Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar m. m.

1919-06-02 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:201, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Avlöning för

flottans kårer

och stater.

[9-]°)

Officers-,

underofficersoch

sjömansk&rerna.

Marin*

intendentur
kåren.

Marinläkar
kåren.

Nr 201.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. 1/1 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte

huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar

m. m. (l:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i avseende å

femte huvudtiteln, under åberopande av punkt 9 i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvareärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels att godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag

till stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår, för marinintendenturkåren,

för marinläkarkåreu och för flottans poliskår, dels ock

att i riksstaten för år 1920 öka förslagsanslaget till avlöning för flottans

kårer och stater, nu 6,888,365 kronor, med 2,755 kronor till 6,891,120

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 34—64

i åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag till stater för flottans officerskår och flottans

underofficerskår innebär ett sammanförande under respektive stater av

de till officerare och underofficerare vid flottan utgående avlöningsförmåner.

Någon ändring uti här ifrågavarande anslags slutsumma

kommer icke att föranledas av denna åtgärd.

Det av 1918 års lagtima riksdag godkända förslaget till avlöningsförbättring

för vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare föranleder en ökning av staten för marinintendenturkåren

med 3,200 kronor, varigenom statens slutsumma kommer att

uppgå till (352,365 + 3,200 =) 355,565 kronor.

Beträffande staten för marinläkarkåren har Kungl. Maj:t föreslagit,

att i densamma måtte införas en bestämmelse av innehåll, att även

marinläkarstipendiat, som utan föregående stamanställning utnämnts i

reserven, må vara berättigad till ekiperingshjälp, samt att anslagsposten

till ekiperingshjälp i staten för marinläkarkåren på grund härav måtte

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

11

ökas från 1,000 kronor till 2,000 kronor. Ifrågavarande stat kommer

härigenom att uppgå till (158,745 + 1,000 =) 159,745 kronor. Vidare

har Kungl. Maj:t föreslagit, att den till marinläkarstipendiat utgående

fasta avlöningen, vilken hittills benämnts stipendium, i stället betecknas

såsom arvode.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att för anställande av ytterligare en

extra konstapel vid Stockholms station och för förhöjning av den till

extra konstapel vid stationen nu utgående ersättningen måtte anvisas

ett belopp av 2,700 kronor. Vid bifall härtill komme staten för poliskåren

att sluta å ett belopp av (81,300 + 2,700 =) 84,000 kronor.

Flottans avlöningsanslag skulle enligt de av Kungl. Maj:t gjorda

beräkningarna upptagas på följande sätt:

För 1919 av

riksdagen

anvisat.

För 1920

beräknat

behov.

Ökning

Minskning.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Officerskåren*)............................''..............

889,000

_

1,539,220

_

650,220

_

_

_

Reservofficerare under l:a tjänstgöring och

repetitionsövning, förslagsvis högst .........

46,439

60

46,439

60

—

—

__

—

Reserv officersaspiranter..............................

27,900

—

27,900

—

—

—

—

—

Underofficerskåren*) .................................

1,523,430

—

2,636,202

75

1,112,772

75

—

—

Sjömanskåren ...........................................

1,996,061

—

1,996,061

—

—

—

—

Skeppsgossekåren.......................................

70,963

—

70,963

—

—

—

—

—

Mariningenjörkåren....................................

315,240

—

315,240

—

—

—

—

Marinintendenturkåren ..............................

352,365

—

355,565

—

3,200

—

—

—

Marinintendenturkåren i flottans reserv ......

5,560

—

5,560

—

—

r-

—

—

Reservmarininten dentsaspiranter................

6,675

—

6,675

—

—

—

—

—

Ecklesiastikstaten.......................................

8,900

—

8,900

—

—

—

—

—

Marinläkarkåren ......................................

158,745

—

159,745

—

1,000

—

—

—

Poliskåren ...............................................

81,300

—

84,000

—

2,700

—

—

—

Inkvarteringsbidrag för officerare och under- officerare, förslagsvis ..............................

463,100

—

—

—

—

—

463,100

—

Indragningsstaten samt båtsmanskompa- nierna, förslagsvis ..................................

5,338

66

1,338

67

—

—

3,999

99

Dagavlöning till officerare och underofficerare,

förslagsvis .............................................

1,299,892

75

_

—

—

—

1,299,892

75

Avrundas med ..........................................

—

99

—

98

—

—

—

01

Summa

7,250,911

—

7,253,811

-

1,769,892|75

1,766,992

75

*) De för officerskåren och. underofficerskåren upptagna ökningarna motsvaras av minskningar

under inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare samt dagavlöning till officerare

och underofficerare.

Flottans

poliskår.

Anslagets

beräkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

U tskottets

yttrande.

Rekapitulations-

och

avskedspremier

vid

flottan.

[10.]

12 Statsutskottets utlåtande Nr 201.

I likhet med vad som förut ägt rum har även för år 1920 en

minskning i anslagets slutsumma med 5 procent ansetts kunna ske.

Härigenom . skulle anslaget i riksstaten för samma år komma att upptagas

med i jämnt krontal 6,891,120 kronor eller 2,755 kronor mer än

innevarande års anslag, vilket uppgår till 6,888,365 kronor.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj:t i detta ärende föreslagit, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

den 9 januari 1919 fogade förslag till

stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,

för marinintendenturkåren, för marinläkarkåren

och för flottans poliskår;

b) i riksstaten för år 1920 öka förslagsanslaget

till avlöning för flottans kårer och stater, nu

6,888,365 kronor, med 2,755 kronor till 6,891,120

kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att i riksstaten

för år 1920 höja förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier

vid flottan, nu 122,000 kronor, med 21,000 kronor till

143.000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 64

i åberopade statsrådsprotokoll.

