Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar m. m.
1919-06-02 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:201, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar m. m.
Dokumentets text
10
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Avlöning för
flottans kårer
och stater.
[9-]°)
Officers-,
underofficersoch
sjömansk&rerna.
Marin*
intendentur
kåren.
Marinläkar
kåren.
Nr 201.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1919 kl. 1/1 1 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under femte
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar
m. m. (l:a avd.)
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i avseende å
femte huvudtiteln, under åberopande av punkt 9 i det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvareärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen dels att godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag
till stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår, för marinintendenturkåren,
för marinläkarkåreu och för flottans poliskår, dels ock
att i riksstaten för år 1920 öka förslagsanslaget till avlöning för flottans
kårer och stater, nu 6,888,365 kronor, med 2,755 kronor till 6,891,120
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 34—64
i åberopade statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag till stater för flottans officerskår och flottans
underofficerskår innebär ett sammanförande under respektive stater av
de till officerare och underofficerare vid flottan utgående avlöningsförmåner.
Någon ändring uti här ifrågavarande anslags slutsumma
kommer icke att föranledas av denna åtgärd.
Det av 1918 års lagtima riksdag godkända förslaget till avlöningsförbättring
för vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare föranleder en ökning av staten för marinintendenturkåren
med 3,200 kronor, varigenom statens slutsumma kommer att
uppgå till (352,365 + 3,200 =) 355,565 kronor.
Beträffande staten för marinläkarkåren har Kungl. Maj:t föreslagit,
att i densamma måtte införas en bestämmelse av innehåll, att även
marinläkarstipendiat, som utan föregående stamanställning utnämnts i
reserven, må vara berättigad till ekiperingshjälp, samt att anslagsposten
till ekiperingshjälp i staten för marinläkarkåren på grund härav måtte
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
11
ökas från 1,000 kronor till 2,000 kronor. Ifrågavarande stat kommer
härigenom att uppgå till (158,745 + 1,000 =) 159,745 kronor. Vidare
har Kungl. Maj:t föreslagit, att den till marinläkarstipendiat utgående
fasta avlöningen, vilken hittills benämnts stipendium, i stället betecknas
såsom arvode.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att för anställande av ytterligare en
extra konstapel vid Stockholms station och för förhöjning av den till
extra konstapel vid stationen nu utgående ersättningen måtte anvisas
ett belopp av 2,700 kronor. Vid bifall härtill komme staten för poliskåren
att sluta å ett belopp av (81,300 + 2,700 =) 84,000 kronor.
Flottans avlöningsanslag skulle enligt de av Kungl. Maj:t gjorda
beräkningarna upptagas på följande sätt:
För 1919 av
riksdagen
anvisat.
För 1920
beräknat
behov.
Ökning
Minskning.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Officerskåren*)............................''..............
889,000
_
1,539,220
_
650,220
_
_
_
Reservofficerare under l:a tjänstgöring och
repetitionsövning, förslagsvis högst .........
46,439
60
46,439
60
—
—
__
—
Reserv officersaspiranter..............................
27,900
—
27,900
—
—
—
—
—
Underofficerskåren*) .................................
1,523,430
—
2,636,202
75
1,112,772
75
—
—
Sjömanskåren ...........................................
1,996,061
—
1,996,061
—
—
—
—
Skeppsgossekåren.......................................
70,963
—
70,963
—
—
—
—
—
Mariningenjörkåren....................................
315,240
—
315,240
—
—
—
—
Marinintendenturkåren ..............................
352,365
—
355,565
—
3,200
—
—
—
Marinintendenturkåren i flottans reserv ......
5,560
—
5,560
—
—
r-
—
—
Reservmarininten dentsaspiranter................
6,675
—
6,675
—
—
—
—
—
Ecklesiastikstaten.......................................
8,900
—
8,900
—
—
—
—
—
Marinläkarkåren ......................................
158,745
—
159,745
—
1,000
—
—
—
Poliskåren ...............................................
81,300
—
84,000
—
2,700
—
—
—
Inkvarteringsbidrag för officerare och under- officerare, förslagsvis ..............................
463,100
—
—
—
—
—
463,100
—
Indragningsstaten samt båtsmanskompa- nierna, förslagsvis ..................................
5,338
66
1,338
67
—
—
3,999
99
Dagavlöning till officerare och underofficerare,
förslagsvis .............................................
1,299,892
75
_
—
—
—
1,299,892
75
Avrundas med ..........................................
—
99
—
98
—
—
—
01
Summa
7,250,911
—
7,253,811
-
1,769,892|75
1,766,992
75
*) De för officerskåren och. underofficerskåren upptagna ökningarna motsvaras av minskningar
under inkvarteringsbidrag för officerare och underofficerare samt dagavlöning till officerare
och underofficerare.
Flottans
poliskår.
Anslagets
beräkning.
U tskottets
yttrande.
Rekapitulations-
och
avskedspremier
vid
flottan.
[10.]
12 Statsutskottets utlåtande Nr 201.
I likhet med vad som förut ägt rum har även för år 1920 en
minskning i anslagets slutsumma med 5 procent ansetts kunna ske.
Härigenom . skulle anslaget i riksstaten för samma år komma att upptagas
med i jämnt krontal 6,891,120 kronor eller 2,755 kronor mer än
innevarande års anslag, vilket uppgår till 6,888,365 kronor.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl.
Maj:t i detta ärende föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna de vid statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
den 9 januari 1919 fogade förslag till
stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,
för marinintendenturkåren, för marinläkarkåren
och för flottans poliskår;
b) i riksstaten för år 1920 öka förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater, nu
6,888,365 kronor, med 2,755 kronor till 6,891,120
kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att i riksstaten
för år 1920 höja förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier
vid flottan, nu 122,000 kronor, med 21,000 kronor till
143.000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 64
i åberopade statsrådsprotokoll.
