Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende a postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1919-03-07 · 48 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:12a, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende a postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

1

Nr 12 A.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1919 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

för år 1920 i avseende a post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

A. Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen inköp av

angående statsverkets tillstånd och behov under år 1920 har Kungl. Maj: t, inventarier,

under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för U-J )

kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för

nämnda dag, punkt 1, föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier

för postverkets behov för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 6—9.

För inköp av inventarier för postverkets behov bar riksdagen anvisat

350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—1918. Beträffande

de sålunda beviljade anslagen bar riksdagen medgivit Kungl. Maj:t rätt

att redan under det år, respektive anslag beviljats, taga i anspråk

175.000 kronor. Av 1918 års lagtima riksdag hava för ifrågavarande

ändamål anvisats dels 175,000 kronor å tilläggsstaten för år 1918 dels

ock samma belopp å 1919 års riksstat. Utöver av Kungl. Maj:t å 1920

års stat äskade 300,000 kronor har Kungl. Maj:t av innevarande riksdag

för enahanda ändamål äskat ett anslag av 250,000 kronor å tilläggsstaten

för år 1919.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Nr 12 A.) • 81719 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Då behovet av de utav Kung]. Maj:t nu äskade anslagsbeloppen

till inventarier för postverket synts utskottet vara ådagalagt, får utskottet,

som i särskilt utlåtande, nr 12 B, denna dag tillstyrker anvisande

av medel för ändamålet å 1919 års tilläggsstat, hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för post■

verkets behov för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

ay central- 0) ^ung''b Maj: t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att för

posthuset i ombyggnad av centralposthuset i Stockholm för år 1920 anvisa ett reserStockholm.

vationsanslag av 100,000 kronor.

[2.] Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 11—15.

Av de av riksdagen åren 1914—1917 för till- och ombyggnad av

centralposthuset i Stockholm beviljade anslag om tillhopa 1,010,000

kronor beräknades ursprungligen 833,000 kronor belöpa på tillbyggnaden,

som redan färdigställts, och återstående 177,000 kronor på ombyggnaden,

vilken däremot ännu ej påbörjats. Av det sammanlagda

anslaget hava för tillbyggnaden använts 785,269 kronor 26 öre. Återstående

224,730 kronor 74 öre äro emellertid numera icke tillräckliga

för utförande av ombyggnaden, vilken enligt förnyade kostnadsberäkningar

ansetts komma att draga en kostnad av i runt tal 523,000 kronor eller

omkring 300,000 kronor utöver det disponibla anslagsbeloppet. Generalpoststyrelsen

har nu hemställt om anvisande för ändamålet av 300,000

kronor å tilläggsstat för år 1919. Något anslag å tilläggsstaten har

emellertid ej äskats av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som blivit övertygat om, att igångsättandet av ombyggnaden

icke bör uppskjutas utöver vad som föranledes av den utav

Kungl. Maj:t vidtagna ändringen i generalpoststyrelsens anslagsäskande,

hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad, av centralposthuset

i Stockholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

h°8t,nad ^:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för fort
i

Göteborg. sättande av uppförandet å det för postverkets räkning inköpta område

[3.] om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte

rote av ett centralposthus för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 3

Utredningen i ärendet återfinnes i stadsrådsprotokollet, sid. IG —18.

För inköp av tomt för och uppförande av centralposthus i Göteborg

har riksdagen under åren 1914—1918 anvisat sammanlagt 3,010,000

kronor, varav 2,298,695 kronor 69 öro för själva byggnadsföretaget.

I de år 1914 upprättade ursprungliga kostnadsberäkningarna för byggnaden

beräknades densamma komma att kräva en kostnad av 2,670,000

kronor, vilket belopp genom vissa förenklings- och ändringsarbeten

sedermera ansågs kunna nedbringas till 2,400,000 kronor eller 26 å 27

kronor för kubikmeter. Då anslag till byggnadsarbetets påbörjande

äskades av 1916 års riksdag, beräknades kostnaden för byggnaden till

följd av stegrade arbets- och materialpriser komma att uppgå till 2,900,000

kronor eller till omkring 32 kronor per kubikmeter. Av statsrådsprotokollet

framgår emellertid, att enligt beräkning av byggnadsstyrelsen i september

1918 kostnaden dåmera uppskattats till ej mindre än 8,000,000 kronor

eller omkring 85 kronor per kubikmeter. Enligt upplysningar, som utskottet

erhållit från byggnadsstyrelsen, anses ej ens detta belopp numera

vara tillfyllest, utan sluta de senast verkställda beräkningarna på

en summa av omkring 9,450,000 kronor, utgörande omkring 100 kronor

per kubikmeter. För byggnadsarbetets fortsättande har byggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande dels av 350,000 kronor å tilläggsstat för år 1919,

dels ock av 3,400,000 kronor å riksstaten för år 1920. Något anslag å

tilläggsstat har ej äskats av Kungl. Maj:t, som ock nedsatt det av

byggnadsstyrelsen begärda anslaget för år 1920 med 1,900,000 kronor.

Den kostnadsökning, som sålunda inträtt, har synts utskottet —

även med vederbörlig hänsyn tagen till den allmänna prisstegringen —

vara anmärkningsvärt hög. Utskottet har redan av denna anledning

ansett sig böra taga under övervägande, om icke, trots de olägenheter

för postverket, som därav skulle följa, byggnadsarbetet tillfälligt borde

avbrytas i avvaktan på inträdande gynsammare ekonomiska förhållanden.

Såsom framgår av bifogade från byggnadsstyrelsen införskaffade yttrande

i ärendet (Bil. A.), kan ej heller med det av Kungl. Maj:t för år

1920 äskade anslagsbeloppet, 1,500,000 kronor, byggnadsarbetet bedrivas

på ändamålsenligt sätt, utan måste ett avbrott i arbetet äga rum.

Därest ett sådant avbrott skall ske, bör detta enligt samma utlåtande

lämpligen göras, sedan byggnadens stensockel blivit uppförd samt en

provisorisk intäckning av byggnaden verkställts. Med en sådan begränsning

av byggnadsarbetet skulle erfordras ett ytterligare anslag av

700,000 kronor. Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst, har utskottet

funnit sig böra förorda, att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

nedsättes med 800,000 kronor. Skulle förhållandena till nästkommande

år utveckla sig så, att ett fortsättande under samma år av byggnadsarbetet

befinnes böra äga rum, torde få tagas under omprövning, om

medel för ändamålet kunna anvisas å tilläggsstat för år 1920.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av uppförandet

av centralposthus i Göteborg för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor.

Om- och 4:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 4) föreslagit riksdagen att för

av postlin*- om'' och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad för år 1920 anvisa

byggnaden ett reservationsanslag av 43,500 kronor.

Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet, sid. 19, är ifrågavarande

anslagsbelopp konjunkturtillägg till den för om- och tillbyggnadsarbetena

ursprungligen beräknade kostnaden, 225,000 kronor. Då utskottet ej

funnit anledning till erinran mot det äskade tilläggsanslaget, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden

i Ystad för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 43,500 kronor.

Posthus- 5:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 5) föreslagit riksdagen att för

G^iUtivare! uppförande av en posthusbyggnad i Gällivare för år 1920 anvisa ett

|-g -j reservationsanslag av 195,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1917 års riksdag för uppförande för en beräknad kostnad av 275,000

kronor å den kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare

municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för

telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

100.000 kronor. Därefter har 1918 års riksdag för fortsättande av uppförandet

av ifrågavarande posthus på tilläggsstat för år 1918 anvisat

175.000 kronor.

Av stadsrådsprotokollet (sid. 20) inhämtas, att vid i oktober 1918

upprättade förnyade beräkningar byggnadskostnaden uppskattats till

ej mindre än 595,000 kronor. Och enligt vad utskottet från byggnadsstyrelsen

erfarit, har ej heller entreprenad å byggnadens utförande

kunnat erhållas efter sistnämnda beräkning, utan torde, därest bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 5

nadsarbetet, vilket ännu icke påbörjats, skulle utföras under nu rådande

arbets- och materialpriser, kostnaden bliva ännu högre. Vid sådant förhållande

har utskottet funnit det vara lämpligast, att med uppförandet

av ny posthusbyggnad åtminstone tills vidare lår anstå samt att utredning

verkställes,, om icke postverkets behov av förbättrade tjänstelokaler

samt bostäder för personalen i Gällivare lämpligen kan tillgodoses

genom inköp av därför lämpad, bebyggd fastighet. Därest en sådan

lösning av lokalfrågan skulle kunna vinnas medelst anlitande av det utav

1918 års riksdag anvisade anslaget för påbörjandet av posthusbyggnaden,

är från utskottets sida intet att erinra mot en dylik ändrad användning

av nämnda anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet, som

i utlåtandet nr 12 B avstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande

för ifrågavarande ändamål av 125,000 kronor å tilläggsstat för

år 1919,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

6:o) I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad

motion, nr 152, har herr E. Molin hemställt, att riksdagen måtte dels

medgiva, att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut/ må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 600,000 kronor, dels ock för ändamålet

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

I samband med denna motion har utskottet till behandling förehaft

två inom andra kammaren väckta motioner, den ena, nr 209, av herr

C. R. Jansson i Falun, som hemställt, att riksdagen måtte besluta att

å tilläggsstat för år 1919 uppföra ett anslag av 100,000 kronor att användas

för inköp för postverkets räkning av fastigheten Alfhem i Krylbo,

samt den andra, nr 210, av herr L. J. Hagman i Domnarvet, som hemställt,

att riksdagen ville anvisa dels å tilläggsstat för innevarande år

19,000 kronor för inköp för postverkets räkning av tomten nr 57 i

kvarteret Balder i Borlänge, dels ock för 1920 erforderligt belopp för

uppförande å samma tomt av lämplig posthusbyggnad.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem

gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.

I merberörda statsrådsprotokoll över civilärenden den 9 januari

1919, sid. 22, har departementschefen i avseende å postverket omför
-

lnkö]> av

fastigheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 12 ff.

malt, att generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande av medel

till inköp av fastigheter, med vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kunde anstå i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut, samt att

styrelsen för sådant ändamål äskat ett anslag å 600,000 kronor å tillläggsstat

för år 1919. Generalpoststyrelsens berörda framställning är

av följande lydelse:

»Postverket har i en nära framtid behov av förbättrade och utvidgade

lokaler även på vissa andra platser, där lokalfrågan icke torde

kunna på annat sätt lämpligen lösas än genom nybyggnad för postverkets

räkning. Å somliga platser har det dessutom visat sig förenat

med sådana svårigheter för postpersonalen att skaffa sig bostad, att generalpoststyrelsen

anser det oundvikligt, att staten på något sätt träder emellan.

I stort sett torde det vara obestridligt, att förvärvande av egna

fastigheter för inrymmande av postkontorslokaler och bostäder åt personalen

är den i längden nästan enda betryggande och mest ekonomiska

formen för ordnande av postkontorens lokalfråga samt att skaffa sig

säkerhet för, att icke bostadssvårigheter för personalen skola lägga hinder

för dennas disponerande, som bäst ägnar sig med hänsyn till tjänstens

fordringar. Å flera dylika platser har generalpoststyrelsen sökt

erhålla antagliga anbud å lämpliga byggnadstomter, men ännu icke lyckats.