Ifrågavarande förhöjning avser att, i enlighet med av 1917 års

riksdag godkända övergångsbestämmelser vid införandet av avskedspremier,

öka det för år 1919 beräknade belopp till sådana premier,

42.000 kronor, till 63,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja

förslagsanslaget till rekapitulations- och avsked spremier

vid flottan, nu 122,000 kronor, med 21,000

kronor till 143,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

13

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att i avvaktan

på den proposition angående beviljande av anslag till höjning av

avlöningen till månadslönare, Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål bland de extra förslagsanslagen å

femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp av 92,873 kronor.

Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t uti en den 11 mars 1919

till riksdagen avlåten skrivelse (nr 193) tillkännagivit, att Kungl.

Maj:t funnit frågan om framställning till innevarande riksdag i det i

statsverkspropositionen, femte huvudtiteln (punkt 13) upptagna ärende

angående höjning av avlöningen till månadslönare hava förfallit, i följd

varav medel för berörda ändamål ej vidare behöva beräknas i 1920

års stat.

Vid sådant förhållande erfordras icke något statsutskottets utlåtande

i ärendet; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen

anmäla.

4;o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att i riksstaten

för år 1920 minska förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal

vid flottan, nu 2,117,511 kronor, med 19,075 kronor till 2,098,436

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 79

—83 i åberopade statsrådsprotokoll.

Enligt hittills följda beräkningsgrunder beträffande ifrågavarande

anslag skulle för år 1920 erfordras en höjning av detsamma med

29,835 kronor. Då emellertid antalet värnpliktiga, som kommer att

inrycka till tjänstgöring vid marinen i sjötjänst under år 1920 på

grund av i kommandoväg meddelade bestämmelser minskats, har en

sänkning i anslaget ansetts kunna ske med 48,910 kronor. Anslaget

i sin helhet kommer härigenom att undergå en minskning med (48,910

—29,835 =) 19,075 kronor.

Då något förstärkningsanslag till detta ordinarie anslag icke av

Kungl. Maj:t äskats, torde, även för den händelse en minskning sker av

de värnpliktigas utbildningstid, det här begärda beloppet bliva erforderligt

under år 1920.

Utskottet hemställer,

Höjning av

avlöningen till

månadslönare.

[13.]

Nataraunderhåll

åt

personal

vid flottan.

[16.]

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

ÖrlogBÖepS,

vid Härnösand.

[32.]

Kungl. Maj:ts

förslag.

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 minska

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

flottan, nu 2,117,511 kronor, med 19,075 kronor till

2,098,436 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit i riksdagen (punkt 32) att i avvaktan

på den proposition angående beviljande av ytterligare anslag

för anordnande av en örlogsdepå vid Härnösand, Kungl. Maj:t kunde

komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra

reservationsanslagen å femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp

av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18

februari 1919 dagtecknad proposition (nr 113), under åberopande av

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att, utöver det av 1914 års

senare riksdag för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand beviljade

anslaget av 1,700,000 kronor, för arbetets fullföljande i den omfattning,

som i statsrådsprotokollet angivits, bevilja ytterligare ett

reservationsanslag av 1,672,000 kronor och därav på extra stat för år

1920 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokoll.

Sedan vissa inskränkningar i planen för örlogsdepåns utbyggande

skett, hava kostnaderna för fullföljandet av arbetena i övrigt av marinförvaltningen

beräknats på följande sätt:

Terrassering, spår och stängsel jämte

muddringar ...............................

.... kronor

100,000: —

Kajer ....................................................

140,000: —

Docka med tillhörande arbeten.....

»

2,370,000: —

Bostäder .............................................

D

10,000: —

Administration m. m. ....................

150,000: —

Till den 1 augusti 1918 verkställda utgifter cirka ...

ökning av dockans tröskeldjup från 7,5 till 8 meter

2,770,000

380,000

65,000

Kronor 3,215,000

Härtill kommer kostnaden för markförvärv, 157,000 kronor, varigenom

slutsumman ökas till 3,372,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

15

Som emellertid 1914 års senare riksdag för ändamålet endast beviljat

ett belopp av 1,700,000 kronor, erfordrades enligt de nu gjorda

beräkningarna ytterligare 1,672,000 kronor för depåns utförande på nu

angivet sätt. Det för år 1920 erforderliga anslagsbehovet har av marinförvaltningen

upptagits till 1,000,000 kronor, medan återstående delen

av summan, 672,000 kronor, ansetts behövlig först under år 1921.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

))I avseende å den föreliggande frågan, om anläggningarna vid

Gustafsvik bör emellertid bemärkas, att de arbeten, som nu bedrivas

därstädes, begränsa sig till dockan med tillhörande kajer, spår och terrassering

samt att dessa arbeten redan fortskridit så långt, att det redan

ur denna synpunkt ej torde vara riktigt att icke tillgodogöra sig vad

som där är nedlagt. Härtill kommer att — oavsett utgången av frågan

om Hemsö fästning samt oberoende av huruvida en örlogsdepå med

allt vad däri innefattas skall utbyggas vid Ångermanälven — det icke

förefinnes något tvivel om att sjöfarten skulle i utomordentligt hög grad

gagnas av en stor torrdockas anläggande på Norrlands kust, vilken för

närvarande är i avsaknad av en docka, vilken kan upptaga fartyg av

tillnärmelsevis den storlek, som Gustafsviksdockan är avsedd att kunna

mottaga. Med dockanläggningen kommer sålunda att tillmötesgås ett

önskemål, som livligt gjort sig gällande inom kommersiella och sjöfartsidkande

kretsar, vid sidan av att givetvis även flottans fartyg kunna

få nytta av densamma. Det må även framhållas, att utsikter ej torde

saknas att, sedan omförmälda arbeten väl blivit utförda, kunna — såsom

i propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag anfördes och av

riksdagen lämnades utan erinran — utarrendera anläggningarna, såvida

icke kronan själv finner sig böra förvalta dockan och i varje särskilt

fall upplåta den till dockning av handelsfartyg. Huru därmed än må

bliva, torde emellertid i allt fall med hänsyn till anläggningarnas påräknade

användning för kommersiella ändamål avkastning å det nedlagda

kapitalet kunna beredas, varför detta alltså icke kan anses hava

utgivits för improduktivt ändamål.

