Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

1919-02-28 · 24 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 28.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1919 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under

fjärde huvudtiteln för. bestridande av kostnader, som

kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de

för närvarande pågående arbetena ä uppförande av kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 februari 1919 dagtecknad

proposition (nr 97), vilken för förberedande behandling hänvisats till

statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att för bestridande av de särskilda kostnader,

som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av de för närvarande

pågående arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra

skånska infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 104,750 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopande

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 18 käft. (Nr 28.)

844 ID 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Tidigare

beslut rörande

Södra skånska

infanteriregementets

förläggning.

2

Genom beslut den 21 juni 1907 förordnade Kungl Maj:t, att Södra

skånska infanteriregementet skulle förläggas till Lund, i vilket beslut

Kungl. Maj:t efter förnyad prövning och föredragning av ärendet den

16 oktober 1915 ej fann skäl göra ändring.

Enligt av Kungl. Maj:t den 29 juni 1917 fastställda kostnadsberäkningar

skulle för uppförande av regementets kasernetablissemang

erfordras ett belopp av 3,291,300 kronor, vilken summa var avsedd att

fördelas på följande sätt:

Byggnadsarbeten :

Kanslibyggnad .........................

Sex kasernhus ...........................

Två med kasernhusen sammanbyggda

underofficers
bostäder.

...................................

Tre bostadshus (3-rumslägen
heter)

......................................

Åtta bostadshus (2-rumslägen
heter)

......................................

Ett bostadshus (1-rumslägen
het)

.....................................

Tvättstuga för underofficerare

Gymnastik- och ekonomibyggnad

................................

Vakt- och arrestbyggnad.........

Sjukhusbyggnad .......................

Marketenteribyggnad...............

Vinterstall med gödselkista ...

Sommarstall................................

Ammunitionsbod........................

Halmbod.....................................

Fristående urinoarer..................

kronor 170,900: —

» 1,416,000: —

» 104,300: —

» 77,400: —

» 155,200: —

» 13,700: —

» 4,000: —

»

432,000

—

X)

50,400

—

x>

109,900

—

x>

100,000

--

X)

50,500

—

))

20,000

—

x>

8,200

—

X)

5,600

—

X>

7,500

—

kronor 2,725,600: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr US.

3

Övriga arbeten:

Inre och yttre vatten- och av-

loppsledningar in. in..........

kronor

127,500

—

Inre och yttre elektriska led- ningar och armatur ............

»

87,400: —

Planerings-, rörgravs- och

vägarbeten ...........................

»

80,500

____

Rännstenar .................................

»

10,800

—

(krusning ....................................

»

15,000

—

Stängsel.......................................

»

13,500

—

Skjutbana....................................

»

36,000

—

Oförutsedda utgifter ...............

»

60,000

—

Nämndens expedition...............

75,000

—

Kontrollomkostnader m. m. ..

»

60,000

kronor

565,700: —

Summa kronor

3,291,300: --

Sedermera verkställda beräkningar hava emellertid givit vid handen

att samtliga kostnader numera måste beräknas till 5,368,675

kronor.

På grund av de stora kostnader ifrågavarande kasernbyggnadsarbete

under nu rådande förhållande sålunda skulle medföra och med hänsyn

tagen jämväl till den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsen,

bar departementschefen anmodat den av Kungl. Maj:t den 18 december

1918 tillsatta försvarskommissionen att inkomma med yttrande,

huruvida de redan påbörjade arbetena för uppförande av kasemetablissemang

invid Lund för Södra skånska infanteriregementet borde enligt

fastställda planer fullföljas eller huruvida samma arbeten borde helt och

hållet eller endast delvis avbrytas.

Med anledning härav har försvarskommissionen den 1 februari 1919

inkommit med yttrande i ärendet samt därvid anfört följande:

Försvars
kommis
sionens
yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Hittills

verkställda

byggnads
arbeten.

Enligt vad försvarskommissionen hos arméns kasernbyggnadsnänmd

inhämtat, hade förberedelserna å arbetsplatsen tagit sin början under

mars månad 1918. Arbetena inom kaserntomten hade påbörjats i april

månad samma år med utförande av vissa provisoriska anläggningar och

med schaktningsarbeten för kaserngårdens planering.

Till den 14 januari 1919 hade arbetena vid kasernbygget fortskridit.

så,

att alla schaktnings- och planeringsarbeten för kaserngårdens bildande

— omfattande bland annat bortschaktning av cirka 11,000 kbm.

jordmassa — vore i det närmaste fullbordade,

att grunden till kasernhuset III A vore färdigställd, mellanväggar

av betong i byggnadens jordvåning uppförda samt murningsarbeten för

byggnadens sockel påbörjade, varjämte stenen till sockel och fasadbeklädnad

huggits å byggnadsplatsen för i det närmaste halva byggnaden,

att största delen av schaktningsarbetena för grunden till kasernhuset

I A vore utförd,

att grund och sockel till vinterstallet, sommarstallet, halmboden och

ammunitionsförrådet vore färdigställda,

att halmboden vore helt och hållet uppförd,

att stommen till sommarstallet i det närmaste rests, samt

att syllarna till ammunitionsförrådet utlagts och trävirket till stommen

färdiggjorts för resning.

Följande provisoriska byggnader och anläggningar hade iordningställts,

nämligen:

en expeditionslokal för verkmästare och förråds förvaltare,

en brukstillverkningscentral,

en verkstadsbyggnad, inrymmande smedja och snickareverkstad,

en bod för arbetarna,

en marketenteribyggnad för förmän och arbetare,

en förrådsbod för cement,

avträdesbyggnader,

vattenledningar till olika platser inom kaserntomten,

elektriska belysnings- och kraftledningar, med transformator, till

belysning inom olika lokaler och för drivkraft till motorer,

lastspår från Lund—Revinge järnväg till kaserntomten samt

ett nät av decauvillespår om cirka 700 meters längd inom kaserntomten.

Lunds stad hade låtit framdraga:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

5

dels en provisorisk vattenledning från stadens lågtrycksledning till

byggnadsplats^],

dels den permanenta elektriska kabeln till kaserntomten, och

dels den permanenta avloppsledningen till närheten av kasern - tomten.

För byggnadsarbetena vore således alla erforderliga provisoriska

anläggningar färdiga och förarbeten verkställda, så att byggnadsarbetena

numera stode inför sitt fullt utvecklade skede.

Till arbetsplatsen hade framförts och där upplagts i förråd :

eu betydande del av för byggnadsarbetena behövliga bjälkar, sparrar

och ohyvlade bräder,

cirka 3 miljoner murtegel (hela behovet = 4 1 b miljoner),

allt erforderligt håltegel,

huvuddelen av den takplåt, som beräknats åtgå,

största delen av behövligt armeringsjärn,

alla gjutna vatten ledningsrör med delar samt

avsevärda mängder cement, papp, asfaltpreparat, byggnadsjärn,

spik, linolja in. m.

Härförutom hade kasernbyggnadsnämnden träff åt avtal om leverans av:

det ytterligare behovet av bjälkar, sparrar och ohyvlade bräder,

en del av det hyvlade golvvirket,

granitarbeten för lister, fönsterbänkar, trappsteg, golvplaner m. m.,

den återstående mängden armeringsjärn,

byggnadssten, makadam och dylikt från Hardeberga,

spislarna till manskapsköket m. m.

