Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende a postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
1919-03-07 · 48 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 42 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:12a, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende a postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
1
Nr 12 A.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1919 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1920 i avseende a post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
(4:e avd.)
A. Postverket.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen inköp av
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1920 har Kungl. Maj: t, inventarier,
under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för U-J )
kapitalökning: bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över civilärenden för
nämnda dag, punkt 1, föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier
för postverkets behov för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
300.000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 6—9.
För inköp av inventarier för postverkets behov bar riksdagen anvisat
350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—1918. Beträffande
de sålunda beviljade anslagen bar riksdagen medgivit Kungl. Maj:t rätt
att redan under det år, respektive anslag beviljats, taga i anspråk
175.000 kronor. Av 1918 års lagtima riksdag hava för ifrågavarande
ändamål anvisats dels 175,000 kronor å tilläggsstaten för år 1918 dels
ock samma belopp å 1919 års riksstat. Utöver av Kungl. Maj:t å 1920
års stat äskade 300,000 kronor har Kungl. Maj:t av innevarande riksdag
för enahanda ändamål äskat ett anslag av 250,000 kronor å tilläggsstaten
för år 1919.
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Nr 12 A.) • 81719 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Då behovet av de utav Kung]. Maj:t nu äskade anslagsbeloppen
till inventarier för postverket synts utskottet vara ådagalagt, får utskottet,
som i särskilt utlåtande, nr 12 B, denna dag tillstyrker anvisande
av medel för ändamålet å 1919 års tilläggsstat, hemställa,
att riksdagen må för inköp av inventarier för post■
verkets behov för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
ay central- 0) ^ung''b Maj: t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att för
posthuset i ombyggnad av centralposthuset i Stockholm för år 1920 anvisa ett reserStockholm.
vationsanslag av 100,000 kronor.
[2.] Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 11—15.
Av de av riksdagen åren 1914—1917 för till- och ombyggnad av
centralposthuset i Stockholm beviljade anslag om tillhopa 1,010,000
kronor beräknades ursprungligen 833,000 kronor belöpa på tillbyggnaden,
som redan färdigställts, och återstående 177,000 kronor på ombyggnaden,
vilken däremot ännu ej påbörjats. Av det sammanlagda
anslaget hava för tillbyggnaden använts 785,269 kronor 26 öre. Återstående
224,730 kronor 74 öre äro emellertid numera icke tillräckliga
för utförande av ombyggnaden, vilken enligt förnyade kostnadsberäkningar
ansetts komma att draga en kostnad av i runt tal 523,000 kronor eller
omkring 300,000 kronor utöver det disponibla anslagsbeloppet. Generalpoststyrelsen
har nu hemställt om anvisande för ändamålet av 300,000
kronor å tilläggsstat för år 1919. Något anslag å tilläggsstaten har
emellertid ej äskats av Kungl. Maj:t.
Utskottet, som blivit övertygat om, att igångsättandet av ombyggnaden
icke bör uppskjutas utöver vad som föranledes av den utav
Kungl. Maj:t vidtagna ändringen i generalpoststyrelsens anslagsäskande,
hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad, av centralposthuset
i Stockholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
h°8t,nad ^:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för fort
i
Göteborg. sättande av uppförandet å det för postverkets räkning inköpta område
[3.] om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte
rote av ett centralposthus för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,500,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 3
Utredningen i ärendet återfinnes i stadsrådsprotokollet, sid. IG —18.
För inköp av tomt för och uppförande av centralposthus i Göteborg
har riksdagen under åren 1914—1918 anvisat sammanlagt 3,010,000
kronor, varav 2,298,695 kronor 69 öro för själva byggnadsföretaget.
I de år 1914 upprättade ursprungliga kostnadsberäkningarna för byggnaden
beräknades densamma komma att kräva en kostnad av 2,670,000
kronor, vilket belopp genom vissa förenklings- och ändringsarbeten
sedermera ansågs kunna nedbringas till 2,400,000 kronor eller 26 å 27
kronor för kubikmeter. Då anslag till byggnadsarbetets påbörjande
äskades av 1916 års riksdag, beräknades kostnaden för byggnaden till
följd av stegrade arbets- och materialpriser komma att uppgå till 2,900,000
kronor eller till omkring 32 kronor per kubikmeter. Av statsrådsprotokollet
framgår emellertid, att enligt beräkning av byggnadsstyrelsen i september
1918 kostnaden dåmera uppskattats till ej mindre än 8,000,000 kronor
eller omkring 85 kronor per kubikmeter. Enligt upplysningar, som utskottet
erhållit från byggnadsstyrelsen, anses ej ens detta belopp numera
vara tillfyllest, utan sluta de senast verkställda beräkningarna på
en summa av omkring 9,450,000 kronor, utgörande omkring 100 kronor
per kubikmeter. För byggnadsarbetets fortsättande har byggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande dels av 350,000 kronor å tilläggsstat för år 1919,
dels ock av 3,400,000 kronor å riksstaten för år 1920. Något anslag å
tilläggsstat har ej äskats av Kungl. Maj:t, som ock nedsatt det av
byggnadsstyrelsen begärda anslaget för år 1920 med 1,900,000 kronor.
Den kostnadsökning, som sålunda inträtt, har synts utskottet —
även med vederbörlig hänsyn tagen till den allmänna prisstegringen —
vara anmärkningsvärt hög. Utskottet har redan av denna anledning
ansett sig böra taga under övervägande, om icke, trots de olägenheter
för postverket, som därav skulle följa, byggnadsarbetet tillfälligt borde
avbrytas i avvaktan på inträdande gynsammare ekonomiska förhållanden.
Såsom framgår av bifogade från byggnadsstyrelsen införskaffade yttrande
i ärendet (Bil. A.), kan ej heller med det av Kungl. Maj:t för år
1920 äskade anslagsbeloppet, 1,500,000 kronor, byggnadsarbetet bedrivas
på ändamålsenligt sätt, utan måste ett avbrott i arbetet äga rum.
Därest ett sådant avbrott skall ske, bör detta enligt samma utlåtande
lämpligen göras, sedan byggnadens stensockel blivit uppförd samt en
provisorisk intäckning av byggnaden verkställts. Med en sådan begränsning
av byggnadsarbetet skulle erfordras ett ytterligare anslag av
700,000 kronor. Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst, har utskottet
funnit sig böra förorda, att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget
4 Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
nedsättes med 800,000 kronor. Skulle förhållandena till nästkommande
år utveckla sig så, att ett fortsättande under samma år av byggnadsarbetet
befinnes böra äga rum, torde få tagas under omprövning, om
medel för ändamålet kunna anvisas å tilläggsstat för år 1920.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av uppförandet
av centralposthus i Göteborg för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor.
Om- och 4:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 4) föreslagit riksdagen att för
av postlin*- om'' och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad för år 1920 anvisa
byggnaden ett reservationsanslag av 43,500 kronor.
Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet, sid. 19, är ifrågavarande
anslagsbelopp konjunkturtillägg till den för om- och tillbyggnadsarbetena
ursprungligen beräknade kostnaden, 225,000 kronor. Då utskottet ej
funnit anledning till erinran mot det äskade tilläggsanslaget, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden
i Ystad för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 43,500 kronor.
Posthus- 5:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 5) föreslagit riksdagen att för
G^iUtivare! uppförande av en posthusbyggnad i Gällivare för år 1920 anvisa ett
|-g -j reservationsanslag av 195,000 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1917 års riksdag för uppförande för en beräknad kostnad av 275,000
kronor å den kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare
municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för
telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
100.000 kronor. Därefter har 1918 års riksdag för fortsättande av uppförandet
av ifrågavarande posthus på tilläggsstat för år 1918 anvisat
175.000 kronor.
Av stadsrådsprotokollet (sid. 20) inhämtas, att vid i oktober 1918
upprättade förnyade beräkningar byggnadskostnaden uppskattats till
ej mindre än 595,000 kronor. Och enligt vad utskottet från byggnadsstyrelsen
erfarit, har ej heller entreprenad å byggnadens utförande
kunnat erhållas efter sistnämnda beräkning, utan torde, därest bygg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 5
nadsarbetet, vilket ännu icke påbörjats, skulle utföras under nu rådande
arbets- och materialpriser, kostnaden bliva ännu högre. Vid sådant förhållande
har utskottet funnit det vara lämpligast, att med uppförandet
av ny posthusbyggnad åtminstone tills vidare lår anstå samt att utredning
verkställes,, om icke postverkets behov av förbättrade tjänstelokaler
samt bostäder för personalen i Gällivare lämpligen kan tillgodoses
genom inköp av därför lämpad, bebyggd fastighet. Därest en sådan
lösning av lokalfrågan skulle kunna vinnas medelst anlitande av det utav
1918 års riksdag anvisade anslaget för påbörjandet av posthusbyggnaden,
är från utskottets sida intet att erinra mot en dylik ändrad användning
av nämnda anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet, som
i utlåtandet nr 12 B avstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
för ifrågavarande ändamål av 125,000 kronor å tilläggsstat för
år 1919,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.
6:o) I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad
motion, nr 152, har herr E. Molin hemställt, att riksdagen måtte dels
medgiva, att för inköp av fastigheter för postverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut/ må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 600,000 kronor, dels ock för ändamålet
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
I samband med denna motion har utskottet till behandling förehaft
två inom andra kammaren väckta motioner, den ena, nr 209, av herr
C. R. Jansson i Falun, som hemställt, att riksdagen måtte besluta att
å tilläggsstat för år 1919 uppföra ett anslag av 100,000 kronor att användas
för inköp för postverkets räkning av fastigheten Alfhem i Krylbo,
samt den andra, nr 210, av herr L. J. Hagman i Domnarvet, som hemställt,
att riksdagen ville anvisa dels å tilläggsstat för innevarande år
19,000 kronor för inköp för postverkets räkning av tomten nr 57 i
kvarteret Balder i Borlänge, dels ock för 1920 erforderligt belopp för
uppförande å samma tomt av lämplig posthusbyggnad.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem
gjorda framställningarna, får utskottet hänvisa till motionerna.
I merberörda statsrådsprotokoll över civilärenden den 9 januari
1919, sid. 22, har departementschefen i avseende å postverket omför
-
lnkö]> av
fastigheter.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 12 ff.
malt, att generalpoststyrelsen gjort framställning om anvisande av medel
till inköp av fastigheter, med vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kunde anstå i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut, samt att
styrelsen för sådant ändamål äskat ett anslag å 600,000 kronor å tillläggsstat
för år 1919. Generalpoststyrelsens berörda framställning är
av följande lydelse:
»Postverket har i en nära framtid behov av förbättrade och utvidgade
lokaler även på vissa andra platser, där lokalfrågan icke torde
kunna på annat sätt lämpligen lösas än genom nybyggnad för postverkets
räkning. Å somliga platser har det dessutom visat sig förenat
med sådana svårigheter för postpersonalen att skaffa sig bostad, att generalpoststyrelsen
anser det oundvikligt, att staten på något sätt träder emellan.
I stort sett torde det vara obestridligt, att förvärvande av egna
fastigheter för inrymmande av postkontorslokaler och bostäder åt personalen
är den i längden nästan enda betryggande och mest ekonomiska
formen för ordnande av postkontorens lokalfråga samt att skaffa sig
säkerhet för, att icke bostadssvårigheter för personalen skola lägga hinder
för dennas disponerande, som bäst ägnar sig med hänsyn till tjänstens
fordringar. Å flera dylika platser har generalpoststyrelsen sökt
erhålla antagliga anbud å lämpliga byggnadstomter, men ännu icke lyckats.