Sålunda föreliggande skäl synas mig starkt tala för att de nu pågående

arbetena vid Gustafsvik böra fullföljas i den begränsade omfattning,

som ovan angivits, och under i ekonomiskt hänseende så välordnade

förhållanden som möjligt. För arbetenas bedrivande på ett ekonomiskt

sätt är emellertid av vikt att de kunna fortgå utan avbrott, och

detta åter förutsätter, att beslut nu fattas om beredande av för ändamålet

erforderliga ytterligare medel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Utskottets

yttrande.

Såsom i det föregående omförmälts, uttalade 1914 års senare riksdag

vid beviljande av anslag till Gustafsvika örlogsdepå, att anläggningarna

för örlogsdepån, om den skulle på ett tillfredsställande sätt

fylla sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en

mindre verkstadsanläggning. På sätt likaledes förut erinrats, beviljade

därefter 1917 års riksdag för år 1918 till verkstadsanläggning jämte

flygbåtskjul för ifrågavarande depå ett anslag av 225,000 kronor. Beträffande

nämnda verkstad och flygbåtskjul pågår ännu utredning i

marinförvaltningen. Med hänsyn till de dryga kostnaderna för bedrivande

även i begränsad omfattning av de arbeten, varom nu är fråga,

vore det högeligen önskvärt, att kostnaderna för verkstadsanläggningen

och flygbåtskjulet måtte kunna hållas inom ramen av för ändamålet

redan beviljade medel. Vad beträffar flygbåtskjulet med tillbehör synes

det mig för övrigt böra i anslutning till förut omförmälda fråga om

befästningarna å Hemsö tagas under förnyad omprövning, huruvida det

skall komma till stånd. I avseende å verkstadsanläggningen må nämnas,

att det icke torde vara uteslutet, att erforderliga verkstadsanordningar

skola kunna åstadkommas genom samarbete med den privata verkstadsindustrien.

Kungl. Maj:t torde framdeles få bringa till riksdagens kännedom

det resultat, vartill i berörda syfte redan inledda, förberedande

underhandlingar må komma att föra.

Vad slutligen beträffar den av marinförvaltningen framlagda, på

prisläget hösten 1918 grundade beräkningen av för nu ifrågavarande

arbeten ytterligare erforderliga medel, 1,672,000 kronor, samt ämbetsverkets

förslag att fördela detta belopp med 1,000,000 kronor på år

1920 och återstående 672,000 kronor på år 1921 har jag ej funnit

något att däremot erinra. Därest emellertid materialprisen under år 1919

skulle tendera att falla, torde en förnyad kostnadsberäkning böra verkställas

i ändamål att såvitt möjligt nedbringa det belopp, som sålunda

skulle av 1920 års riksdag äskas för år 1921.»

Kungl. Maj:ts förslag innefattar äskande för ändamålet av ett belopp

av 1,672,000 kronor samt anvisande härav på 1920 års stat av

1,000,000 kronor.

Enligt vad departementschefen framhållit och utskottet dessutom

under hand erfarit, lära utsikter förefinnas för träffande av en uppgörelse

rörande utnyttjandet av ifrågavarande dockanläggning. Utskottet

anser detta ur statsverkets synpunkt fördelaktigt samt vill framhålla

önskvärdheten av att en sådan uppgörelse inom en nära framtid kommer

till stånd på för statsverket så förmånliga vilkor som möjligt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

17

Det av Kungl. Maj:t nu gjorda anslagsäskandet har utskottet ansett

sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må utöver det av 1914 års senare

riksdag för anläggande av en örlog sdepå vid Härnösand

beviljade anslaget av 1,700,000 kronor, för arbetets

fullföljande i den omfattning, som i statsrådsprotokollet

angivits, bevilja ytterligare ett reservationsanslag

av 1,672,000 kronor och därav på extra

stat för år 1920 anvisa ett belopp av 1,000,000

kronor.

6:o) " Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att i riksstaten

för år 1920 höja reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar, nu 3,91.1,000 kronor, med 141,000 kronor till 4,052,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

158—168 av åberopade statsrådsprotokoll.

Den av Kungl. Maj:t såsom erforderlig beräknade förhöjningen å

förevarande anslag utgör 141,000 kronor. I detta belopp ingår ett belopp

. av 25,000 kronor för bestridande av kostnader på grund av provisorisk

förhöjning av dagtraktamenten, vilken av 1918 års riksdag

beslutats. Återstående belopp, 116,000 kronor, utgör övningskostnad

för vissa nytillkomna fartyg.

Kungl. Maj:t har därjämte för detta ordinarie anslags förstärkning

under år 1920 å extra stat för samma år äskat 810,400 kronor, motsvarande

20 procent av det ordinarie anslagets slutsumma.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har icke givit anledning till

annan erinran från utskottets sida än att, då det för traktamentsförhöjningen

beräknade beloppet redan av riksdagen upptagits under ett särskilt

för detta ändamål i riksstaten uppfört extra anslag, förevarande

anslag bör undergå motsvarande minskning och följaktligen upptagas

till (4,052,000 25,000=) 4,027,000 kronor. I samband härmed torde

det extra förstärkningsanslaget kunna avjämnas nedåt till 800,000

kronor.