Å arbetsplatsen sysselsattes den 14 januari 1919 eu arbetsstyrka av

130 man.

Arbetsbefälet vid kasernbygget bestode av följande personal, vilken

i avlöning uppbure nedan angivna belopp per år, exklusive dyrtidstillägg,

nämligen

en arbetschef................

en förste verkmästare

en andre verkmästare

en förrådsförvaltare ....

kronor 8,200: —

» 5,400: —

» 4,200: — samt

» 3,000: —.

Vid arbetschefens och förrådsförvaltarens expedition funnes skrivbiträden

anställda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Hittills nedlagda

kostnader

och

iklädda

ekonomiska

förpliktelser.

Beträffande å kasernbyggnadsarbetet hittills nedlagda kostnader

hade kommissionen hos kasern byggnadsnämnden inhämtat,

att kostnaderna för hittills utförda permanenta arbeten

vid etablissemanget enligt till den 1 januari

1919 förda räkenskaper uppgått till ................. kronor

att de provisoriska anläggningarna betingat en kostnad

av....................................................................... ))

att värdet å i bruk tagna och inom förråd förvarade

inventarier utgjorde.................................................. »

i vilken summa inginge jämväl alla förrådskostnader

samt havda reparationskostnader för

inventarierna;

att värdet å i förråd liggande materialier utgjorde

enligt utbetalningar till den 1 januari 1919 ... »

i vilket belopp inginge med 99,892 kronor 54

öre alla frakt- och förrådskostnader (lossning,

stapling, täckning in. m.) för materialier;

att ingångna, men icke fullgjorda leveransavtal motsvarade

i kostnader ................................................ )>

däruti icke inberäknade kostnaderna för sådana

materialier, vilka enligt gällande avtal skulle

levereras enligt enhetspriser och särskilda

rekvisitioner, såsom makadam, byggnadssten,

grus, cement, kalk m. m.;

att till avlöning åt arbetsledning, inklusive dyrtids
-

tillägg, till den 1 januari 1919 utbetalts......... »

att till samma datum i diverse administrationskostnader

erlagts ............................................................. »

att de arbeten, vilka utförts för etablissemanget

inom nämndens expedition i Stockholm torde

lägst få beräknas till............................................. »

att den färdigställda skjutbanan enligt uppgift från

arméförvaltningens fortifikationsdepartement

kostat............................................................................ »

samt att från den 1 januari 1919 till den 14 i

samma månad betalda levererade materialier

och utförda arbeten betingade ett värde av

omkring .....................................................................

205,508: 56

33,080: 47

65,410: 56

680,831: 76

342,025: —

22,595: 66

10,623: 91

40,000: —

41,500:

44,000: —

eller tillhopa kronor 1,485,575: 92

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ni• 28. 7

För bedömande av frågan om de ekonomiska konsekvenserna av

kasernbyggnadsarbetenas inställande hade kommissionen hos kasernbygnadsnämnden

inhämtat följande:

Kasernbyggnadsnämnden hade ursprungligen beräknat att kunna

fullborda etablissemanget under år 1920. Emellertid måste på grund

av de oberäkneliga eventualiteterna under den nuvarande kristiden med

avseende på såväl anskaffning av materialier som arbetsförhållanden

räknas med att etablissemanget bleve färdigställt först under hösten

1921, så att regementets vinterskolor samma år kunde taga detsamma

i bruk.

Förutsattes ett avstannande av arbetena inom närmaste tiden och

ett uppskov med fortsättande av desamma till dess 1920 års riksdag

beslutit i ärendet, syntes etablissemangets färdigställande komma att

fördröjas med omkring lVs år.

Givetvis skulle härigenom uppstå en del extra kostnader för staten.

Orsakerna till dessa ävensom den approximativa storleken av kostnaderna

hade byggnadschefen sökt avgöra sålunda:

1) De redan färdiga byggnadsdelarna måste effektivt skyddas för

skadegörelse genom nederbörd m. m. Sålunda måste grunder och socklar

förses med intäckning av lutande brädtak, vilket beräknades betinga

en kostnad av 5,000 kronor.

Därjämte förutsattes, att grundläggningsarbetena för kasernhuset

I A fullbordades, enär i annat fall betydliga kostnader måste beräknas

för uppsch aktning av igenrasade delar, eller ock avsevärda kostnader

läggas ned på spåntpålningar, stämplingar och vattenlänsningsarbeten.

Likaså utginges därifrån, att stommen till sommarstallet taktäcktes

och brädkläddes.

2) De i förråd upplagda materialierna måste omsorgsfullt vårdas och

skyddas på tillfredsställande sätt mot skada genom nederbörd, jordfukt

och dylikt. De redan utförda provisoriska intäckningarna vore givetvis

icke beräknade annat än för skydd under en kortare tid. Fn del materialier

vore upplagda utan skydd i avvaktan på användning inom närmaste

tiden. Under förutsättning att nya mera omsorgsfullt gjorda intäckningar

och dylikt icke komme till stånd utom möjligen inklädnad av

sidorna å staplar, innehållande dyrbarare virke, att endast behövliga

lagningar och kompletteringar av redan förefintliga täckningar gjordes

och att behövliga omstaplingar o. d. av virke m. m. ifrågakomme, hade

kostnaderna för vården av materialförrådet värderats till cirka 3,000

kronor per månad eller för l1 2 år till cirka 54,000 kronor.

Do ekonomiska

konsekvenserna

av

byggnadsarbetenas

inställande.

a) Uppskov

med arbetena

tillsvidare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Härtill borde läggas utgifterna för nattvakter, 2 stycken å 65 kronor

per vecka, eller omkring 10,000 kronor.

Dessa utgifter för förrådet, cirka 64,000 kronor, torde för stateu

betyda avsevärt lägre merkostnader, än de, som skulle uppstå i det

fall att det nuvarande förrådet realiserades och nya materialier anskaffades,

då bygget ånyo skulle påbörjas, beroende på de betydande belopp,

vilka måste beräknas för frakter och förrådskostnader. Sistnämnda

bägge belopp stege för det nuvarande förrådet till minst 124,000 kronor,

vilka kostnader icke kunde beräknas bliva betäckta vid en försäljning

i konkurrens med varumarknaden, vartill komme nya dylika kostnader

vid förnyat inköp.

3) Det inom byggnadsplatsen inlagda spårsystemet måste upptagas

och inläggas i förråd samt efter arbetenas påbörjande ånyo utläggas,

vilka arbeten, inklusive ersättning av skadade träsyllar, rälsspik o. d.,

beräknades till omkring 6,000 kronor.

4) Kostnaden för vård och skydd av inventarier o. d. uppskattades

till ett belopp av omkring 2,000 kronor.

5) Enär nuvarande arbetstiden vid kasernbygget beräknas efter 9

timmars arbetsdag och inom icke alltför avlägsen framtid torde vara att

förvänta 8 timmars arbetsdag, med vilken otvivelaktigt följde en stegring

av dagavlöningarna, måste eu förlust uppstå uti arbetskostnaderna

därigenom, att de nu gällande lägre arbetspriserna icke till fullo utnyttjades.