Generalpoststyrelsen ser sig dock icke försvarad med att låta enbart
av sådan anledning alldeles anstå med förslag till lokal- och bostadsförhållandenas
ordnande å dessa orter, utan finner det nödvändigt, att i
alla händelser medel av riksdagen ställas till disposition för förvärvande
snarast, då lämpligt tillfälle yppar sig, av erforderliga byggnadstomter.
Svårigheten att erhålla fördelaktigt erbjudande ifråga om byggnadstomt
beror mycket ofta därpå, att fastighetsägare icke vill binda
sig för så lång tid i förväg, som är erforderligt, därest det enskilda
anbudets antagande skall bero på riksdagens prövning för varje särskilt
fall. Betydligt förmånligare köpevillkor kunna ock i de flesta fall
betingas, då avgörande och likvidering kunna ske inom en kort tidsperiod.
Den utväg synes därför kunna anlitas, som redan 1918 års riksdag
beträtt, då den medgav, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kunde
uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, måtte efter Eders
Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett visst angivet belopp.
De omständigheter och skäl, som föranledde riksdagens ifråvarande
beslut för telegrafverkets vidkommande och vilka delvis här ovan berörts,
äro i lika hög grad för handen och gällande för postverkets del.
Generalpoststyrelsen ifrågasätter därför anvisande under motsvarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12 Ä. ?
former av ett reservationsanslag av 600,000 kronor å 1919 års tilläggsstat
för inköp av fastigheter för postverkets räkning.»
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Behov av i nu ifrågasatt form anvisade anslag har gjort sig gällande
jämväl för andra statens affärsdrivande verk. Sålunda hava under senare
åren årligen beviljats anslag för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar.
Vidare hava 1917 och 1918 års riksdagar beviljat medel
till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,
i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig
utveckling av statens kraftverk. Slutligen har 1918 års riksdag anvisat
medel för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut.
Ehuru goda skäl synas föreligga för att medel för motsvarande
ändamål ställas jämväl till postverkets förfogande, har jag, med hänsyn
till de rådande förhållandena å lånemarknaden, funnit mig icke
böra föreslå, att beslut i ämnet påkallas av innevarande års riksdag,
utan torde därmed kunna anstå något år.»
•
Beträffande de av herrar Jansson och Hagman väckta motionerna
har utskottet låtit införskaffa yttrande av generalpoststyrelsen, som tillstyrkt
de i motionerna omförmälda fastighetsköpen ävensom föreslagit
att för uppförande av posthusbyggnad i Borlänge måtte för år 1920
anvisas ett anslag av 250,000 kronor.
Av den utredning generalpoststyrelsen förebragt, har utskottet
visserligen funnit, att behov av förbättrade lokalförhållanden för postverket
föreligger beträffande såväl Krylbo som Borlänge. Det synes
dock utskottet icke vara till fullo ådagalagt, att den av generalpoststyrelsen
förordade lösningen är den bästa. Vad särskilt angår Krylbo,
bör det sålunda enligt utskottets uppfattning närmare undersökas, om
icke lämplig tomtmark kan erhållas från statens järnvägar eller statens
domäner. Och vidkommande Borlänge har utskottet funnit det ovisst,
om den i herr Hagmans motion omförmälda fastigheten med hänsyn
till belägenheten äger så stort företräde framför en annan, i generalpoststyrelsens
yttrande omförmäld tomt, att det avsevärt högre priset
för förstnämnda tomt kan anses motiverat.
Ehuruväl utskottet alltså icke kunnat tillstyrka bifall till merberörda
båda motioner, har det synts utskottet böra beredas möjlighet för generalpoststyrelsen
att — efter närmare utredning — förvärva de fastig
-
Statsutskottets utlåtande Nr 12 Ä.
8
heter å ifrågavarande orter, vilka kunna befinnas vara för ändamålet
lämpligast. Detta syfte torde bäst vinnas därigenom att, i anslutning
till generalpoststyrelsens ovanberörda framställning till Kungl. Maj:t
samt herr Molins motion i ämnet, ett visst anslag av riksdagen anvisas
för att efter Kungl. Maj:ts prövning användas för inköp av fastigheter
för postverkets räkning. Det statsfinansiella läget medger visserligen
icke, att medel anvisas i den utsträckning generalpoststyrelsen föreslagit,
men har utskottet, med hänsyn tagen till de besparingar, som utskottet
förordat beträffande vissa andra anslag till kapitalökning vid postverket,
ansett sig kunna tillstyrka, att för ändamålet beviljas ett anslag för år
1920 av 200,000 kronor. I likhet med vad som gäller beträffande de
allmänna anslagen till inköp av fastigheter för telegrafverket och statens
vatten falls verk, bör givetvis redogörelse för användningen av det nu tillstyrkta
anslaget framdeles lämnas riksdagen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av herrar Molins samt
Janssons i Falun och Hagmans i Domnarvet ovanberörda
motioner må
a) medgiva, att förr inköp av fastigheter för postverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;
b) för ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
B. Telegrafverket.
Utvidgning 7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 6) framlagda för
bl^naden
i slag hemställer utskottet,
Sundsvall.
[6.]
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
utvidgning av telegraf byggnaden i Sundsvall för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Stationsbyggnad
i
Strömsund.
[7-]
8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att dels, med
ändring av sitt år 1918 fattade beslut, medgiva, att å de telegrafverket
tillhöriga tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle
må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A .
0
122,000 kronor, dels och för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag å 40,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 25—27 i statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 145, har herr E. Molin
hemställt, att för ifrågavarande byggnad måtte anvisas ett reservationsanslag
för år 1920 av 122,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
I anledning av därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt
1918 års riksdag, dels att för inköp för telegrafverkets räkning av
tomterna. Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade
till en areal av omkring 815 kvadratmeter, för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500 kronor, dels ock att å nämnda tomter finge
uppföras eu telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av högst
98,500 kronor. Något anslag för byggnadens påbörjande blev icke av
riksdagen anvisat. Av den nu lämnade utredningen i ärendet framgår,
att behovet av nya lokaler för telegrafverket i Strömsund är synnerligen
trängande. Utskottet har därför icke funnit skäl motsätta sig, att anslag
för byggnadsföretagets igångsättande nu beviljas. Yad beträffar byggnadskostnaden
synes på grund av den inträdda ytterligare stegringen i
arbets- och materialpriser numera möjlighet icke förefinnas att fasthålla
vid den av 1918 års riksdag beräknade kostnaden.
Utskottet, som ej funnit tillräckliga skäl tala för bifall till det av
herr Molin gjorda förslaget, hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt med avslag av herr Molins
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl Maj:ts förslag, må
a) med ändring av sitt år 1918 fattade beslut,
medgiva, att en telegrafstationsbyggnad i Strömsunds
municipalsamhälle må uppföras för en beräknad kostnad
av 122,000 kronor,
b) för ifrågavarande ändamål för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 8) föreslagit riksdagen att till
täckande av brist, som uppkommit å av riksdagen anvisade anslag till
uppförande av en telefonstationsbyggnad å den telegrafverket tillhöriga
tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote, för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 käft. (Nr 12 A.)
Telefonstationsbyggnad
i
Göteborg.
[8.]
817 19 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Uppförande
av arbetarbostäder
i
Norrköping’.
[9.]
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 27—29.
I anledning av Kung!. Maj:ts förevarande framställning har herr
E. Molin i en av honom inom andra kammaren väckt motion, nr 146,
föreslagit, att den uppkomna bristen å ifrågavarande byggnad måtte i
sin helhet täckas genom anslag å tilläggsstaten för år 1919, samt hemställt,
att å nämnda tilläggsstat måtte för ändamålet anvisas ett reservationsanslag
av 410,000 kronor.
Enligt de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för Kung].
Maj:ts framställning till 1917 års riksdag angående anvisande av anslag
för inköp av tomt för samt påbörjande av ifrågavarande telefonstationsbyggnad,
skulle kostnaden komma att uppgå till 380,040 kronor, vilket
belopp jämväl av riksdagen anvisats för ändamålet. Sedan entreprenadavtal
angående största delen av byggnadsarbetet avslutats och de viktigaste
byggnadsmaterial!erna blivit inköpta, hava nya kostnadsberäkningar
verkställts, vilka givit vid handen, att för byggnadsföretagets fullbordande
erfordras ytterligare ett anslag av 410,000 kronor, varav 210,000
kronor av Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1919.
Utskottet, som ej funnit tillräckliga skäl tala för att, i enlighet
med den av herr Molin väckta motionen, belasta 1919 års tilläggsstat
med hela det för ifrågavarande byggnad erforderliga tilläggsanslaget,
hemställer,
7 %
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda
motion, må till täckande av brist, som uppkommit
å av riksdagen anvisade anslag till uppförande
av en telefonstationsbyggnad i Göteborg, för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för uppförande
av arbetarbostäder å tomterna nr 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i kvadraten
Klinten i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000 kronor, för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 206,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 29—33.
I anslutning till statsutskottets vid 1918 års riksdag vid behandlingen
av anslagen till bostadsbyggnader vid telegrafverket och statens
järnvägar uttalade uppfattning och i överensstämmelse med departementschefens
i statsrådsprotokollet sid. 4 gjorda allmänna uttalande, anser utskottet,
att under nu rådande förhållanden på bostadsmarknaden det är
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 11
av synnerlig vikt, att staten i största möjliga utsträckning sörjer för,
att tjänstemännen vid statens kommunikationsverk beredas lämpliga
bostäder.
Av det utav Kungl. Maj:t för beredande av bostäder åt telegrafverkets
personal i Norrköping äskade beloppet — med inräknande av
å tilläggsstaten begärda 133,000 kronor tillsammans 339,000 kronor
äro 32,981 kronor 90 öre avsedda till inköp av erforderliga tomter samt
återstoden beräknad utgöra kostnad för en första utbyggnad å tomtkomplexet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Norrköping, för en beräknad kostnad av 306,000
kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
206.000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 10) föreslagit riksdagen att
för uppförande av arbetarbostäder å tomterna nr 12, 13, 14 och 15 i
kvarteret Opalen i Eskilstuna, för en beräknad kostnad av 221,000
kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 121,000 kronor.
Utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 33—35.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle ifrågavarande tomter
inköpas för ett sammanlagt belopp av 5,900 kronor, samt ett bostadshus
uppföras för en beräknad kostnad av 221,000 kronor. För tomtiuköpet
samt byggnadsarbetets påbörjande äskas 105,900 kronor å tilläggsstat
för år 1919.
Av telegrafstyrelsens framställning i ämnet inhämtas, att byggnaden
skulle uppföras av trä. Med hänsyn till betydelsen av att underhållskostnaderna
i möjligaste män nedbringas, vill det emellertid synas utskottet,
att därest byggnaden ifråga kan utan nämnvärd kostnadsökning
uppföras av sten, sistnämnda byggnadsmaterial bör komma till användning.
Under uttalande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må för uppförande av arbetarbostäder
i Eskilstuna, för eu beräknad kostnad av 221,000
kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
121.000 kronor.
Uppförande
ar arbetarbostäder
i
Eskilstuna.
[10.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Uppförande
ar
bostadshus
i Ludrika.
[11.]
Inköp av
fastigheter.
[12.]
12:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 11) föreslagit riksdagen att för
uppförande av ett bostadshus å tomterna nr 9 och 10 i sjuttioandra
kvarteret i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000 kronor, för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 35—39 i statsrådsprotokollet.
