Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.
1919-02-28 · 24 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande, Nr 28.
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 12 in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under
fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som
kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de
för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 14 februari 1919 dagtecknad
proposition (nr 97), vilken för förberedande behandling hänvisats till
statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att för bestridande av de särskilda kostnader,
som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande
pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra
skånska infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 104,750 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopande
statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 18 käft. (Nr 28.)
844 ID 1
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Tidigare
beslut rörande
Södra skånska
infanteriregementets
förläggning.
2
Genom beslut den 21 juni 1907 förordnade Kungl Maj:t, att Södra
skånska infanteriregementet skulle förläggas till Lund, i vilket beslut
Kungl. Maj:t efter förnyad prövning och föredragning av ärendet den
16 oktober 1915 ej fann skäl göra ändring.
Enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1917 fastställda kostnadsberäkningar
skulle för uppförande av regementets kasernetablissemang
erfordras ett belopp av 3,291,300 kronor, vilken summa var avsedd att
fördelas på följande sätt:
Byggnadsarbeten :
Kanslibyggnad .........................
Sex kasernhus ...........................
Två med kasernhusen sammanbyggda
underofficers
bostäder.
...................................
Tre bostadshus (3-rumslägen
heter)
......................................
Åtta bostadshus (2-rumslägen
heter)
......................................
Ett bostadshus (1-rumslägen
het)
.....................................
Tvättstuga för underofficerare
Gymnastik- och ekonomibyggnad
................................
Vakt- och arrestbyggnad.........
Sjukhusbyggnad .......................
Marketenteribyggnad...............
Vinterstall med gödselkista ...
Sommarstall................................
Ammunitionsbod........................
Halmbod.....................................
Fristående urinoarer..................
kronor 170,900: —
» 1,416,000: —
» 104,300: —
» 77,400: —
» 155,200: —
» 13,700: —
» 4,000: —
»
432,000
—
X)
50,400
—
x>
109,900
—
x>
100,000
--
X)
50,500
—
))
20,000
—
x>
8,200
—
X)
5,600
—
X>
7,500
—
kronor 2,725,600: —
Statsutskottets utlåtande Nr US.
3
Övriga arbeten:
Inre och yttre vatten- och av-
loppsledningar in. in..........
kronor
127,500
—
Inre och yttre elektriska led- ningar och armatur ............
»
87,400: —
Planerings-, rörgravs- och
vägarbeten ...........................
»
80,500
____
Rännstenar .................................
»
10,800
—
(krusning ....................................
»
15,000
—
Stängsel.......................................
»
13,500
—
Skjutbana....................................
»
36,000
—
Oförutsedda utgifter ...............
»
60,000
—
Nämndens expedition...............
75,000
—
Kontrollomkostnader m. m. ..
»
60,000
kronor
565,700: —
Summa kronor
3,291,300: --
Sedermera verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen
att samtliga kostnader numera måste beräknas till 5,368,675
kronor.
På grund av de stora kostnader ifrågavarande kasernbyggnadsarbete
under nu rådande förhållande sålunda skulle medföra och med hänsyn
tagen jämväl till den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsen,
bar departementschefen anmodat den av Kungl. Maj:t den 18 december
1918 tillsatta försvarskommissionen att inkomma med yttrande,
huruvida de redan påbörjade arbetena för uppförande av kasemetablissemang
invid Lund för Södra skånska infanteriregementet borde enligt
fastställda planer fullföljas eller huruvida samma arbeten borde helt och
hållet eller endast delvis avbrytas.
Med anledning härav har försvarskommissionen den 1 februari 1919
inkommit med yttrande i ärendet samt därvid anfört följande:
Försvars
kommis
sionens
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Hittills
verkställda
byggnads
arbeten.
Enligt vad försvarskommissionen hos arméns kasernbyggnadsnänmd
inhämtat, hade förberedelserna å arbetsplatsen tagit sin början under
mars månad 1918. Arbetena inom kaserntomten hade påbörjats i april
månad samma år med utförande av vissa provisoriska anläggningar och
med schaktningsarbeten för kaserngårdens planering.
Till den 14 januari 1919 hade arbetena vid kasernbygget fortskridit.
så,
att alla schaktnings- och planeringsarbeten för kaserngårdens bildande
— omfattande bland annat bortschaktning av cirka 11,000 kbm.
jordmassa — vore i det närmaste fullbordade,
att grunden till kasernhuset III A vore färdigställd, mellanväggar
av betong i byggnadens jordvåning uppförda samt murningsarbeten för
byggnadens sockel påbörjade, varjämte stenen till sockel och fasadbeklädnad
huggits å byggnadsplatsen för i det närmaste halva byggnaden,
att största delen av schaktningsarbetena för grunden till kasernhuset
I A vore utförd,
att grund och sockel till vinterstallet, sommarstallet, halmboden och
ammunitionsförrådet vore färdigställda,
att halmboden vore helt och hållet uppförd,
att stommen till sommarstallet i det närmaste rests, samt
att syllarna till ammunitionsförrådet utlagts och trävirket till stommen
färdiggjorts för resning.
Följande provisoriska byggnader och anläggningar hade iordningställts,
nämligen:
en expeditionslokal för verkmästare och förråds förvaltare,
en brukstillverkningscentral,
en verkstadsbyggnad, inrymmande smedja och snickareverkstad,
en bod för arbetarna,
en marketenteribyggnad för förmän och arbetare,
en förrådsbod för cement,
avträdesbyggnader,
vattenledningar till olika platser inom kaserntomten,
elektriska belysnings- och kraftledningar, med transformator, till
belysning inom olika lokaler och för drivkraft till motorer,
lastspår från Lund—Revinge järnväg till kaserntomten samt
ett nät av decauvillespår om cirka 700 meters längd inom kaserntomten.
Lunds stad hade låtit framdraga:
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
5
dels en provisorisk vattenledning från stadens lågtrycksledning till
byggnadsplats^],
dels den permanenta elektriska kabeln till kaserntomten, och
dels den permanenta avloppsledningen till närheten av kasern - tomten.
För byggnadsarbetena vore således alla erforderliga provisoriska
anläggningar färdiga och förarbeten verkställda, så att byggnadsarbetena
numera stode inför sitt fullt utvecklade skede.
Till arbetsplatsen hade framförts och där upplagts i förråd :
eu betydande del av för byggnadsarbetena behövliga bjälkar, sparrar
och ohyvlade bräder,
cirka 3 miljoner murtegel (hela behovet = 4 1 b miljoner),
allt erforderligt håltegel,
huvuddelen av den takplåt, som beräknats åtgå,
största delen av behövligt armeringsjärn,
alla gjutna vatten ledningsrör med delar samt
avsevärda mängder cement, papp, asfaltpreparat, byggnadsjärn,
spik, linolja in. m.
Härförutom hade kasernbyggnadsnämnden träff åt avtal om leverans av:
det ytterligare behovet av bjälkar, sparrar och ohyvlade bräder,
en del av det hyvlade golvvirket,
granitarbeten för lister, fönsterbänkar, trappsteg, golvplaner m. m.,
den återstående mängden armeringsjärn,
byggnadssten, makadam och dylikt från Hardeberga,
spislarna till manskapsköket m. m.