Ifrågavarande förhöjning avser att, i enlighet med av 1917 års
riksdag godkända övergångsbestämmelser vid införandet av avskedspremier,
öka det för år 1919 beräknade belopp till sådana premier,
42.000 kronor, till 63,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja
förslagsanslaget till rekapitulations- och avsked spremier
vid flottan, nu 122,000 kronor, med 21,000
kronor till 143,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
13
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att i avvaktan
på den proposition angående beviljande av anslag till höjning av
avlöningen till månadslönare, Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål bland de extra förslagsanslagen å
femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp av 92,873 kronor.
Sedermera har emellertid Kungl. Maj:t uti en den 11 mars 1919
till riksdagen avlåten skrivelse (nr 193) tillkännagivit, att Kungl.
Maj:t funnit frågan om framställning till innevarande riksdag i det i
statsverkspropositionen, femte huvudtiteln (punkt 13) upptagna ärende
angående höjning av avlöningen till månadslönare hava förfallit, i följd
varav medel för berörda ändamål ej vidare behöva beräknas i 1920
års stat.
Vid sådant förhållande erfordras icke något statsutskottets utlåtande
i ärendet; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
4;o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att i riksstaten
för år 1920 minska förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal
vid flottan, nu 2,117,511 kronor, med 19,075 kronor till 2,098,436
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 79
—83 i åberopade statsrådsprotokoll.
Enligt hittills följda beräkningsgrunder beträffande ifrågavarande
anslag skulle för år 1920 erfordras en höjning av detsamma med
29,835 kronor. Då emellertid antalet värnpliktiga, som kommer att
inrycka till tjänstgöring vid marinen i sjötjänst under år 1920 på
grund av i kommandoväg meddelade bestämmelser minskats, har en
sänkning i anslaget ansetts kunna ske med 48,910 kronor. Anslaget
i sin helhet kommer härigenom att undergå en minskning med (48,910
—29,835 =) 19,075 kronor.
Då något förstärkningsanslag till detta ordinarie anslag icke av
Kungl. Maj:t äskats, torde, även för den händelse en minskning sker av
de värnpliktigas utbildningstid, det här begärda beloppet bliva erforderligt
under år 1920.
Utskottet hemställer,
Höjning av
avlöningen till
månadslönare.
[13.]
Nataraunderhåll
åt
personal
vid flottan.
[16.]
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
ÖrlogBÖepS,
vid Härnösand.
[32.]
Kungl. Maj:ts
förslag.
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 minska
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
flottan, nu 2,117,511 kronor, med 19,075 kronor till
2,098,436 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit i riksdagen (punkt 32) att i avvaktan
på den proposition angående beviljande av ytterligare anslag
för anordnande av en örlogsdepå vid Härnösand, Kungl. Maj:t kunde
komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra
reservationsanslagen å femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp
av 1,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 18
februari 1919 dagtecknad proposition (nr 113), under åberopande av
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att, utöver det av 1914 års
senare riksdag för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand beviljade
anslaget av 1,700,000 kronor, för arbetets fullföljande i den omfattning,
som i statsrådsprotokollet angivits, bevilja ytterligare ett
reservationsanslag av 1,672,000 kronor och därav på extra stat för år
1920 anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokoll.
Sedan vissa inskränkningar i planen för örlogsdepåns utbyggande
skett, hava kostnaderna för fullföljandet av arbetena i övrigt av marinförvaltningen
beräknats på följande sätt:
Terrassering, spår och stängsel jämte
muddringar ...............................
.... kronor
100,000: —
Kajer ....................................................
140,000: —
Docka med tillhörande arbeten.....
»
2,370,000: —
Bostäder .............................................
D
10,000: —
Administration m. m. ....................
150,000: —
Till den 1 augusti 1918 verkställda utgifter cirka ...
ökning av dockans tröskeldjup från 7,5 till 8 meter
2,770,000
380,000
65,000
Kronor 3,215,000
Härtill kommer kostnaden för markförvärv, 157,000 kronor, varigenom
slutsumman ökas till 3,372,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
15
Som emellertid 1914 års senare riksdag för ändamålet endast beviljat
ett belopp av 1,700,000 kronor, erfordrades enligt de nu gjorda
beräkningarna ytterligare 1,672,000 kronor för depåns utförande på nu
angivet sätt. Det för år 1920 erforderliga anslagsbehovet har av marinförvaltningen
upptagits till 1,000,000 kronor, medan återstående delen
av summan, 672,000 kronor, ansetts behövlig först under år 1921.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
))I avseende å den föreliggande frågan, om anläggningarna vid
Gustafsvik bör emellertid bemärkas, att de arbeten, som nu bedrivas
därstädes, begränsa sig till dockan med tillhörande kajer, spår och terrassering
samt att dessa arbeten redan fortskridit så långt, att det redan
ur denna synpunkt ej torde vara riktigt att icke tillgodogöra sig vad
som där är nedlagt. Härtill kommer att — oavsett utgången av frågan
om Hemsö fästning samt oberoende av huruvida en örlogsdepå med
allt vad däri innefattas skall utbyggas vid Ångermanälven — det icke
förefinnes något tvivel om att sjöfarten skulle i utomordentligt hög grad
gagnas av en stor torrdockas anläggande på Norrlands kust, vilken för
närvarande är i avsaknad av en docka, vilken kan upptaga fartyg av
tillnärmelsevis den storlek, som Gustafsviksdockan är avsedd att kunna
mottaga. Med dockanläggningen kommer sålunda att tillmötesgås ett
önskemål, som livligt gjort sig gällande inom kommersiella och sjöfartsidkande
kretsar, vid sidan av att givetvis även flottans fartyg kunna
få nytta av densamma. Det må även framhållas, att utsikter ej torde
saknas att, sedan omförmälda arbeten väl blivit utförda, kunna — såsom
i propositionen nr 60 till 1914 års senare riksdag anfördes och av
riksdagen lämnades utan erinran — utarrendera anläggningarna, såvida
icke kronan själv finner sig böra förvalta dockan och i varje särskilt
fall upplåta den till dockning av handelsfartyg. Huru därmed än må
bliva, torde emellertid i allt fall med hänsyn till anläggningarnas påräknade
användning för kommersiella ändamål avkastning å det nedlagda
kapitalet kunna beredas, varför detta alltså icke kan anses hava
utgivits för improduktivt ändamål.