Utöver den beräknade kostnaden för ifrågavarande bostadshus,
120,000 kronor, komma 6,900 kronor till inköp av de erforderliga tomterna.
Anslag för tomtinköpet samt påbörjande av byggnaderna har av
Kungl. Maj:t äskats å 1919 års tilläggsstat med 66,900 kronor.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må för uppförande av ett bostadshus
i Ludvika, för en beräknad kostnad av 120,000
kronor, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
60,000 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på
särskilt riksdagsbeslut, må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor, dels ock för ändamålet
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 39—42 i åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 144, har herr E. Molin
hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte för år 1920 anvisas ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för denna framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Ehuruväl telegrafstyrelsen hemställt om anvisande för inköp av
fastigheter för telegrafverket av det utav motionären föreslagna beloppet,
får utskottet på de av departementschefen anförda skälen för anslagets
begränsande till 200,000 kronor, hemställa,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom
gjorda förslag samt med avslag å herr Molins ifrågavarande
motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
13
a) medgiva, att för inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må efter Kungl. Maj:ts prövning och avgörande
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor;
b) för ändamålet för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har beträffande telegrafverket slutligen (punkt 13)
föreslagit riksdagen att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—57 i statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 142, har herr E. Molin
hemställt, att riksdagen för ifrågavarande ändamål måtte för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 28,000,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för denna framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande för år 1920 av ett
anslag å 25,000,000 kronor för fortsatt utveckling av telefon- och telegrafväsendet,
varjämte styrelsen föreslagit, att å til läggsstat för år 1919
för ändamålet måtte uppföras ett anslag av 28,000,000 kronor. Sistnämnda
belopp har av Kungl. Maj:t nedsatts till 15,000,000 kronor. I
särskild motion (II: 143) har ovannämnde motionär föreslagit, att anslaget
å tilläggsstat måtte bestämmas till 25,000,000 kronor.
För fortsatt utveckling av statens telefonväsende beviljade 1918 års
lagtima riksdag dels i enlighet med därom av Kungl. Maj:t avlåten
framställning å tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 15,000,000 kronor,
dels ock med anledning av väckt motion om höjning av nämnda anslagsbelopp
samt efter hemställan av statsutskottet för år 1919 ett anslag av
10,000,000 kronor. Utskottet uttalade i sitt utlåtande i ämnet, att utskottet
ej förbisåge, att ytterligare medel kunde för ändamålet bliva erforderliga
under år 1919, men syntes dessa i så fall böra anvisas å tillläggsstat
för samma år.
Utskottet, som alltså vid fjolårets riksdag förutsåg, att tilläggsanslag
för år 1919 skulle bliva erforderligt för telegraf- och telefonväsendets
fortsatta utveckling, har icke ansett sig kunna föreslå någon
nedsättning i de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen. Å andra
sidan har utskottet, ehuruväl utskottet till fullo inser betydelsen av att
Fortsatt
utveckling
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
[13.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
ifrågavarande kommunikationsmedel utvecklas i jämnbredd med de krav,
som ställas på detsamma, funnit de nuvarande statsfinansiella förhållandena
utgöra bestämt hinder att för närvarande bevilja högre anslag än
Kungl. Maj:t för ändamålet föreslagit. Utskottet, som vill erinra därom,
att det å riksstaten för år 1918 för ifrågavarande ändamål uppförda
anslaget, 12,500,000 kronor, avsetts för 1917 års behov, vadan Kungl.
Maj:ts nu framlagda förslag innebär eu högst avsevärd anslagshöjningför
år 1919 i jämförelse med de för år 1918 tillgängliga medlen, får
alltså hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt med avslag å herr Molins nu
ifrågavarande motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må för fortsatt utveckling av
statens telefon- och telegrafväsende för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
C. Statens järnvägar.
<aylfMahnii<l 15:o) Kungl. Maj:t har beträffande statens järnvägar (punkt 14)
statsban- föreslagit riksdagen att för ombyggnad av Malmö statsbangård för år
gård. 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,466,000 kronor.
[14-] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åbero
pade
statsrådsprotokollet sid. 74—75.
De anslag för kapitalökning vid statens järnvägar, som Kungl.
Maj:t äskat av innevarande riksdag, uppgå till ett sammanlagt belopp
av 81,155,500 kronor. Motsvarande av 1918 års riksdag beviljade anslagssumma
uppgick till 85,228,800 kronor. Av det nu äskade anslagsbeloppet
utgöres omkring en tredjedel av på grund av prisstegringen
nödvändiggjorda tilläggsanslag till förut anvisade anslag. Prisstegringen
har även medfört, att av de i övrigt begärda anslagsbeloppen
större delen motsvarar de i förhållande till 1914 års priser ökade kostnader,
som vederbörande arbeten betinga. De riksdagen förelagda anslagskraven
avse ock huvudsakligen fortsättning av redan pågående arbeten.
För vissa anläggningar, till vilka medel tidigare av riksdagen
beviljats, men som ännu ej blivit igångsatta, hava fortsättningsanslag ej
begärts, enär med hänsyn till den statsekonomiska situationen arbetenas
påbörjande ansetts böra framskjutas någon tid.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
15
Den företagna granskningen av framställningarna angående kapitalökning
vid statens järnvägar har bibringat utskottet den uppfattningen,
att redan järnvägsstyrelsen sökt att begränsa anslagskraven,
så långt som styrelsen ansett vara försvarligt med hänsyn till uppehållandet
av driften. Medan sålunda enligt den av järnvägsstyrelsen
tidigare utarbetade planen för nya byggnader och anläggningar samt
anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar för 10-årsperioden
1918—1927 med tillämpning av nu rådande priser skulle av
innevarande riksdag behöva äskas 135,000,000 kronor, har järnvägsstyrelsen
■ nedsatt anslagskraven till 96,769,500 kronor. Ytterligare inskränkningar
i järnvägsstyrelsens förslag utöver dem, som departementschefen
vidtagit, har utskottet ej heller funnit sig kunna tillråda. Å andra
sidan har utskottet funnit de statsfinansiella förhållandena vara sådana,
att utskottet icke kunnat tillstyrka några utökningar över Kungl. Maj:ts
förslag. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet delar
de av chefen för finansdepartementet vid framläggandet av inkomstberäkningen
uttalade betänkligheterna mot att bevilja anslag utöver ramen
för statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat, utan att
samtidigt täckning för de ökade utgifterna beredes å inkomstsidan.
Frågan om anvisande av anslag till statsbanebyggnaderna i Norrland
har utskottet emellertid ansett sig böra upptaga till behandling först
längre fram under riksdagen, då budgetens belastning låter sig med
större säkerhet bedöma.
Vad nu särskilt angår det äskade anslaget till ombyggnad av Malmö
statsbangård, utgör detsamma återstoden av det ursprungligen beräknade
kostnadsbeloppet för arbetena ifråga. På grund av prisstegringen erfordras
emellertid betydande fyllnadsanslag för anläggningarnas färdigställande,
men föreligga ännu icke några beräkningar angående bristens storlek.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad av Malmö statsbangård
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,466,000 kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggning
av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, sid. 75 och 76, beräknades
med tillämpning av de under senare delen av år 1916 rådande arbets
-
Huvudrangerban
gård vid
Hallsberg
[15.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
och materialprisen första utbyggnaden av huvudrangerbangården i Hallsberg
medföra en kostnad av 3,502,000 kronor, varav riksdagen hittills
anvisat 3,150,000 kronor. Det nu äskade anslaget är emellertid icke
tillräckligt för arbetenas avslutande, utan äro framdeles nya anslagskrav
för ändamålet att emotse.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för anläggning av huvudrang erbangård
vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
800,000 kronor.
Ombyggnad 17:o). Kungl. Maj:t bär vidare (punkt 16) föreslagit riksdagen att
gården vid för ombyggnad av Ljusdals station för år 1920 anvisa ett reservationsLjusdal.
anslag av 250,000 kronor.
[16.]
Av utredningen å sid. 77 i statsrådsprotokollet inhämtas, att av det
äskade anslaget 100,000 kronor utgöra erforderligt konjunkturtillägg för
ombyggnadens avslutande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad av Ljusdals station
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
Ombyggnad 18:o). Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för
valls ”båll- ombyggnad av bangården i Sundsvall för år 1920 anvisa ett reservagård.
tionsanslag av 100,000 kronor.
[17.] Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till stats
rådsprotokollet
sid. 77—94.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, bar herr E.
Molin; bland annat, hemställt, att riksdagen måtte för ifrågavarande
bangårdsombyggnad anvisa ett reservationsanslag för år 1920 av 200,000
kronor.
I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Den föreslagna ombyggnaden av bangården i Sundsvall, vilken
nödvändiggöres av Ostkustbanans framdragande genom nämnda stad,
avser anläggning av en ny, för statens järnvägar och den enskilda
banan gemensam huvudstation. Kostnaderna för de erforderliga mark
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
IT
områdena ävensom de anläggningar, vilka äro avsedda att begagnas av
båda järnvägarna, hava med de i början av år 1918 rådande priser beräknats
till 2,500,000 kronor. De för statens järnvägars eget behov erforderliga
anläggningarna skulle enligt samma priser draga en kostnad
av 540,000 kronor. Emellertid kunna genom bangårdsombyggnaden frigöras
statens järnvägar nu tillhöriga markområden, för vilka Sundsvalls
stad enligt träffad överenskommelse skall erlägga en köpeskilling av 500,000
kronor. 1 vilken omfattning Ostkustbanan skall bidraga till kostnaden
för de gemensamma anläggningarna är ännu oavgjort, men skall bestämmelse
därom meddelas av Kungl. Maj:t.
Då det ifrågavarande förslaget synes utgöra den mest ändamålsenliga
lösningen av Sundsvalls bangårdsfråga och då det med bolaget
träffade avtalet förfaller, därest beslut om ombyggnadens verkställande
icke föreligger före den 1 juli 1919, har utskottet funnit sig böra tillstyrka,
att medel för företagets igångsättande nu beviljas. Vad själva
ansiagsbeloppet angår, synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget vara
tillräckligt. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å herr Molins
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må för ombyggnad av bangården i
Sundsvall för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av
bangården i Katrineholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
220,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 94—96.
Den provisoriska utvidgning av Katrineholms bangård, som avses
med ifrågavarande anslag, omfattar dels förbättring av platt formsförhållandena
å stationen, dels ock tillbyggnad av godsmagasinet samt anordnande
av en provisorisk magasinsbyggnad för ilgods.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utvidgning av bangården vid
Katrineholm för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 220,000 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 19) föreslagit riksdagen att
för anordnande av ny lokal godsbangård i Kristinehamn för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 käft. (Nr 12 A.) 81719 3
Utvidgning
av bangården
vid
Katrineholm.
[18.]
Jfy lokal
godsbangård
i Kristinehamn.
[19.]
817 19 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 96—98 i statsrådsprotokollet,
inhämtas, att det föreliggande förslaget, vilket är uppgjort
i anslutning till en planerad större ombyggnad av Kristinehamns bangårdar,
innebär en förflyttning av den lokala styckegodsrörelsen till
huvudstationen från Kristinehamns nedre station, vilken är belägen på ett
avstånd av omkring 1 kilometer från huvudstationen. Då den nuvarande
anordningen ur driftssynpunkt är synnerligen otillfredsställande, får utskottet
tillstyrka anvisande av medel för genomförande av det nu framlagda
förslaget. Utskottet, som i sitt utlåtande nr 12 B tillstyrker anvisande
å tilläggsstat för år 1919 av 100,000 kronor för ändamålet,
hemställer,
att riksdagen må för anordnande av ny lokal godsbangård
i Kristinehamn för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Ombyggnad
av bangården
vid
Ange.