En beräkning härav kunde givetvis bliva endast synnerligen

approximativ. Under förutsättning att 9 timmarsdagen ännu komme att

gälla ett hälft år framåt (= 26 veckor, = 26 x 51 = 1,326 arbetstimmar)

och att stegringen bleve proportionell med arbetstidens minskning, eller

omkring 12,5 %, samt att arbetsstyrkan beräknades till 150 man och inkomsten

till omkring 1: 80 per man och timme, bleve merkostnaden omkring

43,000 kronor.

6) Ersättning till arbetsbefälet i samband med entledigande av detsamma

måste beräknas. Personalen i fråga vore engagerad med en uppsägningstid

av 3 månader. Densamma torde dock hava förutsatt, att

anställningen skulle få samma varaktighet som bygget, eller omkring

312 år, vadan staten skäligen borde lämna ersättning för flyttningskostnaderna

till och från Lund o. d., vilka utgifter personalen måst beräkna

att återvinna genom avlöningar under en jämförelsevis lång anställningstid.

Med billighet syntes knappast överensstämma att entlediga

den i nämndens tjänst sedan 10 år tillbaka anställde arbetschefen med

den ovan angivna korta uppsägningstiden. Förrådsförvaltaren hade vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28. 9

sitt anställande varit boende i Lund. Merkostnaderna för befälspersonalen

beräknades sålunda:

Arbetschefen, 6 månaders lön kronor 4,100: —

Flyttningse isättning för denne ......................................... » 3,000: —

1. verkmästaren, 3 månaders lön ................................. » 1,350: —

Flyttningsersättning för denne.......................................... » 2,000: —

2. verkmästaren, 3 månaders lön ................................. » 1,050: —

Flyttningsersättning för denne........................................... » 2,000: —

Förrådsförvaltaren, 3 månaders lön.................................... » 750: —

Dyrtidstillägg å dessa löner cirka ............................... » 4,500: —

Dessutom förutsättes lön åt en person, som skall utöva

tillsyn och leda skötseln av förrådet, utgörande

för 1 Vt år.......................................................... » 7,500: —

eller sammanlagt till omkring .......................................... kronor 26,250: —

7) Å brandförsäkringskostnaderna för de materiel och inventarier,

vilka enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle vara försäkrade under arbetstiden,

beräknades en merkostnad av omkring 1,500 kronor.

8) De kostnader, som åsamkades staten för förhyrning av provisoriska

för läggning slokaler åt regementet, ökades med hyresutgifterna under

minst 1 år, eller med omkring 50,000 kronor.

9) Om regementets underofficerare finge inflytta i sina bostäder

först l1 ä år senare, hade staten att till dessa utbetala hyresersättningar

under denna tid. Dessa ersättningar borde tillräknas merkostnaderna

för uppskovet och utgjorde för 14 fanjunkare och vederlikar 5,040 kronor

och för 16 sergeanter och vederlikar 4,320 kronor, eller tillsammans

omkring 3,360 kronor.

De sammanlagda mei''kostnaderna på grund av ett uppskov med

byggnadsarbetena under 1 Va år skulle alltså enligt förenämnda approximativa

beräkning uppgå till omkring 207,110 kronor.

Härtill borde även andra synpunkter tagas i beaktande. Grenom

arbetenas nedläggande komme de vid bygget nu anställda 130 arbetarna

att bliva arbetslösa. Inom kort kunde, därest arbetena obehindrat finge

fortgå, arbete beredas åt omkring 250 arbetare på arbetsplatsen och dessutom

indirekt åt ett stort antal arbetare genom arbete å fabriker, verkstäder,

sågverk m. m., där material till bygget tillverkades eller förarbetades.

Detta syntes för arbetarna i Lund vara av särskilt stor betydelse,

enär enligt uppgift några arbetstillfällen för byggnadsarbetare i

Bihang till Riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 18 höft. (Nr 28.) 814 >9 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

*) Nedläggande

av

arbetena.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 28.

Lund för närvarande icke funnes. Även i stadens närhet vore byggnadsverksamheten

ringa och i Malmö torde endast ett par byggen vara

i gång. Detta hade ävenledes visat sig genom ständig tillströmning av

arbetssökande till arbetsplatsen. Om arbetena nedlades, syntes frågan

om understöd från statens sida åt de genom nedläggelsen arbetslösa böra

tagas under omprövning.

Något mer än hälften av de behövliga byggnadsmaterialierna vore

anskaffade till nu gällande priser. Arbetspriserna torde icke inom en

nära framtid bliva lägre, snarare tvärtom. Av rent ekonomiska skäl

syntes därför ett uppskov icke vara att förorda.

Om arbetena vid etablissemanget skulle helt och hållet nedläggas, komme

betydliga värden att gå förlorade.

De utlagda kostnaderna för de permanenta arbetena syntes icke

kunna återvinnas utom till en ringa del. Vad som utbetalts för schaktnings-

och planeringsarbeten samt murverk av olika slag torde icke

kunna till någon del erhållas åter, däremot syntes någon ersättning

kunna bekommas för de utförda trästommarna. Av de intill den 14

januari 1919 för de utförda permanenta arbetena nedlagda kostnaderna,

eller (205,508: 56 + 20,000 =) 225,508 kronor 56 öre måste minst 218,000

kronor beräknas såsom nedlagda utan möjlighet att återfå.

De för de provisoriska anläggningarna begagnade materialierna

kunde måhända realiseras, men syntes betinga ringa värde; trävirket

skadades som känt betydligt vid rivning. Av kostnaderna för anläggningarna,

33,080: 47, beräknades 25,000 kronor icke kunna återvinnas.

Å det upptagna värdet av inventarier, 65,410 kronor 56 öre, i vilken

summa inginge alla förråds- och reparationskostnader för inventarier,

beräknades ett avdrag å 25,000 kronor.

Av det upptagna värdet av i förråd liggande materialier, utgörande

till den 14 januari 1919 (680,831: 76 + 24,000=) 704,831 kronor 76 öre,

kunde icke återfås (99,892: 24 + 24,000 =) omkring 124,000 kronor, utgörande

omkostnader för frakter och förrådsarbeteu, varjämte torde avgå

ytterligare minst 68,000 kronor i omkostnader vid förrådets realisation,

beräknade efter omkring 10 %, joller tillsammans en förlust av

192,000 kronor.

Å kostnader för ingångna avtal måste beräknas en viss förlust, förslagsvis

avgiven till 10 %, eller omkring 34,000 kronor.

Hittills utlagda belopp för arbetsledning, för administrationskostnader

och för byggets andel i kasernbyggnadsnämndens expedition, utgö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SS,

11

runde [22,595: 66 + 10,623: 91 + 40,000 + 3,000 (utgifter under januari

1919)=] omkring 76,200 kronor vore förlorade.

Kostnaderna för skjutbanan vore till allra största delen omöjliga att

återvinna. Av utgifterna för densamma, 41,500 kronor, beräknades

38,000 kronor icke kunna återfås.

Ersättning till arbetsbefälet med anledning av uppsägningen, i det

föregående beräknad till 26,250 kronor måste beräknas utgå.

