Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion om tillerkännande av det till 1918 års krig stid still äg g hörande s. k. grundbeloppet åt alla vid marinen anställda under officer s - korpraler.

1919-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:48, Utlåtande i anledning av vädd motion om tillerkännande av det till 1918 års krig stid still äg g hörande s. k. grundbeloppet åt alla vid marinen anställda under officer s - korpraler.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48,

9

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1919 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion om tillerkännande av

det till 1918 års krig stid still äg g hörande s. k. grundbeloppet

åt alla vid marinen anställda under officer s
-

korpraler.

(l:a avd.)

1 en inom andra kammaren av herr V. Carlson i Karlshamn väckt

motion (nr 107), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,

har hemställts, att alla marinens underofficerskorpraler vid

stammen, oberoende av civilstånd och kommendering, som den dag

kungl. kungörelsen av den 22 mars 1918 (Sv. författningssamling nr

138) trädde i kraft, voro underofficerskorpraler, må komma i åtnjutande

av den del av 1918 års krigstidstil]ägg, som benämnes grundbelopp.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»1 motion av undertecknad till 1918 års lagtima riksdag yrkades,

att underofficerskorpral vid marinen (flottan och kustartilleriet) skulle vid

erhållande av den s. k. grundplåten likställas med underofficerare. Vid

remiss av motionen till kungl. marinförvaltningen yttrade densamma

bl. a. följande: »dessa U. O. K. fullgöra helt underofficers tjänst och

äro vad utbildning och levnadsålder beträffar fullt jämställda med underofficerare

vid marinen (sergeant av 2:dra klass). I avseende å krigstidstillägget

torde med U. O. K. vid flottan kunna jämställas de U. O. K.

vid kustartilleriet, som åtnjuta inkvartering sbidrag.»

Marinförvaltningen föreslog, att bestämmelserna om krigstidstillägg

åt U. O. K. böra så avfattas, att den gemensamma grundplåten tilllägges

Underofficerskorpral, som åtnjuter inkvarteringslndrag. Utskottet

anförde därefter: Marinförvaltningens sålunda framförda förslag beträffande

underofficerskorpral erna synes utskottet böra bifallas. Detta blev

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 29 höft. (Nr 46—50.) 1264 w 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 48-

också riksdagens beslut. Av vad sålunda anförts torde framgå, att kungl.

marinförvaltningen jämställt de U. 0. K. vid kustartilleriet, som åtnjuta

inkvarteringsbidrag, (de gifta) med alla U. 0. K. vid flottan. Vid

Karlskrona station har kungl. kungörelsen tillämpats så, att de U. 0. K.

vid flottan, som åtnjutit inkvarteringsbidrag under l:a kvartalet 1918,

erhållit grundplåten, och vid Stockholms station om U. 0. K. någon

del av lista kvartalet erhållit inkvarteringsbidrag. Emellertid återstår

en kategori av U. O. K., som icke åtnjutit grundplåten, nämligen de

ogifta U. 0. K., som varit sjökommenderade hela eller del av lista

kvartalet 1918. Det orimliga förhållandet har härigenom inträffat, att

på grund av förlusten av inkvarteringsbidrag, 15 kronor per månad,

förlorades även rätten till grundplåten,. 365 kronor. Det torde i detta

sammanhang böra påpekas, hurusom utskottet ansett, att hänsyn icke

bör tagas till befattningshavares civilstånd vid krigstidstilläggets bestämmande.

På grund av den höga levnadsålder, vartill U. 0. K. i allmänhet

kommit, hava de, oavsett civilstånd, anskaffat sig egen bostad och bohag,

för vilket hyra måste erläggas även under sjökommendering, då

självklart det lilla skåpet i kasernlogementet tillsammans med ett 15- tal meniga av manskapet, icke kan tillfredsställa de mest elementära

behov att få njuta av lugn och ro någon stund för sig själv.

Det finns U. 0. K. med ända till 17 tjänsteår, som ej åtnjutit inkvarteringsbidrag

och därav förlorat 1918 års grundbelopp. Några

exempel på hur bestämmelsen verkat:

En U. 0. K., som varit landkommenderad lista kvartalet 1918, men

sjökommenderad övrig del av året, erhöll grundplåten, då däremot en

IT. 0. K., som varit sjökommenderad en månad av lista kvartalet men

landkommenderad övrig del av året, blev utan. En U. 0. K. på stat,

som var sjökommenderad, fick ej grundplåten, då däremot en konstituerad

U. 0. K., oduglig till sjötjänst, erhöll densamma. ‘ U. 0. K., gift

sådan, som varit inskriven å sjukhus i 12 månader, erhöll grundplåten,

då däremot en ogift U. 0. K., som under 1 månad varit intagen å

sjukhus, icke erhöll densamma. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.

I riksdagens skrivelse till Konungen, nr 348, har anvisats medel för rät,

tande av vissa missförhållanden, som uppstått vid tillämpningen för 1918

års krigstidstillägg, vari bland annat anföres: »att, då riksdagen råkat

begå ett till sina följder olycksbringande förbiseende, torde alla vara

överens om att rättelse, nu eller framdeles, bör kunna ske, därest det

på något sätt är möjligt». Om åberopade förhållande icke kan anses

som ett förbiseende, har det dock varit en uppenbar orättvisa.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

11

Att vissa ojämnheter måst uppkomma vid tillämpningen av kungörelsen

angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst torde enligt utskottets mening hava varit ofrånkomligt.

Det synes dock utskottet icke lämpligt att, på sätt motionären

föreslagit, nu företaga en jämkning i de av 1918 års lagtima

riksdag fastställda grunderna för krigstid stilläggs åtnjutande. Utskottet

anser sig följaktligen böra avstyrka bifall till motionen och får sålunda

hemställa,

att herr Carlsons i Karlshamn förevarande motion

nr 107 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 april 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under uti. nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.