Å arbetsplatsen sysselsattes den 14 januari 1919 eu arbetsstyrka av
130 man.
Arbetsbefälet vid kasernbygget bestode av följande personal, vilken
i avlöning uppbure nedan angivna belopp per år, exklusive dyrtidstillägg,
nämligen
en arbetschef................
en förste verkmästare
en andre verkmästare
en förrådsförvaltare ....
kronor 8,200: —
» 5,400: —
» 4,200: — samt
» 3,000: —.
Vid arbetschefens och förrådsförvaltarens expedition funnes skrivbiträden
anställda.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Hittills nedlagda
kostnader
och
iklädda
ekonomiska
förpliktelser.
Beträffande å kasernbyggnadsarbetet hittills nedlagda kostnader
hade kommissionen hos kasern byggnadsnämnden inhämtat,
att kostnaderna för hittills utförda permanenta arbeten
vid etablissemanget enligt till den 1 januari
1919 förda räkenskaper uppgått till ................. kronor
att de provisoriska anläggningarna betingat en kostnad
av....................................................................... ))
att värdet å i bruk tagna och inom förråd förvarade
inventarier utgjorde.................................................. »
i vilken summa inginge jämväl alla förrådskostnader
samt havda reparationskostnader för
inventarierna;
att värdet å i förråd liggande materialier utgjorde
enligt utbetalningar till den 1 januari 1919 ... »
i vilket belopp inginge med 99,892 kronor 54
öre alla frakt- och förrådskostnader (lossning,
stapling, täckning in. m.) för materialier;
att ingångna, men icke fullgjorda leveransavtal motsvarade
i kostnader ................................................ )>
däruti icke inberäknade kostnaderna för sådana
materialier, vilka enligt gällande avtal skulle
levereras enligt enhetspriser och särskilda
rekvisitioner, såsom makadam, byggnadssten,
grus, cement, kalk m. m.;
att till avlöning åt arbetsledning, inklusive dyrtids
-
tillägg, till den 1 januari 1919 utbetalts......... »
att till samma datum i diverse administrationskostnader
erlagts ............................................................. »
att de arbeten, vilka utförts för etablissemanget
inom nämndens expedition i Stockholm torde
lägst få beräknas till............................................. »
att den färdigställda skjutbanan enligt uppgift från
arméförvaltningens fortifikationsdepartement
kostat............................................................................ »
samt att från den 1 januari 1919 till den 14 i
samma månad betalda levererade materialier
och utförda arbeten betingade ett värde av
omkring .....................................................................
205,508: 56
33,080: 47
65,410: 56
680,831: 76
342,025: —
22,595: 66
10,623: 91
40,000: —
41,500:
44,000: —
eller tillhopa kronor 1,485,575: 92
Statsutskottets utlåtande Ni• 28. 7
För bedömande av frågan om de ekonomiska konsekvenserna av
kasernbyggnadsarbetenas inställande hade kommissionen hos kasernbygnadsnämnden
inhämtat följande:
Kasernbyggnadsnämnden hade ursprungligen beräknat att kunna
fullborda etablissemanget under år 1920. Emellertid måste på grund
av de oberäkneliga eventualiteterna under den nuvarande kristiden med
avseende på såväl anskaffning av materialier som arbetsförhållanden
räknas med att etablissemanget bleve färdigställt först under hösten
1921, så att regementets vinterskolor samma år kunde taga detsamma
i bruk.
Förutsattes ett avstannande av arbetena inom närmaste tiden och
ett uppskov med fortsättande av desamma till dess 1920 års riksdag
beslutit i ärendet, syntes etablissemangets färdigställande komma att
fördröjas med omkring lVs år.
Givetvis skulle härigenom uppstå en del extra kostnader för staten.
Orsakerna till dessa ävensom den approximativa storleken av kostnaderna
hade byggnadschefen sökt avgöra sålunda:
1) De redan färdiga byggnadsdelarna måste effektivt skyddas för
skadegörelse genom nederbörd m. m. Sålunda måste grunder och socklar
förses med intäckning av lutande brädtak, vilket beräknades betinga
en kostnad av 5,000 kronor.
Därjämte förutsattes, att grundläggningsarbetena för kasernhuset
I A fullbordades, enär i annat fall betydliga kostnader måste beräknas
för uppsch aktning av igenrasade delar, eller ock avsevärda kostnader
läggas ned på spåntpålningar, stämplingar och vattenlänsningsarbeten.
Likaså utginges därifrån, att stommen till sommarstallet taktäcktes
och brädkläddes.
2) De i förråd upplagda materialierna måste omsorgsfullt vårdas och
skyddas på tillfredsställande sätt mot skada genom nederbörd, jordfukt
och dylikt. De redan utförda provisoriska intäckningarna vore givetvis
icke beräknade annat än för skydd under en kortare tid. Fn del materialier
vore upplagda utan skydd i avvaktan på användning inom närmaste
tiden. Under förutsättning att nya mera omsorgsfullt gjorda intäckningar
och dylikt icke komme till stånd utom möjligen inklädnad av
sidorna å staplar, innehållande dyrbarare virke, att endast behövliga
lagningar och kompletteringar av redan förefintliga täckningar gjordes
och att behövliga omstaplingar o. d. av virke m. m. ifrågakomme, hade
kostnaderna för vården av materialförrådet värderats till cirka 3,000
kronor per månad eller för l1 2 år till cirka 54,000 kronor.
Do ekonomiska
konsekvenserna
av
byggnadsarbetenas
inställande.
a) Uppskov
med arbetena
tillsvidare.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Härtill borde läggas utgifterna för nattvakter, 2 stycken å 65 kronor
per vecka, eller omkring 10,000 kronor.
Dessa utgifter för förrådet, cirka 64,000 kronor, torde för stateu
betyda avsevärt lägre merkostnader, än de, som skulle uppstå i det
fall att det nuvarande förrådet realiserades och nya materialier anskaffades,
då bygget ånyo skulle påbörjas, beroende på de betydande belopp,
vilka måste beräknas för frakter och förrådskostnader. Sistnämnda
bägge belopp stege för det nuvarande förrådet till minst 124,000 kronor,
vilka kostnader icke kunde beräknas bliva betäckta vid en försäljning
i konkurrens med varumarknaden, vartill komme nya dylika kostnader
vid förnyat inköp.
3) Det inom byggnadsplatsen inlagda spårsystemet måste upptagas
och inläggas i förråd samt efter arbetenas påbörjande ånyo utläggas,
vilka arbeten, inklusive ersättning av skadade träsyllar, rälsspik o. d.,
beräknades till omkring 6,000 kronor.
4) Kostnaden för vård och skydd av inventarier o. d. uppskattades
till ett belopp av omkring 2,000 kronor.
5) Enär nuvarande arbetstiden vid kasernbygget beräknas efter 9
timmars arbetsdag och inom icke alltför avlägsen framtid torde vara att
förvänta 8 timmars arbetsdag, med vilken otvivelaktigt följde en stegring
av dagavlöningarna, måste eu förlust uppstå uti arbetskostnaderna
därigenom, att de nu gällande lägre arbetspriserna icke till fullo utnyttjades.