Beträffande det ordinarie anslaget får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 95 käft. (Nr 200—202.) 19741» 3

Fottans ktigsberedskap

och

övningar.

[33.]

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr SOI.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till flottans

krigsberedskap

och

övningar.

[34.]

Sjö
beväringens

avlöning och

beklädnad

m. m.

[35.]''

Motion.

Utskottets

yttrande.

Merkostnader

för färdigställandet

av

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, nu 3,911,000 kronor, med 116,000 kronor

till 4,027,000 kronor.

7:o) I anslutning till vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar

på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 800,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riksstaten

för år 1920 minska förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning

och beklädnad m. m., nu 914,789 kronor, med 62,805 kronor till

851,984 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

168—171 i åberopade statsrådsprotokoll.

I en inom andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm

m. fl. väckt motion (nr 134) har bland annat hemställts, att förevarande

anslag måtte beräknas till 100,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen uti ifrågavarande anslagsbelopp

är huvudsakligen föranledd av minskning av antalet värnpliktiga,

som under år 1920 beräknats inrycka till tjänstgöring.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit och följaktligen ej kunnat biträda det av motionärerna framställda

yrkandet om anslagsbeloppets nedsättande, får hemställa,

att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å den i ämnet väckta motionen må i

riksstaten för år 1920 minska förslagsanslaget till sjöbeväringens

avlöning och beklädnad m. m., nu 914,789

kronor, med 62,805 kronor till 851,984 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för bestridande

av uppkommande merkostnader för färdigställandet av torpe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

19

der och av varmluftsapparater för torpeder på extra stat för år 1920

bevilja ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

176—186 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke velat motsätta sig Kung]. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för bestridande av uppkommande

merkostnader för färdigställandet av torpeder och av

varmluftsapparater för torpeder på extra stat för år 1920

bevilja ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att, med

godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till ny stat

för kustartilleriets personal, i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget

till avlöning för kustartilleriets personal såsom oförändrat ordinarie

förslagsanslag med 1,758,435 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

199—203 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till kustartilleriets personal har av Kungl. Maj:t ansetts

för år 1920 böra beräknas till enahanda belopp som för innevarande

år eller 1,850,984 kronor.

I likhet med vad som för år 1919 ägt rum har även för år 1920

en minskning i anslagets slutsumma ansetts kunna ske med 5 procent,

varigenom anslaget skulle komma att upptagas i riksstaten med i jämnt

krontal 1,758,435 kronor.

Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att ett tillägg till anmärkning 7

i staten för kustartilleriet tillfogas av innehåll att, därest det i staten

upptagna beloppet till inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler

icke skulle vara tillräckligt, det för inkvarteringsbidrag för officerare

och underofficerare avsedda beloppet må till så stor del, som erfordras,

användas till inkvaideringsbidrag även för underofficerskorpraler, dock

att sammanlagda beloppet för inkvarteringsbidrag härigenom icke överskrides.

Yad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med godkännande av det vid

statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 9 januari

1919 fogade förslag till ny stat för kustartille
-

torpeder och

av varmluftsapparater

för

torpeder m.m.

[39.]

Avlöning

för kustartilleriets

personal.

[44.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Rekapitulations-

och

avskedspremier

vid

kustartilleriet.

[45.]

Nådeunderhåll

åt personal

vid kustartilleriet.

[48.]

Kustartilleriets

krigsberedskap

och övningar,

[53.]

Hets personal, i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget

till avlöning för kustartilleriets personal såsom

oförändrat ordinarie förslagsanslag med 1,758,435

kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att i riksstaten

för år 1920 höja förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier

vid kustartilleriet, nu 44,000 kronor, med 7,000 kronor till

51,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

204 och 205 i statsrådsprotokollet.

Då den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen är föranledd

av tidigare av riksdagen godkända övergångsbestämmelser angående

införandet av avskedspremier vid marinen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja

förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier

vid kustartilleriet, nu 44,000 kronor, med

7,000 kronor, till 51,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att i riksstaten

för år 1920 minska förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal

vid kustartilleriet, nu 569,600 kronor, med 38,700 kronor till 530,900

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

207—209 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen uti ifrågavarande

anslag har föranletts av det vid 1918 års riksdag beslutade överförandet

av 183 manskapsbeställningar till underofficerskårens stat.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit, får hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 minska

förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid

kustartilleriet, nu 569,600 kronor, med 38,700 kronor

till 530,900 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att i riksstaten

för år 1920 öka reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar, nu 447,800 kronor, med 32,000 kronor till

479,800 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

21

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

223—227 i statsrådsprotokollet.

Utav den begärda anslagsförköjningen hänföra sig 28,500 kronor

till övningskostnad på grund av nytillkommen materiel och 3,500 kronor

till provisorisk förhöjning av dagtraktamenten.

För bestridande av kostnaderna för provisorisk förböjning av dagtraktamenten

har förut under riksdagen å femte huvudtiteln uppförts

särskilt anslag. Vid sådant förhållande har utskottet ansett, att en

nedsättning kan ske uti det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet med

3,500 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 öka

reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar, nu 447,800 kronor, med 28,500 kronor

till 476,300 kronor.

14:o) I förslaget till riksstat för år 1920 har Kungl. Maj:t (punkt

54) upptagit anslaget till kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad

m. m. såsom oförändrat ordinarie förslagsanslag med 430,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

228 i åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr P. A Hansson i Stockholm

m. fl. väckt motion (nr 134) har bland annat hemställts, att förevarande

anslag måtte beräknas till 50,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Beräknat enligt hittills tillämpade grunder har anslaget till kustartilleribeväringens

avlöning och beklädnad m. m. ansetts böra upptagas

till 430,000 kronor.