Sammanlagda förlusterna för staten, därest arbetena helt och hållet

nedlades, kunde, lågt beräknat, men givetvis synnerligen approximativt,

upptagas till 634,450 kronor, eller i runt tal 650,000 kronor, enär ännu

en del arbeten torde bliva fullbordade m. m., innan definitivt beslut fattades.

Härtill komme de ersättningar, staden Lund möjligen komme att

betinga sig på grund av kontraktets med kronan hävande, innefattande

eventuella skadestånd, betalning för utförda vatten-, avlopps- och elektriska

ledningsarbeten, gottgörelse för omkostnader för jordförvärv o. d.

Huruvida lämpligen arbetena vid etablissemanget borde fortgå med

tanke på ett partiellt färdigställande av etablissemanget, syntes vara

en fråga, som närmast berörde de militära förhållandena. Byggnadstekniskt

sett, kunde detta naturligtvis ske utan olägenhet, dock borde,

därest det kunde ifrågasättas, att etablissemangets delvisa färdigställande

sedermera icke komme att följas av en komplettering, möjligen planen

för byggnadernas förläggande i förhållande till varandra omarbetas.

Ekonomiskt sett, vållade ett partiellt färdigställande och en komplettering

sedermera rätt betydande merkostnader.

Då det för ärendets bedömande varit av vikt att erhålla dels en

fullständig redogörelse för regementets nuvarande provisoriska förläggningsförhållanden,

dels ock upplysning om huruvida i något hänseende

hinder mötte för en fortsatt provisorisk förläggning av regementet i avvaktan

på ett definitivt beslut i kasernbyggnadsfrågan, hade kommissionen

i skrivelse den 10 januari 1919 till arméförvaltningens fortifikationsoch

intendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse anhållit, att departementen

och styrelsen måtte skyndsammast möjligt till kommissionen inkomma

med yttrande i nu angivna hänseenden.

Med anledning härav hade fortifikations- och intendentsdepartementen

samt sjukvårdsstyrelsen med skrivelse den 25 januari 1919 till kommissionen

överlämnat infordrade yttranden i ärendet av chefen för Södra

skånska infanteriregementet, vederbörande fördelningsläkare samt chefen

för första arméfördelningen.

Yttranden av

myndigheterna

rörande den

provisoriska

förläggningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

a) Regementschefen.

Uti sitt berörda yttrande hade regementschefen anfört huvudsakligen

följande:

Regementet disponerade för sin provisoriska förläggning i Lund

dels f. d. sockerraffinaderiet Öresund (den s. k. Norra kasernen) och dels

en f. d. valskvarn (den s. k. Södra kasernen).

Norra kasernen ägdes av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, som

icke velat hyra ut densamma för längre tid än ett år i sänder. Huru

länge regementet kunde få disponera denna egendom vore naturligen

beroende på om sockerfabriksbolaget finge annan användning för den

eller ej, eller skrede till försäljning av densamma. Säkert torde emellertid

vara att bolaget ej ville binda sig för längre tids uthyrning, men hade

man anledning hoppas, att regementet skulle kunna få disponera lokalerna

till den tidpunkt, då den nya kasernen beräknades stå färdig till

inflyttning, nämligen senast hösten 1921.

Södra kasernen ägdes av Aktiebolaget Lunds valskvarn. Hyreskontraktet

vore uppsagt till den 1 nästkommande oktober, enär bolaget

från nämnda tidpunkt ville hava det årliga hyresbeloppet höjt från

7,500 kronor till 10,000 kronor.

I norra kasernen hade varit förlagda två bataljoners samt kulsprutekompaniets

personal under de värnpliktiges första tjänstgöring, alltså

7 å 800 man, och i södra kasernen en bataljons personal eller 3 å

400 man.

Förläggningen lede naturligen av många brister, och det hade

varit förenat med många bekymmer och besvärligheter att få den så pass

ordnad, som den nu i alla fall vore. Förrådslokalerna vore dåliga och

otillräckliga, likaså vore stallbyggnaden vid norra kasernen (ett gammalt

f. d. förrådsskjul) bristfällig. Gymnastiklokaler saknades och vore man

hänvisad till att för gymnastikundervisning söka få några timmar om

dagen i olika läroverks och skolors lokaler i Lund. Matsalslokalerna vore försmå

och tvingade till utspisning i omgångar. Mässlokalerna vore av enklaste

slag; vad officerare och underofficerare vidkomme kunde ett par små rum,

i vilka de tillfälligtvis någon gång kunde söka skydd mot vind och hårt

väder, näppeligen hänföras under denna benämning. Underbefälets förläggning

vore densamma som manskapets och någon möjlighet att ens

åt de äldsta furirerna bereda någon avskild förläggning funnes icke.

Expeditionslokalerna voro trånga, delvis spridda på olika ställen i staden

samt tämligen ohygieniska. Sjukhuset (f. d. domprostegården) uppfyllde

ingalunda — oaktat allt arbete som offrats på dess ordnande —

de krav, som numera ställdes på ett dylikt, och det läge i sakens natur,

att de hygieniska förhållandena inom f. d. fabrikslokaler icke kunnat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

1.5

göras på långt när tillfredsställande. Så t. ex. vore de flesta golv i

norra kasernen av sten och i följd därav kalla, och att hålla en lagom

och jämn temperatur i lokalerna mötte stora svårigheter. Avstånden

till övningsterrängen vore stora — särskilt från norra kasernen — vilket

hade sina nackdelar.

Ett avbrytande helt eller delvis av kasernbyggnadsarbetena syntes

icke kunna medföra några fördelar under annan förutsättning än att

dessa nya kaserner skulle kunna undvaras helt eller delvis, vilket, så

vitt regementschefen förstode bedöma saken, kunde tänkas under tvenne

olika fall. Det första vore, att svenska arméns fullständiga eller delvisa

avrustning komme att medföra Södra skånska infanteriregementets slopande

eller minskande till styrka och sammansättning, och det andra

vore, att man — efter allt vacklande i regementets förläggningsfråga

— skulle komma tillbaka till det gamla Revinge såsom förläggningsort

för regementet. Det första alternativet kunde regementschefen ej yttra

sig om, men väl däremot om det andra.

Övningsfältet i Revinge vore lämpligt för utbildning ända t. o. m.

övningar i kompaniförband. Men redan då det bleve fråga om bataljon

vore det för litet och för övningar i regementsförband så gott som fullkomligt

odugligt. Om förläggningsförhållandena i Lund på grund av

deras provisoriska beskaffenhet helt naturligt lämnade mycket övrigt

att önska, så vore förhållandena å Revinge att betrakta såsom genomusla,

även om det endast vore fråga om övningar under vår, sommar

och höst. Man hade ett talande exempel därpå vid den epidemi, som

härjat under regementsövningarna 1918. Uti de trånga, mörka och

synnerligen ohygieniska barackerna, omöjliga att desinficera och nöjaktigt

upplysa, funnes inga lokaler för undervisning och övningar inomhus.

Ej heller funnes annorstädes å Revinge några lokaler för sådant

ändamål, undantagandes en lägerhydda, inredd som gymnastiklokal, vadan

övningarna under regnig väderlek samt under den mörkare delen av

dagen bleve i hög grad eftersatta och vissa utbildningsgrenar alldeles

omöjliggjorda. Tvättrum inom barackerna saknades och naturligtvis

badrum, torkrum o. d. Kokanordningarna vore så dåliga och gamla,

att man befunne sig i ständig oro för att det hela ej skulle fungera.