Generalpoststyrelsen ser sig dock icke försvarad med att låta enbart

av sådan anledning alldeles anstå med förslag till lokal- och bostadsförhållandenas

ordnande å dessa orter, utan finner det nödvändigt, att i

alla händelser medel av riksdagen ställas till disposition för förvärvande

snarast, då lämpligt tillfälle yppar sig, av erforderliga byggnadstomter.

Svårigheten att erhålla fördelaktigt erbjudande ifråga om byggnadstomt

beror mycket ofta därpå, att fastighetsägare icke vill binda

sig för så lång tid i förväg, som är erforderligt, därest det enskilda

anbudets antagande skall bero på riksdagens prövning för varje särskilt

fall. Betydligt förmånligare köpevillkor kunna ock i de flesta fall

betingas, då avgörande och likvidering kunna ske inom en kort tidsperiod.

Den utväg synes därför kunna anlitas, som redan 1918 års riksdag

beträtt, då den medgav, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kunde

uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, måtte efter Eders

Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett visst angivet belopp.

De omständigheter och skäl, som föranledde riksdagens ifråvarande

beslut för telegrafverkets vidkommande och vilka delvis här ovan berörts,

äro i lika hög grad för handen och gällande för postverkets del.

Generalpoststyrelsen ifrågasätter därför anvisande under motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 Ä. ?

former av ett reservationsanslag av 600,000 kronor å 1919 års tilläggsstat

för inköp av fastigheter för postverkets räkning.»

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Behov av i nu ifrågasatt form anvisade anslag har gjort sig gällande

jämväl för andra statens affärsdrivande verk. Sålunda hava under senare

åren årligen beviljats anslag för inköp av mark, som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar.

Vidare hava 1917 och 1918 års riksdagar beviljat medel

till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverk. Slutligen har 1918 års riksdag anvisat

medel för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut.

Ehuru goda skäl synas föreligga för att medel för motsvarande

ändamål ställas jämväl till postverkets förfogande, har jag, med hänsyn

till de rådande förhållandena å lånemarknaden, funnit mig icke

böra föreslå, att beslut i ämnet påkallas av innevarande års riksdag,

utan torde därmed kunna anstå något år.»

•

Beträffande de av herrar Jansson och Hagman väckta motionerna

har utskottet låtit införskaffa yttrande av generalpoststyrelsen, som tillstyrkt

de i motionerna omförmälda fastighetsköpen ävensom föreslagit

att för uppförande av posthusbyggnad i Borlänge måtte för år 1920

anvisas ett anslag av 250,000 kronor.

Av den utredning generalpoststyrelsen förebragt, har utskottet

visserligen funnit, att behov av förbättrade lokalförhållanden för postverket

föreligger beträffande såväl Krylbo som Borlänge. Det synes

dock utskottet icke vara till fullo ådagalagt, att den av generalpoststyrelsen

förordade lösningen är den bästa. Vad särskilt angår Krylbo,

bör det sålunda enligt utskottets uppfattning närmare undersökas, om

icke lämplig tomtmark kan erhållas från statens järnvägar eller statens

domäner. Och vidkommande Borlänge har utskottet funnit det ovisst,

om den i herr Hagmans motion omförmälda fastigheten med hänsyn

till belägenheten äger så stort företräde framför en annan, i generalpoststyrelsens

yttrande omförmäld tomt, att det avsevärt högre priset

för förstnämnda tomt kan anses motiverat.

Ehuruväl utskottet alltså icke kunnat tillstyrka bifall till merberörda

båda motioner, har det synts utskottet böra beredas möjlighet för generalpoststyrelsen

att — efter närmare utredning — förvärva de fastig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 Ä.

8

heter å ifrågavarande orter, vilka kunna befinnas vara för ändamålet

lämpligast. Detta syfte torde bäst vinnas därigenom att, i anslutning

till generalpoststyrelsens ovanberörda framställning till Kungl. Maj:t

samt herr Molins motion i ämnet, ett visst anslag av riksdagen anvisas

för att efter Kungl. Maj:ts prövning användas för inköp av fastigheter

för postverkets räkning. Det statsfinansiella läget medger visserligen

icke, att medel anvisas i den utsträckning generalpoststyrelsen föreslagit,

men har utskottet, med hänsyn tagen till de besparingar, som utskottet

förordat beträffande vissa andra anslag till kapitalökning vid postverket,

ansett sig kunna tillstyrka, att för ändamålet beviljas ett anslag för år

1920 av 200,000 kronor. I likhet med vad som gäller beträffande de

allmänna anslagen till inköp av fastigheter för telegrafverket och statens

vatten falls verk, bör givetvis redogörelse för användningen av det nu tillstyrkta

anslaget framdeles lämnas riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av herrar Molins samt

Janssons i Falun och Hagmans i Domnarvet ovanberörda

motioner må

a) medgiva, att förr inköp av fastigheter för postverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;

b) för ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

B. Telegrafverket.

Utvidgning 7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 6) framlagda för
bl^naden

i slag hemställer utskottet,

Sundsvall.

[6.]

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

utvidgning av telegraf byggnaden i Sundsvall för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Stationsbyggnad

i

Strömsund.

[7-]

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att dels, med

ändring av sitt år 1918 fattade beslut, medgiva, att å de telegrafverket

tillhöriga tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle

må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A .

0

122,000 kronor, dels och för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag å 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 25—27 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 145, har herr E. Molin

hemställt, att för ifrågavarande byggnad måtte anvisas ett reservationsanslag

för år 1920 av 122,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt

1918 års riksdag, dels att för inköp för telegrafverkets räkning av

tomterna. Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade

till en areal av omkring 815 kvadratmeter, för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500 kronor, dels ock att å nämnda tomter finge

uppföras eu telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av högst

98,500 kronor. Något anslag för byggnadens påbörjande blev icke av

riksdagen anvisat. Av den nu lämnade utredningen i ärendet framgår,

att behovet av nya lokaler för telegrafverket i Strömsund är synnerligen

trängande. Utskottet har därför icke funnit skäl motsätta sig, att anslag

för byggnadsföretagets igångsättande nu beviljas. Yad beträffar byggnadskostnaden

synes på grund av den inträdda ytterligare stegringen i

arbets- och materialpriser numera möjlighet icke förefinnas att fasthålla

vid den av 1918 års riksdag beräknade kostnaden.

Utskottet, som ej funnit tillräckliga skäl tala för bifall till det av

herr Molin gjorda förslaget, hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt med avslag av herr Molins

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl Maj:ts förslag, må

a) med ändring av sitt år 1918 fattade beslut,

medgiva, att en telegrafstationsbyggnad i Strömsunds

municipalsamhälle må uppföras för en beräknad kostnad

av 122,000 kronor,

b) för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 8) föreslagit riksdagen att till

täckande av brist, som uppkommit å av riksdagen anvisade anslag till

uppförande av en telefonstationsbyggnad å den telegrafverket tillhöriga

tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote, för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 käft. (Nr 12 A.)

Telefonstationsbyggnad

i

Göteborg.

[8.]

817 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Uppförande

av arbetarbostäder

i

Norrköping’.

[9.]

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 27—29.

I anledning av Kung!. Maj:ts förevarande framställning har herr

E. Molin i en av honom inom andra kammaren väckt motion, nr 146,

föreslagit, att den uppkomna bristen å ifrågavarande byggnad måtte i

sin helhet täckas genom anslag å tilläggsstaten för år 1919, samt hemställt,

att å nämnda tilläggsstat måtte för ändamålet anvisas ett reservationsanslag

av 410,000 kronor.

Enligt de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för Kung].

Maj:ts framställning till 1917 års riksdag angående anvisande av anslag

för inköp av tomt för samt påbörjande av ifrågavarande telefonstationsbyggnad,

skulle kostnaden komma att uppgå till 380,040 kronor, vilket

belopp jämväl av riksdagen anvisats för ändamålet. Sedan entreprenadavtal

angående största delen av byggnadsarbetet avslutats och de viktigaste

byggnadsmaterial!erna blivit inköpta, hava nya kostnadsberäkningar

verkställts, vilka givit vid handen, att för byggnadsföretagets fullbordande

erfordras ytterligare ett anslag av 410,000 kronor, varav 210,000

kronor av Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1919.

Utskottet, som ej funnit tillräckliga skäl tala för att, i enlighet

med den av herr Molin väckta motionen, belasta 1919 års tilläggsstat

med hela det för ifrågavarande byggnad erforderliga tilläggsanslaget,

hemställer,

7 %

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda

motion, må till täckande av brist, som uppkommit

å av riksdagen anvisade anslag till uppförande

av en telefonstationsbyggnad i Göteborg, för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för uppförande

av arbetarbostäder å tomterna nr 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i kvadraten

Klinten i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000 kronor, för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 206,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 29—33.

I anslutning till statsutskottets vid 1918 års riksdag vid behandlingen

av anslagen till bostadsbyggnader vid telegrafverket och statens

järnvägar uttalade uppfattning och i överensstämmelse med departementschefens

i statsrådsprotokollet sid. 4 gjorda allmänna uttalande, anser utskottet,

att under nu rådande förhållanden på bostadsmarknaden det är

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 11

av synnerlig vikt, att staten i största möjliga utsträckning sörjer för,

att tjänstemännen vid statens kommunikationsverk beredas lämpliga

bostäder.

Av det utav Kungl. Maj:t för beredande av bostäder åt telegrafverkets

personal i Norrköping äskade beloppet — med inräknande av

å tilläggsstaten begärda 133,000 kronor tillsammans 339,000 kronor

äro 32,981 kronor 90 öre avsedda till inköp av erforderliga tomter samt

återstoden beräknad utgöra kostnad för en första utbyggnad å tomtkomplexet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000

kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

206.000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 10) föreslagit riksdagen att

för uppförande av arbetarbostäder å tomterna nr 12, 13, 14 och 15 i

kvarteret Opalen i Eskilstuna, för en beräknad kostnad av 221,000

kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 121,000 kronor.

Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 33—35.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle ifrågavarande tomter

inköpas för ett sammanlagt belopp av 5,900 kronor, samt ett bostadshus

uppföras för en beräknad kostnad av 221,000 kronor. För tomtiuköpet

samt byggnadsarbetets påbörjande äskas 105,900 kronor å tilläggsstat

för år 1919.

Av telegrafstyrelsens framställning i ämnet inhämtas, att byggnaden

skulle uppföras av trä. Med hänsyn till betydelsen av att underhållskostnaderna

i möjligaste män nedbringas, vill det emellertid synas utskottet,

att därest byggnaden ifråga kan utan nämnvärd kostnadsökning

uppföras av sten, sistnämnda byggnadsmaterial bör komma till användning.

Under uttalande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder

i Eskilstuna, för eu beräknad kostnad av 221,000

kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

121.000 kronor.

Uppförande

ar arbetarbostäder

i

Eskilstuna.

[10.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Uppförande

ar

bostadshus

i Ludrika.

[11.]

Inköp av

fastigheter.

[12.]

12:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 11) föreslagit riksdagen att för

uppförande av ett bostadshus å tomterna nr 9 och 10 i sjuttioandra

kvarteret i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000 kronor, för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 35—39 i statsrådsprotokollet.

Utöver den beräknade kostnaden för ifrågavarande bostadshus,

120,000 kronor, komma 6,900 kronor till inköp av de erforderliga tomterna.

Anslag för tomtinköpet samt påbörjande av byggnaderna har av

Kungl. Maj:t äskats å 1919 års tilläggsstat med 66,900 kronor.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må för uppförande av ett bostadshus

i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000

kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

60,000 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på

särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor, dels ock för ändamålet

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 39—42 i åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 144, har herr E. Molin

hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte för år 1920 anvisas ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för denna framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Ehuruväl telegrafstyrelsen hemställt om anvisande för inköp av

fastigheter för telegrafverket av det utav motionären föreslagna beloppet,

får utskottet på de av departementschefen anförda skälen för anslagets

begränsande till 200,000 kronor, hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom

gjorda förslag samt med avslag å herr Molins ifrågavarande

motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

13

a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;

b) för ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har beträffande telegrafverket slutligen (punkt 13)

föreslagit riksdagen att för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—57 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 142, har herr E. Molin

hemställt, att riksdagen för ifrågavarande ändamål måtte för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 28,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för denna framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande för år 1920 av ett

anslag å 25,000,000 kronor för fortsatt utveckling av telefon- och telegrafväsendet,

varjämte styrelsen föreslagit, att å til läggsstat för år 1919

för ändamålet måtte uppföras ett anslag av 28,000,000 kronor. Sistnämnda

belopp har av Kungl. Maj:t nedsatts till 15,000,000 kronor. I

särskild motion (II: 143) har ovannämnde motionär föreslagit, att anslaget

å tilläggsstat måtte bestämmas till 25,000,000 kronor.

För fortsatt utveckling av statens telefonväsende beviljade 1918 års

lagtima riksdag dels i enlighet med därom av Kungl. Maj:t avlåten

framställning å tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 15,000,000 kronor,

dels ock med anledning av väckt motion om höjning av nämnda anslagsbelopp

samt efter hemställan av statsutskottet för år 1919 ett anslag av

10,000,000 kronor. Utskottet uttalade i sitt utlåtande i ämnet, att utskottet

ej förbisåge, att ytterligare medel kunde för ändamålet bliva erforderliga

under år 1919, men syntes dessa i så fall böra anvisas å tillläggsstat

för samma år.

Utskottet, som alltså vid fjolårets riksdag förutsåg, att tilläggsanslag

för år 1919 skulle bliva erforderligt för telegraf- och telefonväsendets

fortsatta utveckling, har icke ansett sig kunna föreslå någon

nedsättning i de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen. Å andra

sidan har utskottet, ehuruväl utskottet till fullo inser betydelsen av att

Fortsatt

utveckling

av statens

telefon- och

telegrafväsende.

[13.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

ifrågavarande kommunikationsmedel utvecklas i jämnbredd med de krav,

som ställas på detsamma, funnit de nuvarande statsfinansiella förhållandena

utgöra bestämt hinder att för närvarande bevilja högre anslag än

Kungl. Maj:t för ändamålet föreslagit. Utskottet, som vill erinra därom,

att det å riksstaten för år 1918 för ifrågavarande ändamål uppförda

anslaget, 12,500,000 kronor, avsetts för 1917 års behov, vadan Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag innebär eu högst avsevärd anslagshöjningför

år 1919 i jämförelse med de för år 1918 tillgängliga medlen, får

alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt med avslag å herr Molins nu

ifrågavarande motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må för fortsatt utveckling av

statens telefon- och telegrafväsende för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

C. Statens järnvägar.

<aylfMahnii<l 15:o) Kungl. Maj:t har beträffande statens järnvägar (punkt 14)

statsban- föreslagit riksdagen att för ombyggnad av Malmö statsbangård för år

gård. 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,466,000 kronor.

[14-] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åbero
pade

statsrådsprotokollet sid. 74—75.

De anslag för kapitalökning vid statens järnvägar, som Kungl.

Maj:t äskat av innevarande riksdag, uppgå till ett sammanlagt belopp

av 81,155,500 kronor. Motsvarande av 1918 års riksdag beviljade anslagssumma

uppgick till 85,228,800 kronor. Av det nu äskade anslagsbeloppet

utgöres omkring en tredjedel av på grund av prisstegringen

nödvändiggjorda tilläggsanslag till förut anvisade anslag. Prisstegringen

har även medfört, att av de i övrigt begärda anslagsbeloppen

större delen motsvarar de i förhållande till 1914 års priser ökade kostnader,

som vederbörande arbeten betinga. De riksdagen förelagda anslagskraven

avse ock huvudsakligen fortsättning av redan pågående arbeten.

För vissa anläggningar, till vilka medel tidigare av riksdagen

beviljats, men som ännu ej blivit igångsatta, hava fortsättningsanslag ej

begärts, enär med hänsyn till den statsekonomiska situationen arbetenas

påbörjande ansetts böra framskjutas någon tid.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

15

Den företagna granskningen av framställningarna angående kapitalökning

vid statens järnvägar har bibringat utskottet den uppfattningen,

att redan järnvägsstyrelsen sökt att begränsa anslagskraven,

så långt som styrelsen ansett vara försvarligt med hänsyn till uppehållandet

av driften. Medan sålunda enligt den av järnvägsstyrelsen

tidigare utarbetade planen för nya byggnader och anläggningar samt

anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar för 10-årsperioden

1918—1927 med tillämpning av nu rådande priser skulle av

innevarande riksdag behöva äskas 135,000,000 kronor, har järnvägsstyrelsen

■ nedsatt anslagskraven till 96,769,500 kronor. Ytterligare inskränkningar

i järnvägsstyrelsens förslag utöver dem, som departementschefen

vidtagit, har utskottet ej heller funnit sig kunna tillråda. Å andra

sidan har utskottet funnit de statsfinansiella förhållandena vara sådana,

att utskottet icke kunnat tillstyrka några utökningar över Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet delar

de av chefen för finansdepartementet vid framläggandet av inkomstberäkningen

uttalade betänkligheterna mot att bevilja anslag utöver ramen

för statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat, utan att

samtidigt täckning för de ökade utgifterna beredes å inkomstsidan.

Frågan om anvisande av anslag till statsbanebyggnaderna i Norrland

har utskottet emellertid ansett sig böra upptaga till behandling först

längre fram under riksdagen, då budgetens belastning låter sig med

större säkerhet bedöma.

Vad nu särskilt angår det äskade anslaget till ombyggnad av Malmö

statsbangård, utgör detsamma återstoden av det ursprungligen beräknade

kostnadsbeloppet för arbetena ifråga. På grund av prisstegringen erfordras

emellertid betydande fyllnadsanslag för anläggningarnas färdigställande,

men föreligga ännu icke några beräkningar angående bristens storlek.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av Malmö statsbangård

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,466,000 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggning

av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, sid. 75 och 76, beräknades

med tillämpning av de under senare delen av år 1916 rådande arbets
-

Huvudrangerban

gård vid

Hallsberg

[15.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

och materialprisen första utbyggnaden av huvudrangerbangården i Hallsberg

medföra en kostnad av 3,502,000 kronor, varav riksdagen hittills

anvisat 3,150,000 kronor. Det nu äskade anslaget är emellertid icke

tillräckligt för arbetenas avslutande, utan äro framdeles nya anslagskrav

för ändamålet att emotse.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggning av huvudrang erbangård

vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

800,000 kronor.

Ombyggnad 17:o). Kungl. Maj:t bär vidare (punkt 16) föreslagit riksdagen att

gården vid för ombyggnad av Ljusdals station för år 1920 anvisa ett reservationsLjusdal.

anslag av 250,000 kronor.

[16.]

Av utredningen å sid. 77 i statsrådsprotokollet inhämtas, att av det

äskade anslaget 100,000 kronor utgöra erforderligt konjunkturtillägg för

ombyggnadens avslutande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av Ljusdals station

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

Ombyggnad 18:o). Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för

valls ”båll- ombyggnad av bangården i Sundsvall för år 1920 anvisa ett reservagård.

tionsanslag av 100,000 kronor.

[17.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till stats
rådsprotokollet

sid. 77—94.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, bar herr E.

Molin; bland annat, hemställt, att riksdagen måtte för ifrågavarande

bangårdsombyggnad anvisa ett reservationsanslag för år 1920 av 200,000

kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Den föreslagna ombyggnaden av bangården i Sundsvall, vilken

nödvändiggöres av Ostkustbanans framdragande genom nämnda stad,

avser anläggning av en ny, för statens järnvägar och den enskilda

banan gemensam huvudstation. Kostnaderna för de erforderliga mark
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

IT

områdena ävensom de anläggningar, vilka äro avsedda att begagnas av

båda järnvägarna, hava med de i början av år 1918 rådande priser beräknats

till 2,500,000 kronor. De för statens järnvägars eget behov erforderliga

anläggningarna skulle enligt samma priser draga en kostnad

av 540,000 kronor. Emellertid kunna genom bangårdsombyggnaden frigöras

statens järnvägar nu tillhöriga markområden, för vilka Sundsvalls

stad enligt träffad överenskommelse skall erlägga en köpeskilling av 500,000

kronor. 1 vilken omfattning Ostkustbanan skall bidraga till kostnaden

för de gemensamma anläggningarna är ännu oavgjort, men skall bestämmelse

därom meddelas av Kungl. Maj:t.

Då det ifrågavarande förslaget synes utgöra den mest ändamålsenliga

lösningen av Sundsvalls bangårdsfråga och då det med bolaget

träffade avtalet förfaller, därest beslut om ombyggnadens verkställande

icke föreligger före den 1 juli 1919, har utskottet funnit sig böra tillstyrka,

att medel för företagets igångsättande nu beviljas. Vad själva

ansiagsbeloppet angår, synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget vara

tillräckligt. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å herr Molins

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må för ombyggnad av bangården i

Sundsvall för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av

bangården i Katrineholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

220,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 94—96.

Den provisoriska utvidgning av Katrineholms bangård, som avses

med ifrågavarande anslag, omfattar dels förbättring av platt formsförhållandena

å stationen, dels ock tillbyggnad av godsmagasinet samt anordnande

av en provisorisk magasinsbyggnad för ilgods.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utvidgning av bangården vid

Katrineholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 220,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 19) föreslagit riksdagen att

för anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 käft. (Nr 12 A.) 81719 3

Utvidgning

av bangården

vid

Katrineholm.

[18.]

Jfy lokal

godsbangård

i Kristinehamn.

[19.]

817 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 96—98 i statsrådsprotokollet,

inhämtas, att det föreliggande förslaget, vilket är uppgjort

i anslutning till en planerad större ombyggnad av Kristinehamns bangårdar,

innebär en förflyttning av den lokala styckegodsrörelsen till

huvudstationen från Kristinehamns nedre station, vilken är belägen på ett

avstånd av omkring 1 kilometer från huvudstationen. Då den nuvarande

anordningen ur driftssynpunkt är synnerligen otillfredsställande, får utskottet

tillstyrka anvisande av medel för genomförande av det nu framlagda

förslaget. Utskottet, som i sitt utlåtande nr 12 B tillstyrker anvisande

å tilläggsstat för år 1919 av 100,000 kronor för ändamålet,

hemställer,

att riksdagen må för anordnande av ny lokal godsbangård

i Kristinehamn för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Ombyggnad

av bangården

vid

Ange.