Den av motionärerna påyrkade nedsättningen i anslagets belopp

har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, utan har utskottet ansett

sig böra upptaga anslaget med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet hemställer,

Utskottets

yttrande.

Kustartilleribeväringens

avlöning och

beklädnad

m. m.

[54.]

Motion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Säkerhetsanstalter

för

sjöfarten.

[80.]

Motioner.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 201.

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å den i ämnet väckta motionen

i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget till

kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. m.

såsom oförändrat ordinarie förslagsanslag med 430,000

kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till

säkerhetsanstalter för sjöfarten bevilja ett reservationsanslag av 164,200

kronor på extra stat för år 1920.

Rörande utredningen ifråga om detta anslagskrav får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 286—294.

Uti en inom första kammaren väckt motion (nr 91) har därjämte

av herrar Th. Borell och E. A. R. Lillienau hemställts, att riksdagen

ville besluta att för anordnande av fyrbelysning sydväst om Stendörren

i farleden Oxelösund—Sävsundet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag av högst 10,000 kronor.

Vidare har herr A. Thore uti en inom andra kammaren väckt

motion (nr 218) hemställt, dels att riksdagen måtte besluta att öka anslaget

till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 200,000 kronor, vilka

medel i främsta rummet böra reserveras för anskaffning av nya maskinerier

m. m. å fyrskeppen Grundkallen och Svenska Björn, dels att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning

angående rikets lots- och fyrväsende med beaktande av de i förevarande

motion och i samme motionärs motion nr 49 till 1917 års riksdag

framhållna synpunkter, samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning må föranleda.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet är avsett att användas enligt

följande fördelning.

Täckande av brist, som uppstått vid utförandet av vissa byggnadsarbeten

m. m., vartill 1916 och 1917 års riksdagar

anvisat medel ............................................................... kronor 212: 43

Nytt mistsignalmaskineri för Simpnäsklubbs fyrplats » 4,000: —

Nytt mistsignalmaskineri vid Björns fyrplats ............ » 3,000: —

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SOI.

23

Nytt mistsignalmaskineri vid Skägg fyrplats ............ kronor

Ny mistsignalstation vid Rödkallens fyrplats ............ »

Gasverk med kompressorstation...................................... »

Ny fyr på Donsöhuvud ..................................................... »

Ny fyr på Slagstaholm .................................................... »

Omkostnader för bärgning och reparation av en jakt,

avsedd till transport- och logementsfartyg......... »

Ny fyr på Lillieudden........................................................ »

Ny fyr på Vännskär........................................................... »

Ny fyr på Rund................................................................... »

Ny fyr vid Oxelösund......................................................... »

Fortsatt införande av agabelysning vid fyrar............ »

6,000: —

3,000: —

30,000: —

2,000: —

3,000: —

13,000

9.500

13.000

11.000

6.500

60,000

Summa kronor 164,212

Anslaget bar av Kungl. Maj:t avrundats till 164,200 kronor.

43

Utskottet har med stöd av 46 § riksdagsordningen från lotsstyrelsen

inhämtat här bifogade yttranden över ovanberörda motioner

(bil. A och B).

Beträffande det motionsvis väckta förslaget om anordnande av utekottets

ytterligare fyrbelysning i farleden Oxelösund—Sävsundet har utskottet yttrandefunnit

så starka skäl tala för att en förbättrad fyrbelysning anordnas

därstädes, att utskottet ansett sig böra föreslå att under nu ifrågavarande

anslag upptagas för ändamålet erforderliga medel, 10,000 kronor.

Utskottet har sålunda icke funnit sig böra tillstyrka beloppets uppförande

å 1919 års tilläggsstat.

Att, såsom av herr Thore i motionen nr 218 påyrkats, än ytterligare

höja förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t begärt, kan

utskottet icke förorda.

Det av herr Thore framställda förslaget om utredning rörande lotsoch

fyrväsendet har utskottet av skäl, som utav lotsstyrelsen i ärendet

anförts, likaledes icke ansett sig kunna biträda.

Utskottet, som i övrigt ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och herrar Borells och Lillienaus förevarande

motion samt med avslag å herr Thores motion nr 218,

i vad den avser höjning av förevarande anslag, till

säkerhetsanstalter för sjöfarten på extra stat för år 1920

bevilja ett reservationsanslag av 174,200 kronor;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

b) att herr Thores motion nr 218, i vad den avser

utredning rörande rikets lots- och fyrväsende, icke må

av riksdagen bifallas.

Ålderstillägg

för personalen

vid nautiskmeteorologiska

byrån.

[86.]

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 86)

utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för år 1920 uppföra

förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid

undervisningsanstalterna för sjöfart och nautisk-meteorologiska

byrån, nu 13,000 kronor, med ett belopp

av 2,000 kronor under ändrad benämning: sAlderstillägg

för personalen vid nautisk-meteor ologiska byrån,

förslagsanslags.

Stockholm den 2 juni 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Samma ledamöter, som vid behandlingen av utlåtande nr 200, dock

med undantag av att vid behandlingen av punkt 15:o) i stället för

herr J. L. Widell deltagit herr E. A. E. Lillienau.

Reservationer:

vid punkt 4:o) av herr C. G. Ekman,

vid punkt 8:o) av herr P. A. Hansson i Stockholm.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

25

Bilaga A.

Till Konungen.