Förrådslokalerna inom kompanierna vore så miserabla, att en ordnad

kompanihushållning icke kunde äga rum, och lokalerna för de större

förråden fyllde icke ens regementets halva behov. Husen å Revinge

och särskilt tak, fönster, dörrar m. m. förfölle allt mer och mer, oaktat

man försökte så långt möjligt vore med tillgängliga medel sörja för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

underhållet. Om det nu ens vore möjligt att av en dylik typ å militärt

etablissemang, vilket regementschefen ej trodde, kunna genom förbättringar

åstadkomma efter vår tids krav människovärdiga förläggningsförhållanden,

så skulle detta säkerligen bliva en dyr affär icke blott med

reparationer och tillbyggnader utan även med nybyggnader i stor utsträckning

såsom förrådsbyggnader, byggnader för fordon, stall, kök,

mässlokaler, lektionsrum, dagrum m. m. Måhända bleve det till och med

nödvändigt att där söka bereda officerare och underofficerare tak över

huvudet genom uppförandet av befälsbostäder för gifta och ogifta.

De disciplinära förhållandena vore vid ett övningsläger som Revinge

mycket svåra att tillfredsställande tillgodose, något som måste anses

vara av särskild vikt vid en rekrytskola; exempelvis endast tillsynen att

manskapet hölle sig hemma nattetid. Revinges isolerade läge vore även

ur många synpunkter en stor olägenhet. Förläggning i eller invid en

stad medförde däremot fördelen, att manskapet under fritid bleve i tillfälle

att komma under allmänhetens och den civila ordningsmaktens

ögon, varigenom det militära arbete, som avsåge att vänja rekryterna

vid ordning och uppmärksamhet samt ett anständigt och hyvsat uppträdande

främjades. Tillfällen till uppfostrande och utvecklande förströelser

stode även i vida högre grad till buds under sådana förhållanden

än å en plats sådan som Revinge.

Det vore också en given sak, att mobiliseringsförhållandena ställde

sig synnerligen ogynnsamma å Revinge i jämförelse med Lund, där en

mängd lokaler (skolor och allmänna byggnader m. m.) kunde tagas i

anspråk.

Från något håll, som kunde anses vederhäftigt vid bedömande av

en fråga sådan som denna, hade regementschefen aldrig erfarit något

uttalande, som stode i strid med det ovan anförda. Visserligen hade

röster höjts av någon eller kanske några invånare i Re vingetrakten för

regementets kvarstannande å Revingehed, men dessas intresse svntes

förnämligast vara dikterat av en önskan att genom regementets personal

förvärva en måhända välbehövlig förstärkning i kommunens skatteinkomster.

Att skatterna för närvarande vore billigare i Revinge än i

Lund vore emellertid förhållandet.

Man torde väl kunna påstå, att det skulle kännas bittert för regementet,

om detta bleve det enda eller ett bland de få i hela armén, som

ej finge en hygglig och modern förläggning. För sin del vore regementschefen

övertygad om, att därest regementet skulle återförvisas till

Revinge, rekryteringen av den fast anställda personalen skulle slå synnerligen

illa ut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28. 15

Frågan om lämplig förläggningsort vore tvivelsutan av inpripande

betydelse för regementets framtida utveckling och ställning inom armén.

Skulle nu Kungl. Maj:t återigen ändra sitt beslut om Lund såsom

förläggningsort för regementet eller skulle av annan anledning det nya

kasernetablissemanget icke komma till utförande, så komme detta att

vålla en hel del ekonomiska påkänningar. Kasernbyggnadsnämnden

torde vara närmast att redogöra för vad som rör själva byggnadsarbetet,

men ansåge sig regementschefen dock i korthet böra något beröra denna

fråga.

Först vore då att märka, att staden Lund till kronan överlämnat

en del jord. Denna hade ju visserligen under alla förhållanden sitt

värde, men staden hade under de år, som förflutit efter överlämnandet,

förlorat avsevärde arrendeinkomster, för vilka den naturligen skulle kräva

ersättning. Vidare hade en del av de gamla gårdshusen redan rivits

eller spolierats, vadan ersättning för återuppbyggande måste förutsättas.

Stadens skatteinkomst från regementet beräknades enligt uppgift för

nästa år till 30 å 40,000 kronor, representerande ett avsevärt kapital,

som staden ej torde avstå ifrån, enär denna inkomst tagits i beräkning

i stadens finansberäkningar. Stadens affärsliv och byggnadsverksamhet

komme att lida, om en ändring i den beslutade förläggningen skulle

ske; vad ett eventuellt skadestånd i den vägen komme att betinga, kunde

regementschefen icke yttra sig om.

Ett avbrott i byggnadsarbetena skulle tvivelsutan fördyra arbetet

av flera orsaker; bland annat bleve man nödsakad att hålla vakter över

materielen, som dessutom kunde befaras taga skada. Ett fullföljande av

arbetet tillsvidare endast delvis vore också ägnat att fördyra det hela, ty

administrationskostnaderna bleve under tiden ungefär desamma som nu.

Till fördyringen skulle jämväl komma förlängda hyror m. m. för den

provisoriska förläggningen i Lund, därest denna kunde bibehållas. Vidare

ansåge regementschefen sig böra omnämna, att i Lund för närvarande

rådde stor arbetslöshet och i följd därav på många håll verkliga nödlägen.

Arbetschefen hade sålunda meddelat, att han nyligen erhållit en

skrivelse från de arbetslösas förening i Lund med begäran att arbetare,

mantalsskrivna i Lund, måtte i så stor utsträckning som möjligt anställas

vid byggnadsarbetet utöver de 150 man, som redan vore i arbete.

Slutligen ansåge sig regementschefen böra omnämna, att betydande

arbeten nedlagts för dränering m. m. å övningsterrängen invid Lund,

att en skjutbana av modernaste typ blivit anlagd i Kungsmarken, en

byggnad därstädes för manskapets skydd mot ogynnsam väderlek uppförd

samt skogsplanteringar i betydande utsträckning verkställda o. s. v.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

b) Vederhörande

fältläkare.

c) Chefen för

första arméfördelningen.

På grund av vad sålunda anförts, funne regementschefen sig böra

på det allvarligaste avstyrka byggnadsarbetenas inställande under annan

förutsättning än att beslut fattades om regementets avrustning och upplösning,

i vilket fall inga kaserner behövdes. En inskränkning i planen

för det nya kasernetablissemanget skulle i analogi därmed endast kunna

försvaras genom ett beslut om motsvarande minskning med avseende

på regementets sammansättning och styrka.

Fördelningsläkaren vid första arméfördelningen hade uti sitt i ärendet

avgivna yttrande angående de hygieniska förhållandena vid regementets

provisoriska förläggning velat framhålla följande allvarsamma

brister:

Utrymmet för manskapets förläggning vore otillräckligt så att man

ej ens kunde uppnå en luftkub av 10 m3 per man. Golven i norra

kasernen bestode av tegelsten och hade det visat sig, att fogarna mellan

dessa ej kunde hållas fyllda med cement, varför de vore omöjliga att

hålla rena; golven i södra kasernen bestode av plank, så att vid skurning

vatten från övre våningarna runne ned i underliggande. Belysningsförhållandena

i logementen vore synnerligen dåliga. Tvättrummen,

klosetter och urinoirer vore även dåliga och saknade nästan överallt

primär belysning. Torkrummen vore små och illa ventilerade. Kök

och matsalar vore trånga och svåra att hålla rena på grund av golvens

och väggarnas beskaffenhet.