[20.]
21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 20) framlagda
förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för ombyggnad av bangården vid
Ange för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
Spåranordningar
i anslutning
till förefintliga
spårsystem.
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av
spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 262,100 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 102—108 i statsrådsprotokollet.
[21-] Föj- anordnande av utdragsspår samt bättre utrymmen för frilast
ning
och uppställning av vagnar ävensom för förlängning av mötesspår
och utläggning av ett tredje tågspår å vissa stationer äskas av
innevarande riksdag 1,262,100 kronor, varav 1,000,000 kronor uppförts å
förslaget till tilläggsstat för år 1919. Av det å tilläggsstaten äskade
beloppet avse 930,000 kronor fyllnadsanslag till av 1918 års riksdag för
ifrågavarande ändamål beviljade medel.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för utförande av spåranordningar
i anslutning till förefintliga spårsystem för år 1920 an
visa
ett reservationsanslag av 262,100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 19
23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom (punkt
22) framlagda förslag samt under hänvisning beträffande tilläggsanslag
till 1919 års anslag för ändamålet till utskottets utlåtande nr 12 B får
utskottet hemställa,
att riksdagen må för utförande av anläggningar
vid kol- och vattenstationer för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 313,000 kronor.
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
och med hänvisning till statsrådsprotokollet sid. 110—112 hemställer
utskottet,
att riksdagen må för anordnande av en gångbro
vid Höganäs station för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
25:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (punkt 24)
får utskottet, som i utlåtande nr 12 B tillstyrker begärt tilläggsanslag
för å 1919 års riksstat anvisat anslag för ifrågavarande slag av anläggningar,
hemställa,
att riksdagen må för utförande av speciella anläggningar
å bangårdar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 98,700 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 116—119.
Det för dubbelspårsbyggnaden Norrköping—Mjölby ursprungligen
beräknade kostnadsbeloppet, 7,400,000 kronor, har av riksdagen anvisats
under åren 1914—1918. För arbetets färdigställande beräknas nu att ett
ytterligare belopp av 4,150,000 kronor erfordras, och hava härav 2,500,000
kronor äskats å tilläggsstat för år 1919.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för anläggande av ytterligare
ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,650,000 kronor.
Anläggningar
vid
kol- och
vattenstationer.
[22.]
Gångbroar
och gångtunnlar.
[23.]
Speciella
anläggningar
å
bangårdar.
[24.]
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Norrköping
och Mjölby.
[25.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Anläggande
ar ytterligare
ett
järnvägs,
spår från
Örebro över
Hallsberg
till Laxå.
[26.]
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Aneby och
Sandsjö.
[27.]
27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
förslag (punkt 26) hemställer utskottet,
att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000
kronor.
28:o) Kung]. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 120
och 121.
Dubbelspårsbyggnaden Aneby—Sandsjö beräknades med de under
senare delen av år 1915 rådande arbets- och materialpriser komma att
draga en kostnad av 4,102,700 kronor, vilket belopp ock av riksdagen
anvisats. Numera beräknas anläggningens genomförande kräva ytterligare
3,525,000 kronor. Järnvägsstyrelsen har för ändamålet hemställt
om anvisande dels å 1919 års tilläggsstat av 1,500,000 kronor, dels ock
å 1920 års riksstat av 2,025,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid
för vartdera året nedsatt anslagskravet till 1,000,000 kronor.
I sin framställning till Kungl. Maj:t angående anslag för dubbelspårsanläggningen
Aneby—Sandsjö har järnvägsstyrelsen framhållit, att
de av styrelsen föreslagna anslagsbeloppen äro erforderliga för att den
för trafikens regelbundna besörjande så ytterst viktiga dubbelspårsbyggnadens
fullbordande icke skall behöva uppskjutas mera än ett år
utöver vad som ursprungligen beräknats eller från 1919 till 1920. Åven
utskottet anser det vara angeläget, att dubbelspåret i fråga snarast möjligt
färdigställes, varför utskottet velat ifrågasätta, om icke för denna anläggning
tillfälligt kunde tagas i anspråk de medel, som av 1918 års
riksdag anvisats för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tranås och Aneby samt mellan Sandsjö och Sävsjö, men som icke
kommit till användning, då sistnämnda dubbelspårsbyggnad ännu icke
påbörjats. Det synes nämligen utskottet, att ansträngningarna i första
hand böra inriktas på att avsluta de redan pågående dubbelspårsanläggningarna,
innan nya sådana påbörjas. Kungl. Maj:t har ej heller
av innevarande riksdag äskat medel för dubbelspårsbyggnaderna Tranås—
Aneby och Sandsjö—Sävsjö samt dubbelspåret Hässleholm—Ballingslöv,
för vilken sistnämnda anläggning, som ännu ej igångsatts, begynnelse
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 1''d A.
2I
Lindome
Anneberg.
[28.]
anslag anvisats av 1918 års riksdag. Självfallet är att, därest Kungl.
Maj:t finner en sådan tillfällig överflyttning av anslagsmedlen för dubbelspårsbyggnaderna,
som utskottet ovan ifrågasatt, böra komma till stånd,
vederbörlig ersättning i sinom tid bör beredas det anslag, från vilket
medlen tagits.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må för anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att för om- Omläggning
läggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1920 anvisa ett -a-T
reservationsanslag av 550,000 kronor.
Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet, sid. 122, utgör ifrågavarande
anslag konjunkturtillägg till de för linjeomläggningen mellan Lindome
och Anneberg ursprungligen beräknade och av 1917 och 1918 års riksdagar
anvisade anslagen å 800,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för omläggning av statsbanelinjen
Lindome—Anneberg för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 550,000 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för omläggning
av södra ingångslinjen till Varbergs bangård för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 123—124.
För om- och tillbyggnad av Varbergs bangård samt omläggning av
södra ingångslinjen till bangården har riksdagen åren 1913 och 1914
anvisat sammanlagt 376,000 kronor, varav 200,000 kronor beräknats
utgöra kostnaden för linjeomläggningen. Sedan arbetet under 1917 igångsatts,
har det visat sig, att de ursprungliga kostnadsberäkningarna komma
att betydligt överskridas. Linjeomläggningen antages sålunda numera
komma att kräva ett ytterligare anslag av 785,000 kronor. Härav falla
ej mindre än 260,000 kronor på kostnaderna för markförvärv, som från
början uppskattats till 40,000 kronor, men som nu visat sig uppgå till
300,000 kronor. Åven kostnaderna för själva bangårdsombyggnaden
Omläggning
av södra
ingångslinjen
till
Varbergs
bangård.
[29.1
22
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Ombyggnad
ar Bohusbanans
viadukt
över
Säveån.
[30.]
Ombyggnad
av bron över
Xorsälven å
linjen
Laxå—Charlottenberg.
[31.]
förväntas komma att överskridas, men har någon beräkning rörande
bristen i denna del ännu ej framlagts.
Även med hänsyn tagen till den långa tid, som förflutit mellan
upprättandet av ifrågavarande kostnadsberäkningar och den tidpunkt, då
arbetet kunde igångsättas, synes det utskottet vara ägnat att väcka uppmärksamhet,
att skillnaden mellan de beräknade och verkliga kostnaderna
blivit så stor, som ovan angivits. Särskilt har utskottet härvid
fäst sig vid den betydande felkalkylen beträffande kostnaderna för markförvärv.
Då emellertid anläggningen givetvis måste färdigställas, torde
anslag böra anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, vilket upptager
— förutom det för år 1920 äskade anslaget — jämväl 600,000 kronor
å tilläggsstat för år 1919.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för omläggning av södra ingångslinjen
till Varbergs bangård för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 185,000 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att för ombyggnad
av Bohusbanans viadukt över Säveån för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 623,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 127 och 128 i statsrådsprotokollet.
Enligt den kostnadsberäkning, som låg till grund för 1917 års riksdags
beslut angående ifrågavarande brobyggnadsarbete, skulle för ändamålet
erfordras ett belopp av 1,272,000 kronor, som även av riksdagen
anvisats. Det nu äskade anslaget utgör konjunkturtillägg, mot vilket
utskottet ej haft något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för ombyggnad av Bohusbanans
viadukt över Säveån för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 623,000 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 31) framlagda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för ombyggnad av bron över Nors
älven
å linjen Laxå—Charlottenberg för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
2:\
33:o) Mod tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda Uppförande
framställning (punkt 32) hemställer utskottet, gar verk stad
med smedja
att riksdagen må för uppförande av plåtslagar- T*|kgn*''
verkstad med smedja vid Notviken för år 1920 anvisa [32.]
ett reservationsanslag av 155,000 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning av
lokomotivverkstaden vid huvudverkstaden i Örebro för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 1,009,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 131 och 132.
Utvidgning
av lokomotiv
verkstad
eu i
Örebro.
r 33.i
Då den föreslagna utvidgningen av lokomotivverkstaden i Örebro,
som beräknats med hänsyn till normala trafikförhållanden och varigenom
9 nya uppställningsplatser för lokomotiv skulle vinnas, synts utskottet
ändamålsenlig och då densamma icke utan stora olägenheter torde kunna
uppskjutas, hemställer utskottet,
att riksdagen må för utvidgning av lokomotivverkstaden
vid huvudverkstaden i Örebro för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,009,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 34) föreslagit riksdagen att
för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro och Östersund
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.
Såsom av utredningen i ärendet, som återfinnes å sid. 132—134 i
statsrådsprotokollet, framgår, skulle med anlitande av detta anslag bland
annat företagas en utvidgning av ångcentralen i Örebro, vilken med nuvarande
ångpanneantal blir otillräcklig vid den ifrågasatta utvidgningen
av lokomotivverkstaden. Den föreslagna utvidgningen av ångcentralen
kommer ock, enligt vad utskottet förvissat sig om, att bliva behövlig,
även om den av 1917 års statsrevisorer ifrågasatta anordningen med inläggande
av innertak i verkstäderna skulle komma till stånd.
Utskottet, som ej funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och som beträffande anslag för ändamålet å 1919 års
tilläggsstat avger hemställan i sitt utlåtande nr 12 B, hemställer,
Anlägg
ningnr vid
huvudverkstäderna
I
Örebro och
Östersund.
[34.]
att riksdagen må för utförande av anläggningar
vid huvudverkstäderna i Örebro och Östersund för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 365,000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Sanitära anläggningar
vid huvudverkstäderna.
[35.]
36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må för utförande av sanitära anläggningar
vid huvudverkstäderna för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Tillbyggnad 37:o) Kungl. Makt har (punkt 36) föreslagit riksdagen att för utdiverse^an-
förande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomoläggningar
tivstationer för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 544,500
vid vissa Prnnnr
lokomotiv- Kronor
stationer.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—138 i statsrådsproto
[36.
] kollet.
För tillbyggnad av lokomotivstallar, anordningar för förbättrad
driftsekonomi m. fl. anläggningar vid lokomotivstationer äskas av innevarande
riksdag sammanlagt 876,500 kronor, varav 332,000 kronor
uppförts å förslaget till tilläggsstat för år 1919. I sistnämnda belopp
ingå emellertid konjunkturtillägg å anslag, som för enahanda ändamål
anvisats av 1918 års riksdag, med 182,000 kronor.