En beräkning härav kunde givetvis bliva endast synnerligen
approximativ. Under förutsättning att 9 timmarsdagen ännu komme att
gälla ett hälft år framåt (= 26 veckor, = 26 x 51 = 1,326 arbetstimmar)
och att stegringen bleve proportionell med arbetstidens minskning, eller
omkring 12,5 %, samt att arbetsstyrkan beräknades till 150 man och inkomsten
till omkring 1: 80 per man och timme, bleve merkostnaden omkring
43,000 kronor.
6) Ersättning till arbetsbefälet i samband med entledigande av detsamma
måste beräknas. Personalen i fråga vore engagerad med en uppsägningstid
av 3 månader. Densamma torde dock hava förutsatt, att
anställningen skulle få samma varaktighet som bygget, eller omkring
312 år, vadan staten skäligen borde lämna ersättning för flyttningskostnaderna
till och från Lund o. d., vilka utgifter personalen måst beräkna
att återvinna genom avlöningar under en jämförelsevis lång anställningstid.
Med billighet syntes knappast överensstämma att entlediga
den i nämndens tjänst sedan 10 år tillbaka anställde arbetschefen med
den ovan angivna korta uppsägningstiden. Förrådsförvaltaren hade vid
Statsutskottets utlåtande Nr 28. 9
sitt anställande varit boende i Lund. Merkostnaderna för befälspersonalen
beräknades sålunda:
Arbetschefen, 6 månaders lön kronor 4,100: —
Flyttningse isättning för denne ......................................... » 3,000: —
1. verkmästaren, 3 månaders lön ................................. » 1,350: —
Flyttningsersättning för denne.......................................... » 2,000: —
2. verkmästaren, 3 månaders lön ................................. » 1,050: —
Flyttningsersättning för denne........................................... » 2,000: —
Förrådsförvaltaren, 3 månaders lön.................................... » 750: —
Dyrtidstillägg å dessa löner cirka ............................... » 4,500: —
Dessutom förutsättes lön åt en person, som skall utöva
tillsyn och leda skötseln av förrådet, utgörande
för 1 Vt år.......................................................... » 7,500: —
eller sammanlagt till omkring .......................................... kronor 26,250: —
7) Å brandförsäkringskostnaderna för de materiel och inventarier,
vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle vara försäkrade under arbetstiden,
beräknades en merkostnad av omkring 1,500 kronor.
8) De kostnader, som åsamkades staten för förhyrning av provisoriska
för läggning slokaler åt regementet, ökades med hyresutgifterna under
minst 1 år, eller med omkring 50,000 kronor.
9) Om regementets underofficerare finge inflytta i sina bostäder
först l1 ä år senare, hade staten att till dessa utbetala hyresersättningar
under denna tid. Dessa ersättningar borde tillräknas merkostnaderna
för uppskovet och utgjorde för 14 fanjunkare och vederlikar 5,040 kronor
och för 16 sergeanter och vederlikar 4,320 kronor, eller tillsammans
omkring 3,360 kronor.
De sammanlagda mei''kostnaderna på grund av ett uppskov med
byggnadsarbetena under 1 Va år skulle alltså enligt förenämnda approximativa
beräkning uppgå till omkring 207,110 kronor.
Härtill borde även andra synpunkter tagas i beaktande. Grenom
arbetenas nedläggande komme de vid bygget nu anställda 130 arbetarna
att bliva arbetslösa. Inom kort kunde, därest arbetena obehindrat finge
fortgå, arbete beredas åt omkring 250 arbetare på arbetsplatsen och dessutom
indirekt åt ett stort antal arbetare genom arbete å fabriker, verkstäder,
sågverk m. m., där material till bygget tillverkades eller förarbetades.
Detta syntes för arbetarna i Lund vara av särskilt stor betydelse,
enär enligt uppgift några arbetstillfällen för byggnadsarbetare i
Bihang till Riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 18 höft. (Nr 28.) 814 >9 2
*) Nedläggande
av
arbetena.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 28.
Lund för närvarande icke funnes. Även i stadens närhet vore byggnadsverksamheten
ringa och i Malmö torde endast ett par byggen vara
i gång. Detta hade ävenledes visat sig genom ständig tillströmning av
arbetssökande till arbetsplatsen. Om arbetena nedlades, syntes frågan
om understöd från statens sida åt de genom nedläggelsen arbetslösa böra
tagas under omprövning.
Något mer än hälften av de behövliga byggnadsmaterialierna vore
anskaffade till nu gällande priser. Arbetspriserna torde icke inom en
nära framtid bliva lägre, snarare tvärtom. Av rent ekonomiska skäl
syntes därför ett uppskov icke vara att förorda.
Om arbetena vid etablissemanget skulle helt och hållet nedläggas, komme
betydliga värden att gå förlorade.
De utlagda kostnaderna för de permanenta arbetena syntes icke
kunna återvinnas utom till en ringa del. Vad som utbetalts för schaktnings-
och planeringsarbeten samt murverk av olika slag torde icke
kunna till någon del erhållas åter, däremot syntes någon ersättning
kunna bekommas för de utförda trästommarna. Av de intill den 14
januari 1919 för de utförda permanenta arbetena nedlagda kostnaderna,
eller (205,508: 56 + 20,000 =) 225,508 kronor 56 öre måste minst 218,000
kronor beräknas såsom nedlagda utan möjlighet att återfå.
De för de provisoriska anläggningarna begagnade materialierna
kunde måhända realiseras, men syntes betinga ringa värde; trävirket
skadades som känt betydligt vid rivning. Av kostnaderna för anläggningarna,
33,080: 47, beräknades 25,000 kronor icke kunna återvinnas.
Å det upptagna värdet av inventarier, 65,410 kronor 56 öre, i vilken
summa inginge alla förråds- och reparationskostnader för inventarier,
beräknades ett avdrag å 25,000 kronor.
Av det upptagna värdet av i förråd liggande materialier, utgörande
till den 14 januari 1919 (680,831: 76 + 24,000=) 704,831 kronor 76 öre,
kunde icke återfås (99,892: 24 + 24,000 =) omkring 124,000 kronor, utgörande
omkostnader för frakter och förrådsarbeteu, varjämte torde avgå
ytterligare minst 68,000 kronor i omkostnader vid förrådets realisation,
beräknade efter omkring 10 %, joller tillsammans en förlust av
192,000 kronor.
Å kostnader för ingångna avtal måste beräknas en viss förlust, förslagsvis
avgiven till 10 %, eller omkring 34,000 kronor.
Hittills utlagda belopp för arbetsledning, för administrationskostnader
och för byggets andel i kasernbyggnadsnämndens expedition, utgö
-
Statsutskottets utlåtande Nr SS,
11
runde [22,595: 66 + 10,623: 91 + 40,000 + 3,000 (utgifter under januari
1919)=] omkring 76,200 kronor vore förlorade.
Kostnaderna för skjutbanan vore till allra största delen omöjliga att
återvinna. Av utgifterna för densamma, 41,500 kronor, beräknades
38,000 kronor icke kunna återfås.
Ersättning till arbetsbefälet med anledning av uppsägningen, i det
föregående beräknad till 26,250 kronor måste beräknas utgå.
