Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt behövliga civila personal.
1919-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:34, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt behövliga civila personal.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1919 kl. 1/it> e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid
arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt
behövliga civila personal.
(l:a avd.)
I en inom andra kammaren av herr L. Borggren väckt motion (nr
126), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, har
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
utredning i sådant syfte, att vid arméns verkstäder eller annorstädes vid
armén anställd civil personal, som ständigt behövs i fred som krig, blir
uppförd på fast stat, samt att för riksdagen framläggas de förslag, vartill
en utredning kan föranleda.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Med hänsyn till de konsekvenser, som uppförande å ordinarie stat av utskottets yttifrågavarande
stora personalgrupp skulle medföra, ansåg sig statsutskottet
vid 1918 års lagtima riksdag icke kunna biträda ett av samme motionär
väckt förslag i sådant syfte.
Under erinran härom och med hänsyn jämväl till den blivande revisionen
av vårt lands försvarsväsende, finner sig utskottet ej heller nu kunna
tillstyrka det av motionären framställda förslaget.
Bihang till riksdagens protokoll 1919 6 samt. 23 käft. (Nr 34■—35.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 34.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Borggrens förevarande motion icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 mars 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. F.
Lamm, J. Nilsson, O. Bergqvist, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, E. A. Hallin,
A. R. Rooth och R. G. H. von Kock samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, A.
Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son Waldén, S. Bengtsson i Norup,
P. A. Hansson i Stockholm, C. R. Jansson i Falun, J. Erlansson, J. Jönsson i
Slätåker, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.