Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt behövliga civila personal.

1919-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:34, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt behövliga civila personal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1919 kl. 1/it> e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående uppförande å ordinarie stat av den vid

arméns verkstäder eller eljest vid armén anställda, ständigt

behövliga civila personal.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr L. Borggren väckt motion (nr

126), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet, har

hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning i sådant syfte, att vid arméns verkstäder eller annorstädes vid

armén anställd civil personal, som ständigt behövs i fred som krig, blir

uppförd på fast stat, samt att för riksdagen framläggas de förslag, vartill

en utredning kan föranleda.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Med hänsyn till de konsekvenser, som uppförande å ordinarie stat av utskottets yttifrågavarande

stora personalgrupp skulle medföra, ansåg sig statsutskottet

vid 1918 års lagtima riksdag icke kunna biträda ett av samme motionär

väckt förslag i sådant syfte.

Under erinran härom och med hänsyn jämväl till den blivande revisionen

av vårt lands försvarsväsende, finner sig utskottet ej heller nu kunna

tillstyrka det av motionären framställda förslaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1919 6 samt. 23 käft. (Nr 34■—35.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Borggrens förevarande motion icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, H. F.

Lamm, J. Nilsson, O. Bergqvist, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, E. A. Hallin,

A. R. Rooth och R. G. H. von Kock samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, A.

Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, O. H.son Waldén, S. Bengtsson i Norup,

P. A. Hansson i Stockholm, C. R. Jansson i Falun, J. Erlansson, J. Jönsson i

Slätåker, S. E. J. Liibeck och K. E. W. Söderhielm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.