Utskottet, som funnit behovet av de föreslagna nya anläggningarna
vid lokomotivstationerna ådalagt och ej funnit skäl till erinran mot det
äskade tilläggsanslaget, hemställer,
att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av
och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 544,500
kronor.
l)riftverk. 38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till utförande av
Srotei'' arf>eten vid driftverkstäder för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
[3‘-] 68,000 kronor.
Under hänvisning till statsrådsprotokollet, sid. 139, får utskottet,
som i utlåtandet n:r 12 B tillstyrker anvisande för ifrågavarande ändamål
av 35,000 kronor å tilläggsstaten för år 1919, hemställa,
att riksdagen må till utförande av arbeten vid
driftverkstäder för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 68,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
25
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för hus- Husbyggbyggnader
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 3,836,100 "“der*
kronor. L -J
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 139—155.
För husbyggnader vid statens järnvägar äskas av innevarande års
riksdag tillhopa 8,271,200 kronor, därav å tilläggsstat för år 1919
4,435,100 kronor. Av sistnämnda belopp utgöra dock 1,435,100 kronor
tilläggsanslag till de av 1918 års riksdag för husbyggnader anvisade
anslagen. De för nya husbyggnader och fastighetsförvärv nu begärda
beloppen fördela sig på de olika slagen av byggnader sålunda:
boställshus ........................................................................ kronor 5,918,100
manskaps- och överliggningsbus ................................ » 395,000
stationshusbyggnader ..................................................... » 141,000
godsmagasinsbyggnader .................... » 112,000
beredande av tvårumslägenheter åt den lägst
avlönade tjänstemannagruppen av den
ordinarie statsbanepersonalen .................... » 70,000
■Övriga husbyggnader ......................................... »_200,000
Summa kronor 6,836,100
De anslagskrav beträffande husbyggnader vid statens järnvägar,
som nu förelagts riksdagen, äro synnerligen betydande, vilket dock
givetvis till väsentlig del är beroende på de för närvarande mycket
höga byggnadskostnaderna. Vad särskilt angår boställshusen, äro
5,688,600 kronor beräknade för uppförande av nybyggnader, medan
229,500 kronor äro avsedda för inköp av bebyggda fastigheter. Av
anslagsbeloppet till nybyggnader hänföra sig 1,292,000 kronor till bostadshus
vid huvudverkstäderna i Örebro, Bollnäs och Notviken.
Av enahanda skäl, som föranlett utskottet att tillstyrka bifall till
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av bostadshus för telegrafverkets
personal, har utskottet även funnit sig böra förorda nu ifrågavarande
anslagskrav. Skulle någon nedgång i byggnadskostnaderna inträda och
besparing å de beräknade anslagsbeloppen erhållas, synes det utskottet
icke böra möta hinder att använda eventuellt överskott till förvärv för
.statens järnvägars räkning av bebyggda fastigheter å sådana orter, där
bostäder behöva anskaffas för statsbanornas personal, men där bostadsBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Sr 12 A.) 81718 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Anordningar
för
beredande
av ökad upplagsplats
för
stenkol vid
importhamnar
m. in.
[39.]
Telegrafoch
sekt.
ionstelefon
ledningar
samt kabelarbeten.
[40.]
Växel- och
signal
säkerhetsanläggningar.
[41.]
förhållandena icke kunna anses påfordra uppförandet av nya boställshus..
Beträffande övriga slag av husbyggnader har utskottet ej funnit
anledning till erinran mot det föreliggande förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för husbyggnader för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 3,836,100 kronor.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 39) får utskottet hemställa,
att riksdagen må för anordningar för beredande
av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar och
å bränslestationer samt förbättrad kol emottagning i importhamnarna
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 51,000 kronor.
41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för anläggande av
telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 660,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—158 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som i utlåtande denna dag nr 12 B tillstyrker anvisande
å 1919 års tilläggsstat av konjunkturtillägg till de för telegraf- och
sektionstelefonledningar av 1918 års riksdag anvisade anslagen med
225,000 kronor, hemställer,
att riksdagen må för anläggande av telegraf- och
sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
660,000 kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för utförande
av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 158—161 i statsrådsprotokollet.
Utöver å 1920 års riksstat för växel- och signalsäkerhetsanläggningar
äskade 1,900,000 kronor har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande. Nr 12 A.
21
å tilläggsstaten av 600,000 kronor för enahanda ändamål. I jämförelse
med de anslag, som av 1918 års riksdag anvisades för ifrågavarande
slag av anläggningar, innebär det nu framförda anslagskravet en ökning
av 1,000,000 kronor. På grund av de höga material- och arbetsprisen
kunna dock med det nu sammanlagt äskade beloppet arbetena icke ens
bedrivas i den utsträckning, som järnvägsstyrelsen vid upprättandet av
den förut omnämnda utredningen angående anslagsbehovet lör åren 1918
—1927 ansett erforderligt. Under sådana förhållanden och med hänsyn
till växel- och signalsäkerhetsanläggningarnas stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt
har utskottet ej ansett sig kunna förorda någon nedsättning
i det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,900,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 42) föreslagit riksdagen att
för fortsättande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 161
■och 162.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, har herr E.
Molin bland annat, varom här icke är fråga, hemställt, att riksdagen
måtte för fortsättande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen
Kiruna—Svartön för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för denna sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Elektri
llering: av
statsbaneliiijen
Kiruna—
Svartön.
[42.]
För påbörjande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen
Kiruna—Svartön anvisade 1917 års riksdag ett anslag av 3,500,000
kronor. Vid beviljandet av detta anslag förutsatte riksdagen, att elektrifieringen
av ifrågavarande statsbanelinje skulle i första hand ske genom
införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Nattavara, varför kostnaden
beräknades till 6,400,000 kronor. För ändamålet har 1918 års
riksdag sedermera beviljat ett anslag av 1,000,000 kronor. I sin framställning
i ämnet har järnvägsstyrelsen hemställt, att anslaget för år
1920 måtte bestämmas till 2,000,000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Arbeten å
bandelen
Kristinehamn
Mora
för ökande
av dess
trafikkapacitet.
[43.]
Ordnandeav
brandväsen - det vid
statens
järnvägar.
[44.]
På de skäl, som föranlett utskottet att i allmänhet ställa sig avvisande
mot de förslag, som inom riksdagen väckts om beviljande av
anslag för kapitalökning utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit i statsverkspropositionen
samt propositionen om tilläggsstat, har utskottet ej funnit
skäl tillstyrka, att anslaget för elektrifiering av ifrågavarande statsbanelinje
må utgå med högre belopp än 1,000,000 kronor. Utskottet får
sålunda hemställa,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda
motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, må för fortsättande av arbetena med
elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av
vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,070,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 162 och 163 i statsrådsprotokollet.
Enligt den plan för utförande av arbeten i och för höjande av
trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—Mora, som förelädes 1918
års riksdag, skulle kostnaderna av anslagsmedel uppgå till 1,310,000
kronor. Härav anvisades vid samma riksdag 700,000 kronor. På grund
av den inträdda prisstegringen beräknas numera förstärkningsarbetena
draga en kostnad av 460,000 kronor utöver det ursprungligen antagna
beloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för utförande av vissa arbeten å
bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,070,000 kronor.
45:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag (punkt 44) hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetet med
ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
29
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet, sid. 165, erinras, beviljade 1918 års
riksdag för ifrågavarande ändamål sammanlagt 1,250,000 kronor. Av
innevarande riksdag äskas tillhopa 1,500,000 kronor, varav 500,000
kronor å tilläggsstat. Då anslagshöjningen synts utskottet välmotiverad,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för
oförutsedda och mindre arbeten för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 46) föreslagit riksdagen att
såsom konjunkturtillägg till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade
anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
3,657,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 165—186.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 153, har herr E. Molin,
bland annat, föreslagit, att samtliga ifrågavarande konjunkturtillägg måtte
uppföras å tilläggsstaten för år 1919, och fördenskull hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte å samma tilläggsstat anvisas ett reservationsanslag
av 6,657,000 kronor.
Vidare har i en likaledes inom andra kammaren väckt motion, nr
27, av herr A. Gylfe hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande
ändamål för år 1920 anvisa ett så stort belopp utöver de av Kungl.
Maj:t föreslagna 3,657,000 kronor, som erfordras för byggande av den
av 1915 års riksdag beslutade gångbron över bangården i Krylbo.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda
framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
För täckande av brister, som uppkommit å de av riksdagen underåren
1913—1917 under anslagstiteln »nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar» beviljade anslag, äskas av innevarande
riksdag sammanlagt 6,657,000 kronor, varav 3,000,000 kronor å tilläggsstat
för år 1919. I anslagsbeloppen ingå emellertid 1,481,000 kronor
avseende anslagsbrister, för vilka järnvägsstyrelsen redan år 1917 hemställde
om fyllnadsanslag men beträffande vilkas täckande beslut ej fattades
av 1918 års riksdag.
Dispositionsanslag
för oförutsedda
och
mindre
arbeten.
[45.]
Konjnnkturtillägg
till vissa
före år 191*
beviljade
anslag.
[46.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Utskottet har väl funnit vissa av de beräknade bristerna vara avsevärt
höga, men har med hänsyn till det rådande osäkra prisläget icke
tilltrott sig att tillstyrka någon nedsättning i de av Kungl. Maj:t äskade
anslagsbeloppen.
Vad särskilt angår den väckta motionen om tilläggsanslag för uppförande
av den gångbro över bangården vid Krylbo, för vilka anslag
beviljats av 1915 års riksdag, vill utskottet erinra därom, att kostnaden
för denna broanläggning år 1915 beräknades till 28,000 kronor, varav
6.000 kronor skulle erläggas av samhället. Enligt vad utskottet inhämtat,
beräknades kostnaden för bron under nästlidet år till ej mindre än
115.000 kronor. Med hänsyn till denna stora kostnadsökning och då
även i övrigt kraven på anordnande av gångbroar och gångtunnlar
å bangårdar liksom beträffande anordnande av skenfria vägkorsningar
av järnvägsstyrelsen tillbakahållits, synes styrelsen hava haft fullgiltiga
skäl att ej nu begära fyllnadsanslag för ifrågavarande bro anläggning.
Utskottet kan alltså icke tillstyrka bifall till den av herr Gylfe väckta
motionen.
Då utskottet ej heller funnit tillräcklig anledning att i enlighet med
den av herr Molin väckta motionen förorda, att samtliga ifrågavarande
konjunkturtillägg uppföras å 1919 års tilläggsstat, hemställer utskottet,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning samt med avslag å herrar Molins
och Gylfes ovanberörda motioner, i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må såsom konjunkturtillägg
till vissa före år 1918 av riksdagen beviljade
anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 3,657,000 kronor.
Statsbanan
Sveg—
Brunflo.
[47.]
48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till fortsättning
av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
över denna framställning liksom beträffande åtskilliga inom riksdagen
väckta motioner om beviljande av anslag för statsbanebyggnaderna
i Norrland kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 31
49:o) Kungl. Maj:t har vidare (punkt 48) föreslagit riksdagen att
för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbelspåranordningar, för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 197—198 i statsrådsprotokollet.
Under erinran att för markförvärv vid statens järnvägar av 1918
års riksdag anvisats 800,000 kronor, varav 400,000 kronor å tilläggsstat
för år 1918, får utskottet tillstyrka såväl nu ifrågavarande anslag för
år 1920 som å tilläggsstaten för år 1919 begärda 500,000 kronor för
samma ändamål. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för inköp av mark, som erfordras
för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande
dubbelspår anordning ar, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till anskaffande av
rullande materiel vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 198 — 202.