Sedan lotsstyrelsen genom nådig skrivelse den 18 sistlidna februari månad

anbefallts att inkomma med yttrande över den motion, nr 90, som av herrar

Borell och Lillienau till innevarande års riksdag avgivits om anslag till fyrbelysning

sydväst om Stendörren i farleden Oxelösund—Sävsundet, får lotsstyrelsen,

som redan tidigare haft uppmärksamheten fästad på behovet av förbättrad

fyrbelysning därstädes och på den grund låtit verkställa härför erforderliga undersökningar,

och som nu i ärendet inhämtat yttrande från såväl chefen för sjökarteverket

som lotskaptenen och chefen för>mellersta lotsdistriktet, vilka icke

haft något att i sak erinra beträffande anordnande av den föreslagna fyrbelysningen,

till åtlydnad av den givna befallningen härigenom såsom sin åsikt uttala,

att den ifrågasatta fyrbelysningen är av behovet påkallad, vadan lotsstyrelsen får

i underdånighet tillstyrka, att ett anslag av 10,000 kronor måtte beviljas för anordnande

av en ny fyr å Långskär i farleden Oxelösund—Sävsundet.

Stockholm den 28 mars 1919.

Underdånigst

VILHELM LINDEK.

Knut Curman. Uno Grönvall. Bob. Söderholm.

Föredragande.

E. O. Mellin.

Bilaga B.

Till Konungen.

Genom nådigt brev den 18 sistlidna februari har Eders Kung! Maj:t anbefallt

lotsstyrelsen att snarast möjligt till Eders Kung! Maj:t inkomma med

yttrande över, bland annat, en av A. Thore inom riksdagen väckt och till statsutskottets

förberedande behandling hänvisad motion om höjning av anslaget till

säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

Motionären har hemställt, dels att riksdagen måtte besluta att öka anslaget

till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 200,000 kronor, vilka medel i främsta

rummet borde reserveras för anskaffning av nya maskinerier m. m. å fyrskeppen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 95 höft. (Nr 200—202.) 197419 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Grundkallen och Svenska Björn, dels ock att riksdagen i skrivelse till Eders

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående rikets lots- och fyrväsende

med beaktande av vissa i motionen samt i samma motionärs motion nr 49 till

1917 års riksdag framhållna synpunkter samt för riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning måtte föranleda.

Med avseende å den förra delen av motionärens hemställan får lotsstyrelsen

hänvisa till vad styrelsen i ämnet anfört vid överlämnande av underdånigt förslag

till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten år 1920, varom redogörelse

föreligger i bilaga till 1919 års statsverksproposition, femte huvudtiteln

sid. 286—293. Yad angår senare delen av hemställan eller om utredning angående

lots- och fjTväsendet har motionären förmält, att anledningen till återupptagande

av denna fråga vore densamma, som framförts i motiveringen till de av

motionären år 1917 i andra kammaren väckta motioner om utredning angående

rikets lots- och fyrväsende och om uppläggande av en fond till säkerhetsanstalter

för sjöfarten för lots- och fyrväsendets framtida behov, samt att nya vägande omständigheter

tillkommit, vilka tillika med de, som förut blivit anförda, enligt

motionärens förmenande berättigade till spörsmålens bringande inför riksdagen.

I anledning av motionen vid 1917 års riksdag om utredning angående rikets lotsocli

fyrväsende avgav lotsstyrelsen underdånigt yttrande den 2 mars 1917 av det

innehåll bifogade avskrift utvisar. Då motionären nu såsom anledning till återupptagande

av den i samma motion berörda fråga hänvisar till den i motionen

framförda motiveringen, får lotsstyrelsen såsom yttrande i denna del av det nu

föreliggande ärendet endast åberopa vad som av styrelsen anförts i berörda

underdåniga yttrande samt erinra om att särskilda sakkunnige tillkallats för att

inom sjöfarsdepartementet biträda med verkställande av omarbetning av förordningen

angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar. I fråga

om förslaget angående uppläggande av eu fond till säkerhetsanstalter för sjöfarten

har motionären upplyst, att detsamma ej lett till någon riksdagens åtgärd,

sedan statsutskottet uttalat, att det icke ansett lämpligt, att överskott å de för

åren 1915 och 1916 uppburna fyr- och båkmedel samt lotspenningar toges i anspråk

på det av motionären föreslagna sättet. Då detta står i överensstämmelse

med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och 1914 års riksdag i enlighet därmed

beslutat nämligen att, därest fyr- och båkmedel komma att enligt samma års

bokslut, visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de utgifter, som av

nämnda medel skola bestridas enligt av Eders''Kungl. Maj:t meddelade beslut,

sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond, har lotsstyrelsen icke ansett

sig kunna uttala sig för det av motionären gjorda, av riksdagen avvisade

förslaget att tillförsäkra sjöfarten dylika överskottsmedel, utan torde i den händelse

omständigheterna skulle påvisa behovet av frågans återupptagande densamma

vinna sin lösning under annan form.

Såsom ovan nämnts skulle emellertid även nya vägande omständigheter

hava tillkommit efter 1917 och skulle dessa omständigheter enligt vad i motionen

angives vara huvudsakligen:

l:o att det årliga anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten i 1919 års

statsverksproposition blivit nedsatt från det sedvanliga beloppet av 460,000

kronor till 164,200 kronor;

2:o att otillfredsställande förhållanden vore rådande i fråga om lotspersonalens

tjänstebåtar, deras anskaffning, underhåll och drift;

3:o att otillräcklig ersättning flerstädes utginge till lotspersonalen för be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

■27

fattning med utsättning av farledsprickar, i vilket hänseende uppgivits, att vid

en lotplats under år 1919 enbart i materialkostnad för anskaffning av prickar

utbetalts 425 kronor, vartill komme arbetslöner uppgående till 340 kronor, under

det att ersättningen från statsverket för ifrågavarande prickhållning uppgivits

vara 84 kronor;

