Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning m. m.

1919-03-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1919 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående gemensamt

rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

m. m.

(4:e avd.)

1 eu till riksdagen den 31 januari 1919 avlåten proposition (nr 59),

vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

medgiva,

att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller mellaugifter vid

försäljning eller bortbytande från statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

av tomter och områden, byggnader, inventarier och dylikt, må

ingå till en till samma fastighetsförvaltning hörande fond, i vilken Trollhätte

fastighetsförvaltnings rörelsekapital jämväl må uppgå;

att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning, och att av densamma må bestridas dels ersättningar

för byggnader, då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar, som erfordras

för ordnande och tillgodogörande av de till statens vattenfallsverks fas
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

S''tatsutrkottcts utlåtandr Nr .W.

7

tighetsförvaltning hörande områden, dels ock kostnaderna för anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga inventarier; samt

att från berörda fond må, i huvudsaklig överensstämmelse med de i

nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder, utlämnas bygguadslån åt

personer, till vilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom

sådana för egna hem avsedda områden å de till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för vilka planer för bebyggande

av Kung!. Maj:t fastställts eller komma att fastställas.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Hittills har den under vattenfallsstyrelsen hörande fastighetsförvaltningen

i riksstaten och rikshuvudboken fördelats på fyra avdelningar,

nämligen Trollhätte fastighetsförvaltning, diverse vattenfall och fastigheter

inom Alvsborgs samt Göteborgs och Bohus län, vattenfall och

fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens järnvägar, samt diverse

vattenfall och fastigheter. Enligt det föreliggande förslaget skulle all

den till statens vattenfallsverk hörande fasta egendom, som icke är direkt

behövlig för kanal- eller kraftverken eller för motsvarande anläggningsarbeten,

sammanföras i eu enda förvaltningsgren, benämnd statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Då åtskilliga fördelar, särskilt

med hänsyn till ernåendet av gemensamt rörelsekapital för förvaltningen

av fastigheterna ifråga, skulle vara att vinna genom sammanslagningen,

har utskottet ej haft något att däremot erinra. Utskottet förutsätter

emellertid, att bokföringen av ifrågavarande fond ordnas på sådant sätt,

att resultatet av förvaltningen av de särskilda fastiglietsgrupperna klart

framgår av vatten fallsstyrelsens räkenskaper.

I anslutning till grunderna för berörda förslag hava i årets statsverksproposition

de fyra förutvarande fastighetsfonderna under statens

vattenfallsverk ersatts med rubriken »statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning)).

Chefen för civildepartementet har i ovanberörda statsrådsprotokoll

aumält sin avsikt att, därest från riksdagens sida erinran

däremot icke framställes, tillstyrka en ytterligare förenkling av riksstaten

och därmed budgetredovisningen beträffande statens vattenfallsverk i

så måtto att kanalverken skulle sammanföras i en fond och kraftverken

i en annan, i stället för att för närvarande varje kanal- respektive

kraftverk upptages särskilt i riksstat och rikshuvudbok. I vattenfallsstyrelsens

räkenskaper skulle likväl såsom hittills de olika kanal- och

kraftverken redovisas vart för sig. För statens vattenfallsverks iuventarieförråd

skulle slutligen finnas ett särskilt konto i rikshuvudboken.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

Utskottet finner den av departementschefen förordade uppställningen

av riksstaten beträffande statens vattensfallsveidc vila på rationella

grunder och vara ur budgetssynpunkt tillräckligt specialiserad.

Sammanföringen av kanal- respektive kraftverken, vilken departementschefen

tänkt sig skola tillämpas först i 1921 års riksstat, synes utskottet

böra ske ju förr dess hellre och därför böra komma till stånd redan vid

uppställningen av inkomstsidan i riksstaten för år 1920.

Förslaget att från den fond, som skulle bildas genom sammanförandet

av vattenfallsverkens olika fastighetsaffärer, byggnadslån skulle

få utlämnas åt dem, som med äganderätt eller tomträtt finge åt sig

upplåtna tomter inom ifrågavarande fastigheter,''bär ej föranlett erinran

från utskottets sida. Vad angår villkoren för utlåningsverksamheten,

synas de av departementschefen tillstyrkta avvikelserna från nu gällande

bestämmelser rörande lån från Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital

vara välgrundade, såväl beträffande utsträckandet av utlåningen

till andra än i statens tjänst anställda personer som i fråga om de av

nu rådande förhållanden påkallade höjningarna av räntesatserna å lånen

samt högsta belåningsvärdet å fastigheterna.

I enlighet med vad ovan anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva,

a) att de medel, vilka inflyta som köpeskillingar eller

mellangifter vid försäljning eller bortbytande från

statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning av tomter

och områden, byggnader, inventarier och dylikt, må

ingå till eu till samma fastighetsförvaltning hörande

fond, i vilken Trollhätte fastighetsförvaltnings rörelsekapital

jämväl må uppgå; .

b) att denna fond må utgöra rörelsekapital för statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning och att av densamma

må bestridas dels ersättningar för byggnader,

då sådana skola av staten från tomtarrendatorer eller

tomträttshavare lösas, dels kostnaderna för de anläggningar,

som erfordras för ordnande och tillgodogörande

av de till statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning

hörande områden, dels och kostnaderna för anskaffande

av de för samma fastighetsförvaltning erforderliga

inventarier; samt

c) att från berörda fond må, i huvudsaklig överens
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 38.

9

stämmelse med de i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 31 januari 1919 angivna grunder utlämnas

byggnadslån åt personer, till vilka med äganderätt

eller tomträtt upplåtas tomter inom sådana för

egna hem avsedda områden å do till statens vattenfallsverks

fastighetsförvaltning hörande fastigheter, för

vilka planer för bebyggande av Kungl. Maj:t fastställts

eller komma att fastställas.

Stockholm den 18 mars 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 36.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 24 käft. (Nr 36—38.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.