Sålunda föreliggande skäl synas mig starkt tala för att de nu pågående
arbetena vid Gustafsvik böra fullföljas i den begränsade omfattning,
som ovan angivits, och under i ekonomiskt hänseende så välordnade
förhållanden som möjligt. För arbetenas bedrivande på ett ekonomiskt
sätt är emellertid av vikt att de kunna fortgå utan avbrott, och
detta åter förutsätter, att beslut nu fattas om beredande av för ändamålet
erforderliga ytterligare medel.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Utskottets
yttrande.
Såsom i det föregående omförmälts, uttalade 1914 års senare riksdag
vid beviljande av anslag till Gustafsvika örlogsdepå, att anläggningarna
för örlogsdepån, om den skulle på ett tillfredsställande sätt
fylla sitt ändamål, syntes böra redan från början omfatta jämväl en
mindre verkstadsanläggning. På sätt likaledes förut erinrats, beviljade
därefter 1917 års riksdag för år 1918 till verkstadsanläggning jämte
flygbåtskjul för ifrågavarande depå ett anslag av 225,000 kronor. Beträffande
nämnda verkstad och flygbåtskjul pågår ännu utredning i
marinförvaltningen. Med hänsyn till de dryga kostnaderna för bedrivande
även i begränsad omfattning av de arbeten, varom nu är fråga,
vore det högeligen önskvärt, att kostnaderna för verkstadsanläggningen
och flygbåtskjulet måtte kunna hållas inom ramen av för ändamålet
redan beviljade medel. Vad beträffar flygbåtskjulet med tillbehör synes
det mig för övrigt böra i anslutning till förut omförmälda fråga om
befästningarna å Hemsö tagas under förnyad omprövning, huruvida det
skall komma till stånd. I avseende å verkstadsanläggningen må nämnas,
att det icke torde vara uteslutet, att erforderliga verkstadsanordningar
skola kunna åstadkommas genom samarbete med den privata verkstadsindustrien.
Kungl. Maj:t torde framdeles få bringa till riksdagens kännedom
det resultat, vartill i berörda syfte redan inledda, förberedande
underhandlingar må komma att föra.
Vad slutligen beträffar den av marinförvaltningen framlagda, på
prisläget hösten 1918 grundade beräkningen av för nu ifrågavarande
arbeten ytterligare erforderliga medel, 1,672,000 kronor, samt ämbetsverkets
förslag att fördela detta belopp med 1,000,000 kronor på år
1920 och återstående 672,000 kronor på år 1921 har jag ej funnit
något att däremot erinra. Därest emellertid materialprisen under år 1919
skulle tendera att falla, torde en förnyad kostnadsberäkning böra verkställas
i ändamål att såvitt möjligt nedbringa det belopp, som sålunda
skulle av 1920 års riksdag äskas för år 1921.»
Kungl. Maj:ts förslag innefattar äskande för ändamålet av ett belopp
av 1,672,000 kronor samt anvisande härav på 1920 års stat av
1,000,000 kronor.
Enligt vad departementschefen framhållit och utskottet dessutom
under hand erfarit, lära utsikter förefinnas för träffande av en uppgörelse
rörande utnyttjandet av ifrågavarande dockanläggning. Utskottet
anser detta ur statsverkets synpunkt fördelaktigt samt vill framhålla
önskvärdheten av att en sådan uppgörelse inom en nära framtid kommer
till stånd på för statsverket så förmånliga vilkor som möjligt.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
17
Det av Kungl. Maj:t nu gjorda anslagsäskandet har utskottet ansett
sig böra tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må utöver det av 1914 års senare
riksdag för anläggande av en örlog sdepå vid Härnösand
beviljade anslaget av 1,700,000 kronor, för arbetets
fullföljande i den omfattning, som i statsrådsprotokollet
angivits, bevilja ytterligare ett reservationsanslag
av 1,672,000 kronor och därav på extra
stat för år 1920 anvisa ett belopp av 1,000,000
kronor.
6:o) " Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att i riksstaten
för år 1920 höja reservationsanslaget till flottans krigsberedskap
och övningar, nu 3,91.1,000 kronor, med 141,000 kronor till 4,052,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
158—168 av åberopade statsrådsprotokoll.
Den av Kungl. Maj:t såsom erforderlig beräknade förhöjningen å
förevarande anslag utgör 141,000 kronor. I detta belopp ingår ett belopp
. av 25,000 kronor för bestridande av kostnader på grund av provisorisk
förhöjning av dagtraktamenten, vilken av 1918 års riksdag
beslutats. Återstående belopp, 116,000 kronor, utgör övningskostnad
för vissa nytillkomna fartyg.
Kungl. Maj:t har därjämte för detta ordinarie anslags förstärkning
under år 1920 å extra stat för samma år äskat 810,400 kronor, motsvarande
20 procent av det ordinarie anslagets slutsumma.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har icke givit anledning till
annan erinran från utskottets sida än att, då det för traktamentsförhöjningen
beräknade beloppet redan av riksdagen upptagits under ett särskilt
för detta ändamål i riksstaten uppfört extra anslag, förevarande
anslag bör undergå motsvarande minskning och följaktligen upptagas
till (4,052,000 25,000=) 4,027,000 kronor. I samband härmed torde
det extra förstärkningsanslaget kunna avjämnas nedåt till 800,000
kronor.