Sammanlagda förlusterna för staten, därest arbetena helt och hållet
nedlades, kunde, lågt beräknat, men givetvis synnerligen approximativt,
upptagas till 634,450 kronor, eller i runt tal 650,000 kronor, enär ännu
en del arbeten torde bliva fullbordade m. m., innan definitivt beslut fattades.
Härtill komme de ersättningar, staden Lund möjligen komme att
betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande, innefattande
eventuella skadestånd, betalning för utförda vatten-, avlopps- och elektriska
ledningsarbeten, gottgörelse för omkostnader för jordförvärv o. d.
Huruvida lämpligen arbetena vid etablissemanget borde fortgå med
tanke på ett partiellt färdigställande av etablissemanget, syntes vara
en fråga, som närmast berörde de militära förhållandena. Byggnadstekniskt
sett, kunde detta naturligtvis ske utan olägenhet, dock borde,
därest det kunde ifrågasättas, att etablissemangets delvisa färdigställande
sedermera icke komme att följas av en komplettering, möjligen planen
för byggnadernas förläggande i förhållande till varandra omarbetas.
Ekonomiskt sett, vållade ett partiellt färdigställande och en komplettering
sedermera rätt betydande merkostnader.
Då det för ärendets bedömande varit av vikt att erhålla dels en
fullständig redogörelse för regementets nuvarande provisoriska förläggningsförhållanden,
dels ock upplysning om huruvida i något hänseende
hinder mötte för en fortsatt provisorisk förläggning av regementet i avvaktan
på ett definitivt beslut i kasernbyggnadsfrågan, hade kommissionen
i skrivelse den 10 januari 1919 till arméförvaltningens fortifikationsoch
intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse anhållit, att departementen
och styrelsen måtte skyndsammast möjligt till kommissionen inkomma
med yttrande i nu angivna hänseenden.
Med anledning härav hade fortifikations- och intendentsdepartementen
samt sjukvårdsstyrelsen med skrivelse den 25 januari 1919 till kommissionen
överlämnat infordrade yttranden i ärendet av chefen för Södra
skånska infanteriregementet, vederbörande fördelningsläkare samt chefen
för första arméfördelningen.
Yttranden av
myndigheterna
rörande den
provisoriska
förläggningen.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
a) Regementschefen.
Uti sitt berörda yttrande hade regementschefen anfört huvudsakligen
följande:
Regementet disponerade för sin provisoriska förläggning i Lund
dels f. d. sockerraffinaderiet Öresund (den s. k. Norra kasernen) och dels
en f. d. valskvarn (den s. k. Södra kasernen).
Norra kasernen ägdes av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, som
icke velat hyra ut densamma för längre tid än ett år i sänder. Huru
länge regementet kunde få disponera denna egendom vore naturligen
beroende på om sockerfabriksbolaget finge annan användning för den
eller ej, eller skrede till försäljning av densamma. Säkert torde emellertid
vara att bolaget ej ville binda sig för längre tids uthyrning, men hade
man anledning hoppas, att regementet skulle kunna få disponera lokalerna
till den tidpunkt, då den nya kasernen beräknades stå färdig till
inflyttning, nämligen senast hösten 1921.
Södra kasernen ägdes av Aktiebolaget Lunds valskvarn. Hyreskontraktet
vore uppsagt till den 1 nästkommande oktober, enär bolaget
från nämnda tidpunkt ville hava det årliga hyresbeloppet höjt från
7,500 kronor till 10,000 kronor.
I norra kasernen hade varit förlagda två bataljoners samt kulsprutekompaniets
personal under de värnpliktiges första tjänstgöring, alltså
7 å 800 man, och i södra kasernen en bataljons personal eller 3 å
400 man.
Förläggningen lede naturligen av många brister, och det hade
varit förenat med många bekymmer och besvärligheter att få den så pass
ordnad, som den nu i alla fall vore. Förrådslokalerna vore dåliga och
otillräckliga, likaså vore stallbyggnaden vid norra kasernen (ett gammalt
f. d. förrådsskjul) bristfällig. Gymnastiklokaler saknades och vore man
hänvisad till att för gymnastikundervisning söka få några timmar om
dagen i olika läroverks och skolors lokaler i Lund. Matsalslokalerna vore försmå
och tvingade till utspisning i omgångar. Mässlokalerna vore av enklaste
slag; vad officerare och underofficerare vidkomme kunde ett par små rum,
i vilka de tillfälligtvis någon gång kunde söka skydd mot vind och hårt
väder, näppeligen hänföras under denna benämning. Underbefälets förläggning
vore densamma som manskapets och någon möjlighet att ens
åt de äldsta furirerna bereda någon avskild förläggning funnes icke.
Expeditionslokalerna voro trånga, delvis spridda på olika ställen i staden
samt tämligen ohygieniska. Sjukhuset (f. d. domprostegården) uppfyllde
ingalunda — oaktat allt arbete som offrats på dess ordnande —
de krav, som numera ställdes på ett dylikt, och det läge i sakens natur,
att de hygieniska förhållandena inom f. d. fabrikslokaler icke kunnat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
1.5
göras på långt när tillfredsställande. Så t. ex. vore de flesta golv i
norra kasernen av sten och i följd därav kalla, och att hålla en lagom
och jämn temperatur i lokalerna mötte stora svårigheter. Avstånden
till övningsterrängen vore stora — särskilt från norra kasernen — vilket
hade sina nackdelar.
Ett avbrytande helt eller delvis av kasernbyggnadsarbetena syntes
icke kunna medföra några fördelar under annan förutsättning än att
dessa nya kaserner skulle kunna undvaras helt eller delvis, vilket, så
vitt regementschefen förstode bedöma saken, kunde tänkas under tvenne
olika fall. Det första vore, att svenska arméns fullständiga eller delvisa
avrustning komme att medföra Södra skånska infanteriregementets slopande
eller minskande till styrka och sammansättning, och det andra
vore, att man — efter allt vacklande i regementets förläggningsfråga
— skulle komma tillbaka till det gamla Revinge såsom förläggningsort
för regementet. Det första alternativet kunde regementschefen ej yttra
sig om, men väl däremot om det andra.
Övningsfältet i Revinge vore lämpligt för utbildning ända t. o. m.
övningar i kompaniförband. Men redan då det bleve fråga om bataljon
vore det för litet och för övningar i regementsförband så gott som fullkomligt
odugligt. Om förläggningsförhållandena i Lund på grund av
deras provisoriska beskaffenhet helt naturligt lämnade mycket övrigt
att önska, så vore förhållandena å Revinge att betrakta såsom genomusla,
även om det endast vore fråga om övningar under vår, sommar
och höst. Man hade ett talande exempel därpå vid den epidemi, som
härjat under regementsövningarna 1918. Uti de trånga, mörka och
synnerligen ohygieniska barackerna, omöjliga att desinficera och nöjaktigt
upplysa, funnes inga lokaler för undervisning och övningar inomhus.
Ej heller funnes annorstädes å Revinge några lokaler för sådant
ändamål, undantagandes en lägerhydda, inredd som gymnastiklokal, vadan
övningarna under regnig väderlek samt under den mörkare delen av
dagen bleve i hög grad eftersatta och vissa utbildningsgrenar alldeles
omöjliggjorda. Tvättrum inom barackerna saknades och naturligtvis
badrum, torkrum o. d. Kokanordningarna vore så dåliga och gamla,
att man befunne sig i ständig oro för att det hela ej skulle fungera.