4:o att befintliga förhållanden inom lotsverket icke vore utan skuld till att

missnöje rådde med skötseln av lotsverkets arbetsuppgifter samt syntes kunna

föranleda, att det toges i övervägande, huruvida icke genom en omorganisation

av styrelsen bättring häri kunde erhållas; varande därvid såsom anledning för

förenkling av lotsverkets administrativa arbetsformer påpekat, att av riksdagen

äskats ett med 4,245 kronor förhöjt anslag som vikariatsersättning in. m. för

lotsstyrelsens kanslibyrå samt att antalet till styrelsen under år 1918 inkomna

ärenden utgjorde 10,500, vilket betecknade en ökning av nära 100 procent sedan

år 1908;

5:o) att handelssjöfarten borde direkt representeras inom lotsstyrelsen;

6:o) att lots- och fyrväsendets hemortsrätt ur förvaltningssynpunkt icke

kunde förbigås, då inrättandet av ett handels- och sjöfartsdepartement av riksdagen

upptoges till behandling;

7:o) att då fyr- och båkavgifterna samt lotspengarna icke vore att anse som

allmänna statliga skattemedel utan måste betraktas som avgifter (taxor), vilka utginge

som ersättning för en av sjöfarten åtnjuten förmån, det vore svårt att se

det riktiga och lämpliga däri, att eventuellt överskott i nämnda medel komme

den allmänna statskassan till godo; samt

8:o) att då den inrikes varutransporten till sjöss icke erlade fyr- och båkavgifter

och endast i ringa utsträckning använde sig av lots, samt örlogsmarinen

ävenledes utan nämnvärd ersättning hade gagn av lots- och fyrväsendet, det vore

fullt i sin ordning, att statsverket av sina allmänna medel bekostade en viss

procent av lots- och fyrväsendets utgiftsstat, förslagsvis 20 %.

Med anledning av ovvannämnda, av motionären framlagda omständigheter

får lotsstyrelsen i underdånighet anföra beträffande

l:o)

att nedsättningen i anslaget till säkerhetsanstalter torde berott på tillfälliga

förhållanden och väl icke är avsedd att, sedan dessa förhållanden upphört, fortgå

eller minska möjligheterna till fullföljande av den plan, som är uppgjord för

tillgodoseende av ökad säkerhet och regelmässighet i trafiken kring våra kuster;

2:o)

att frågan om lotspersonalens tjänstebåtar, deras anskaffning, underhåll och

drift blivit" så vitt angår lotsstyrelsens ståndpunkt till denna fråga, belyst i dess

här ovan åberopade underdåniga skrivelse den 2 mars 1917;

3:o)

att, i fråga om ersättningen för farledsprickar, styrelsen i allmänhet icke utbetalar

någon ersättning för arbete med prickarnas iordningställande, att därest

materialkostnaden för anskaffning i visst fall av prickar uppgått till det uppgivna

relativt höga beloppet därvid möjligen avsetts materialier, som kunna komma till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

användning jämväl under år, som följa efter det år, för vilket den relativt ringa

från statsverket utgående ersättningen utbetalts, samt att binder icke torde möta

för vederbörande att, därest på grund av särskilda förhållanden prickkostnaden

varit osedvanligt hög, på sätt som under de senaste åren också skett göra framställning

om samt erhålla ökad ersättning efter sig företeende omständigheter:

4:o)

att, beträffande de i samband med väckt förslag angående omorganisation

av lotsstyrelsen gjorda påpekanden, att av årets riksdag äskats ett med 4,245

kronor förhöjt anslag till vikariatsersättning samt arvoden och fiitpenningar åt

amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän, samt att antalet inkomna ärenden

ökats med nära 100 % sedan år 1908, den ifrågasatta anslagsökningen icke

torde få anses särskilt anmärkningsvärd i betraktande av det minskade penningevärdet

och kända svårigheter för erhållande av yngre arbetskrafter, som kunna

mera odelat ägna sig åt arbetet inom styrelsen, samt att ökningen i ärendenas

antal delvis varit beroende på den omständigheten att en stor del av lotsverkets

personal under senare tid varit mobiliserad ävensom därpå att avlöning utgått

under särskilda, annars icke ifrågakommande former (krigtidstillägg);

5:o)

att frågan om handelssjöfartens representerande inom styrelsen fortfarande

står öppen;

6:0)

att frågan om lots- och fyrväsendets hemortsrätt ur förvaltningssynpunkt

redan upptagits i underdånigt förslag, som är beroende på Eders Kung! Maj:ts

prövning; samt

7:o) och 8:0)

att, därest riksdagen skulle vara sinnad att rubba på de ekonomiska förutsättningar,

som år 1914 förelågo vid beslutet om riksdagens övertagande av den

ekonomiska risken och ansvaret för lotsverket, häri torde kunna föreligga skäl

för en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning, i vad mån en jämkning

till förmån för sjöfarten kunde ske i avseende å nuvarande tillvägagångssätt

angående överskott å fyr- och båkmedel samt lotspenningar ävensom med

hänsyn till ifrågasatt bekostande till viss procent av lots- och fyrväsendets utgiftsstat

från statsverkets allmänna medel.

Stockholm den 22 mars 1919.

Underdånigst:

Vilhelm Linder.

Knut Curman.

Uno Grönvall.

Axel Sjöberg,

föredragande.

C. Axel Hillfors.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 201.

29

Avskrift.

Till Konungen, underdånigst, med yttrande i anledning av en inom riksdagen

väckt motion om utredning angående rikets lots- och fyrväsende m. in.