Beträffande det ordinarie anslaget får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 95 käft. (Nr 200—202.) 19741» 3
Fottans ktigsberedskap
och
övningar.
[33.]
Utskottets
yttrande.
18
Statsutskottets utlåtande Nr SOI.
Förstärkning
av reservationsanslaget
till flottans
krigsberedskap
och
övningar.
[34.]
Sjö
beväringens
avlöning och
beklädnad
m. m.
[35.]''
Motion.
Utskottets
yttrande.
Merkostnader
för färdigställandet
av
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja
reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och
övningar, nu 3,911,000 kronor, med 116,000 kronor
till 4,027,000 kronor.
7:o) I anslutning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie
reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar
på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 800,000 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att i riksstaten
för år 1920 minska förslagsanslaget till sjöbeväringens avlöning
och beklädnad m. m., nu 914,789 kronor, med 62,805 kronor till
851,984 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
168—171 i åberopade statsrådsprotokoll.
I en inom andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm
m. fl. väckt motion (nr 134) har bland annat hemställts, att förevarande
anslag måtte beräknas till 100,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen uti ifrågavarande anslagsbelopp
är huvudsakligen föranledd av minskning av antalet värnpliktiga,
som under år 1920 beräknats inrycka till tjänstgöring.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit och följaktligen ej kunnat biträda det av motionärerna framställda
yrkandet om anslagsbeloppets nedsättande, får hemställa,
att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å den i ämnet väckta motionen må i
riksstaten för år 1920 minska förslagsanslaget till sjöbeväringens
avlöning och beklädnad m. m., nu 914,789
kronor, med 62,805 kronor till 851,984 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att för bestridande
av uppkommande merkostnader för färdigställandet av torpe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
19
der och av varmluftsapparater för torpeder på extra stat för år 1920
bevilja ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
176—186 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke velat motsätta sig Kung]. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för bestridande av uppkommande
merkostnader för färdigställandet av torpeder och av
varmluftsapparater för torpeder på extra stat för år 1920
bevilja ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att, med
godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till ny stat
för kustartilleriets personal, i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget
till avlöning för kustartilleriets personal såsom oförändrat ordinarie
förslagsanslag med 1,758,435 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
199—203 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till kustartilleriets personal har av Kungl. Maj:t ansetts
för år 1920 böra beräknas till enahanda belopp som för innevarande
år eller 1,850,984 kronor.
I likhet med vad som för år 1919 ägt rum har även för år 1920
en minskning i anslagets slutsumma ansetts kunna ske med 5 procent,
varigenom anslaget skulle komma att upptagas i riksstaten med i jämnt
krontal 1,758,435 kronor.
Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att ett tillägg till anmärkning 7
i staten för kustartilleriet tillfogas av innehåll att, därest det i staten
upptagna beloppet till inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler
icke skulle vara tillräckligt, det för inkvarteringsbidrag för officerare
och underofficerare avsedda beloppet må till så stor del, som erfordras,
användas till inkvaideringsbidrag även för underofficerskorpraler, dock
att sammanlagda beloppet för inkvarteringsbidrag härigenom icke överskrides.
Yad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med godkännande av det vid
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 9 januari
1919 fogade förslag till ny stat för kustartille
-
torpeder och
av varmluftsapparater
för
torpeder m.m.
[39.]
Avlöning
för kustartilleriets
personal.
[44.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Rekapitulations-
och
avskedspremier
vid
kustartilleriet.
[45.]
Nådeunderhåll
åt personal
vid kustartilleriet.
[48.]
Kustartilleriets
krigsberedskap
och övningar,
[53.]
Hets personal, i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget
till avlöning för kustartilleriets personal såsom
oförändrat ordinarie förslagsanslag med 1,758,435
kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att i riksstaten
för år 1920 höja förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier
vid kustartilleriet, nu 44,000 kronor, med 7,000 kronor till
51,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
204 och 205 i statsrådsprotokollet.
Då den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen är föranledd
av tidigare av riksdagen godkända övergångsbestämmelser angående
införandet av avskedspremier vid marinen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 höja
förslagsanslaget till rekapitulations- och avskedspremier
vid kustartilleriet, nu 44,000 kronor, med
7,000 kronor, till 51,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att i riksstaten
för år 1920 minska förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal
vid kustartilleriet, nu 569,600 kronor, med 38,700 kronor till 530,900
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
207—209 i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen uti ifrågavarande
anslag har föranletts av det vid 1918 års riksdag beslutade överförandet
av 183 manskapsbeställningar till underofficerskårens stat.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit, får hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 minska
förslagsanslaget till naturaunderhåll åt personal vid
kustartilleriet, nu 569,600 kronor, med 38,700 kronor
till 530,900 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att i riksstaten
för år 1920 öka reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar, nu 447,800 kronor, med 32,000 kronor till
479,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
21
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
223—227 i statsrådsprotokollet.
Utav den begärda anslagsförköjningen hänföra sig 28,500 kronor
till övningskostnad på grund av nytillkommen materiel och 3,500 kronor
till provisorisk förhöjning av dagtraktamenten.
För bestridande av kostnaderna för provisorisk förböjning av dagtraktamenten
har förut under riksdagen å femte huvudtiteln uppförts
särskilt anslag. Vid sådant förhållande har utskottet ansett, att en
nedsättning kan ske uti det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet med
3,500 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 öka
reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar, nu 447,800 kronor, med 28,500 kronor
till 476,300 kronor.
14:o) I förslaget till riksstat för år 1920 har Kungl. Maj:t (punkt
54) upptagit anslaget till kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad
m. m. såsom oförändrat ordinarie förslagsanslag med 430,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
228 i åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren av herr P. A Hansson i Stockholm
m. fl. väckt motion (nr 134) har bland annat hemställts, att förevarande
anslag måtte beräknas till 50,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Beräknat enligt hittills tillämpade grunder har anslaget till kustartilleribeväringens
avlöning och beklädnad m. m. ansetts böra upptagas
till 430,000 kronor.