Förrådslokalerna inom kompanierna vore så miserabla, att en ordnad
kompanihushållning icke kunde äga rum, och lokalerna för de större
förråden fyllde icke ens regementets halva behov. Husen å Revinge
och särskilt tak, fönster, dörrar m. m. förfölle allt mer och mer, oaktat
man försökte så långt möjligt vore med tillgängliga medel sörja för
14
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
underhållet. Om det nu ens vore möjligt att av en dylik typ å militärt
etablissemang, vilket regementschefen ej trodde, kunna genom förbättringar
åstadkomma efter vår tids krav människovärdiga förläggningsförhållanden,
så skulle detta säkerligen bliva en dyr affär icke blott med
reparationer och tillbyggnader utan även med nybyggnader i stor utsträckning
såsom förrådsbyggnader, byggnader för fordon, stall, kök,
mässlokaler, lektionsrum, dagrum m. m. Måhända bleve det till och med
nödvändigt att där söka bereda officerare och underofficerare tak över
huvudet genom uppförandet av befälsbostäder för gifta och ogifta.
De disciplinära förhållandena vore vid ett övningsläger som Revinge
mycket svåra att tillfredsställande tillgodose, något som måste anses
vara av särskild vikt vid en rekrytskola; exempelvis endast tillsynen att
manskapet hölle sig hemma nattetid. Revinges isolerade läge vore även
ur många synpunkter en stor olägenhet. Förläggning i eller invid en
stad medförde däremot fördelen, att manskapet under fritid bleve i tillfälle
att komma under allmänhetens och den civila ordningsmaktens
ögon, varigenom det militära arbete, som avsåge att vänja rekryterna
vid ordning och uppmärksamhet samt ett anständigt och hyvsat uppträdande
främjades. Tillfällen till uppfostrande och utvecklande förströelser
stode även i vida högre grad till buds under sådana förhållanden
än å en plats sådan som Revinge.
Det vore också en given sak, att mobiliseringsförhållandena ställde
sig synnerligen ogynnsamma å Revinge i jämförelse med Lund, där en
mängd lokaler (skolor och allmänna byggnader m. m.) kunde tagas i
anspråk.
Från något håll, som kunde anses vederhäftigt vid bedömande av
en fråga sådan som denna, hade regementschefen aldrig erfarit något
uttalande, som stode i strid med det ovan anförda. Visserligen hade
röster höjts av någon eller kanske några invånare i Re vingetrakten för
regementets kvarstannande å Revingehed, men dessas intresse svntes
förnämligast vara dikterat av en önskan att genom regementets personal
förvärva en måhända välbehövlig förstärkning i kommunens skatteinkomster.
Att skatterna för närvarande vore billigare i Revinge än i
Lund vore emellertid förhållandet.
Man torde väl kunna påstå, att det skulle kännas bittert för regementet,
om detta bleve det enda eller ett bland de få i hela armén, som
ej finge en hygglig och modern förläggning. För sin del vore regementschefen
övertygad om, att därest regementet skulle återförvisas till
Revinge, rekryteringen av den fast anställda personalen skulle slå synnerligen
illa ut.
Statsutskottets utlåtande Nr 28. 15
Frågan om lämplig förläggningsort vore tvivelsutan av inpripande
betydelse för regementets framtida utveckling och ställning inom armén.
Skulle nu Kungl. Maj:t återigen ändra sitt beslut om Lund såsom
förläggningsort för regementet eller skulle av annan anledning det nya
kasernetablissemanget icke komma till utförande, så komme detta att
vålla en hel del ekonomiska påkänningar. Kasernbyggnadsnämnden
torde vara närmast att redogöra för vad som rör själva byggnadsarbetet,
men ansåge sig regementschefen dock i korthet böra något beröra denna
fråga.
Först vore då att märka, att staden Lund till kronan överlämnat
en del jord. Denna hade ju visserligen under alla förhållanden sitt
värde, men staden hade under de år, som förflutit efter överlämnandet,
förlorat avsevärde arrendeinkomster, för vilka den naturligen skulle kräva
ersättning. Vidare hade en del av de gamla gårdshusen redan rivits
eller spolierats, vadan ersättning för återuppbyggande måste förutsättas.
Stadens skatteinkomst från regementet beräknades enligt uppgift för
nästa år till 30 å 40,000 kronor, representerande ett avsevärt kapital,
som staden ej torde avstå ifrån, enär denna inkomst tagits i beräkning
i stadens finansberäkningar. Stadens affärsliv och byggnadsverksamhet
komme att lida, om en ändring i den beslutade förläggningen skulle
ske; vad ett eventuellt skadestånd i den vägen komme att betinga, kunde
regementschefen icke yttra sig om.
Ett avbrott i byggnadsarbetena skulle tvivelsutan fördyra arbetet
av flera orsaker; bland annat bleve man nödsakad att hålla vakter över
materielen, som dessutom kunde befaras taga skada. Ett fullföljande av
arbetet tillsvidare endast delvis vore också ägnat att fördyra det hela, ty
administrationskostnaderna bleve under tiden ungefär desamma som nu.
Till fördyringen skulle jämväl komma förlängda hyror m. m. för den
provisoriska förläggningen i Lund, därest denna kunde bibehållas. Vidare
ansåge regementschefen sig böra omnämna, att i Lund för närvarande
rådde stor arbetslöshet och i följd därav på många håll verkliga nödlägen.
Arbetschefen hade sålunda meddelat, att han nyligen erhållit en
skrivelse från de arbetslösas förening i Lund med begäran att arbetare,
mantalsskrivna i Lund, måtte i så stor utsträckning som möjligt anställas
vid byggnadsarbetet utöver de 150 man, som redan vore i arbete.
Slutligen ansåge sig regementschefen böra omnämna, att betydande
arbeten nedlagts för dränering m. m. å övningsterrängen invid Lund,
att en skjutbana av modernaste typ blivit anlagd i Kungsmarken, en
byggnad därstädes för manskapets skydd mot ogynnsam väderlek uppförd
samt skogsplanteringar i betydande utsträckning verkställda o. s. v.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
b) Vederhörande
fältläkare.
c) Chefen för
första arméfördelningen.
På grund av vad sålunda anförts, funne regementschefen sig böra
på det allvarligaste avstyrka byggnadsarbetenas inställande under annan
förutsättning än att beslut fattades om regementets avrustning och upplösning,
i vilket fall inga kaserner behövdes. En inskränkning i planen
för det nya kasernetablissemanget skulle i analogi därmed endast kunna
försvaras genom ett beslut om motsvarande minskning med avseende
på regementets sammansättning och styrka.