Då nu angivna hygieniska olägenheter icke kunde avhjälpas, ansåge

fördelningsläkaren- det vara förenat med stor risk för de värnpliktigas

hälsa att längre än som vore oundgängligen nödigt fortfara med denna

förläggning, vilken anordnats som det enda provisorium som funnits

att tillgå.

Chefen för första arméfördelningen hade, under instämmande till

fullo i de av regementschefen och fördelningsläkaren framhållna synpunkterna,

förklarat sig bestämt avstyrka, att arbetena å kasernetablissemanget

helt och hållet eller delvis avbrötes. Huvudskälet härför vore,

att en synnerligen stor orättvisa bleve begången, om den värnpliktiga

ungdomen från en enda landsända bleve tvingad att fullgöra sin värnplikt

under så ofantligt mycket mer ohygieniska och även i övrigt

olämpliga förhållanden än dem, som vore eller komme att bliva rådande

på alla andra häll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

IT

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hade, i

anslutning till regementschefens och armcfördelningschefens yttranden,

förklarat sig anse, att ett avbrytande av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang

icke borde ifrågakomma. Likaså sjukvårdsstyrelsen, som

ansåge regementets förläggning såväl å den s. k. norra som den s. k.

södra kasernen alltjämt vara sådan, att det ej motsvarade ens de mest

minimala fordringar i hygieniskt avseende. Det funnes ej något försvar

för att bibehålla de nuvarande lokalerna såsom förläggning för regementet

en enda dag längre, än som vore oundgängligen nödvändigt.

Förläggningen måste således snarast möjligt flyttas till andra lokaler.

Bland dylika, redan befintliga, vore regementets gamla baracker å

Revinge lägerplats de enda, vilka, sjukvårdsstyrelsen veterligt, kunde

komma i fråga. Åven dessa motsvarade emellertid så löga även blygsamma

anspråk på hygien, att sjukvårdsstyrelsen ville bestämt avvisa

tanken på en förläggning av regementet dit, även om det skulle gälla

endast en kortare tid, och i så fall den varmare delen av året. Då

några redan färdiga byggnader i Lund eller dess omgivning ej stode

att erhålla för ett ombyte av förläggningen för regementet, funnes enligt

sjukvårdsstyrelsens förmenande ej annan utväg än att låta den provisoriska

förläggningen vara kvar, intill dess att den kunde utbytas mot

en permanent, och under tiden tillse, att de hygieniska vådorna bleve

så få som möjligt. På grund därav förordade sjukvårdsstyrelsen på det

bestämdaste, att de påbörjade arbetena för utförandet av kasernetablissemang

invid Lund för Södra skånska infanteriregementet enligt fastställda

planer fullföljdes samt därjämte, att arbetena måtte bedrivas med

all den kraft och all den skyndsamhet omständigheterna medgåve.

Såsom gemensamt yttrande finge alltså fortifikations- och intendentsdepartementen

samt sjukvårdsstyrelsen på det allvarligaste avstyrka avbrytandet

av byggnadsarbetena å ifrågavarande kasernetablissemang.

d) Arméförvaltningens

fortifikationsoch

intendontsdepartoment

samt

sjukvårdsstyrelse.

För egen del har försvarskommissionen anfört följande • Kommis6io
Såsom

av den lämnade redogörelsen framginge, hade frågan om

uppskjutande tillsvidare av de för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena

för vissa infanteriregementen, bland dem jämväl Södra skånska

infanteriregementet, redan tidigare varit föremål för statsmakternas prövning.

Ehuru ett dylikt uppskov ansetts synnerligen önskvärt på grund

av de avsevärda kostnader byggnadsarbetenas fullföljande under rådande

dyrtid medförde, hade detsamma dock icke ansetts tillrådligt med hänsyn

till de olägenheter i skilda avseenden, som därigenom skulle uppstå för

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 18 höft. (Sr 28.) 844 19 ®

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

de truppförband, som av uppskovet berördes. Redan 1916 års riksdag

hade ansett sig böra framhålla angelägenheten av byggnadsarbetenas

bedrivande utan avbrott för att därigenom bereda ökad tillgång till arbetsmöjlighet

inom byggnadsindustrien, och 1917 års riksdag, som haft

under övervägande förslag om uppskov med byggnadsarbetena, hade

förklarat sig med hänsyn till svårigheterna att efter år 1918 upprätthålla

eu provisorisk förläggning och de vådor i sanitärt hänsende, som

vidlådde den nuvarande provisoriska förläggningen, icke kunna motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag om byggnadsarbetenas fortsättande. Jämväl

1917 års statsrevisorer hade på sin tid uttalat sig för kasernbyggnadsarbetenas

påskyndande.

Ifrågavarande från riksdagens sida gjorda uttalanden angående

kasernbyggnadsarbetenas fortsättande, trots de därmed förenade synnerligen

avsevärda kostnaderna, hade uppenbarligen haft sin grund i uppfattningen,

att vår nuvarande härorganisation skulle bliva beståndande

för en längre tid framåt och att de beslutade kasernetablissemangen följaktligen

under alla omständigheter komme att behövas. Genom det

ändrade, läge, vari frågan om vårt försvarsväsende numera kommit, hade

emellertid förhållandena blivit helt annorlunda. Vid den förestående

allmänna försvarsrevisionen komme frågorna angående såväl armén och

dess organisation över huvud taget som värnpliktstjänstgöringen, dess

längd och förläggning att göras till föremål för en ingående utredning.

De beslut, som på grundval av denna utredning komme att av statsmakterna

fattas, bleve givetvis bestämmande såväl för behovet av kasernetablissemang

över huvud taget som för omfattningen och inredningen

m. m. av de etablissemang, vilka med en ändrad arméorganisation kunde

finnas erforderliga. Vid sådant förhållande vore det tydligen av största

vikt, att man icke genom fullföljande av sådana av den nuvarande

arméorganisationen betingade byggnadsföretag, som kunde uppskjutas,

föregrepe resultatet av den blivande försvarsutredningen och därigenom

åsamkade statsverket avsevärda utgifter, som skulle kunnat undvikas.

Vad nu kasernetablissemanget för Södra skånska infanteriregementet

beträffade, framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att

då Kungl. Maj:t den 30 december 1916 uppdragit åt kasernbyggnadsnämnden

att gå i författning om kasernetablissemangets uppförande,

kostnaderna för detsamma beräknats till 2,173,200 kronor, att Kungl.