Den av motionärerna påyrkade nedsättningen i anslagets belopp
har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka, utan har utskottet ansett
sig böra upptaga anslaget med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.
Utskottet hemställer,
Utskottets
yttrande.
Kustartilleribeväringens
avlöning och
beklädnad
m. m.
[54.]
Motion.
Säkerhetsanstalter
för
sjöfarten.
[80.]
Motioner.
22 Statsutskottets utlåtande Nr 201.
att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å den i ämnet väckta motionen
i riksstaten för år 1920 upptaga anslaget till
kustartilleribeväringens avlöning och beklädnad m. m.
såsom oförändrat ordinarie förslagsanslag med 430,000
kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till
säkerhetsanstalter för sjöfarten bevilja ett reservationsanslag av 164,200
kronor på extra stat för år 1920.
Rörande utredningen ifråga om detta anslagskrav får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 286—294.
Uti en inom första kammaren väckt motion (nr 91) har därjämte
av herrar Th. Borell och E. A. R. Lillienau hemställts, att riksdagen
ville besluta att för anordnande av fyrbelysning sydväst om Stendörren
i farleden Oxelösund—Sävsundet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag av högst 10,000 kronor.
Vidare har herr A. Thore uti en inom andra kammaren väckt
motion (nr 218) hemställt, dels att riksdagen måtte besluta att öka anslaget
till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 200,000 kronor, vilka
medel i främsta rummet böra reserveras för anskaffning av nya maskinerier
m. m. å fyrskeppen Grundkallen och Svenska Björn, dels att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en utredning
angående rikets lots- och fyrväsende med beaktande av de i förevarande
motion och i samme motionärs motion nr 49 till 1917 års riksdag
framhållna synpunkter, samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning må föranleda.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet är avsett att användas enligt
följande fördelning.
Täckande av brist, som uppstått vid utförandet av vissa byggnadsarbeten
m. m., vartill 1916 och 1917 års riksdagar
anvisat medel ............................................................... kronor 212: 43
Nytt mistsignalmaskineri för Simpnäsklubbs fyrplats » 4,000: —
Nytt mistsignalmaskineri vid Björns fyrplats ............ » 3,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr SOI.
23
Nytt mistsignalmaskineri vid Skägg fyrplats ............ kronor
Ny mistsignalstation vid Rödkallens fyrplats ............ »
Gasverk med kompressorstation...................................... »
Ny fyr på Donsöhuvud ..................................................... »
Ny fyr på Slagstaholm .................................................... »
Omkostnader för bärgning och reparation av en jakt,
avsedd till transport- och logementsfartyg......... »
Ny fyr på Lillieudden........................................................ »
Ny fyr på Vännskär........................................................... »
Ny fyr på Rund................................................................... »
Ny fyr vid Oxelösund......................................................... »
Fortsatt införande av agabelysning vid fyrar............ »
6,000: —
3,000: —
30,000: —
2,000: —
3,000: —
13,000
9.500
13.000
11.000
6.500
60,000
Summa kronor 164,212
Anslaget bar av Kungl. Maj:t avrundats till 164,200 kronor.
43
Utskottet har med stöd av 46 § riksdagsordningen från lotsstyrelsen
inhämtat här bifogade yttranden över ovanberörda motioner
(bil. A och B).
Beträffande det motionsvis väckta förslaget om anordnande av utekottets
ytterligare fyrbelysning i farleden Oxelösund—Sävsundet har utskottet yttrandefunnit
så starka skäl tala för att en förbättrad fyrbelysning anordnas
därstädes, att utskottet ansett sig böra föreslå att under nu ifrågavarande
anslag upptagas för ändamålet erforderliga medel, 10,000 kronor.
Utskottet har sålunda icke funnit sig böra tillstyrka beloppets uppförande
å 1919 års tilläggsstat.
Att, såsom av herr Thore i motionen nr 218 påyrkats, än ytterligare
höja förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t begärt, kan
utskottet icke förorda.
Det av herr Thore framställda förslaget om utredning rörande lotsoch
fyrväsendet har utskottet av skäl, som utav lotsstyrelsen i ärendet
anförts, likaledes icke ansett sig kunna biträda.
Utskottet, som i övrigt ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och herrar Borells och Lillienaus förevarande
motion samt med avslag å herr Thores motion nr 218,
i vad den avser höjning av förevarande anslag, till
säkerhetsanstalter för sjöfarten på extra stat för år 1920
bevilja ett reservationsanslag av 174,200 kronor;
24
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
b) att herr Thores motion nr 218, i vad den avser
utredning rörande rikets lots- och fyrväsende, icke må
av riksdagen bifallas.
Ålderstillägg
för personalen
vid nautiskmeteorologiska
byrån.
[86.]
16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 86)
utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för år 1920 uppföra
förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen vid
undervisningsanstalterna för sjöfart och nautisk-meteorologiska
byrån, nu 13,000 kronor, med ett belopp
av 2,000 kronor under ändrad benämning: sAlderstillägg
för personalen vid nautisk-meteor ologiska byrån,
förslagsanslags.
Stockholm den 2 juni 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Samma ledamöter, som vid behandlingen av utlåtande nr 200, dock
med undantag av att vid behandlingen av punkt 15:o) i stället för
herr J. L. Widell deltagit herr E. A. E. Lillienau.
Reservationer:
vid punkt 4:o) av herr C. G. Ekman,
vid punkt 8:o) av herr P. A. Hansson i Stockholm.
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
25
Bilaga A.
Till Konungen.