[20.]

21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 20) framlagda

förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av bangården vid

Ange för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Spåranordningar

i anslutning

till förefintliga

spårsystem.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av

spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 262,100 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 102—108 i statsrådsprotokollet.

[21-] Föj- anordnande av utdragsspår samt bättre utrymmen för frilast
ning

och uppställning av vagnar ävensom för förlängning av mötesspår

och utläggning av ett tredje tågspår å vissa stationer äskas av

innevarande riksdag 1,262,100 kronor, varav 1,000,000 kronor uppförts å

förslaget till tilläggsstat för år 1919. Av det å tilläggsstaten äskade

beloppet avse 930,000 kronor fyllnadsanslag till av 1918 års riksdag för

ifrågavarande ändamål beviljade medel.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för utförande av spåranordningar

i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 an
visa

ett reservationsanslag av 262,100 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 19

23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom (punkt

22) framlagda förslag samt under hänvisning beträffande tilläggsanslag

till 1919 års anslag för ändamålet till utskottets utlåtande nr 12 B får

utskottet hemställa,

att riksdagen må för utförande av anläggningar

vid kol- och vattenstationer för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 313,000 kronor.

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

och med hänvisning till statsrådsprotokollet sid. 110—112 hemställer

utskottet,

att riksdagen må för anordnande av en gångbro

vid Höganäs station för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

25:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 24)

får utskottet, som i utlåtande nr 12 B tillstyrker begärt tilläggsanslag

för å 1919 års riksstat anvisat anslag för ifrågavarande slag av anläggningar,

hemställa,

att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar

å bangårdar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 98,700 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 116—119.

Det för dubbelspårsbyggnaden Norrköping—Mjölby ursprungligen

beräknade kostnadsbeloppet, 7,400,000 kronor, har av riksdagen anvisats

under åren 1914—1918. För arbetets färdigställande beräknas nu att ett

ytterligare belopp av 4,150,000 kronor erfordras, och hava härav 2,500,000

kronor äskats å tilläggsstat för år 1919.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare

ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.

Anläggningar

vid

kol- och

vattenstationer.

[22.]

Gångbroar

och gångtunnlar.

[23.]

Speciella

anläggningar

å

bangårdar.

[24.]

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Norrköping

och Mjölby.

[25.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Anläggande

ar ytterligare

ett

järnvägs,

spår från

Örebro över

Hallsberg

till Laxå.

[26.]

Anläggande

av ytterligare

ett

järnvägsspår

mellan

Aneby och

Sandsjö.

[27.]

27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

förslag (punkt 26) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000

kronor.

28:o) Kung]. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 120

och 121.

Dubbelspårsbyggnaden Aneby—Sandsjö beräknades med de under

senare delen av år 1915 rådande arbets- och materialpriser komma att

draga en kostnad av 4,102,700 kronor, vilket belopp ock av riksdagen

anvisats. Numera beräknas anläggningens genomförande kräva ytterligare

3,525,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har för ändamålet hemställt

om anvisande dels å 1919 års tilläggsstat av 1,500,000 kronor, dels ock

å 1920 års riksstat av 2,025,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid

för vartdera året nedsatt anslagskravet till 1,000,000 kronor.

I sin framställning till Kungl. Maj:t angående anslag för dubbelspårsanläggningen

Aneby—Sandsjö har järnvägsstyrelsen framhållit, att

de av styrelsen föreslagna anslagsbeloppen äro erforderliga för att den

för trafikens regelbundna besörjande så ytterst viktiga dubbelspårsbyggnadens

fullbordande icke skall behöva uppskjutas mera än ett år

utöver vad som ursprungligen beräknats eller från 1919 till 1920. Åven

utskottet anser det vara angeläget, att dubbelspåret i fråga snarast möjligt

färdigställes, varför utskottet velat ifrågasätta, om icke för denna anläggning

tillfälligt kunde tagas i anspråk de medel, som av 1918 års

riksdag anvisats för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Tranås och Aneby samt mellan Sandsjö och Sävsjö, men som icke

kommit till användning, då sistnämnda dubbelspårsbyggnad ännu icke

påbörjats. Det synes nämligen utskottet, att ansträngningarna i första

hand böra inriktas på att avsluta de redan pågående dubbelspårsanläggningarna,

innan nya sådana påbörjas. Kungl. Maj:t har ej heller

av innevarande riksdag äskat medel för dubbelspårsbyggnaderna Tranås—

Aneby och Sandsjö—Sävsjö samt dubbelspåret Hässleholm—Ballingslöv,

för vilken sistnämnda anläggning, som ännu ej igångsatts, begynnelse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1''d A.

2I

Lindome
Anneberg.

[28.]

anslag anvisats av 1918 års riksdag. Självfallet är att, därest Kungl.

Maj:t finner en sådan tillfällig överflyttning av anslagsmedlen för dubbelspårsbyggnaderna,

som utskottet ovan ifrågasatt, böra komma till stånd,

vederbörlig ersättning i sinom tid bör beredas det anslag, från vilket

medlen tagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett

järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att för om- Omläggning

läggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1920 anvisa ett -a-T

reservationsanslag av 550,000 kronor.

Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet, sid. 122, utgör ifrågavarande

anslag konjunkturtillägg till de för linjeomläggningen mellan Lindome

och Anneberg ursprungligen beräknade och av 1917 och 1918 års riksdagar

anvisade anslagen å 800,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för omläggning av statsbanelinjen

Lindome—Anneberg för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 550,000 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för omläggning

av södra ingångslinjen till Varbergs bangård för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 185,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 123—124.

För om- och tillbyggnad av Varbergs bangård samt omläggning av

södra ingångslinjen till bangården har riksdagen åren 1913 och 1914

anvisat sammanlagt 376,000 kronor, varav 200,000 kronor beräknats

utgöra kostnaden för linjeomläggningen. Sedan arbetet under 1917 igångsatts,

har det visat sig, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna komma

att betydligt överskridas. Linjeomläggningen antages sålunda numera

komma att kräva ett ytterligare anslag av 785,000 kronor. Härav falla

ej mindre än 260,000 kronor på kostnaderna för markförvärv, som från

början uppskattats till 40,000 kronor, men som nu visat sig uppgå till

300,000 kronor. Åven kostnaderna för själva bangårdsombyggnaden

Omläggning

av södra

ingångslinjen

till

Varbergs

bangård.

[29.1

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Ombyggnad

ar Bohusbanans

viadukt

över

Säveån.

[30.]

Ombyggnad

av bron över

Xorsälven å

linjen

Laxå—Charlottenberg.

[31.]

förväntas komma att överskridas, men har någon beräkning rörande

bristen i denna del ännu ej framlagts.

Även med hänsyn tagen till den långa tid, som förflutit mellan

upprättandet av ifrågavarande kostnadsberäkningar och den tidpunkt, då

arbetet kunde igångsättas, synes det utskottet vara ägnat att väcka uppmärksamhet,

att skillnaden mellan de beräknade och verkliga kostnaderna

blivit så stor, som ovan angivits. Särskilt har utskottet härvid

fäst sig vid den betydande felkalkylen beträffande kostnaderna för markförvärv.

Då emellertid anläggningen givetvis måste färdigställas, torde

anslag böra anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket upptager

— förutom det för år 1920 äskade anslaget — jämväl 600,000 kronor

å tilläggsstat för år 1919.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för omläggning av södra ingångslinjen

till Varbergs bangård för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 185,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att för ombyggnad

av Bohusbanans viadukt över Säveån för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 623,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 127 och 128 i statsrådsprotokollet.

Enligt den kostnadsberäkning, som låg till grund för 1917 års riksdags

beslut angående ifrågavarande brobyggnadsarbete, skulle för ändamålet

erfordras ett belopp av 1,272,000 kronor, som även av riksdagen

anvisats. Det nu äskade anslaget utgör konjunkturtillägg, mot vilket

utskottet ej haft något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för ombyggnad av Bohusbanans

viadukt över Säveån för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 623,000 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 31) framlagda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för ombyggnad av bron över Nors
älven

å linjen Laxå—Charlottenberg för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

2:\

33:o) Mod tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda Uppförande

framställning (punkt 32) hemställer utskottet, gar verk stad

med smedja

att riksdagen må för uppförande av plåtslagar- T*|kgn*''

verkstad med smedja vid Notviken för år 1920 anvisa [32.]

ett reservationsanslag av 155,000 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av

lokomotivverkstaden vid huvudverkstaden i Örebro för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 1,009,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 131 och 132.

Utvidgning

av lokomotiv

verkstad

eu i

Örebro.

r 33.i

Då den föreslagna utvidgningen av lokomotivverkstaden i Örebro,

som beräknats med hänsyn till normala trafikförhållanden och varigenom

9 nya uppställningsplatser för lokomotiv skulle vinnas, synts utskottet

ändamålsenlig och då densamma icke utan stora olägenheter torde kunna

uppskjutas, hemställer utskottet,

att riksdagen må för utvidgning av lokomotivverkstaden

vid huvudverkstaden i Örebro för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 1,009,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 34) föreslagit riksdagen att

för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro och Östersund

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 132—134 i

statsrådsprotokollet, framgår, skulle med anlitande av detta anslag bland

annat företagas en utvidgning av ångcentralen i Örebro, vilken med nuvarande

ångpanneantal blir otillräcklig vid den ifrågasatta utvidgningen

av lokomotivverkstaden. Den föreslagna utvidgningen av ångcentralen

kommer ock, enligt vad utskottet förvissat sig om, att bliva behövlig,

även om den av 1917 års statsrevisorer ifrågasatta anordningen med inläggande

av innertak i verkstäderna skulle komma till stånd.

Utskottet, som ej funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och som beträffande anslag för ändamålet å 1919 års

tilläggsstat avger hemställan i sitt utlåtande nr 12 B, hemställer,

Anlägg

ningnr vid

huvudverkstäderna

I

Örebro och

Östersund.

[34.]

att riksdagen må för utförande av anläggningar

vid huvudverkstäderna i Örebro och Östersund för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Sanitära anläggningar

vid huvudverkstäderna.

[35.]

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må för utförande av sanitära anläggningar

vid huvudverkstäderna för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Tillbyggnad 37:o) Kungl. Makt har (punkt 36) föreslagit riksdagen att för utdiverse^an-

förande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomoläggningar

tivstationer för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 544,500

vid vissa Prnnnr

lokomotiv- Kronor
stationer.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—138 i statsrådsproto
[36.

] kollet.

För tillbyggnad av lokomotivstallar, anordningar för förbättrad

driftsekonomi m. fl. anläggningar vid lokomotivstationer äskas av innevarande

riksdag sammanlagt 876,500 kronor, varav 332,000 kronor

uppförts å förslaget till tilläggsstat för år 1919. I sistnämnda belopp

ingå emellertid konjunkturtillägg å anslag, som för enahanda ändamål

anvisats av 1918 års riksdag, med 182,000 kronor.