Maj:t redan den 29 juni 1917 funnit sig böra fastställa nya kostnadsberäkningar,

slutande å 3,291,300 kronor, samt att, enligt vad kasernbyggnadsnämnden

meddelat, kostnaderna för kasernetablissemangets uppförande

numera maste beräknas till 5,368,675 kronor. De på grund av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28. '' *

kristiden uppstående merkostnaderna skulle alltså uppgå till icke mindre

än (5,368,075 — 2,173,200=) 3,195,475 kronor, motsvarande i runt tal

147 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Den^ högst

avsevärda merkostnad byggnadsarbetenas fullföljande under nu rådande

förhållanden skulle medföra, innebure givetvis ett ytterligare tungt

vägande skäl för arbetenas uppskjutande. Kommissionen ansåge sig

särskilt böra framhålla, att den av kasernbyggnadsnämnden beräknade

merkostnaden endast vore approximativ och att någon garanti icke tunnes

för att kostnaderna för kasernetablissemanget kom me att stanna inom

det senast beräknade beloppet.

Då kommissionen således kommit till den uppfattningen, att ett

uppskov med fortsättandet av arbetena å ifrågavarande kasernetablissemang

vore påkallat såväl med hänsyn till den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsende som i betraktande av. de för närvarande

rådande höga byggnadskostnaderna, hade kommissionen haft

att taga under övervägande, huruvida i något hänseende hinder kunde

anses föreligga för ett dylikt uppskov. De synpunkter, som därvid i

främsta rummet krävde beaktande, vore dels de ekonomiska konsekvenserna

av byggnadsarbetenas inställande, dels regementets nuvarande

provisoriska förläggningsförhållanden.

Av den utav kasernbyggnadsnämnden till kommissionen lämnade

redogörelsen framginge, att samtliga å ifrågavarande kasernetablissemang

nedlagda kostnader den 14 januari 1919 beräknats uppgå till 1,485,575

kronor 92 öre. Uti nämnda belopp inginge 342,025 kronor, motsvarande

kostnaderna för ingångna men ännu icke fullgjorda leveransavtal. Däremot

hade icke medtagits kostnader för sådana materialier, vilka enligt

gällande avtal skulle levereras enligt enhetspriser och särskilda rekvisitioner,

såsom makadam, byggnadssten, grus, cement och kalk m. _m.

Under förutsättning att kasernbyggnadsarbetet skulle helt och hållet

nedläggas för att icke vidare fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden

beräknat, att staten skulle, frånsett den ersättning Lunds stad kunde

komma att betinga sig på grund av kontraktets med kronan'' hävande,

få vidkännas en förlust av sammanlagt i runt tal 650,000 kronor. För

den händelse åter arbetena nu endast skulle avbrytas för att efter omkring

VIi år åter fortsättas, hade kasernbyggnadsnämnden beräknat,

att statsverket skulle få vidkännas särskilda kostnader för vidtagande

av åtgärder för vård och skydd av redan färdigställda byggnadsdelar

samt anskaffade inventarier och materialier, för brandförsäkring, för

ökade arbetskostnader, för ersättning åt det vid byggnadsarbetet anställda

arbetsbefälet, för förhyrning av provisoriska förläggnmgslokaler

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

åt regementet samt för hyresersättningar åt regementets underofficerare.

Dessa särskilda kostnader hade av nämnden beräknats komma att uppgå

till sammanlagt omkring 207,110 kronor.

I det läge, vari frågan om vårt försvarsvarsväsende för närvarande

befunne sig, ansåge kommissionen sig icke kunna eller böra göra något

uttalande angående ett definitivt nedläggande av ifrågavarande kasernbyggnadsarbeten.

Kommissionen saknade därför anledning att närmare

yttra sig rörande den förlust, som skulle åsamkas statsverket, därest

byggnadsarbetena icke vidare skulle komma att fortsättas. Kommissionen

ansåge sig endast böra framhålla, att därest så skulle bliva fallet,

det givetvis under alla omständigheter vore bättre att taga den sålunda

uppkommande förlusten än att genom byggnadsarbetenas fortsättande

åsamka statsverket ytterligare kostnader.

De särskilda kostnader, som skulle uppstå genom kasernbyggnadsarbetenas

uppskjutande, hade, som ovan nämnts, av kasern byggnadsnämnden

beräknats till 207,110 kronor. \id den granskning kommissionen

underkastat denna beräkning hade kommissionen kommit till den

uppfattningen, att åtskilliga poster måste anses allt för höga. Särskilt gällde

detta i fråga om de beräknade kostnaderna för beredande av vård och

skydd åt materialier och inventarier, ökade arbetskostnader till följd av

arbetstidens minskning samt flyttningsersättning till arbetsbefälet. Enligt

en inom kommissionen verkställd överslagsberäkning syntes den av

kasernbyggnadsnämnden beräknade kostnadssumman kunna avsevärt nedbringas.

De särskilda kostnader, som sålunda skulle uppstå genom byggnadsarbetenas

inställande tills vidare, syntes kommissionen icke böra utgöra

något hinder för vidtagande av en sådan åtgärd. Åven om dessa

kostnader skulle uppgå till det av kasernbyggnadsnämnden beräknade

beloppet,, komme de att till fullo uppvägas av den räntebesparing statsverket

gjorde genom byggnadsarbetenas uppskjutande. Dessutom borde

framhållas, att därest arbetena framdeles skulle komma att återupptagas,

en nedgång i nu rådande synnerligen högt uppdrivna byggnadskostnader

då torde hava inträtt. Anledning funnes alltså att antaga, att de

av uppskovet föranledda särskilda kostnaderna skulle, om icke helt och

hållet, så dock till väsentlig del bliva täckta genom de billigare byggnadskostnaderna.

Vad därefter anginge Södra skånska infanteriregementets nuvarande

provisoriska förläggningsförhållanden, lämnade dessa givetvis mycket

övrigt att önska. Kommissionen hade också vid ett den 20 nästlidne

januari företaget besök i Lund funnit, att de av myndigheterna mot de

nuvarande förläggningslokalerna riktade anmärkningarna vore i det vä
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 28. -1

sentligaste befogade. Därest kommissionen vid bedömandet av frågan om

kasernbyggnadsarbetenas uppskjutande endast haft att taga hänsyn til!

regementets förläggningsförhållanden, skulle kommissionen helt visst icke

hava tvekat att tillstyrka arbetenas fortsättande. Då emellertid kommissionen,

såsom av det förut anförda framginge, vid den föreliggande

frågans bedömande måst beakta jämväl andra synpunkter, hade kommissionen

icke kunnat tillmäta de av myndigheterna anförda skälen förbyggnad

sarbete nas fortsättande någon avgörande betydelse, och detta

så mycket mindre som de med den nuvarande förläggningen förenade

olägenheterna givetvis komme att väsentligt minskas, därest, på sätt i

årets statsverksproposition ställts i utsikt, beväringsrekrytskolorna hädanefter

komme att förläggas enbart till sommarhalvåret i stället för

såsom nu jämväl till vintern. Huruvida det vid en dylik omläggning

av värnpliktstjänstgöringen kunde befinnas lämpligt att bibehålla den

nuvarande provisoriska förläggningen i Lund eller åter förlägga regementet

till dess förra övningsplats Revingehed, vore en fråga, rörande

vilken kommissionen icke ansåge sig böra göra något uttalande.

