänvisas till lagutskott,
vilket utskottet får för riksdagen tillkännagiva.
Stockholm den 6 februari 1918.
SAM. CLASON.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.