Utskottet, som funnit behovet av de föreslagna nya anläggningarna

vid lokomotivstationerna ådalagt och ej funnit skäl till erinran mot det

äskade tilläggsanslaget, hemställer,

att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av

och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 544,500

kronor.

l)riftverk. 38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till utförande av

Srotei'' arf>eten vid driftverkstäder för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

[3‘-] 68,000 kronor.

Under hänvisning till statsrådsprotokollet, sid. 139, får utskottet,

som i utlåtandet n:r 12 B tillstyrker anvisande för ifrågavarande ändamål

av 35,000 kronor å tilläggsstaten för år 1919, hemställa,

att riksdagen må till utförande av arbeten vid

driftverkstäder för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 68,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

25

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för hus- Husbyggbyggnader

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 3,836,100 "“der*

kronor. L -J

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 139—155.

För husbyggnader vid statens järnvägar äskas av innevarande års

riksdag tillhopa 8,271,200 kronor, därav å tilläggsstat för år 1919

4,435,100 kronor. Av sistnämnda belopp utgöra dock 1,435,100 kronor

tilläggsanslag till de av 1918 års riksdag för husbyggnader anvisade

anslagen. De för nya husbyggnader och fastighetsförvärv nu begärda

beloppen fördela sig på de olika slagen av byggnader sålunda:

boställshus ........................................................................ kronor 5,918,100

manskaps- och överliggningsbus ................................ » 395,000

stationshusbyggnader ..................................................... » 141,000

godsmagasinsbyggnader .................... » 112,000

beredande av tvårumslägenheter åt den lägst

avlönade tjänstemannagruppen av den

ordinarie statsbanepersonalen .................... » 70,000

■Övriga husbyggnader ......................................... »_200,000

Summa kronor 6,836,100

De anslagskrav beträffande husbyggnader vid statens järnvägar,

som nu förelagts riksdagen, äro synnerligen betydande, vilket dock

givetvis till väsentlig del är beroende på de för närvarande mycket

höga byggnadskostnaderna. Vad särskilt angår boställshusen, äro

5,688,600 kronor beräknade för uppförande av nybyggnader, medan

229,500 kronor äro avsedda för inköp av bebyggda fastigheter. Av

anslagsbeloppet till nybyggnader hänföra sig 1,292,000 kronor till bostadshus

vid huvudverkstäderna i Örebro, Bollnäs och Notviken.

Av enahanda skäl, som föranlett utskottet att tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av bostadshus för telegrafverkets

personal, har utskottet även funnit sig böra förorda nu ifrågavarande

anslagskrav. Skulle någon nedgång i byggnadskostnaderna inträda och

besparing å de beräknade anslagsbeloppen erhållas, synes det utskottet

icke böra möta hinder att använda eventuellt överskott till förvärv för

.statens järnvägars räkning av bebyggda fastigheter å sådana orter, där

bostäder behöva anskaffas för statsbanornas personal, men där bostadsBihang

till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Sr 12 A.) 81718 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Anordningar

för

beredande

av ökad upplagsplats

för

stenkol vid

importhamnar

m. in.

[39.]

Telegrafoch

sekt.

ionstelefon

ledningar

samt kabelarbeten.

[40.]

Växel- och

signal

säkerhetsanläggningar.

[41.]

förhållandena icke kunna anses påfordra uppförandet av nya boställshus..

Beträffande övriga slag av husbyggnader har utskottet ej funnit

anledning till erinran mot det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för husbyggnader för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 3,836,100 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 39) får utskottet hemställa,

att riksdagen må för anordningar för beredande

av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar och

å bränslestationer samt förbättrad kol emottagning i importhamnarna

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 51,000 kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anläggande av

telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 660,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—158 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som i utlåtande denna dag nr 12 B tillstyrker anvisande

å 1919 års tilläggsstat av konjunkturtillägg till de för telegraf- och

sektionstelefonledningar av 1918 års riksdag anvisade anslagen med

225,000 kronor, hemställer,

att riksdagen må för anläggande av telegraf- och

sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

660,000 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 158—161 i statsrådsprotokollet.

Utöver å 1920 års riksstat för växel- och signalsäkerhetsanläggningar

äskade 1,900,000 kronor har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 12 A.

21

å tilläggsstaten av 600,000 kronor för enahanda ändamål. I jämförelse

med de anslag, som av 1918 års riksdag anvisades för ifrågavarande

slag av anläggningar, innebär det nu framförda anslagskravet en ökning

av 1,000,000 kronor. På grund av de höga material- och arbetsprisen

kunna dock med det nu sammanlagt äskade beloppet arbetena icke ens

bedrivas i den utsträckning, som järnvägsstyrelsen vid upprättandet av

den förut omnämnda utredningen angående anslagsbehovet lör åren 1918

—1927 ansett erforderligt. Under sådana förhållanden och med hänsyn

till växel- och signalsäkerhetsanläggningarnas stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt

har utskottet ej ansett sig kunna förorda någon nedsättning

i det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,900,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 42) föreslagit riksdagen att

för fortsättande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 161

■och 162.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, har herr E.

Molin bland annat, varom här icke är fråga, hemställt, att riksdagen

måtte för fortsättande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för denna sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Elektri

llering: av

statsbaneliiijen

Kiruna—

Svartön.

[42.]

För påbörjande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön anvisade 1917 års riksdag ett anslag av 3,500,000

kronor. Vid beviljandet av detta anslag förutsatte riksdagen, att elektrifieringen

av ifrågavarande statsbanelinje skulle i första hand ske genom

införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Nattavara, varför kostnaden

beräknades till 6,400,000 kronor. För ändamålet har 1918 års

riksdag sedermera beviljat ett anslag av 1,000,000 kronor. I sin framställning

i ämnet har järnvägsstyrelsen hemställt, att anslaget för år

1920 måtte bestämmas till 2,000,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Arbeten å

bandelen

Kristinehamn

Mora

för ökande

av dess

trafikkapacitet.

[43.]

Ordnandeav

brandväsen - det vid

statens

järnvägar.

[44.]

På de skäl, som föranlett utskottet att i allmänhet ställa sig avvisande

mot de förslag, som inom riksdagen väckts om beviljande av

anslag för kapitalökning utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i statsverkspropositionen

samt propositionen om tilläggsstat, har utskottet ej funnit

skäl tillstyrka, att anslaget för elektrifiering av ifrågavarande statsbanelinje

må utgå med högre belopp än 1,000,000 kronor. Utskottet får

sålunda hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda

motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, må för fortsättande av arbetena med

elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av

vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,070,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 162 och 163 i statsrådsprotokollet.

Enligt den plan för utförande av arbeten i och för höjande av

trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—Mora, som förelädes 1918

års riksdag, skulle kostnaderna av anslagsmedel uppgå till 1,310,000

kronor. Härav anvisades vid samma riksdag 700,000 kronor. På grund

av den inträdda prisstegringen beräknas numera förstärkningsarbetena

draga en kostnad av 460,000 kronor utöver det ursprungligen antagna

beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av vissa arbeten å

bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,070,000 kronor.

45:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag (punkt 44) hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetet med

ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

29

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet, sid. 165, erinras, beviljade 1918 års

riksdag för ifrågavarande ändamål sammanlagt 1,250,000 kronor. Av

innevarande riksdag äskas tillhopa 1,500,000 kronor, varav 500,000

kronor å tilläggsstat. Då anslagshöjningen synts utskottet välmotiverad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för

oförutsedda och mindre arbeten för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 46) föreslagit riksdagen att

såsom konjunkturtillägg till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade

anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

3,657,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 165—186.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, har herr E. Molin,

bland annat, föreslagit, att samtliga ifrågavarande konjunkturtillägg måtte

uppföras å tilläggsstaten för år 1919, och fördenskull hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte å samma tilläggsstat anvisas ett reservationsanslag

av 6,657,000 kronor.

Vidare har i en likaledes inom andra kammaren väckt motion, nr

27, av herr A. Gylfe hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande

ändamål för år 1920 anvisa ett så stort belopp utöver de av Kungl.

Maj:t föreslagna 3,657,000 kronor, som erfordras för byggande av den

av 1915 års riksdag beslutade gångbron över bangården i Krylbo.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda

framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

För täckande av brister, som uppkommit å de av riksdagen underåren

1913—1917 under anslagstiteln »nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar» beviljade anslag, äskas av innevarande

riksdag sammanlagt 6,657,000 kronor, varav 3,000,000 kronor å tilläggsstat

för år 1919. I anslagsbeloppen ingå emellertid 1,481,000 kronor

avseende anslagsbrister, för vilka järnvägsstyrelsen redan år 1917 hemställde

om fyllnadsanslag men beträffande vilkas täckande beslut ej fattades

av 1918 års riksdag.

Dispositionsanslag

för oförutsedda

och

mindre

arbeten.

[45.]

Konjnnkturtillägg

till vissa

före år 191*

beviljade

anslag.

[46.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Utskottet har väl funnit vissa av de beräknade bristerna vara avsevärt

höga, men har med hänsyn till det rådande osäkra prisläget icke

tilltrott sig att tillstyrka någon nedsättning i de av Kungl. Maj:t äskade

anslagsbeloppen.

Vad särskilt angår den väckta motionen om tilläggsanslag för uppförande

av den gångbro över bangården vid Krylbo, för vilka anslag

beviljats av 1915 års riksdag, vill utskottet erinra därom, att kostnaden

för denna broanläggning år 1915 beräknades till 28,000 kronor, varav

6.000 kronor skulle erläggas av samhället. Enligt vad utskottet inhämtat,

beräknades kostnaden för bron under nästlidet år till ej mindre än

115.000 kronor. Med hänsyn till denna stora kostnadsökning och då

även i övrigt kraven på anordnande av gångbroar och gångtunnlar

å bangårdar liksom beträffande anordnande av skenfria vägkorsningar

av järnvägsstyrelsen tillbakahållits, synes styrelsen hava haft fullgiltiga

skäl att ej nu begära fyllnadsanslag för ifrågavarande bro anläggning.

Utskottet kan alltså icke tillstyrka bifall till den av herr Gylfe väckta

motionen.

Då utskottet ej heller funnit tillräcklig anledning att i enlighet med

den av herr Molin väckta motionen förorda, att samtliga ifrågavarande

konjunkturtillägg uppföras å 1919 års tilläggsstat, hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning samt med avslag å herrar Molins

och Gylfes ovanberörda motioner, i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må såsom konjunkturtillägg

till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade

anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 3,657,000 kronor.

Statsbanan

Sveg—

Brunflo.

[47.]

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till fortsättning

av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

över denna framställning liksom beträffande åtskilliga inom riksdagen

väckta motioner om beviljande av anslag för statsbanebyggnaderna

i Norrland kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 31

49:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 48) föreslagit riksdagen att

för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för blivande dubbelspåranordningar, för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 197—198 i statsrådsprotokollet.