Fördelningsläkaren vid första arméfördelningen hade uti sitt i ärendet
avgivna yttrande angående de hygieniska förhållandena vid regementets
provisoriska förläggning velat framhålla följande allvarsamma
brister:
Utrymmet för manskapets förläggning vore otillräckligt så att man
ej ens kunde uppnå en luftkub av 10 m3 per man. Golven i norra
kasernen bestode av tegelsten och hade det visat sig, att fogarna mellan
dessa ej kunde hållas fyllda med cement, varför de vore omöjliga att
hålla rena; golven i södra kasernen bestode av plank, så att vid skurning
vatten från övre våningarna runne ned i underliggande. Belysningsförhållandena
i logementen vore synnerligen dåliga. Tvättrummen,
klosetter och urinoirer vore även dåliga och saknade nästan överallt
primär belysning. Torkrummen vore små och illa ventilerade. Kök
och matsalar vore trånga och svåra att hålla rena på grund av golvens
och väggarnas beskaffenhet.
Då nu angivna hygieniska olägenheter icke kunde avhjälpas, ansåge
fördelningsläkaren- det vara förenat med stor risk för de värnpliktigas
hälsa att längre än som vore oundgängligen nödigt fortfara med denna
förläggning, vilken anordnats som det enda provisorium som funnits
att tillgå.
Chefen för första arméfördelningen hade, under instämmande till
fullo i de av regementschefen och fördelningsläkaren framhållna synpunkterna,
förklarat sig bestämt avstyrka, att arbetena å kasernetablissemanget
helt och hållet eller delvis avbrötes. Huvudskälet härför vore,
att en synnerligen stor orättvisa bleve begången, om den värnpliktiga
ungdomen från en enda landsända bleve tvingad att fullgöra sin värnplikt
under så ofantligt mycket mer ohygieniska och även i övrigt
olämpliga förhållanden än dem, som vore eller komme att bliva rådande
på alla andra häll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
IT
Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hade, i
anslutning till regementschefens och armcfördelningschefens yttranden,
förklarat sig anse, att ett avbrytande av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang
icke borde ifrågakomma. Likaså sjukvårdsstyrelsen, som
ansåge regementets förläggning såväl å den s. k. norra som den s. k.
södra kasernen alltjämt vara sådan, att det ej motsvarade ens de mest
minimala fordringar i hygieniskt avseende. Det funnes ej något försvar
för att bibehålla de nuvarande lokalerna såsom förläggning för regementet
en enda dag längre, än som vore oundgängligen nödvändigt.
Förläggningen måste således snarast möjligt flyttas till andra lokaler.
Bland dylika, redan befintliga, vore regementets gamla baracker å
Revinge lägerplats de enda, vilka, sjukvårdsstyrelsen veterligt, kunde
komma i fråga. Åven dessa motsvarade emellertid så löga även blygsamma
anspråk på hygien, att sjukvårdsstyrelsen ville bestämt avvisa
tanken på en förläggning av regementet dit, även om det skulle gälla
endast en kortare tid, och i så fall den varmare delen av året. Då
några redan färdiga byggnader i Lund eller dess omgivning ej stode
att erhålla för ett ombyte av förläggningen för regementet, funnes enligt
sjukvårdsstyrelsens förmenande ej annan utväg än att låta den provisoriska
förläggningen vara kvar, intill dess att den kunde utbytas mot
en permanent, och under tiden tillse, att de hygieniska vådorna bleve
så få som möjligt. På grund därav förordade sjukvårdsstyrelsen på det
bestämdaste, att de påbörjade arbetena för utförandet av kasernetablissemang
invid Lund för Södra skånska infanteriregementet enligt fastställda
planer fullföljdes samt därjämte, att arbetena måtte bedrivas med
all den kraft och all den skyndsamhet omständigheterna medgåve.
Såsom gemensamt yttrande finge alltså fortifikations- och intendentsdepartementen
samt sjukvårdsstyrelsen på det allvarligaste avstyrka avbrytandet
av byggnadsarbetena å ifrågavarande kasernetablissemang.
d) Arméförvaltningens
fortifikationsoch
intendontsdepartoment
samt
sjukvårdsstyrelse.
För egen del har försvarskommissionen anfört följande • Kommis6io
Såsom
av den lämnade redogörelsen framginge, hade frågan om
uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena
för vissa infanteriregementen, bland dem jämväl Södra skånska
infanteriregementet, redan tidigare varit föremål för statsmakternas prövning.
Ehuru ett dylikt uppskov ansetts synnerligen önskvärt på grund
av de avsevärda kostnader byggnadsarbetenas fullföljande under rådande
dyrtid medförde, hade detsamma dock icke ansetts tillrådligt med hänsyn
till de olägenheter i skilda avseenden, som därigenom skulle uppstå för
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 18 höft. (Sr 28.) 844 19 ®
18
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
de truppförband, som av uppskovet berördes. Redan 1916 års riksdag
hade ansett sig böra framhålla angelägenheten av byggnadsarbetenas
bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till arbetsmöjlighet
inom byggnadsindustrien, och 1917 års riksdag, som haft
under övervägande förslag om uppskov med byggnadsarbetena, hade
förklarat sig med hänsyn till svårigheterna att efter år 1918 upprätthålla
eu provisorisk förläggning och de vådor i sanitärt hänsende, som
vidlådde den nuvarande provisoriska förläggningen, icke kunna motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag om byggnadsarbetenas fortsättande. Jämväl
1917 års statsrevisorer hade på sin tid uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas
påskyndande.
Ifrågavarande från riksdagens sida gjorda uttalanden angående
kasernbyggnadsarbetenas fortsättande, trots de därmed förenade synnerligen
avsevärda kostnaderna, hade uppenbarligen haft sin grund i uppfattningen,
att vår nuvarande härorganisation skulle bliva beståndande
för en längre tid framåt och att de beslutade kasernetablissemangen följaktligen
under alla omständigheter komme att behövas. Genom det
ändrade, läge, vari frågan om vårt försvarsväsende numera kommit, hade
emellertid förhållandena blivit helt annorlunda. Vid den förestående
allmänna försvarsrevisionen komme frågorna angående såväl armén och
dess organisation över huvud taget som värnpliktstjänstgöringen, dess
längd och förläggning att göras till föremål för en ingående utredning.
De beslut, som på grundval av denna utredning komme att av statsmakterna
fattas, bleve givetvis bestämmande såväl för behovet av kasernetablissemang
över huvud taget som för omfattningen och inredningen
m. m. av de etablissemang, vilka med en ändrad arméorganisation kunde
finnas erforderliga. Vid sådant förhållande vore det tydligen av största
vikt, att man icke genom fullföljande av sådana av den nuvarande
arméorganisationen betingade byggnadsföretag, som kunde uppskjutas,
föregrepe resultatet av den blivande försvarsutredningen och därigenom
åsamkade statsverket avsevärda utgifter, som skulle kunnat undvikas.
Vad nu kasernetablissemanget för Södra skånska infanteriregementet
beträffade, framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att
då Kungl. Maj:t den 30 december 1916 uppdragit åt kasernbyggnadsnämnden
att gå i författning om kasernetablissemangets uppförande,
kostnaderna för detsamma beräknats till 2,173,200 kronor, att Kungl.