I merberörda av herr E. Molin inom andra kammaren väckta motion,
nr 153, har hemställts, bland annat, att riksdagen för ifrågavarande
ändamål måtte anvisa ett anslag av 20,000,000 kronor.
I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för denna framställning
får utskottet hänvisa till motionen.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 oktober
1918 beräknat, att anskaffningen av rullande materiel för statens järnvägar
under år 1920 borde — inräknat ersättning för försliten materiel
— avse 25 ånglokomotiv, 6 elektriska lokomotiv, 96 personvagnar, 8 postvagnar,
9 resgodsvagnar, 610 godsvagnar för vanlig trafik samt 270 malmvagnar.
Av berörda materiel erfordras 5 ånglokomotiv samt 185 malmvagnar
för afforsling av den malm, som i enlighet med 1918 års riksdags beslut
är avsedd att brytas inom Luossavaara gruvfält. Kostnaden för
anskaffning av nämnda materiel ävensom för täckande av uppkommen
brist å de av 1916 och 1918 års riksdagar anvisade medel för inköp
av elektriska lokomotiv har järnvägsstyrelsen uppskattat till 31,400,000
Markför
värv.
[48.]
Rullande
materiel.
[49.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
kronor. I styrelsens ovanberörda skrivelse angavs, att av detta belopp
11,400,000 kronor beräknades kunna täckas av till styrelsens förfogande
stående medel. På grund av att avsättningen till förnyelsefonden sedermera
bestämts till lägre belopp än järnvägsstyrelsen i sagda skrivelse
beräknade och emedan bidrag till anskaffning av rullande materiel från
anslagen till nya statsbanebyggnader icke kan påräknas i den omfattning
järnvägsstyrelsen tidigare antagit, lärer emellertid, enligt vad utskottet
från styrelsen erfarit, det till järnvägsstyrelsens disposition för
ifrågavarande ändamål stående beloppet numera icke kunna beräknas till
mera än 6,300,000 kronor. Med den av departementschefen vidtagna
nedsättningen av anslagskravet skulle alltså för år 1920 sammanlagt
21,300,000 kronor kunna användas för anskaffande av rullande
materiel.
Under ovan berörda förhållanden och då materielanskaffningen för
år 1919 måst på grund av prisstegringen avsevärt reduceras i jämförelse
med vad som beräknades kunna anskaffas med det för nämnda år beviljade
anslaget för ändamålet, har utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta
någon minskning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslaget för år
1920. De statsfinansiella svårigheterna hava åter å andra sidan utgjort
hinder för utskottet att tillstyrka anslag utöver propositionen. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag samt med avslag å herr Molins ovanberörda
motion, för såvitt den i nu förevarande del
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till anskaffande
av rullande materiel vid statens järnvägar för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000
kronor.
Genom
gående
tryckluft
broms.
[50.]
51:o) Kungl. Magt har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för införande
av genomgående tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande
materiel för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 202
—216.
Genomgående bromsinrättning har å statens järnvägar hittills varit
anordnad dels å de personförande tågen, vilka utrustats med vacuumbroms,
dels ock å malmtågen på Riksgränsbanan, vilka äro försedda med
tryckluftbroms. Å godstågen i övrigt har handbromsning tillämpats.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 33
Dcu utav järnvägsstyrelsen gjorda utredningen i ärendet ådagalägger
med fuil tydlighet, att den genomgående bromsen är mycket
överlägsen handbromsningen ur trafiksäkerhetssynpunkt. Den höjning
av driftsäkerheten, som erhålles genom införande av genomgående broms,
bereder möjlighet att framföra längre godståg än som är tillåtet vid
handbromsning. Härav följer besparing i framdragningskostnader samt
i tågpersonal. Vidare kan med den ökade driftsäkerheten större maximihastighet
tillåtas och alltså snabbare vagnsomsättning samt ökning i
banlinjernas kapacitet vinnas. Besparingen i bromsarpersonal vid genomgående
bromsinrättning är slutligen så betydande, att det ur denna
synpunkt blir förenat med stor ekonomisk fördel att införa genomgående
bromsning.
Vad angår själva systemet för anordnandet av genomgående broms,
innebär det föreliggande förslaget, att tryckluftbroms skulle införas för
såväl de personförande tågen som godstågen Det för valet av system
avgörande är, att tryckluftbroms för närvarande är under införande vid
de preussiska statsbanorna, med vilka statens järnvägar stå i livligt
godsvagnsutbyte. Med hänsyn till önskvärdheten att undvika störningar
i driften torde ock tryckluftsystemet vara att avgjort föredraga. Införes
tryckluftbromsen för godsvagnarna, måste man även vad personvagnarna
angår övergå från vacuum- till tryckluftsystemet.
Kostnaderna för införande av tryckluftbroms enligt den princip, som
järnvägsstyrelsen förordar, den s. k. Kunze-Knorr-bromsen, har efter 1915
års priser och med beräkning av en övergångstid av 10 år uppskattats
till sammanlagt 11,627,000 kronor.
Med hänsyn till de stora fördelar, vilka, såsom ovan nämnts, äro att
vinna genom införande av tryckluftbroms, får utskottet — under framhållande
av att, enligt vad utskottet inhämtat, avsikten är, att tillverkningen
av den erforderliga bromsutrustningen i största möjliga utsträckning
skall utföras inom landet — tillstyrka, att det av Kungl. Maj:t
begärda anslaget för ändamålet av riksdagen beviljas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för införande av genomgående
tryckluftbroms beträffande statens järnvägars rullande
materiel för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 12 höft. (Nr 12 A.)
817 19 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Inventarier
vid statens
järnvägar.
[Öl.]
Förlag
vid statens
järnvägar.
[52.]
52:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 51) föreslagit riksdagen att för nya
inventarier vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 3,500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet, sid. 216—218.
För nya inventarier vid statens järnvägar hava av riksdagen beviljats
anslag å 1,200,000 kronor för år 1918 samt 2,100,000 kronor för
år 1919. Utöver det å 1920 års riksstat nu äskade anslaget, 3,500,000
kronor, begäres å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av 3,000,000
kronor. Det är alltså en högst betydande höjning av anslaget till nya
inventarier, som nu ifrågasättes. Av utredningen i ärendet har utskottet
emellertid funnit det framgå, att inventarieanskaffningen under senare
åren blivit i hög grad tillbakasatt. De anvisade medlen hava sålunda
varit långt ifrån tillräckliga för att fylla de behov, för vilka de varit
avsedda, dels på grund av den stora prisstegringen, dels ock emedan
inventarier måst anskaffas för ändamål, för vilka anslag förut ej ansetts
erforderliga. Med hänsyn tagen till dessa omständigheter och då stort
behov av nya inventarier, särskilt för verkstäderna, otvivelaktigt föreligger,
har utskottet ej ansett sig kunna föreslå någon nedsättning i
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för nya inventarier vid statens
järnvägar för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
3,500,000 kronor.
53:o) Kung]. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för ökat
förlag vid statens järnvägar för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,000.000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet, sid. 218—227.
Under erinran att för ökat förlag vid statens järnvägar å innevarande
års riksstat anvisats 3,000,000 kronor eller samma belopp, som
nu ansetts erforderligt för år 1920, får utskottet, som funnit behovet
av det sålunda äskade anslaget ofrånkomligt, hemställa,
att riksdagen må för ökat förlag vid statens järnvägar
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
3,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A,
35
D. Statens vattenfallsverk.
54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för fort- Södertälje
sättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1920 omb^nad.
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. [53-]
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 228 samt 230—235.
I sammanhang med förevarande framställning har utskottet till behandling
förehaft två inom andra kammaren väckta motioner, den ena,
nr 141, av herr J. Pettersson i Södertälje och den andra, nr 147, av
herr E. Molin, i vilka hemställts, att riksdagen, i överensstämmelse med
av vattenfallsstyrelsen avgivet förslag, måtte för fortsättande av arbetena
med Södertälje kanals ombyggnad anvisa dels å tilläggsstat för år 1919
ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor, dels ock för år 1920 ett reservationsanslag
av 3,700,000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem
gjorda framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet inser till fullo betydelsen av att Södertälje kanals ombyggnad
snarast möjligt varder genomförd. Enligt den ursprungliga
planen för fördelning av kostnaderna för kanalombyggnaden skulle av
1919 års riksdag för ändamålet anvisas 2,300,000 kronor. Då nu av
Kungl. Maj:t äskas sammanlagt 2,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor
å tilläggsstat för år 1919, synes detta företag vara av Kungl. Maj:t så
väl tillgodosett, som det under nuvarande statsfinansiella förhållanden
är görligt.
Utskottet, som alltså icke kunnat tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,
hemställer,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt med avslag å de av herrar Pettersson
i Södertälje och Molin väckta motionerna, i
vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag
beträffande anslag för år 1920, må för fortsättande
av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för
nämnda år anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Lilla Edets
kraftstation.
[54.]
55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande av
första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 4,150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 236—238.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 148, har herr E. Molin
hemställt, att riksdagen i enlighet med av vattenfallsstyrelsen i ämnet gjord
framställning måtte för fortsättande av första utbyggnaden av kraftstation
vid Lilla Edet anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett anslag av
2,750,000 kronor och å 1920 års stat ett belopp av 9,550,000 kronor.
I fråga om skälen för denna framställning har motionären hänvisat
till de av honom väckta, ovan vidrörda motionerna nr 142 och 147.
Sedan vattenfallsstyrelsen framlade sina anslagsäskanden rörande
kraftstationen vid Lilla Edet hava förhållandena utvecklat sig på sådant
sätt, att efterfrågan på kraft för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål
betydligt minskats. På grund härav och då genom vidtagande av
olika åtgärder — bland andra den under nästföljande punkt omhandlade
ökningen av fallhöjden vid kraftstationen i Trollhättan — tillgången på
prima kraft från sistnämnda kraftstation kan ökas betydligt utöver vad
tidigare beräknats, föreligger numera ej så trängande behov av att erhålla
kraft från Lilla Edet, som förut antagits bliva fallet. Färdigställandet
av första utbyggnaden av Lilla Edets kraftstation lärer därför, enligt
utskottet från vattenfallsstjmelsen tillhandakomma upplysningar, kunna
framskjutas två år utöver vad som ursprungligen avsetts. Att alldeles
avbryta de pågående arbetena vid Lilla Edet låter sig emellertid icke
gorå. För avbördande av Göta älvs högvattenmängd måste sålunda
regleringsdam in en för kraftstationen förlängas, därest dyrbara och för
kraftstationsanläggningen i övrigt olämpliga provisoriska anordningar
skola kunna undvikas. För en ändamålsenlig utbyggnad av stationen
böra vidare arbetena å fångdammen m. m. utan avbrott fortsättas. På
grund härav bör för år 1920 anvisas ett anslag för ändamålet av
2,000,000 kronor. Anslag å tilläggsstat för år 1919, som av Kungl.