Under erinran att för markförvärv vid statens järnvägar av 1918

års riksdag anvisats 800,000 kronor, varav 400,000 kronor å tilläggsstat

för år 1918, får utskottet tillstyrka såväl nu ifrågavarande anslag för

år 1920 som å tilläggsstaten för år 1919 begärda 500,000 kronor för

samma ändamål. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande

dubbelspår anordning ar, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anskaffande av

rullande materiel vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 198 — 202.

I merberörda av herr E. Molin inom andra kammaren väckta motion,

nr 153, har hemställts, bland annat, att riksdagen för ifrågavarande

ändamål måtte anvisa ett anslag av 20,000,000 kronor.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 oktober

1918 beräknat, att anskaffningen av rullande materiel för statens järnvägar

under år 1920 borde — inräknat ersättning för försliten materiel

— avse 25 ånglokomotiv, 6 elektriska lokomotiv, 96 personvagnar, 8 postvagnar,

9 resgodsvagnar, 610 godsvagnar för vanlig trafik samt 270 malmvagnar.

Av berörda materiel erfordras 5 ånglokomotiv samt 185 malmvagnar

för afforsling av den malm, som i enlighet med 1918 års riksdags beslut

är avsedd att brytas inom Luossavaara gruvfält. Kostnaden för

anskaffning av nämnda materiel ävensom för täckande av uppkommen

brist å de av 1916 och 1918 års riksdagar anvisade medel för inköp

av elektriska lokomotiv har järnvägsstyrelsen uppskattat till 31,400,000

Markför
värv.

[48.]

Rullande

materiel.

[49.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

kronor. I styrelsens ovanberörda skrivelse angavs, att av detta belopp

11,400,000 kronor beräknades kunna täckas av till styrelsens förfogande

stående medel. På grund av att avsättningen till förnyelsefonden sedermera

bestämts till lägre belopp än järnvägsstyrelsen i sagda skrivelse

beräknade och emedan bidrag till anskaffning av rullande materiel från

anslagen till nya statsbanebyggnader icke kan påräknas i den omfattning

järnvägsstyrelsen tidigare antagit, lärer emellertid, enligt vad utskottet

från styrelsen erfarit, det till järnvägsstyrelsens disposition för

ifrågavarande ändamål stående beloppet numera icke kunna beräknas till

mera än 6,300,000 kronor. Med den av departementschefen vidtagna

nedsättningen av anslagskravet skulle alltså för år 1920 sammanlagt

21,300,000 kronor kunna användas för anskaffande av rullande

materiel.

Under ovan berörda förhållanden och då materielanskaffningen för

år 1919 måst på grund av prisstegringen avsevärt reduceras i jämförelse

med vad som beräknades kunna anskaffas med det för nämnda år beviljade

anslaget för ändamålet, har utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta

någon minskning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslaget för år

1920. De statsfinansiella svårigheterna hava åter å andra sidan utgjort

hinder för utskottet att tillstyrka anslag utöver propositionen. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda

motion, för såvitt den i nu förevarande del

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till anskaffande

av rullande materiel vid statens järnvägar för

år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000

kronor.

Genom
gående
tryckluft
broms.

[50.]

51:o) Kungl. Magt har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för införande

av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande

materiel för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 202

—216.

Genomgående bromsinrättning har å statens järnvägar hittills varit

anordnad dels å de personförande tågen, vilka utrustats med vacuumbroms,

dels ock å malmtågen på Riksgränsbanan, vilka äro försedda med

tryckluftbroms. Å godstågen i övrigt har handbromsning tillämpats.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 33

Dcu utav järnvägsstyrelsen gjorda utredningen i ärendet ådagalägger

med fuil tydlighet, att den genomgående bromsen är mycket

överlägsen handbromsningen ur trafiksäkerhetssynpunkt. Den höjning

av driftsäkerheten, som erhålles genom införande av genomgående broms,

bereder möjlighet att framföra längre godståg än som är tillåtet vid

handbromsning. Härav följer besparing i framdragningskostnader samt

i tågpersonal. Vidare kan med den ökade driftsäkerheten större maximihastighet

tillåtas och alltså snabbare vagnsomsättning samt ökning i

banlinjernas kapacitet vinnas. Besparingen i bromsarpersonal vid genomgående

bromsinrättning är slutligen så betydande, att det ur denna

synpunkt blir förenat med stor ekonomisk fördel att införa genomgående

bromsning.

Vad angår själva systemet för anordnandet av genomgående broms,

innebär det föreliggande förslaget, att tryckluftbroms skulle införas för

såväl de personförande tågen som godstågen Det för valet av system

avgörande är, att tryckluftbroms för närvarande är under införande vid

de preussiska statsbanorna, med vilka statens järnvägar stå i livligt

godsvagnsutbyte. Med hänsyn till önskvärdheten att undvika störningar

i driften torde ock tryckluftsystemet vara att avgjort föredraga. Införes

tryckluftbromsen för godsvagnarna, måste man även vad personvagnarna

angår övergå från vacuum- till tryckluftsystemet.

Kostnaderna för införande av tryckluftbroms enligt den princip, som

järnvägsstyrelsen förordar, den s. k. Kunze-Knorr-bromsen, har efter 1915

års priser och med beräkning av en övergångstid av 10 år uppskattats

till sammanlagt 11,627,000 kronor.

Med hänsyn till de stora fördelar, vilka, såsom ovan nämnts, äro att

vinna genom införande av tryckluftbroms, får utskottet — under framhållande

av att, enligt vad utskottet inhämtat, avsikten är, att tillverkningen

av den erforderliga bromsutrustningen i största möjliga utsträckning

skall utföras inom landet — tillstyrka, att det av Kungl. Maj:t

begärda anslaget för ändamålet av riksdagen beviljas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för införande av genomgående

tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande

materiel för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Nr 12 A.)

817 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Inventarier

vid statens

järnvägar.

[Öl.]

Förlag

vid statens

järnvägar.

[52.]

52:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 51) föreslagit riksdagen att för nya

inventarier vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 3,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet, sid. 216—218.

För nya inventarier vid statens järnvägar hava av riksdagen beviljats

anslag å 1,200,000 kronor för år 1918 samt 2,100,000 kronor för

år 1919. Utöver det å 1920 års riksstat nu äskade anslaget, 3,500,000

kronor, begäres å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 3,000,000

kronor. Det är alltså en högst betydande höjning av anslaget till nya

inventarier, som nu ifrågasättes. Av utredningen i ärendet har utskottet

emellertid funnit det framgå, att inventarieanskaffningen under senare

åren blivit i hög grad tillbakasatt. De anvisade medlen hava sålunda

varit långt ifrån tillräckliga för att fylla de behov, för vilka de varit

avsedda, dels på grund av den stora prisstegringen, dels ock emedan

inventarier måst anskaffas för ändamål, för vilka anslag förut ej ansetts

erforderliga. Med hänsyn tagen till dessa omständigheter och då stort

behov av nya inventarier, särskilt för verkstäderna, otvivelaktigt föreligger,

har utskottet ej ansett sig kunna föreslå någon nedsättning i

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för nya inventarier vid statens

järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

3,500,000 kronor.

53:o) Kung]. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för ökat

förlag vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3,000.000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet, sid. 218—227.

Under erinran att för ökat förlag vid statens järnvägar å innevarande

års riksstat anvisats 3,000,000 kronor eller samma belopp, som

nu ansetts erforderligt för år 1920, får utskottet, som funnit behovet

av det sålunda äskade anslaget ofrånkomligt, hemställa,

att riksdagen må för ökat förlag vid statens järnvägar

för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,

3,000,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A,

35

D. Statens vattenfallsverk.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för fort- Södertälje

sättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1920 omb^nad.

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. [53-]

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 228 samt 230—235.

I sammanhang med förevarande framställning har utskottet till behandling

förehaft två inom andra kammaren väckta motioner, den ena,

nr 141, av herr J. Pettersson i Södertälje och den andra, nr 147, av

herr E. Molin, i vilka hemställts, att riksdagen, i överensstämmelse med

av vattenfallsstyrelsen avgivet förslag, måtte för fortsättande av arbetena

med Södertälje kanals ombyggnad anvisa dels å tilläggsstat för år 1919

ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor, dels ock för år 1920 ett reservationsanslag

av 3,700,000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem

gjorda framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet inser till fullo betydelsen av att Södertälje kanals ombyggnad

snarast möjligt varder genomförd. Enligt den ursprungliga

planen för fördelning av kostnaderna för kanalombyggnaden skulle av

1919 års riksdag för ändamålet anvisas 2,300,000 kronor. Då nu av

Kungl. Maj:t äskas sammanlagt 2,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor

å tilläggsstat för år 1919, synes detta företag vara av Kungl. Maj:t så

väl tillgodosett, som det under nuvarande statsfinansiella förhållanden

är görligt.

Utskottet, som alltså icke kunnat tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,

hemställer,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt med avslag å de av herrar Pettersson

i Södertälje och Molin väckta motionerna, i

vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag

beträffande anslag för år 1920, må för fortsättande

av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för

nämnda år anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Lilla Edets

kraftstation.

[54.]

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av

första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 4,150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 236—238.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 148, har herr E. Molin

hemställt, att riksdagen i enlighet med av vattenfallsstyrelsen i ämnet gjord

framställning måtte för fortsättande av första utbyggnaden av kraftstation

vid Lilla Edet anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av

2,750,000 kronor och å 1920 års stat ett belopp av 9,550,000 kronor.

I fråga om skälen för denna framställning har motionären hänvisat

till de av honom väckta, ovan vidrörda motionerna nr 142 och 147.

Sedan vattenfallsstyrelsen framlade sina anslagsäskanden rörande

kraftstationen vid Lilla Edet hava förhållandena utvecklat sig på sådant

sätt, att efterfrågan på kraft för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål

betydligt minskats. På grund härav och då genom vidtagande av

olika åtgärder — bland andra den under nästföljande punkt omhandlade

ökningen av fallhöjden vid kraftstationen i Trollhättan — tillgången på

prima kraft från sistnämnda kraftstation kan ökas betydligt utöver vad

tidigare beräknats, föreligger numera ej så trängande behov av att erhålla

kraft från Lilla Edet, som förut antagits bliva fallet. Färdigställandet

av första utbyggnaden av Lilla Edets kraftstation lärer därför, enligt

utskottet från vattenfallsstjmelsen tillhandakomma upplysningar, kunna

framskjutas två år utöver vad som ursprungligen avsetts. Att alldeles

avbryta de pågående arbetena vid Lilla Edet låter sig emellertid icke

gorå. För avbördande av Göta älvs högvattenmängd måste sålunda

regleringsdam in en för kraftstationen förlängas, därest dyrbara och för

kraftstationsanläggningen i övrigt olämpliga provisoriska anordningar

skola kunna undvikas. För en ändamålsenlig utbyggnad av stationen

böra vidare arbetena å fångdammen m. m. utan avbrott fortsättas. På

grund härav bör för år 1920 anvisas ett anslag för ändamålet av

2,000,000 kronor. Anslag å tilläggsstat för år 1919, som av Kungl.