Sedan lotsstyrelsen genom nådig skrivelse den 18 sistlidna februari månad
anbefallts att inkomma med yttrande över den motion, nr 90, som av herrar
Borell och Lillienau till innevarande års riksdag avgivits om anslag till fyrbelysning
sydväst om Stendörren i farleden Oxelösund—Sävsundet, får lotsstyrelsen,
som redan tidigare haft uppmärksamheten fästad på behovet av förbättrad
fyrbelysning därstädes och på den grund låtit verkställa härför erforderliga undersökningar,
och som nu i ärendet inhämtat yttrande från såväl chefen för sjökarteverket
som lotskaptenen och chefen för>mellersta lotsdistriktet, vilka icke
haft något att i sak erinra beträffande anordnande av den föreslagna fyrbelysningen,
till åtlydnad av den givna befallningen härigenom såsom sin åsikt uttala,
att den ifrågasatta fyrbelysningen är av behovet påkallad, vadan lotsstyrelsen får
i underdånighet tillstyrka, att ett anslag av 10,000 kronor måtte beviljas för anordnande
av en ny fyr å Långskär i farleden Oxelösund—Sävsundet.
Stockholm den 28 mars 1919.
Underdånigst
VILHELM LINDEK.
Knut Curman. Uno Grönvall. Bob. Söderholm.
Föredragande.
E. O. Mellin.
Bilaga B.
Till Konungen.
Genom nådigt brev den 18 sistlidna februari har Eders Kung! Maj:t anbefallt
lotsstyrelsen att snarast möjligt till Eders Kung! Maj:t inkomma med
yttrande över, bland annat, en av A. Thore inom riksdagen väckt och till statsutskottets
förberedande behandling hänvisad motion om höjning av anslaget till
säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
Motionären har hemställt, dels att riksdagen måtte besluta att öka anslaget
till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 200,000 kronor, vilka medel i främsta
rummet borde reserveras för anskaffning av nya maskinerier m. m. å fyrskeppen
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 95 höft. (Nr 200—202.) 197419 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Grundkallen och Svenska Björn, dels ock att riksdagen i skrivelse till Eders
Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning angående rikets lots- och fyrväsende
med beaktande av vissa i motionen samt i samma motionärs motion nr 49 till
1917 års riksdag framhållna synpunkter samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill denna utredning måtte föranleda.
Med avseende å den förra delen av motionärens hemställan får lotsstyrelsen
hänvisa till vad styrelsen i ämnet anfört vid överlämnande av underdånigt förslag
till nya eller förbättrade säkerhetsanstalter för sjöfarten år 1920, varom redogörelse
föreligger i bilaga till 1919 års statsverksproposition, femte huvudtiteln
sid. 286—293. Yad angår senare delen av hemställan eller om utredning angående
lots- och fjTväsendet har motionären förmält, att anledningen till återupptagande
av denna fråga vore densamma, som framförts i motiveringen till de av
motionären år 1917 i andra kammaren väckta motioner om utredning angående
rikets lots- och fyrväsende och om uppläggande av en fond till säkerhetsanstalter
för sjöfarten för lots- och fyrväsendets framtida behov, samt att nya vägande omständigheter
tillkommit, vilka tillika med de, som förut blivit anförda, enligt
motionärens förmenande berättigade till spörsmålens bringande inför riksdagen.
I anledning av motionen vid 1917 års riksdag om utredning angående rikets lotsocli
fyrväsende avgav lotsstyrelsen underdånigt yttrande den 2 mars 1917 av det
innehåll bifogade avskrift utvisar. Då motionären nu såsom anledning till återupptagande
av den i samma motion berörda fråga hänvisar till den i motionen
framförda motiveringen, får lotsstyrelsen såsom yttrande i denna del av det nu
föreliggande ärendet endast åberopa vad som av styrelsen anförts i berörda
underdåniga yttrande samt erinra om att särskilda sakkunnige tillkallats för att
inom sjöfarsdepartementet biträda med verkställande av omarbetning av förordningen
angående lotsverket och därmed sammanhängande författningar. I fråga
om förslaget angående uppläggande av eu fond till säkerhetsanstalter för sjöfarten
har motionären upplyst, att detsamma ej lett till någon riksdagens åtgärd,
sedan statsutskottet uttalat, att det icke ansett lämpligt, att överskott å de för
åren 1915 och 1916 uppburna fyr- och båkmedel samt lotspenningar toges i anspråk
på det av motionären föreslagna sättet. Då detta står i överensstämmelse
med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och 1914 års riksdag i enlighet därmed
beslutat nämligen att, därest fyr- och båkmedel komma att enligt samma års
bokslut, visa överskott utöver sammanlagda beloppen av de utgifter, som av
nämnda medel skola bestridas enligt av Eders''Kungl. Maj:t meddelade beslut,
sådant överskott skall tillföras statsverkets kassafond, har lotsstyrelsen icke ansett
sig kunna uttala sig för det av motionären gjorda, av riksdagen avvisade
förslaget att tillförsäkra sjöfarten dylika överskottsmedel, utan torde i den händelse
omständigheterna skulle påvisa behovet av frågans återupptagande densamma
vinna sin lösning under annan form.