Kommissionen hade alltså kommit till den uppfattningen, att de för

närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena omedelbart borde inställas

och att med prövningen av frågan om deras eventuella fortsättande

borde tillsvidare anstå i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsen. Vid den avveckling av byggnadsverksamheten,

som således borde äga ruin, borde givetvis tillses,

icke blott att minsta möjliga förluster tillskyndades kronan, utan jämväl

att den vid byggnadsföretaget anställda arbetarpersonalen lämnades nödigt

rådrum att skaffa sig annan sysselsättning. Åtgärder borde sålunda

vidtagas för skyddande av redan färdigställda byggnadsdelar. Vidare

borde redan inköpta materialier och inventarier, i den mån det icke funnes

fördelaktigare att avyttra dem, på ett mot skadegörelse och förstöringbetryggande

sätt uppläggas i förråd. Med hänsyn därtill att samtliga

schaktnings- och grundgrävningsarbeten för kasernhuset I A redan vore

utförda, syntes det kommissionen vidare lämpligt, att, till förebyggande

av att särskilt dessa senare arbeten raserades, grunden för ifrågavarande

kasernhus färdigställdes upp till socklarnas och mellanväggarnas i jordvåningen

undre yta. Enligt vad kommissionen inhämtat, beräknades

kostnaderna för detta arbete komma att uppgå till omkring 32,000 kronor.

Genom ifrågavarande grundläggningsarbetes fullföljande på angivet

sätt ävensom genom övriga i samband med byggnadsarbetenas

avveckling stående åtgärder syntes sysselsättning ännu någon kortare

tid kunna beredas de vid kasernbygget anställda arbetarna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr. 28.

Kungl.

Maj:ts

förslag

Utskottets

yttrande.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde kommissionen, att

beslut snarast möjligt måtte fattas om uppskjutande tillsvidare av de

för närvarande pågående kasernbyggnadsarbetena för Södra skånska infanteriregementet.

Mot kommissionens sålunda avfattade utlåtande hava tre av kommissionens

ledamöter avgivit reservation.

Departementschefen har anslutit sig till det av försvarskommissionens

majoritet framlagda förslaget, och i Kungl. Maj:ts föreliggande proposition

hava nu medel äskats för täckande av de kostnader, som kunna förorsakas

av byggnadsarbetenas inställande. Ifrågavarande kostnader hava av

Kungl. Maj:t beräknats på följande sätt:

Skydd för redan färdigställda byggnadsdelar ............... kronor

Vård och skydd av de i förråd upplagda materiali
lierna.

................................................................................ »

Utgifter för nattvakter.......................................................... »

Upptagande av spårsystemet inom byggnadsplatsen ... »

Vård och skydd av inventarier ....................................... .»

Ersättning till arbetsbefälet................................................. »

Brandförsäkringskostnader ............................................... )>

5,000: —

54.000

10.000

6,000

2,000

26,250

1,500

Summa kronor 104,750

Nämnda belopp, 104,750 kronor, har av Kungl. Maj:t äskats å tillläggsstat

för år 1919 och ansetts böra i staten uppföras såsom reservationsanslag.

Utskottet delar den av försvarskommissionen och departementschefen

uttalade uppfattningen, att ett uppskov med fortsättandet av arbetena

å Södra skånska infanteriregementets kasernetablissemang är påkallat

i betraktande såväl av den förestående revisionen av vårt försvarsväsende

som av för närvarande rådande höga byggnadskostnader. Utskottet

anser sig följaktligen böra tillstyrka, att de pågående arbetena

tillsvidare inställas.

Beträffande de kostnader, som ett inställande av arbetena enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att medföra, har utskottet i likhet

med försvarskommissionen funnit desamma för högt beräknade. En

nedsättning torde enligt utskottets mening kunna ske i fråga om beräkningen

av nära nog samtliga de av Kungl. Maj:t upptagna utgiftsposterna.

Med anledning härav har utskottet ansett sig kunna begränsa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 28. 2.">

det av Kung!. Maj:t begiirda beloppet till 75,000 kronor, vilket belopp

i enlighet med Knngl. Maj:ts förslag torde böra upptagas såsom reservationsanslag

å 1919 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för bestridande av de särskilda

kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande

tillsvidare av de för närvarande pågående arbetena å

uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet,

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Sivartz, O. M. Strömberg,

J. Nilsson, C. G. Ekman, H. G. IV. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell, E. A. Hallin,

A. R. Rooth och J. Pålsson samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson,

N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, S. Bengtsson i

Norup, P. A. Hansson i Stockholm, J. Erlansson, S. E. J. Liibeck, K. E. TV. Söderhielm

och J. Nilsson i Malmö.

Reservation:

av herrar C. J. G. Swartz, O. M. Strömberg, J. Nilsson i Skottlandshus,

H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, E. A. Hallin, A. R. Rooth,

J. Erlansson, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»De av departementschefen anförda skälen för uppskov med kasernbyggnadsarbetena

i Lund äro den förestående allmänna revisionen av

vårt försvarsväsende och de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna.

Enligt utskottets mening kan en blivande revision av

försvarsväsendet visserligen komma att medföra minskat behov av kasernutrymme

för Södra skånska infanteriregementet liksom för andra truppför
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 28.

band, men lärer näppeligen kunna leda till det resultat, att khsernerna

skulle bliva helt obehövliga. Den nämnda revisionen synes därför kunna

motivera en inskränkning i planen för arbetena men ingalunda ett inställande

av desamma. Beträffande åter de nuvarande höga byggnadskostnaderna

synes det visserligen utskottet sannolikt, att ett uppskov

med arbetena skulle kunna medföra någon minskning i dessa kostnader,

men å andra sidan uppstå genom uppskovet andra kostnader, som kunna

komma att uppgå till högre belopp än som av departementschefen antagits.

Visserligen anser utskottet uteslutet, att såsom från arbetarhåll

yrkats, staten skulle ersätta de vid arbetena anställda arbetarna för deras

förlorade arbetsförtjänst, men däremot kommer sannolikt arbetenas inställande

att i ej ringa omfattning medföra behov av arbetslöshetsunderstöd,

vilka kunna komma att öka de genom uppskovet förorsakade

kostnaderna för staten. I varje fall kan enligt utskottets mening den

minskning i byggnadskostnaderna, som eventuellt skulle kunna vinnas

genom ett uppskov, icke utgöra tillräckligt motiv för ett sådant, i betraktande

av de synnerligen stora olägenheter, som härigenom komma

att uppstå.

I detta avseende torde först böra erinras om olämpligheten därav,

att staten genom inställande av ifrågavarande betydande arbeten direkt

ökar den redan stora arbetsbristen på byggnadsverksamhetens område.

Av ännu större betydelse synes emellertid vara, att, såsom av handlingarna

i ärendet framgår, den nuvarande provisoriska förläggningen av

regementet såväl ur hygienisk synpunkt som i andra avseenden är av

den underhaltiga beskaffenhet, att det knappast kan anses försvarligt

att bibehålla densamma längre, än som är absolut nödvändigt. Då eu

annan och bättre provisorisk förläggning av regementet icke kan erhållas,

måste det vara angeläget, att kasernarbetena så bedrivas, att regementet

snarast möjligt kan inflytta i sitt nya etablissemang.

Då utskottet alltså anser, att ett uppskov med de påbörjade arbetena

icke bör äga rum, utan endast en lämplig begränsning av desamma ske,

hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må

av riksdagen bifallas.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:4b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1019 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartem s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för bestridande a1 i texten