Maj:t redan den 29 juni 1917 funnit sig böra fastställa nya kostnadsberäkningar,
slutande å 3,291,300 kronor, samt att, enligt vad kasernbyggnadsnämnden
meddelat, kostnaderna för kasernetablissemangets uppförande
numera maste beräknas till 5,368,675 kronor. De på grund av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 28. '' *
kristiden uppstående merkostnaderna skulle alltså uppgå till icke mindre
än (5,368,075 — 2,173,200=) 3,195,475 kronor, motsvarande i runt tal
147 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Den^ högst
avsevärda merkostnad byggnadsarbetenas fullföljande under nu rådande
förhållanden skulle medföra, innebure givetvis ett ytterligare tungt
vägande skäl för arbetenas uppskjutande. Kommissionen ansåge sig
särskilt böra framhålla, att den av kasernbyggnadsnämnden beräknade
merkostnaden endast vore approximativ och att någon garanti icke tunnes
för att kostnaderna för kasernetablissemanget kom me att stanna inom
det senast beräknade beloppet.
Då kommissionen således kommit till den uppfattningen, att ett
uppskov med fortsättandet av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang
vore påkallat såväl med hänsyn till den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsende som i betraktande av. de för närvarande
rådande höga byggnadskostnaderna, hade kommissionen haft
att taga under övervägande, huruvida i något hänseende hinder kunde
anses föreligga för ett dylikt uppskov. De synpunkter, som därvid i
främsta rummet krävde beaktande, vore dels de ekonomiska konsekvenserna
av byggnadsarbetenas inställande, dels regementets nuvarande
provisoriska förläggningsförhållanden.
Av den utav kasernbyggnadsnämnden till kommissionen lämnade
redogörelsen framginge, att samtliga å ifrågavarande kasernetablissemang
nedlagda kostnader den 14 januari 1919 beräknats uppgå till 1,485,575
kronor 92 öre. Uti nämnda belopp inginge 342,025 kronor, motsvarande
kostnaderna för ingångna men ännu icke fullgjorda leveransavtal. Däremot
hade icke medtagits kostnader för sådana materialier, vilka enligt
gällande avtal skulle levereras enligt enhetspriser och särskilda rekvisitioner,
såsom makadam, byggnadssten, grus, cement och kalk m. _m.
Under förutsättning att kasernbyggnadsarbetet skulle helt och hållet
nedläggas för att icke vidare fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden
beräknat, att staten skulle, frånsett den ersättning Lunds stad kunde
komma att betinga sig på grund av kontraktets med kronan'' hävande,
få vidkännas en förlust av sammanlagt i runt tal 650,000 kronor. För
den händelse åter arbetena nu endast skulle avbrytas för att efter omkring
VIi år åter fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden beräknat,
att statsverket skulle få vidkännas särskilda kostnader för vidtagande
av åtgärder för vård och skydd av redan färdigställda byggnadsdelar
samt anskaffade inventarier och materialier, för brandförsäkring, för
ökade arbetskostnader, för ersättning åt det vid byggnadsarbetet anställda
arbetsbefälet, för förhyrning av provisoriska förläggnmgslokaler
20
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
åt regementet samt för hyresersättningar åt regementets underofficerare.
Dessa särskilda kostnader hade av nämnden beräknats komma att uppgå
till sammanlagt omkring 207,110 kronor.
I det läge, vari frågan om vårt försvarsvarsväsende för närvarande
befunne sig, ansåge kommissionen sig icke kunna eller böra göra något
uttalande angående ett definitivt nedläggande av ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten.
Kommissionen saknade därför anledning att närmare
yttra sig rörande den förlust, som skulle åsamkas statsverket, därest
byggnadsarbetena icke vidare skulle komma att fortsättas. Kommissionen
ansåge sig endast böra framhålla, att därest så skulle bliva fallet,
det givetvis under alla omständigheter vore bättre att taga den sålunda
uppkommande förlusten än att genom byggnadsarbetenas fortsättande
åsamka statsverket ytterligare kostnader.
De särskilda kostnader, som skulle uppstå genom kasernbyggnadsarbetenas
uppskjutande, hade, som ovan nämnts, av kasern byggnadsnämnden
beräknats till 207,110 kronor. \id den granskning kommissionen
underkastat denna beräkning hade kommissionen kommit till den
uppfattningen, att åtskilliga poster måste anses allt för höga. Särskilt gällde
detta i fråga om de beräknade kostnaderna för beredande av vård och
skydd åt materialier och inventarier, ökade arbetskostnader till följd av
arbetstidens minskning samt flyttningsersättning till arbetsbefälet. Enligt
en inom kommissionen verkställd överslagsberäkning syntes den av
kasernbyggnadsnämnden beräknade kostnadssumman kunna avsevärt nedbringas.
De särskilda kostnader, som sålunda skulle uppstå genom byggnadsarbetenas
inställande tills vidare, syntes kommissionen icke böra utgöra
något hinder för vidtagande av en sådan åtgärd. Åven om dessa
kostnader skulle uppgå till det av kasernbyggnadsnämnden beräknade
beloppet,, komme de att till fullo uppvägas av den räntebesparing statsverket
gjorde genom byggnadsarbetenas uppskjutande. Dessutom borde
framhållas, att därest arbetena framdeles skulle komma att återupptagas,
en nedgång i nu rådande synnerligen högt uppdrivna byggnadskostnader
då torde hava inträtt. Anledning funnes alltså att antaga, att de
av uppskovet föranledda särskilda kostnaderna skulle, om icke helt och
hållet, så dock till väsentlig del bliva täckta genom de billigare byggnadskostnaderna.
Vad därefter anginge Södra skånska infanteriregementets nuvarande
provisoriska förläggningsförhållanden, lämnade dessa givetvis mycket
övrigt att önska. Kommissionen hade också vid ett den 20 nästlidne
januari företaget besök i Lund funnit, att de av myndigheterna mot de
nuvarande förläggningslokalerna riktade anmärkningarna vore i det vä
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Kr 28. -1
sentligaste befogade. Därest kommissionen vid bedömandet av frågan om
kasernbyggnadsarbetenas uppskjutande endast haft att taga hänsyn til!
regementets förläggningsförhållanden, skulle kommissionen helt visst icke
hava tvekat att tillstyrka arbetenas fortsättande. Då emellertid kommissionen,
såsom av det förut anförda framginge, vid den föreliggande
frågans bedömande måst beakta jämväl andra synpunkter, hade kommissionen
icke kunnat tillmäta de av myndigheterna anförda skälen förbyggnad
sarbete nas fortsättande någon avgörande betydelse, och detta
så mycket mindre som de med den nuvarande förläggningen förenade
olägenheterna givetvis komme att väsentligt minskas, därest, på sätt i
årets statsverksproposition ställts i utsikt, beväringsrekrytskolorna hädanefter
komme att förläggas enbart till sommarhalvåret i stället för
såsom nu jämväl till vintern. Huruvida det vid en dylik omläggning
av värnpliktstjänstgöringen kunde befinnas lämpligt att bibehålla den
nuvarande provisoriska förläggningen i Lund eller åter förlägga regementet
till dess förra övningsplats Revingehed, vore en fråga, rörande
vilken kommissionen icke ansåge sig böra göra något uttalande.