Såsom ovan nämnts skulle emellertid även nya vägande omständigheter
hava tillkommit efter 1917 och skulle dessa omständigheter enligt vad i motionen
angives vara huvudsakligen:
l:o att det årliga anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten i 1919 års
statsverksproposition blivit nedsatt från det sedvanliga beloppet av 460,000
kronor till 164,200 kronor;
2:o att otillfredsställande förhållanden vore rådande i fråga om lotspersonalens
tjänstebåtar, deras anskaffning, underhåll och drift;
3:o att otillräcklig ersättning flerstädes utginge till lotspersonalen för be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
■27
fattning med utsättning av farledsprickar, i vilket hänseende uppgivits, att vid
en lotplats under år 1919 enbart i materialkostnad för anskaffning av prickar
utbetalts 425 kronor, vartill komme arbetslöner uppgående till 340 kronor, under
det att ersättningen från statsverket för ifrågavarande prickhållning uppgivits
vara 84 kronor;
4:o att befintliga förhållanden inom lotsverket icke vore utan skuld till att
missnöje rådde med skötseln av lotsverkets arbetsuppgifter samt syntes kunna
föranleda, att det toges i övervägande, huruvida icke genom en omorganisation
av styrelsen bättring häri kunde erhållas; varande därvid såsom anledning för
förenkling av lotsverkets administrativa arbetsformer påpekat, att av riksdagen
äskats ett med 4,245 kronor förhöjt anslag som vikariatsersättning in. m. för
lotsstyrelsens kanslibyrå samt att antalet till styrelsen under år 1918 inkomna
ärenden utgjorde 10,500, vilket betecknade en ökning av nära 100 procent sedan
år 1908;
5:o) att handelssjöfarten borde direkt representeras inom lotsstyrelsen;
6:o) att lots- och fyrväsendets hemortsrätt ur förvaltningssynpunkt icke
kunde förbigås, då inrättandet av ett handels- och sjöfartsdepartement av riksdagen
upptoges till behandling;
7:o) att då fyr- och båkavgifterna samt lotspengarna icke vore att anse som
allmänna statliga skattemedel utan måste betraktas som avgifter (taxor), vilka utginge
som ersättning för en av sjöfarten åtnjuten förmån, det vore svårt att se
det riktiga och lämpliga däri, att eventuellt överskott i nämnda medel komme
den allmänna statskassan till godo; samt
8:o) att då den inrikes varutransporten till sjöss icke erlade fyr- och båkavgifter
och endast i ringa utsträckning använde sig av lots, samt örlogsmarinen
ävenledes utan nämnvärd ersättning hade gagn av lots- och fyrväsendet, det vore
fullt i sin ordning, att statsverket av sina allmänna medel bekostade en viss
procent av lots- och fyrväsendets utgiftsstat, förslagsvis 20 %.
Med anledning av ovvannämnda, av motionären framlagda omständigheter
får lotsstyrelsen i underdånighet anföra beträffande
l:o)
att nedsättningen i anslaget till säkerhetsanstalter torde berott på tillfälliga
förhållanden och väl icke är avsedd att, sedan dessa förhållanden upphört, fortgå
eller minska möjligheterna till fullföljande av den plan, som är uppgjord för
tillgodoseende av ökad säkerhet och regelmässighet i trafiken kring våra kuster;
2:o)
att frågan om lotspersonalens tjänstebåtar, deras anskaffning, underhåll och
drift blivit" så vitt angår lotsstyrelsens ståndpunkt till denna fråga, belyst i dess
här ovan åberopade underdåniga skrivelse den 2 mars 1917;
3:o)
att, i fråga om ersättningen för farledsprickar, styrelsen i allmänhet icke utbetalar
någon ersättning för arbete med prickarnas iordningställande, att därest
materialkostnaden för anskaffning i visst fall av prickar uppgått till det uppgivna
relativt höga beloppet därvid möjligen avsetts materialier, som kunna komma till
28
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
användning jämväl under år, som följa efter det år, för vilket den relativt ringa
från statsverket utgående ersättningen utbetalts, samt att binder icke torde möta
för vederbörande att, därest på grund av särskilda förhållanden prickkostnaden
varit osedvanligt hög, på sätt som under de senaste åren också skett göra framställning
om samt erhålla ökad ersättning efter sig företeende omständigheter:
4:o)
att, beträffande de i samband med väckt förslag angående omorganisation
av lotsstyrelsen gjorda påpekanden, att av årets riksdag äskats ett med 4,245
kronor förhöjt anslag till vikariatsersättning samt arvoden och fiitpenningar åt
amanuenser och andra extra ordinarie tjänstemän, samt att antalet inkomna ärenden
ökats med nära 100 % sedan år 1908, den ifrågasatta anslagsökningen icke
torde få anses särskilt anmärkningsvärd i betraktande av det minskade penningevärdet
och kända svårigheter för erhållande av yngre arbetskrafter, som kunna
mera odelat ägna sig åt arbetet inom styrelsen, samt att ökningen i ärendenas
antal delvis varit beroende på den omständigheten att en stor del av lotsverkets
personal under senare tid varit mobiliserad ävensom därpå att avlöning utgått
under särskilda, annars icke ifrågakommande former (krigtidstillägg);
5:o)
att frågan om handelssjöfartens representerande inom styrelsen fortfarande
står öppen;
6:0)
att frågan om lots- och fyrväsendets hemortsrätt ur förvaltningssynpunkt
redan upptagits i underdånigt förslag, som är beroende på Eders Kung! Maj:ts
prövning; samt
7:o) och 8:0)
att, därest riksdagen skulle vara sinnad att rubba på de ekonomiska förutsättningar,
som år 1914 förelågo vid beslutet om riksdagens övertagande av den
ekonomiska risken och ansvaret för lotsverket, häri torde kunna föreligga skäl
för en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning, i vad mån en jämkning
till förmån för sjöfarten kunde ske i avseende å nuvarande tillvägagångssätt
angående överskott å fyr- och båkmedel samt lotspenningar ävensom med
hänsyn till ifrågasatt bekostande till viss procent av lots- och fyrväsendets utgiftsstat
från statsverkets allmänna medel.
Stockholm den 22 mars 1919.
Underdånigst:
Vilhelm Linder.
Knut Curman.
Uno Grönvall.
Axel Sjöberg,
föredragande.
C. Axel Hillfors.
Statsutskottets utlåtande År 201.
29
Avskrift.
Till Konungen, underdånigst, med yttrande i anledning av en inom riksdagen
väckt motion om utredning angående rikets lots- och fyrväsende m. in.