Maj:t äskats med 1,550,000 kronor, erfordras däremot icke.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och med avslag å herr Molins

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

utskottets förslag, må för fortsättande av första ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

37

byggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år

1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

5G:o) Kuugl. Maj:t bär i statsverkspropositionen (punkt 58) föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma

att avlåtas, för påbörjande av nya kraftstationsanläggningar och utvidgning

av redan befintliga sådana för år 1920 beräkna ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti eu till riksdagen avlåten, den 25

februari 1919 dagtecknad proposition (nr 122), under åberopande av

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att för utförande av nyanläggningar vid

Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som kan komma att av

Kungl. Maj:t fastställas, för år. 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är avsett dels för anskaffande av vissa 50- periodiga generatorer för Trollhätte kraftstation, dels ock för ökning av

fallhöjden vid samma kraftstation, vilken ökning skulle åstadkommas

genom uppdämning i Göta älv ovanför Trollhättan, eventuellt även genom

utförande av vissa sprängningsarbeten i älven nedanför kraftstationen.

Då den lämpligaste fördelningen av anslaget på de olika ändamålen

ännu ej kunnat fastställas, har föreslagits, att Kungl. Maj:t skulle

äga meddela närmare bestämmelser härom.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för utförande av nyanläggningar

vid Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som

kan komma att av Kungl. Maj:t fastställas, för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1920 anvisa

dels för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, dels ock för ytterligare

arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Nyanliigg[iintrar

Till

Trolliiäite

kraftverk.

[58.]

Har

språngets

kraftstation

och

Stora Lille

älvs reglering.

[55.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 229 och 230 samt sid. 238

—242 i statsrådsprotokollet.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 93, har herr C. I.

Asplund hemställt, att riksdagen måtte

A) anvisa

dels för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid

Harsprånget ett reservationsanslag av

å tilläggsstat för år 1919 ...................................... 3,500,000 kronor samt

å 1920 års stat .............................................................. 5,000,000 kronor;

dels för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag

av

å tilläggsstat för år 1919 .......................................... 1,700,000 kronor samt

å 1920 års stat.............................................................. 2,500,000 kronor; samt

B) i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga

i övervägande, huruvida och i vad mån vattenfallsstyrelsen kunde medgivas

att för utförande av utav riksdagen beslutade vattenkraftsanläggningar

själv upptaga lån t. ex. genom utgivande av efter viss tid uppsägbar

obligationer med viss minimiränta och vinstandel, samt, om anledning

därtill gåves, för riksdagen framlägga förslag i ärendet.

Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 149, av

herr E. Molin hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

måtte anvisa

l:o) för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid

Harsprånget dels å tilläggsstat för 1919 ett belopp av 7,000,000 kronor,

dels å 1920 års stat ett belopp av 13,500,000 kronor samt

2:o) för fortsättande av arbetena för Stora Lule älvs reglering dels

å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 1,700,000 kronor, dels för år

1920 ett belopp av 2,500,000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem

gjorda framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Vad först angår utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget har

vattenfallsstyrelsen framlagt de anslagskrav, som upptagas i den av herr

Molin väckta motionen. Kungl. Maj:t har däremot betydligt nedsatt

anslagsäskandena, nämligen till 2,000,000 kronor för vartdera av åren

1919 och 1920.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara otänkbart

att för ifrågavarande kraftstationsanläggning bevilja medel i den utsträck
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

39

ning, som vattenfallsstyrelsen ifrågasatt. Utskottet har till och med

funnit sig böra förorda en nedsättning i Kungl. Maj:ts förslag.

På senare tid hava de förhållanden, som föranledde igångsättandet

av kraftstationsanläggningen vid Harsprånget, i ej ringa mån förändrats.

Det framställer sig sålunda icke numera samma behov av att forcera

fram den tillverkning av gödningsämnen, som tidigare ansetts föreligga.

Givet är också att under de framträdande förväntningarna på fallande

priser nämnda industrigren lika litet som järnförädlingsindustrien i Norrbotten

äger intresse av att kraftstationens utbyggande sker under de nuvarande

höga arbets- och materialpriserna, då nämligen kraftpriset skall

bestämmas med hänsyn till utbyggnadskostnaderna. På grund härav kan

enligt utskottets åsikt det sammanlagda anslagsbeloppet till kraftstationsbygget

utan olägenhet sättas till något lägre belopp än Kungl. Magt

äskat, i det att tilläggsanslaget för år 1919 torde kunna begränsas till

1,000,000 kronor. Utskottet har alltså icke funnit skäl tillstyrka de av

motionärerna i ämnet gjorda framställningarna om anslag utöver vad

Kungl. Maj:t föreslagit.

Vidkommande därefter anslagen för arbetena å Stora Lule älvs

reglering hava de av vattenfallsstyrelsen framlagda anslagskraven, som

innefattas i den av herr Molin väckta motionen, av Kungl. Maj:t nedsatts

till samma belopp för år 1919 som för år 1920 eller till 1,000,000

kronor. Under de förhållanden beträffande kraftavsättningen från Harsprånget,

för vilka ovan redogjorts, synes det utskottet icke föreligga

skäl att bedriva ifrågavai''ande regleringsarbeten i snabbare takt, än

de av Kungl. Maj:t äskade anslagen möjliggöra. Utskottet har alltså

icke heller kunnat biträda motionerna i nu förevarande delar. Någon

nedsättning i Kungl. Maj:ts anslagsäskanden torde å andra sidan icke

böra vidtagas med hänsyn till ett lämpligt bedrivande av arbetena.

Vad slutligen beträffar den av herr Asplund föreslagna utredningen angående

nya former för finansieringen av statens vattenkraftsanläggningar,

måste utskottet av såväl praktiska som principiella skäl motsätta sig,

att vattenfallsstyrelsen skulle självständigt uppträda på lånemarknaden,

bredvid och i konkurrens med riksgäldskontoret, det i grundlagen föreskrivna

organet för handhavandet av statens upplåning. Utskottet kan

fördenskull icke tillstyrka avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse i det

i motionen angivna syftet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som beträffande anslagen

för ifrågavarande ändamål på 1919 års tilläggsstat avger hemställan

i sitt utlåtande nr 12 B, hemställa,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Västerås

ångkraft
station.

[56.]

Motala

kraft
station.

[57.]

Nya kraftstationsanläggningar.

[58.]

a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt med avslag å herrar Asplunds

och Molins ovanberörda motioner, i vad dessa skilja

sig från Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag för

år 1920, må för nämnda år anvisa

1) för fortsättande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Harsprånget ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor,

2) för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor,

b) att herr Asplunds meranämnda motion, i vad

angår skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredningom

ändrade former för finansieringen av statens vattenkraftsanläggningar,

icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 56) framlagda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för en tredje utbyggnad

av Västerås ångkraft station beviljade anslaget å 1,500,000

kronor för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa

återstående beloppet 500,000 kronor.

59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 57) och under hänvisning beträffande anslag å 1919 års tilläggsstat

till utlåtandet nr 12 B hemställer utskottet,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena med

en statens kraftstation vid Motala för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:ts under punkt 58 i statsrådsprotokollet omhandlade

förslag om beräknande av ett reservationsanslag för år 1920 av

1,000,000 kronor för påbörjande av nya kraftstationer och utvidgning

av redan befintliga har utskottet upptagit till behandling under punkt

56:o ovan, varom utskottet velat härmed

erinra.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

41

61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för förberedande

åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet sid. 247 erinras beräknades kostnaderna

för ifrågavarande regleringsåtgärder i fjorårets proposition i ämnet till

400.000 kronor, varav 100,000 kronor anvisats å tilläggsstat för år 1918

och 200,000 kronor uppförts å riksstaten för år 1919. Den kostnadsökning

av 100,000 kronor, som det föreliggande förslaget innebär, har

med hänsyn till penningvärdets fall icke föranlett erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för utförande av förberedande

åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att för inköp

av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån

sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke utan synnerlig olägenhet kunna uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 248—251 i statsrådsprotokollet.

I eu inom andra kammaren väckt motion, nr 150, har herr E. Molin

hemställt, att riksdagen, i enlighet med av vattenfallsstyrelsen avgivet

förslag i ämnet, måtte dels medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar finge av Kungl. Maj:t beslutas

till, utöver den av riksdagen förut medgivna summan å 8,000,000 kronor,

ett ytterligare belopp av 1,000,000 kronor, dels ock av sistnämnda

två belopp å tillhopa 9,000,000 kronor för år 1920 såsom reservationsanslag

anvisa 2,500,000 kronor.

I fråga om skälen för denna framställning har motionären hänvisat

till de av honom väckta, ovanberörda motionerna nr 142 och 147

inom andra kammaren.

Av de medel å tillhopa 8,000,000 kronor, som 1917 och 1918 års

riksdagar medgivit skola få användas för inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, har riksdagen hittills anvisat

6.500.000 kronor.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 6 samt 12 käft. (Nr 12 A.) 8i719 6

Tilnerus

reglering’.

[59.]

Inköp av

vattenfall

och fastigheter

samt

utförande

av nyanläggningar.

[60.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Det sålunda anvisade anslagsbeloppet har använts på följande sätt:

för inköp av Tjttboforsen i Dalälven........................ kronor 1,307,352: 02

»

större delen av Österåsforsarna i In-

dalsälven.........................

))

800,000

»

»

delar av Stadsforsen i Indalsälven...

»

730,260

_

»

»

»

Norr- och Sörforsarna i Ume älv......

1,983,800

—

»

vissa fastigheter vid Lilla Edet.......

»

125,000

—

))

anläggning av en provisorisk kraftstation vid

Stadsforsen .......................................

»

100,000

—

»

inköp

av

en fastighet i Västerås .......................

»

60,000

—

»

»

»

egendomen Alvstad................................

304,008

—

»

))

»

hemmansdelar i Malöga by................

26,700

—-

Summa

kronor

5,437,120

02

Av de hittills anvisade anslagen återstå alltså något mer än 1,000,000

kronor. Härtill kommer det belopp, 1,500,000 kronor, som enligt riksdagens

tidigare fattade beslut är avsett att anvisas för år 1920.

Med anledning av vattenfallsstyrelsens förslag om anvisande för år

1920 av ytterligare ett belopp av 1,000,000 kronor, har departementschefen

framhållit, att till följd av den möjlighet, den nya vattenlagen

innebär, att, därest någon förfogar över mer än hälften av kraften i

ett vattenfall, tillgodogöra sig jämväl annans del av fallet mot ersättning

till fallägaren i penningar eller genom överföring av kraft, inköp

av delar av vattenfall mången gång framdeles torde kunna undvikas,

där sådant förvärv förut varit nödvändigt. Med hänsyn härtill och

ehuru det stundom kan visa sig mest ekonomiskt fördelaktigt att inköpa

felande falldelar samt det för en planmässig utveckling av statens

distribution av elektrisk kraft är av vikt, att nya kraftkällor kunna av

vattenfallsstyrelsen förvärvas, därest gynnsamma tillfällen därtill erbjuda

sig, har departementschefen emellertid, då ett belopp av omkring

2,500,000 kronor i allt fall enligt riksdagens tidigare beslut komme att

stå till förfogande för åren 1919 och 1920, ej ansett sig böra hemställa

om anvisande för ändamålet av ytterligare medel.