Maj:t äskats med 1,550,000 kronor, erfordras däremot icke.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å herr Molins
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
utskottets förslag, må för fortsättande av första ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
37
byggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
5G:o) Kuugl. Maj:t bär i statsverkspropositionen (punkt 58) föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma
att avlåtas, för påbörjande av nya kraftstationsanläggningar och utvidgning
av redan befintliga sådana för år 1920 beräkna ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti eu till riksdagen avlåten, den 25
februari 1919 dagtecknad proposition (nr 122), under åberopande av
propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för
samma dag föreslagit riksdagen att för utförande av nyanläggningar vid
Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som kan komma att av
Kungl. Maj:t fastställas, för år. 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är avsett dels för anskaffande av vissa 50- periodiga generatorer för Trollhätte kraftstation, dels ock för ökning av
fallhöjden vid samma kraftstation, vilken ökning skulle åstadkommas
genom uppdämning i Göta älv ovanför Trollhättan, eventuellt även genom
utförande av vissa sprängningsarbeten i älven nedanför kraftstationen.
Då den lämpligaste fördelningen av anslaget på de olika ändamålen
ännu ej kunnat fastställas, har föreslagits, att Kungl. Maj:t skulle
äga meddela närmare bestämmelser härom.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för utförande av nyanläggningar
vid Trollhätte kraftverk i enlighet med den plan, som
kan komma att av Kungl. Maj:t fastställas, för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för år 1920 anvisa
dels för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, dels ock för ytterligare
arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Nyanliigg[iintrar
Till
Trolliiäite
kraftverk.
[58.]
Har
språngets
kraftstation
och
Stora Lille
älvs reglering.
[55.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 229 och 230 samt sid. 238
—242 i statsrådsprotokollet.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 93, har herr C. I.
Asplund hemställt, att riksdagen måtte
A) anvisa
dels för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid
Harsprånget ett reservationsanslag av
å tilläggsstat för år 1919 ...................................... 3,500,000 kronor samt
å 1920 års stat .............................................................. 5,000,000 kronor;
dels för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag
av
å tilläggsstat för år 1919 .......................................... 1,700,000 kronor samt
å 1920 års stat.............................................................. 2,500,000 kronor; samt
B) i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga
i övervägande, huruvida och i vad mån vattenfallsstyrelsen kunde medgivas
att för utförande av utav riksdagen beslutade vattenkraftsanläggningar
själv upptaga lån t. ex. genom utgivande av efter viss tid uppsägbar
obligationer med viss minimiränta och vinstandel, samt, om anledning
därtill gåves, för riksdagen framlägga förslag i ärendet.
Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 149, av
herr E. Molin hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
måtte anvisa
l:o) för fortsättande av första utbyggnaden av en kraftstation vid
Harsprånget dels å tilläggsstat för 1919 ett belopp av 7,000,000 kronor,
dels å 1920 års stat ett belopp av 13,500,000 kronor samt
2:o) för fortsättande av arbetena för Stora Lule älvs reglering dels
å tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 1,700,000 kronor, dels för år
1920 ett belopp av 2,500,000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för de av dem
gjorda framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Vad först angår utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget har
vattenfallsstyrelsen framlagt de anslagskrav, som upptagas i den av herr
Molin väckta motionen. Kungl. Maj:t har däremot betydligt nedsatt
anslagsäskandena, nämligen till 2,000,000 kronor för vartdera av åren
1919 och 1920.
I likhet med departementschefen anser utskottet det vara otänkbart
att för ifrågavarande kraftstationsanläggning bevilja medel i den utsträck
-
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
39
ning, som vattenfallsstyrelsen ifrågasatt. Utskottet har till och med
funnit sig böra förorda en nedsättning i Kungl. Maj:ts förslag.
På senare tid hava de förhållanden, som föranledde igångsättandet
av kraftstationsanläggningen vid Harsprånget, i ej ringa mån förändrats.
Det framställer sig sålunda icke numera samma behov av att forcera
fram den tillverkning av gödningsämnen, som tidigare ansetts föreligga.
Givet är också att under de framträdande förväntningarna på fallande
priser nämnda industrigren lika litet som järnförädlingsindustrien i Norrbotten
äger intresse av att kraftstationens utbyggande sker under de nuvarande
höga arbets- och materialpriserna, då nämligen kraftpriset skall
bestämmas med hänsyn till utbyggnadskostnaderna. På grund härav kan
enligt utskottets åsikt det sammanlagda anslagsbeloppet till kraftstationsbygget
utan olägenhet sättas till något lägre belopp än Kungl. Magt
äskat, i det att tilläggsanslaget för år 1919 torde kunna begränsas till
1,000,000 kronor. Utskottet har alltså icke funnit skäl tillstyrka de av
motionärerna i ämnet gjorda framställningarna om anslag utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit.
Vidkommande därefter anslagen för arbetena å Stora Lule älvs
reglering hava de av vattenfallsstyrelsen framlagda anslagskraven, som
innefattas i den av herr Molin väckta motionen, av Kungl. Maj:t nedsatts
till samma belopp för år 1919 som för år 1920 eller till 1,000,000
kronor. Under de förhållanden beträffande kraftavsättningen från Harsprånget,
för vilka ovan redogjorts, synes det utskottet icke föreligga
skäl att bedriva ifrågavai''ande regleringsarbeten i snabbare takt, än
de av Kungl. Maj:t äskade anslagen möjliggöra. Utskottet har alltså
icke heller kunnat biträda motionerna i nu förevarande delar. Någon
nedsättning i Kungl. Maj:ts anslagsäskanden torde å andra sidan icke
böra vidtagas med hänsyn till ett lämpligt bedrivande av arbetena.
Vad slutligen beträffar den av herr Asplund föreslagna utredningen angående
nya former för finansieringen av statens vattenkraftsanläggningar,
måste utskottet av såväl praktiska som principiella skäl motsätta sig,
att vattenfallsstyrelsen skulle självständigt uppträda på lånemarknaden,
bredvid och i konkurrens med riksgäldskontoret, det i grundlagen föreskrivna
organet för handhavandet av statens upplåning. Utskottet kan
fördenskull icke tillstyrka avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse i det
i motionen angivna syftet.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som beträffande anslagen
för ifrågavarande ändamål på 1919 års tilläggsstat avger hemställan
i sitt utlåtande nr 12 B, hemställa,
40
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Västerås
ångkraft
station.
[56.]
Motala
kraft
station.
[57.]
Nya kraftstationsanläggningar.
[58.]
a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt med avslag å herrar Asplunds
och Molins ovanberörda motioner, i vad dessa skilja
sig från Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag för
år 1920, må för nämnda år anvisa
1) för fortsättande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Harsprånget ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor,
2) för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs reglering
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor,
b) att herr Asplunds meranämnda motion, i vad
angår skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredningom
ändrade former för finansieringen av statens vattenkraftsanläggningar,
icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom (punkt 56) framlagda
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må av det för en tredje utbyggnad
av Västerås ångkraft station beviljade anslaget å 1,500,000
kronor för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa
återstående beloppet 500,000 kronor.
59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag
(punkt 57) och under hänvisning beträffande anslag å 1919 års tilläggsstat
till utlåtandet nr 12 B hemställer utskottet,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
en statens kraftstation vid Motala för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 2,800,000 kronor.
60:o) Kungl. Maj:ts under punkt 58 i statsrådsprotokollet omhandlade
förslag om beräknande av ett reservationsanslag för år 1920 av
1,000,000 kronor för påbörjande av nya kraftstationer och utvidgning
av redan befintliga har utskottet upptagit till behandling under punkt
56:o ovan, varom utskottet velat härmed
erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
41
61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för förberedande
åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Såsom i statsrådsprotokollet sid. 247 erinras beräknades kostnaderna
för ifrågavarande regleringsåtgärder i fjorårets proposition i ämnet till
400.000 kronor, varav 100,000 kronor anvisats å tilläggsstat för år 1918
och 200,000 kronor uppförts å riksstaten för år 1919. Den kostnadsökning
av 100,000 kronor, som det föreliggande förslaget innebär, har
med hänsyn till penningvärdets fall icke föranlett erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för utförande av förberedande
åtgärder för Vänerns reglering för år 1920 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att för inköp
av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån
sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke utan synnerlig olägenhet kunna uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 248—251 i statsrådsprotokollet.
I eu inom andra kammaren väckt motion, nr 150, har herr E. Molin
hemställt, att riksdagen, i enlighet med av vattenfallsstyrelsen avgivet
förslag i ämnet, måtte dels medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar finge av Kungl. Maj:t beslutas
till, utöver den av riksdagen förut medgivna summan å 8,000,000 kronor,
ett ytterligare belopp av 1,000,000 kronor, dels ock av sistnämnda
två belopp å tillhopa 9,000,000 kronor för år 1920 såsom reservationsanslag
anvisa 2,500,000 kronor.
I fråga om skälen för denna framställning har motionären hänvisat
till de av honom väckta, ovanberörda motionerna nr 142 och 147
inom andra kammaren.
Av de medel å tillhopa 8,000,000 kronor, som 1917 och 1918 års
riksdagar medgivit skola få användas för inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, har riksdagen hittills anvisat
6.500.000 kronor.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 6 samt 12 käft. (Nr 12 A.) 8i719 6
Tilnerus
reglering’.
[59.]
Inköp av
vattenfall
och fastigheter
samt
utförande
av nyanläggningar.
[60.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Det sålunda anvisade anslagsbeloppet har använts på följande sätt:
för inköp av Tjttboforsen i Dalälven........................ kronor 1,307,352: 02
»
större delen av Österåsforsarna i In-
dalsälven.........................
))
800,000
»
»
delar av Stadsforsen i Indalsälven...
»
730,260
_
»
»
»
Norr- och Sörforsarna i Ume älv......
1,983,800
—
»
vissa fastigheter vid Lilla Edet.......
»
125,000
—
))
anläggning av en provisorisk kraftstation vid
Stadsforsen .......................................
»
100,000
—
»
inköp
av
en fastighet i Västerås .......................
»
60,000
—
»
»
»
egendomen Alvstad................................
304,008
—
»
))
»
hemmansdelar i Malöga by................
26,700
—-
Summa
kronor
5,437,120
02
Av de hittills anvisade anslagen återstå alltså något mer än 1,000,000
kronor. Härtill kommer det belopp, 1,500,000 kronor, som enligt riksdagens
tidigare fattade beslut är avsett att anvisas för år 1920.
Med anledning av vattenfallsstyrelsens förslag om anvisande för år
1920 av ytterligare ett belopp av 1,000,000 kronor, har departementschefen
framhållit, att till följd av den möjlighet, den nya vattenlagen
innebär, att, därest någon förfogar över mer än hälften av kraften i
ett vattenfall, tillgodogöra sig jämväl annans del av fallet mot ersättning
till fallägaren i penningar eller genom överföring av kraft, inköp
av delar av vattenfall mången gång framdeles torde kunna undvikas,
där sådant förvärv förut varit nödvändigt. Med hänsyn härtill och
ehuru det stundom kan visa sig mest ekonomiskt fördelaktigt att inköpa
felande falldelar samt det för en planmässig utveckling av statens
distribution av elektrisk kraft är av vikt, att nya kraftkällor kunna av
vattenfallsstyrelsen förvärvas, därest gynnsamma tillfällen därtill erbjuda
sig, har departementschefen emellertid, då ett belopp av omkring
2,500,000 kronor i allt fall enligt riksdagens tidigare beslut komme att
stå till förfogande för åren 1919 och 1920, ej ansett sig böra hemställa
om anvisande för ändamålet av ytterligare medel.
Utskottet, som delar^den av departementschefen uttalade uppfattningen
och alltså icke kunnat tillstyrka den i ämnet väckta motionen,
hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj ris förevarande
framställning samt med avslag å herr Molins
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 43
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, må för inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana
åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling
av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig
olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.