Kommissionen hade alltså kommit till den uppfattningen, att de för
närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena omedelbart borde inställas
och att med prövningen av frågan om deras eventuella fortsättande
borde tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna
revisionen av vårt försvarsväsen. Vid den avveckling av byggnadsverksamheten,
som således borde äga ruin, borde givetvis tillses,
icke blott att minsta möjliga förluster tillskyndades kronan, utan jämväl
att den vid byggnadsföretaget anställda arbetarpersonalen lämnades nödigt
rådrum att skaffa sig annan sysselsättning. Åtgärder borde sålunda
vidtagas för skyddande av redan färdigställda byggnadsdelar. Vidare
borde redan inköpta materialier och inventarier, i den mån det icke funnes
fördelaktigare att avyttra dem, på ett mot skadegörelse och förstöringbetryggande
sätt uppläggas i förråd. Med hänsyn därtill att samtliga
schaktnings- och grundgrävningsarbeten för kasernhuset I A redan vore
utförda, syntes det kommissionen vidare lämpligt, att, till förebyggande
av att särskilt dessa senare arbeten raserades, grunden för ifrågavarande
kasernhus färdigställdes upp till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningen
undre yta. Enligt vad kommissionen inhämtat, beräknades
kostnaderna för detta arbete komma att uppgå till omkring 32,000 kronor.
Genom ifrågavarande grundläggningsarbetes fullföljande på angivet
sätt ävensom genom övriga i samband med byggnadsarbetenas
avveckling stående åtgärder syntes sysselsättning ännu någon kortare
tid kunna beredas de vid kasernbygget anställda arbetarna.
22
Statsutskottets utlåtande Nr. 28.
Kungl.
Maj:ts
förslag
Utskottets
yttrande.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde kommissionen, att
beslut snarast möjligt måtte fattas om uppskjutande tillsvidare av de
för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena för Södra skånska infanteriregementet.
Mot kommissionens sålunda avfattade utlåtande hava tre av kommissionens
ledamöter avgivit reservation.
Departementschefen har anslutit sig till det av försvarskommissionens
majoritet framlagda förslaget, och i Kungl. Maj:ts föreliggande proposition
hava nu medel äskats för täckande av de kostnader, som kunna förorsakas
av byggnadsarbetenas inställande. Ifrågavarande kostnader hava av
Kungl. Maj:t beräknats på följande sätt:
Skydd för redan färdigställda byggnadsdelar ............... kronor
Vård och skydd av de i förråd upplagda materiali
lierna.
................................................................................ »
Utgifter för nattvakter.......................................................... »
Upptagande av spårsystemet inom byggnadsplatsen ... »
Vård och skydd av inventarier ....................................... .»
Ersättning till arbetsbefälet................................................. »
Brandförsäkringskostnader ............................................... )>
5,000: —
54.000
10.000
6,000
2,000
26,250
1,500
Summa kronor 104,750
Nämnda belopp, 104,750 kronor, har av Kungl. Maj:t äskats å tillläggsstat
för år 1919 och ansetts böra i staten uppföras såsom reservationsanslag.
Utskottet delar den av försvarskommissionen och departementschefen
uttalade uppfattningen, att ett uppskov med fortsättandet av arbetena
å Södra skånska infanteriregementets kasernetablissemang är påkallat
i betraktande såväl av den förestående revisionen av vårt försvarsväsende
som av för närvarande rådande höga byggnadskostnader. Utskottet
anser sig följaktligen böra tillstyrka, att de pågående arbetena
tillsvidare inställas.
Beträffande de kostnader, som ett inställande av arbetena enligt
Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att medföra, har utskottet i likhet
med försvarskommissionen funnit desamma för högt beräknade. En
nedsättning torde enligt utskottets mening kunna ske i fråga om beräkningen
av nära nog samtliga de av Kungl. Maj:t upptagna utgiftsposterna.
Med anledning härav har utskottet ansett sig kunna begränsa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 28. 2.">
det av Kung!. Maj:t begiirda beloppet till 75,000 kronor, vilket belopp
i enlighet med Knngl. Maj:ts förslag torde böra upptagas såsom reservationsanslag
å 1919 års tilläggsstat.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för bestridande av de särskilda
kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande
tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena å
uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,
å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 75,000 kronor.
Stockholm den 28 februari 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Sivartz, O. M. Strömberg,
J. Nilsson, C. G. Ekman, H. G. IV. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell, E. A. Hallin,
A. R. Rooth och J. Pålsson samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson,
N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i
Norup, P. A. Hansson i Stockholm, J. Erlansson, S. E. J. Liibeck, K. E. TV. Söderhielm
och J. Nilsson i Malmö.
Reservation:
av herrar C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg, J. Nilsson i Skottlandshus,
H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, E. A. Hallin, A. R. Rooth,
J. Erlansson, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»De av departementschefen anförda skälen för uppskov med kasernbyggnadsarbetena
i Lund äro den förestående allmänna revisionen av
vårt försvarsväsende och de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.
Enligt utskottets mening kan en blivande revision av
försvarsväsendet visserligen komma att medföra minskat behov av kasernutrymme
för Södra skånska infanteriregementet liksom för andra truppför
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 28.
band, men lärer näppeligen kunna leda till det resultat, att khsernerna
skulle bliva helt obehövliga. Den nämnda revisionen synes därför kunna
motivera en inskränkning i planen för arbetena men ingalunda ett inställande
av desamma. Beträffande åter de nuvarande höga byggnadskostnaderna
synes det visserligen utskottet sannolikt, att ett uppskov
med arbetena skulle kunna medföra någon minskning i dessa kostnader,
men å andra sidan uppstå genom uppskovet andra kostnader, som kunna
komma att uppgå till högre belopp än som av departementschefen antagits.
Visserligen anser utskottet uteslutet, att såsom från arbetarhåll
yrkats, staten skulle ersätta de vid arbetena anställda arbetarna för deras
förlorade arbetsförtjänst, men däremot kommer sannolikt arbetenas inställande
att i ej ringa omfattning medföra behov av arbetslöshetsunderstöd,
vilka kunna komma att öka de genom uppskovet förorsakade
kostnaderna för staten. I varje fall kan enligt utskottets mening den
minskning i byggnadskostnaderna, som eventuellt skulle kunna vinnas
genom ett uppskov, icke utgöra tillräckligt motiv för ett sådant, i betraktande
av de synnerligen stora olägenheter, som härigenom komma
att uppstå.
I detta avseende torde först böra erinras om olämpligheten därav,
att staten genom inställande av ifrågavarande betydande arbeten direkt
ökar den redan stora arbetsbristen på byggnadsverksamhetens område.
Av ännu större betydelse synes emellertid vara, att, såsom av handlingarna
i ärendet framgår, den nuvarande provisoriska förläggningen av
regementet såväl ur hygienisk synpunkt som i andra avseenden är av
den underhaltiga beskaffenhet, att det knappast kan anses försvarligt
att bibehålla densamma längre, än som är absolut nödvändigt. Då eu
annan och bättre provisorisk förläggning av regementet icke kan erhållas,
måste det vara angeläget, att kasernarbetena så bedrivas, att regementet
snarast möjligt kan inflytta i sitt nya etablissemang.
Då utskottet alltså anser, att ett uppskov med de påbörjade arbetena
icke bör äga rum, utan endast en lämplig begränsning av desamma ske,
hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må
av riksdagen bifallas.»
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:4b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1019 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartem s. 1 i texten
- Rskr. 1919:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för bestridande a1 i texten