Utskottet, som delar^den av departementschefen uttalade uppfattningen

och alltså icke kunnat tillstyrka den i ämnet väckta motionen,

hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ris förevarande

framställning samt med avslag å herr Molins

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 43

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, må för inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana

åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling

av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens

kraftverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid 252—257.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 109, har herr I. Vennerström

m. fl., bland annat, hemställt, att riksdagen måtte för utförandet av

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens

kraftverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor.

Vidare har i en inom samma kammare väckt motion, nr 151, av

herr E. Molin hemställts, att riksdagen med godkännande av vattenfallsstyrelsens

i ämnet framlagda förslag måtte för utförandet av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens

kraftverk anvisa dels å 1920 års stat ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor, dels ock å 1919 års tilläggsstat ett reservationsanslag av

4,000,000 kronor.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda

framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.

Distributionsanläggningar

för

statens

kraftverk.

[61.]

Utöver det å 1920 års riksstat för distributionsanläggningar vid''

statens kraftverk av Kungl. Maj:t äskade beloppet har Kungl. Maj:t å

tilläggsstat för år 1919 begärt ett anslag av 3,000,000 kronor. Vad

Kungl. Maj:t sålunda äskat understiger för vartdera året med 1,000,000

kronor vattenfallsstyrelsens anslagskrav för ändamålet.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget, att den redan utbyggda

kraften i statens vattenfall i största möjliga utsträckning varder

tillgodogjord. Enligt vad utskottet erfarit, är det numera synnerligen

ovisst, om den kraftöverföring mellan Porjus och Luleå, för vilken vattenfallsstyrelsen

beräknat ett belopp av 2,750,000 kronor, kommer att erfordras

under den närmaste tiden. Vid sådant förhållande förefinnes icke

anledning att gå utöver Kungl. Maj:ts förslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Inventarier

för statens

vattenfallsverk.

[62.]

Uppförande

av bostadshus

åt statens

vattenfallsverks

personal

in. ni.

[63.]

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å de i ämnet av

herrar Vennerström m. fl. och Molin väckta motionerna,

i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må

för utförande av distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten för statens kraftverk för år 1920

anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till inventarier

för statens vattenfallsverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

s

Såsom framgår av den i statsrådsprotokollet sid. 257—260 lämnade

utredningen i ärendet har behovet av inventarieanslag till statens

vattenfallsverk på senare tid starkt ökats till följd av att dels flera

kraftverk blivit färdiga, för vilkas drift inventarier behöva disponeras,

dels vissa arbetsmaskiner måst nyanskafFas på grund av att arbetena

nu bedrivas på ett ökat antal platser och dels slutligen kostnaden för

inventarier på grund av prisstegringarna blivit högre än förut. Utskottet

har med hänsyn härtill icke ansett sig böra förorda någon

minskning i Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nu ifrågavarande ändamål,

vari även ingår ett anslag å 1,000,000 kronor å tilläggsstat för

år 1919, och hemställer alltså,

att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har slutligen (punkt 63) föreslagit riksdagen att

för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. in.

för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 260—262 lämnade

utredningen i ärendet, får utskottet, som beträffande anslag å tilläggsstat

för år 1919 avger hemställan i sitt utlåtande nr 12 B, hemställa,

att riksdagen må för uppförande av bostadshus åt

statens vattenfallsverks personal m. m. för år 1920 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 45

66:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan tillstyrkta

anslagen, vilka vad angår de av Kungl. Maj:t gjorda äskandena

föreslagits skola utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 7 mars 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, 0. M. Strömberg,

H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, H. G. TF. Wrangel, A. Pers, J. L.

Widell, E. A. Hallin, J. S. Almer och G. A. Stålberg samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, J. Olofsson,

0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, P. A. Hansson i Stockholm, P. B. Nilsson i

Landeryd, TF. Bäckström, A. J. Andersson i Gävle, S. E. J. Liibeck, 0. Osberg och

J. Nilsson i Malmö.

Sättet för

anslagens

täckande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

Bil. A.

Till riksdagens statsutskott.

Den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att, med

anledning av Eder ordförandes i skrivelse till berr statsrådet Bror Petrén den 29 i

samma månad gjorda framställning, till Eder avgiva vissa i berörda skrivelse begärda

upplysningar rörande det pågående uppförandet av ett centralposthus i

Göteborg.

Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen anföra följande.

För ett rationellt bedrivande av byggnadsarbetena, så att byggnaden snarast

möjligt utan forcering må kunna iordningställas för sitt avsedda ändamål, har byggnadsstyrelsen

i underdånig skrivelse den 30 september 1918 förklarat, att, utom

redan av riksdagen beviljade cirka 2,300,000 kronor, borde för år 1919 beräknas

350,000 kronor och för år 1920 3,400,000 kronor.

Därvid var avsett att under 1919 slutföra nu pågående pålningsarbete, utföra

grundgjutning och granitarbeten, de sistnämnda huvudsakligen bestående i en omkring

4,5 meter hög sockelvåning, samt att påbörja huvudentreprenaden. Under

1920 skulle uppföras byggnadens stomme av tegel och järn, betongbjälklag inläggas,

byggnaden intäckas, värmelednings- och andra rörinstallationer till större delen

utföras.

För att emellertid nedbringa det för 1920 erforderliga anslaget har byggnadsstyrelsen

beräknat, att man, utan att fördyra anläggningskostnaden eller äventyra ett

gott resultat, skulle kunna uppskjuta betongbjälklagens utförande ävensom påbörjandet

av rörledningsarbeten till år 1921, varvid de för 1919—20 erforderliga medlen

skulle kunna inskränkas till omkring 2,850,000 kronor utöver de av riksdagen redan

beviljade cirka 2,300,000 kronor.

Av årets riksdag har Kungl. Maj:t äskat ett anslag för år 1920 av 1,500,000

kronor.

För ett sålunda minskat belopp kan ej under år 1920 byggnadens stomme helt

uppföras och taktäckas, varför arbetet dessförinnan måste avstannas och på lämpligt

sätt intäckas.

Någon ändring i nu planerad pålning och grundläggning bör ej företagas. När

pålningen för halva byggnaden är verkställd (vilket beräknas inträffa omkring instundande

1 maj) skulle grundgjutningen påbörjas på den färdigpålade delen av

tomten och vidare fortgå samtidigt med pålningen på andra hälften, samt hela grundläggningen

vara färdig till årets slut.

Ett inställande av arbetet omedelbart efter pålningsarbetets utförande skulle ur

flera synpunkter vara olyckligt.

Skulle den bottenplatta, som är avsedd att under hela byggnaden läggas på

pålhuvudena, ej omedelbart inläggas, bleve hela tomten snart förvandlad till en

damm med stillastående ruttnande vatten, spridande ohälsa, varjämte genom frysning

av detta vatten pålningens bestånd äventyrades. De uppschaktade slänterna emot

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

47

gatorna skulle ej heller kunna igenfyllas, och mindre jordras skulle uppstå genom

vattnets inverkan.

Grundläggningen bör således verkställas i sammanhang med pålningen, och

sedan grundgjutningen utförts kunna, efter slänternas igenfyllning, byggnadens partier

intäckas med sammanhängande tak.

Lämpligare synes likväl vara att tillika uppföra sockel, vars framsidor äro av

granit och bakmur av tegel. Härigenom skulle under detta år välkommet arbete

kunna beredas åt västkustens granitindustriarbetare.

Det erforderliga stenarbetet kan möjligen av vissa firmor lagras vid huggningsorten.

Svårigheter skulle likvisst uppstå för likvidernas utbekommande för firmorna,

ifall ej stenen bleve transporterad till bygget. Då möjlighet till uppläggning för de

mängder sten leveransen kommer att omfatta ej finnes vid byggnadsplatsen, finnes

intet annat sätt att emottaga densamma än att den inmuras allt efter som den levereras.

Detta inmurnings- jämte bakmursarbete bör således utföras i samband med

grundläggningsarbetet.

Skulle alltså ett avbrott i byggnadsarbetet anses böra äga rum, torde det lämpligast

ske sedan nämnda sockel av granit uppförts, det vill säga sedan murarna uppförts

till höjd med bottenvåningens fönsterbröstvärn, varefter byggnadens olika partier

intäckas med provisoriskt trätak.

Kostnaden för byggnadsarbetet bedrivet till denna punkt beräknas sålunda:

Verkställt rivningsarbete, av generalpoststyrelsen in
-

köpta pålar och av byggnadsstyrelsen träffat avtal om

schaktning och pålning ................................................

........ cirka

kronor

630,000: —

Slutschaktning, grundgjutning och återfyllning ........

»

1,170,000: —

Diverse beslutade utgifter............................................

........ cirka

»

100,000: —

Granitarbeten ..............................................................

»

400,000: —

Stenens lossning, körning, uppsättning m. m. kronor

60,000: —

Isoleringar ......................................................... »

30,000: —

Bakmur av tegel................................................ »

120,000: —

Källarebottenbjälklaget .................................... »

190,000: —

»

400,000: —

Provisoriskt tak över byggnaden cirka 6,600 m2 å cirka 15 kronor

100,000: —

Oförutsedda utgifter, arvoden m. m............. kronor

150,000: —

Skötsel, pumpning, underhåll 1 å 2 år ......... »

50,000: —

»

200,000: —

Summa

kronor

3,000,000: —

Utöver av riksdagen beviljade kronor 2,300,000 skulle alltså erfordras 700,000

kronor för byggnadsarbetets framdrivande till en höjd av 4,5 meter över marken.

Byggnadsstyrelsen anser sig böra särskilt påpeka, att avbrott i byggnadsarbetena

givetvis måste medföra åtskilliga extra utgifter, vilka, såsom av ovanstående beräkning

framgår, anses komma att uppgå till cirka 150,000 kronor huvudsakligen för

byggnadsarbetets intäckande, tillsyn, pumpning m. m.

De av Eder uppställda frågorna besvaras med anledning härav sålunda.

Frågan a):

För det belopp av 1,500,000 kronor, som Kungl. Maj:t begärt för år 1920, kan

byggnadens stomme endast uppföras till ungefär halva höjden. Byggnadsarbetet kan

givetvis planeras att gå så långsamt, att man ej hinner utföra mer arbete under

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.

1920; dock måste man i alla händelser dessförinnan hava kunnat träffa avtal om en

byggnadsentreprenad på cirka 5 1/2 miljoner kronor, samt vara förvissad att erhålla

ytterligare för år 1921 erforderliga medel till entreprenadavtalets likviderande och

arbetets fortsättande i oavbruten följd.

Frågan b):

Skall ett avbrott i byggnadsarbetet göras, bör det ske på ovan beskrivet sätt

cirka 4 */2 meter över mark, då byggnadens partier provisoriskt intäckas.

Frågan c):

Utöver av riksdagen redan förut för byggnadens uppförande beviljade belopp

av i avrundat tal 2,300,000 kronor erfordras ett belopp av 700,000 kronor.

Remissakten bifogas.

Stockholm den 13 februari 1919.

IS. GUST. CLASON.

O. Hökerberg.

Sten Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:205 Skrivelse till Konungen, angående anvisande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch telegrafväsende. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1919:12a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende d postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfa s. 1 i texten
  3. Rskr. 1919:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under titel »utgifter för kapitalökning)'') gjorda framställning om anslag för in s. 3 i texten