Genom nådigt brev den 9 sistlidna februari har Eders Kung! Maj:t anbefallt
lotsstyrelsen att, så snart ske kunde, inkomma med underdånigt yttrande
över en i riksdagens andra kammare väckt motion om skrivelse till Eders Kungl.
Magt ifråga om utredning angående rikets lots- och fyrväsende m. m.
I motionen har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Eders Kungl. Magt
måtte anhålla, att Eders Kungl. Magt ville låta verkställa en utredning angående
rikets lots- och fyrväsende, omfattande huvudsakligen följande punkter:
lotsplikten, och i samband härmed storleken av lotsningsprovisionen och
hem vägsersättningen,
kostnaderna för lotspersonalens tjänstebåtar,
anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten,
lotsstyrelsens organisation i syfte att få handelssjöfartens intressen bättre
tillgodosedda; samt
för. riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.
Samtliga de av motionären framlagda spörsmål, i vilka utredning skulle
åstadkommas, äro av stor betydelse för lotsverket. Beträffande lotsplikten föreligga
redan hos lotsstyrelsen förslag om densammas utbytande mot lotspenningeplikt
eller lotsfrihet. För prövning av så vitt gående förslag erfordras naturligen
en omfattande utredning. Men även om man liksom motionären tänker sig
frågan begränsad till en jämkning i nuvarande bestämmelser angående lotsplikten,
torde densamma för ett rätt bedömande och för ett bevakande av därmed
förbundna intressen erfordra omständliga förarbeten och en samverkan
mellan dem, som representera de intressen, vilka av frågan beröras. För behandling
av frågan om lotsplikten och om ändringar av förordningen angående
lotsverket i nämnda och i andra hänseenden pågå för närvarande förberedande
arbeten hos styrelsen.
Med hänsyn till frågan om utredning angående storleken av lotsningsprovisionen,
som efter omfattande meningsbrytningar ordnats från och med år
1915 genom beslut av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, vill styrelsen erinra
om att den erfarenhet som vunnits under åren 1915 och 1916 är för kort att
läggas till grund för ändring av de grunder efter vilka lotsningsprovisionen nu
utgår och icke kan i berörda hänseende tillmätas någon avgörande betydelse, då
sjöfarten i hög grad påverkats av de rådande krigiska förhållandena och i följd
härav vid mången plats inkomsten av lotsningsprovisionen berott på undantagsförhållanden.
Beträffande hemvägsersättningen har densamma under år 1915 i den omfattning
så kunnat ske eller i det närmaste inom fem av lotsdistrikten ordnats
genom beslut av Eders Kungl. Maj:t efter förslag av lotsstyrelsen. Någon erfarenhet
under år 1916 att lägga till grund för bedömande av frågan om ändring
redan nu i vad sålunda ordnats torde av skäl, som nyss förut anförts icke vara
för handen.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Genom de sålunda utfärdade bestämmelserna angående liemvägsersättningen
bar i främsta rummet avsetts ett reglerande av den ersättning till lotsen, som
skall utgå för hans inställelse och hemresa vid lotsning (icke för båthamnar) och
såmedelst även för anskaffning, underhåll och drift av de för nämnda inställelse
och hemresa i vanliga fall erforderliga tjänstebåtar. Skulle den bestämda ersättningen
icke anses räcka till för det uppgivna ändamålet, skulle enligt lotsstyrelsens
tanke antingen en ny reglering av hemvägsersättningen i varje särskilt fall
och för den lotsplats där ersättningen icke räckte till, äga ram eller ock i de
fall, då en sådan ersättning icke kunde på detta vis beredas eller kostnaderna
för båtmaterielens anskaffning, underhåll och drift bleve osedvanligt höga staten
träda emellan med särskilt bidrag utöver hemvägsersättningen och därjämte, om
så skulle behövas, med anskaffning av materiel. Någon erfarenhet att lägga till
grund för utredning om behovet av ändring i vad sålunda ordnats och planlagts
torde icke föreligga.
Utredningen i fråga om anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten skulle
enligt motionärens mening avse en kostnadsrevidering av nyanskaffningsprogrammet
med hänsyn huvudsakligen till prisstegringen genom kriget, och därjämte
med hänsyn till behovet av förbättrade säkerhetsanstalter för vintertrafiken
på de norrländska hamnarna. Beträffande revideringen av kostnad beroende
på prisstegring torde väl denna lämpligast och i den mån det kan ske äga rum
vid framställande av begäran om det årliga anslaget och i enlighet med vad som
då är känt angående inträffad prisstegring. Frågan om utredning angående anslaget
till säkerhetsanstalter i följd av möjligen uppkommande förslag angående
dylika anstalter i och för vintertrafiken på de norrländska hamnarna torde väl,
då utredningen i detta sistnämnda avsende är lämnad åt en särskild kommitté,
få anstå till dess kommittéutredningen i ämnet blivit färdig och endast behöva
företagas i den omfattning, varav då behov kan föreligga.
Mot utredning i fråga om lotsstyrelsens organisation i syfte att få handelssjöfartens
intressen bättre tillgodosedda har lotsstyrelsen icke något att erinra
i vidare mån än att, därest ett dylikt tillgodoseende skulle ske på det sätt motionären
antytt och till fromma för lotsärendenas granskning i riksdagen därigenom
lätt kunde föranledas osäkerhet i ledningen av lotsverkets angelägenheter och en
icke önskvärd förskjutning i ansvaret för lotsstyrelsens åtgöranden.
Det till styrelsen överlämnade exemplaret av motionen i fråga återställes
härmed.
Underdånigst
Vilhelm Länder.
Stockholm den 2 mars 1917.
Vidimeras
ex officio
Bernh. Wadström.
Registrator i Kung!, lotsstyrelsen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:5a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för är 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. a1 i texten