Genom nådigt brev den 9 sistlidna februari har Eders Kung! Maj:t anbefallt

lotsstyrelsen att, så snart ske kunde, inkomma med underdånigt yttrande

över en i riksdagens andra kammare väckt motion om skrivelse till Eders Kungl.

Magt ifråga om utredning angående rikets lots- och fyrväsende m. m.

I motionen har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Magt

måtte anhålla, att Eders Kungl. Magt ville låta verkställa en utredning angående

rikets lots- och fyrväsende, omfattande huvudsakligen följande punkter:

lotsplikten, och i samband härmed storleken av lotsningsprovisionen och

hem vägsersättningen,

kostnaderna för lotspersonalens tjänstebåtar,

anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten,

lotsstyrelsens organisation i syfte att få handelssjöfartens intressen bättre

tillgodosedda; samt

för. riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Samtliga de av motionären framlagda spörsmål, i vilka utredning skulle

åstadkommas, äro av stor betydelse för lotsverket. Beträffande lotsplikten föreligga

redan hos lotsstyrelsen förslag om densammas utbytande mot lotspenningeplikt

eller lotsfrihet. För prövning av så vitt gående förslag erfordras naturligen

en omfattande utredning. Men även om man liksom motionären tänker sig

frågan begränsad till en jämkning i nuvarande bestämmelser angående lotsplikten,

torde densamma för ett rätt bedömande och för ett bevakande av därmed

förbundna intressen erfordra omständliga förarbeten och en samverkan

mellan dem, som representera de intressen, vilka av frågan beröras. För behandling

av frågan om lotsplikten och om ändringar av förordningen angående

lotsverket i nämnda och i andra hänseenden pågå för närvarande förberedande

arbeten hos styrelsen.

Med hänsyn till frågan om utredning angående storleken av lotsningsprovisionen,

som efter omfattande meningsbrytningar ordnats från och med år

1915 genom beslut av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, vill styrelsen erinra

om att den erfarenhet som vunnits under åren 1915 och 1916 är för kort att

läggas till grund för ändring av de grunder efter vilka lotsningsprovisionen nu

utgår och icke kan i berörda hänseende tillmätas någon avgörande betydelse, då

sjöfarten i hög grad påverkats av de rådande krigiska förhållandena och i följd

härav vid mången plats inkomsten av lotsningsprovisionen berott på undantagsförhållanden.

Beträffande hemvägsersättningen har densamma under år 1915 i den omfattning

så kunnat ske eller i det närmaste inom fem av lotsdistrikten ordnats

genom beslut av Eders Kungl. Maj:t efter förslag av lotsstyrelsen. Någon erfarenhet

under år 1916 att lägga till grund för bedömande av frågan om ändring

redan nu i vad sålunda ordnats torde av skäl, som nyss förut anförts icke vara

för handen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 201.

Genom de sålunda utfärdade bestämmelserna angående liemvägsersättningen

bar i främsta rummet avsetts ett reglerande av den ersättning till lotsen, som

skall utgå för hans inställelse och hemresa vid lotsning (icke för båthamnar) och

såmedelst även för anskaffning, underhåll och drift av de för nämnda inställelse

och hemresa i vanliga fall erforderliga tjänstebåtar. Skulle den bestämda ersättningen

icke anses räcka till för det uppgivna ändamålet, skulle enligt lotsstyrelsens

tanke antingen en ny reglering av hemvägsersättningen i varje särskilt fall

och för den lotsplats där ersättningen icke räckte till, äga ram eller ock i de

fall, då en sådan ersättning icke kunde på detta vis beredas eller kostnaderna

för båtmaterielens anskaffning, underhåll och drift bleve osedvanligt höga staten

träda emellan med särskilt bidrag utöver hemvägsersättningen och därjämte, om

så skulle behövas, med anskaffning av materiel. Någon erfarenhet att lägga till

grund för utredning om behovet av ändring i vad sålunda ordnats och planlagts

torde icke föreligga.

Utredningen i fråga om anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle

enligt motionärens mening avse en kostnadsrevidering av nyanskaffningsprogrammet

med hänsyn huvudsakligen till prisstegringen genom kriget, och därjämte

med hänsyn till behovet av förbättrade säkerhetsanstalter för vintertrafiken

på de norrländska hamnarna. Beträffande revideringen av kostnad beroende

på prisstegring torde väl denna lämpligast och i den mån det kan ske äga rum

vid framställande av begäran om det årliga anslaget och i enlighet med vad som

då är känt angående inträffad prisstegring. Frågan om utredning angående anslaget

till säkerhetsanstalter i följd av möjligen uppkommande förslag angående

dylika anstalter i och för vintertrafiken på de norrländska hamnarna torde väl,

då utredningen i detta sistnämnda avsende är lämnad åt en särskild kommitté,

få anstå till dess kommittéutredningen i ämnet blivit färdig och endast behöva

företagas i den omfattning, varav då behov kan föreligga.

Mot utredning i fråga om lotsstyrelsens organisation i syfte att få handelssjöfartens

intressen bättre tillgodosedda har lotsstyrelsen icke något att erinra

i vidare mån än att, därest ett dylikt tillgodoseende skulle ske på det sätt motionären

antytt och till fromma för lotsärendenas granskning i riksdagen därigenom

lätt kunde föranledas osäkerhet i ledningen av lotsverkets angelägenheter och en

icke önskvärd förskjutning i ansvaret för lotsstyrelsens åtgöranden.

Det till styrelsen överlämnade exemplaret av motionen i fråga återställes

härmed.

Underdånigst

Vilhelm Länder.

Stockholm den 2 mars 1917.

Vidimeras

ex officio

Bernh. Wadström.

Registrator i Kung!, lotsstyrelsen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:5a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för är 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. a1 i texten