63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utförande av
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid 252—257.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 109, har herr I. Vennerström
m. fl., bland annat, hemställt, att riksdagen måtte för utförandet av
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor.
Vidare har i en inom samma kammare väckt motion, nr 151, av
herr E. Molin hemställts, att riksdagen med godkännande av vattenfallsstyrelsens
i ämnet framlagda förslag måtte för utförandet av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens
kraftverk anvisa dels å 1920 års stat ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor, dels ock å 1919 års tilläggsstat ett reservationsanslag av
4,000,000 kronor.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för de av dem gjorda
framställningarna får utskottet hänvisa till motionerna.
Distributionsanläggningar
för
statens
kraftverk.
[61.]
Utöver det å 1920 års riksstat för distributionsanläggningar vid''
statens kraftverk av Kungl. Maj:t äskade beloppet har Kungl. Maj:t å
tilläggsstat för år 1919 begärt ett anslag av 3,000,000 kronor. Vad
Kungl. Maj:t sålunda äskat understiger för vartdera året med 1,000,000
kronor vattenfallsstyrelsens anslagskrav för ändamålet.
Det är enligt utskottets uppfattning angeläget, att den redan utbyggda
kraften i statens vattenfall i största möjliga utsträckning varder
tillgodogjord. Enligt vad utskottet erfarit, är det numera synnerligen
ovisst, om den kraftöverföring mellan Porjus och Luleå, för vilken vattenfallsstyrelsen
beräknat ett belopp av 2,750,000 kronor, kommer att erfordras
under den närmaste tiden. Vid sådant förhållande förefinnes icke
anledning att gå utöver Kungl. Maj:ts förslag.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Inventarier
för statens
vattenfallsverk.
[62.]
Uppförande
av bostadshus
åt statens
vattenfallsverks
personal
in. ni.
[63.]
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning samt med avslag å de i ämnet av
herrar Vennerström m. fl. och Molin väckta motionerna,
i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
för utförande av distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten för statens kraftverk för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att till inventarier
för statens vattenfallsverk för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
s
Såsom framgår av den i statsrådsprotokollet sid. 257—260 lämnade
utredningen i ärendet har behovet av inventarieanslag till statens
vattenfallsverk på senare tid starkt ökats till följd av att dels flera
kraftverk blivit färdiga, för vilkas drift inventarier behöva disponeras,
dels vissa arbetsmaskiner måst nyanskafFas på grund av att arbetena
nu bedrivas på ett ökat antal platser och dels slutligen kostnaden för
inventarier på grund av prisstegringarna blivit högre än förut. Utskottet
har med hänsyn härtill icke ansett sig böra förorda någon
minskning i Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nu ifrågavarande ändamål,
vari även ingår ett anslag å 1,000,000 kronor å tilläggsstat för
år 1919, och hemställer alltså,
att riksdagen må till inventarier för statens vattenfallsverk
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
65:o) Kungl. Maj:t har slutligen (punkt 63) föreslagit riksdagen att
för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks personal m. in.
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Under hänvisning till den i statsrådsprotokollet sid. 260—262 lämnade
utredningen i ärendet, får utskottet, som beträffande anslag å tilläggsstat
för år 1919 avger hemställan i sitt utlåtande nr 12 B, hemställa,
att riksdagen må för uppförande av bostadshus åt
statens vattenfallsverks personal m. m. för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A. 45
66:o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet ovan tillstyrkta
anslagen, vilka vad angår de av Kungl. Maj:t gjorda äskandena
föreslagits skola utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 7 mars 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, 0. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, H. G. TF. Wrangel, A. Pers, J. L.
Widell, E. A. Hallin, J. S. Almer och G. A. Stålberg samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, G. Odqvist, J. Olofsson,
0. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, P. A. Hansson i Stockholm, P. B. Nilsson i
Landeryd, TF. Bäckström, A. J. Andersson i Gävle, S. E. J. Liibeck, 0. Osberg och
J. Nilsson i Malmö.
Sättet för
anslagens
täckande.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
Bil. A.
Till riksdagens statsutskott.
Den 31 januari 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt byggnadsstyrelsen att, med
anledning av Eder ordförandes i skrivelse till berr statsrådet Bror Petrén den 29 i
samma månad gjorda framställning, till Eder avgiva vissa i berörda skrivelse begärda
upplysningar rörande det pågående uppförandet av ett centralposthus i
Göteborg.
Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen anföra följande.
För ett rationellt bedrivande av byggnadsarbetena, så att byggnaden snarast
möjligt utan forcering må kunna iordningställas för sitt avsedda ändamål, har byggnadsstyrelsen
i underdånig skrivelse den 30 september 1918 förklarat, att, utom
redan av riksdagen beviljade cirka 2,300,000 kronor, borde för år 1919 beräknas
350,000 kronor och för år 1920 3,400,000 kronor.
Därvid var avsett att under 1919 slutföra nu pågående pålningsarbete, utföra
grundgjutning och granitarbeten, de sistnämnda huvudsakligen bestående i en omkring
4,5 meter hög sockelvåning, samt att påbörja huvudentreprenaden. Under
1920 skulle uppföras byggnadens stomme av tegel och järn, betongbjälklag inläggas,
byggnaden intäckas, värmelednings- och andra rörinstallationer till större delen
utföras.
För att emellertid nedbringa det för 1920 erforderliga anslaget har byggnadsstyrelsen
beräknat, att man, utan att fördyra anläggningskostnaden eller äventyra ett
gott resultat, skulle kunna uppskjuta betongbjälklagens utförande ävensom påbörjandet
av rörledningsarbeten till år 1921, varvid de för 1919—20 erforderliga medlen
skulle kunna inskränkas till omkring 2,850,000 kronor utöver de av riksdagen redan
beviljade cirka 2,300,000 kronor.
Av årets riksdag har Kungl. Maj:t äskat ett anslag för år 1920 av 1,500,000
kronor.
För ett sålunda minskat belopp kan ej under år 1920 byggnadens stomme helt
uppföras och taktäckas, varför arbetet dessförinnan måste avstannas och på lämpligt
sätt intäckas.
Någon ändring i nu planerad pålning och grundläggning bör ej företagas. När
pålningen för halva byggnaden är verkställd (vilket beräknas inträffa omkring instundande
1 maj) skulle grundgjutningen påbörjas på den färdigpålade delen av
tomten och vidare fortgå samtidigt med pålningen på andra hälften, samt hela grundläggningen
vara färdig till årets slut.
Ett inställande av arbetet omedelbart efter pålningsarbetets utförande skulle ur
flera synpunkter vara olyckligt.
Skulle den bottenplatta, som är avsedd att under hela byggnaden läggas på
pålhuvudena, ej omedelbart inläggas, bleve hela tomten snart förvandlad till en
damm med stillastående ruttnande vatten, spridande ohälsa, varjämte genom frysning
av detta vatten pålningens bestånd äventyrades. De uppschaktade slänterna emot
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
47
gatorna skulle ej heller kunna igenfyllas, och mindre jordras skulle uppstå genom
vattnets inverkan.
Grundläggningen bör således verkställas i sammanhang med pålningen, och
sedan grundgjutningen utförts kunna, efter slänternas igenfyllning, byggnadens partier
intäckas med sammanhängande tak.
Lämpligare synes likväl vara att tillika uppföra sockel, vars framsidor äro av
granit och bakmur av tegel. Härigenom skulle under detta år välkommet arbete
kunna beredas åt västkustens granitindustriarbetare.
Det erforderliga stenarbetet kan möjligen av vissa firmor lagras vid huggningsorten.
Svårigheter skulle likvisst uppstå för likvidernas utbekommande för firmorna,
ifall ej stenen bleve transporterad till bygget. Då möjlighet till uppläggning för de
mängder sten leveransen kommer att omfatta ej finnes vid byggnadsplatsen, finnes
intet annat sätt att emottaga densamma än att den inmuras allt efter som den levereras.
Detta inmurnings- jämte bakmursarbete bör således utföras i samband med
grundläggningsarbetet.
Skulle alltså ett avbrott i byggnadsarbetet anses böra äga rum, torde det lämpligast
ske sedan nämnda sockel av granit uppförts, det vill säga sedan murarna uppförts
till höjd med bottenvåningens fönsterbröstvärn, varefter byggnadens olika partier
intäckas med provisoriskt trätak.
Kostnaden för byggnadsarbetet bedrivet till denna punkt beräknas sålunda:
Verkställt rivningsarbete, av generalpoststyrelsen in
-
köpta pålar och av byggnadsstyrelsen träffat avtal om
schaktning och pålning ................................................
........ cirka
kronor
630,000: —
Slutschaktning, grundgjutning och återfyllning ........
»
1,170,000: —
Diverse beslutade utgifter............................................
........ cirka
»
100,000: —
Granitarbeten ..............................................................
»
400,000: —
Stenens lossning, körning, uppsättning m. m. kronor
60,000: —
Isoleringar ......................................................... »
30,000: —
Bakmur av tegel................................................ »
120,000: —
Källarebottenbjälklaget .................................... »
190,000: —
»
400,000: —
Provisoriskt tak över byggnaden cirka 6,600 m2 å cirka 15 kronor
100,000: —
Oförutsedda utgifter, arvoden m. m............. kronor
150,000: —
Skötsel, pumpning, underhåll 1 å 2 år ......... »
50,000: —
»
200,000: —
Summa
kronor
3,000,000: —
Utöver av riksdagen beviljade kronor 2,300,000 skulle alltså erfordras 700,000
kronor för byggnadsarbetets framdrivande till en höjd av 4,5 meter över marken.
Byggnadsstyrelsen anser sig böra särskilt påpeka, att avbrott i byggnadsarbetena
givetvis måste medföra åtskilliga extra utgifter, vilka, såsom av ovanstående beräkning
framgår, anses komma att uppgå till cirka 150,000 kronor huvudsakligen för
byggnadsarbetets intäckande, tillsyn, pumpning m. m.
De av Eder uppställda frågorna besvaras med anledning härav sålunda.
Frågan a):
För det belopp av 1,500,000 kronor, som Kungl. Maj:t begärt för år 1920, kan
byggnadens stomme endast uppföras till ungefär halva höjden. Byggnadsarbetet kan
givetvis planeras att gå så långsamt, att man ej hinner utföra mer arbete under
48
Statsutskottets utlåtande Nr 12 A.
1920; dock måste man i alla händelser dessförinnan hava kunnat träffa avtal om en
byggnadsentreprenad på cirka 5 1/2 miljoner kronor, samt vara förvissad att erhålla
ytterligare för år 1921 erforderliga medel till entreprenadavtalets likviderande och
arbetets fortsättande i oavbruten följd.
Frågan b):
Skall ett avbrott i byggnadsarbetet göras, bör det ske på ovan beskrivet sätt
cirka 4 */2 meter över mark, då byggnadens partier provisoriskt intäckas.
Frågan c):
Utöver av riksdagen redan förut för byggnadens uppförande beviljade belopp
av i avrundat tal 2,300,000 kronor erfordras ett belopp av 700,000 kronor.
Remissakten bifogas.
Stockholm den 13 februari 1919.
IS. GUST. CLASON.
O. Hökerberg.
Sten Zethelius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1919:205 Skrivelse till Konungen, angående anvisande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch telegrafväsende. s. 10 i texten
- Rskr. 1919:12a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1920 i avseende d postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfa s. 1 i texten
- Rskr. 1919:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under titel »utgifter för kapitalökning)'') gjorda framställning om anslag för in s. 3 i texten