Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
1919-04-04 · 120 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 114 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1919:6a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
1
Nr 6 A.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1919 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen
till civildepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, sedan numera
handläggningen av ärenden angående regering och riksdag överflyttats
från civildepartementet till justitiedepartementet, under andra
huvudtiteln upptagits de hittills under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie
anslagen till lönefyllnad åt statsministern, 6,500 kronor, samt för
avlöning åt statsråden utan departement, 45,000 kronor.
I enlighet med utskottets i dess utlåtande nr 2 A gjorda hemställan
har riksdagen i riksstaten för år 1920 uppfört ifrågavarande anslag
under andra huvudtiteln med oförändrade belopp; varom utskottet
velat här
erinra.
2:o) Kungl. Maj:t har, under åberopande av punkt 1 av det vid
sjätte huvudtiteln av statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet
över civilärenden den 9 januari 1919, föreslagit riksdagen att dels från och
med år 1920 fastställa sådan ändring i avlöningsstaten för civildepartementet,
att därå uppförda anslag till två för tjänstgöring såsom statsrådsvaktmästare
avsedda förste vaktmästare ur staten uteslutas, dels ock
från och med samma år höja det ordinarie anslaget till departementets
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 112119 1
Departementets
avdelning
av Kungl.
Maj it s kansli.
[1-] °)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 205,400 kronor, med 2,200 kronor
till 207,600 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
2—3 i åberopade statsrådsprotokollet.
Ovanberörda anslag till två för tjänstgöring såsom statsrådsvaktmästare
avsedda förste vaktmästare hava numera enligt riksdagens beslut
uppförts under andra huvudtiteln.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av ordinarie anslaget
till civildepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är påkallad
dels av ett av 1918 års lagtima riksdag i samband med löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare beslutat
tillägg till avlöningsstaten för civildepartementet, dels ock av det av
Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända förslaget
till reglering av vissa kvinnliga biträdens löneförmåner.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) från och med år 1920 fastställa sådan ändring
i avlöningsstaten för civildepartementet, att därå uppförda
anslag till två för tjänstgöring såsom statsrådsvaktmästare
avsedda förste vaktmästare ur staten uteslutas,
b) från och med samma år höja det ordinarie
anslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli, nu 205,400 kronor, med 2,200 kronor till
207,600 kronor.
Extra byrå 3:o) Kungl. Maja har vidare föreslagit riksdagen (punkt 2) att
för fattig- för en extra byrå för fattigvårdsärenden i civildepartementet på extra
vårdsarenden. 192Ö anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,400 kronor,
t Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 3 i statsrådsprotokollet.
För anordnande av en extra byrå för fattigvårdsärenden i civildepartementet
anvisade sistlidet års lagtima riksdag å extra stat för år
1919 ett förslagsanslag, högst, 27,000 kronor. Då med anslaget avsetts
att bestrida kostnaden för, bland annat, ett kvinnligt biträde, har
Kungl. Maj:t med hänsyn till löneregleringen för statsanställda k vinn
-
Ökat anslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
3
liga biträden i allmänhet äskat höjning av anslaget med ett belopp av
400 kronor.
Ultkottet hemställer,
att riksdagen må för en extra byra för fattigvårdsärenden
i civildepartementet på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,400 kronor.
4:o) I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 3) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 3—4) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt ram, till avlönande av en extra föredragande
inom civildepartementet för mål hos regeringsrätten
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 7,000 kronor, därav 2,500 kronor skola anses
motsvara tjänstgöriugspenningar.
5:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till arvode åt en extra föredragande inom civildepartementet
för stadsplane- med flera ärenden på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.
Regeringsrätten.
6:o) Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att från och
med år 1920 höja det ordinarie anslaget till regeringsrätten, nu 93,700
kronor, med 800 kronor till 94,500 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag
är föranledd av det av 1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutade tillägget till avlöningsstaten för regeringsrätten.
Utskottet hemställer,
ökat anslag.
Extra föredragande
för
mål hos regeringsrätten.
[3.]
Extra föredragande
för
stadsplanemed
flera
ärenden.
[4-]
Regerings
rätten.
[5.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
ökat anslag. att. riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till regeringsrätten, nu 93,700 kronor,
med 800 kronor till 94,500 kronor.
Överståthållarämbetet.
överståt- 7:o) Kung]. Maj it har föreslagit riksdagen (punkt 6) att från och
håiiarambetet. med år 1920 höja det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet, nu
[6.] 97,822 kronor, med 800 kronor till 98,622 kronor.
Höjningen av ifrågavarande anslag föranledes av det av sistlidet
års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen för vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, beslutade tillägget till avlöningsstaten
för överståthållarämbetets kansli.
Utskottet hemställer,
ökat anslag. att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till överståthållarämbetet, nu 97,822
kronor, med 800 kronor till 98,622 kronor.
Provisorisk
löneförbättring
för
extra tjänstinnehavare
hos Överståthållarämbetet.
[7-]
8:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 7) att
för provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet anställda
manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner på
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,100 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—9
i statsrådsprotokollet.
För provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet anställda
manliga och kvinnliga extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner
har riksdagen på extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 11,100 kronor.
Då riksdagen år 1913 första gången fattade beslut om ifrågavarande
löneförbättring, beräknades, att arvodesbeloppet skulle motsvara,
för tre kanslister vad som då var bestämt för landskanslisterna i Stockholms
län samt för ett kvinnligt biträde avlöningen efter den högre
och för två kvinnliga biträden efter den lägre av de vid 1912 års riksdag
godkända avlöningstyperna för kvinnliga biträden, dock med avdrag
för envar av ifrågavarande tjänstemän och biträden av 50 kronor, svarande
mot pensionsavgift för ordinarie tjänstinnehavare.
Statsutskottets utlåtande Nr C A.
5
Dessutom ansågos ålderstillägg böra utgå efter samma grunder som
för ovannämnda ordinarie befattningshavare.
I enlighet med nämnda grunder, i vilka därefter någon förändring
icke vidtagits, hava de ifrågavarande extra befattningshavarna beräknats
för år 1919 böra åtnjuta följande avlöningsbelopp:
Arvode. Ålderstillägg. Summa.
1
kanslist...
........ kronor
2,150
— 900
— 3,050
—
1
»
........ »
2,150
600
— 2,750
—
1
))
....... »
2,150
— 300
— 2.450
—
1
kvinnligt
biträde.........
....... ))
1,550
— 400
— 1,950
—
1
»
» .........
........ »
1,150
— 400
— 1,550
—
1
»
» .........
....... »
1,150
— 200
— 1,350
—
Kronor
10,300
2,800
— 13,100
—
Dessutom beräknades medel vara erforderliga för:
vikariatsersättningar åt nyssnämnda befattningshavare
............................................... kronor 550: —
vikariatsersättningar åt ordinarie befattningshavare
............................................... » 700: —
1 extra notarie .................................................. » 1,200: —
gratifikationer m. m....................................... » 550: —
3,000: —
Summa kronor 16,100: —
Då det ordinarie anslaget bibehölls oförändrat
å ...................................................... kronor 5,000: —
erfordrades extra anslag för år 1919 till
förut nämnt belopp ................................. » 11,100;— 16 100-
Den av Kung]. Maj:t nu föreslagna höjningen av ifrågavarande
anslag föranledes i främsta rummet av anställandet av ytterligare en
tjänsteman å överstålhållarämbetets kansli med ett årligt arvode av
2,150 kronor. Då behov av denna befattning ansetts föreligga även
för innevarande år, har Kurigl. Maj:t äskat samma belopp å tilläggsstat
för år 1919.
Här förutom är en ökning av anslaget påkallad dels på grund av
det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända förslaget
till lönereglering för kvinnliga biträden, vilket, såvitt angår överståthållarämbetet,
medför en ökning av de kvinnliga biträdenas löne
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
förmåner med tillhopa 1,200 kronor, dels ock av den omständigheten,
att, då dessa biträden nu äro berättigade till ålderst illägg, för vartdera
av två biträden bör beräknas tre ålderstillägg å 200 kronor eller tillhopa
600 kronor och för det tredje biträdet ett ålderstillägg å 200
kronor.
De extra befattningshavarna
följande avlöningsbelopp:
1 kanslist................................ kronor
1 » ................................. »
1 )) ................................ »
1 » ............................. »
1 kvinnligt biträde............. »
1 » » ............. »
1 » » ............ »
kronor
skulle således år 1920 äga åtnjuta
Arvode. Ålderstillägg.
Summa.
2,150
— 900; —
3,050
—
2,150
— 600: —
2,750
—
2,150
— 300: —
2,450
—
2,150
— —
2,150
—
1,950
— 600: —
2,550
—
1,550
— 600: —
2,150
—
1,550
— 200: —
1,750
—
13,650
— 3,200: —
16,850
—
Beträffande övriga utgiftsposter har ingen annan ändring föreslagits
än att efter tillkomsten av den nya manliga extra befattningen samt
förhöjningen av de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner det beräknade
beloppet för vikariatsersättniugar till befattningshavare å extra
stat ansetts böra ökas med 250 kronor, vadan sålunda nämnda övriga
utgifter skulle komma att uppgå till 3,250 kronor.
Då från sammanlagda utgiftssumman, 20,100 kronor (16,850 kr. +
3,250 kr.), dragés den å ämbetets ordinarie stat uppförda anslagsposten
å 5,000 kronor för extra biträden och vikariatsersättning m. m., utgör
sålunda det å extra stat för år 1920 erforderliga beloppet 15,100 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anställande av ytterligare
en tjänsteman å överståthåilarämbetets kansli, har icke givit utskottet
anledning till annan erinran än att, då tjänsten icke lärer kunna
tillsättas förr än omkring halva innevarande år förflutit, det å 1919 års
tilläggsstat för ändamålet äskade anslaget synes böra beräknas endast
för senare halvåret och sålunda nedsättas till 1,075 kronor.
Utskottet, som ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad
Kungl. Maj:t föreslagit, får alltså beträffande 1920 års stat hemställa,
att riksdagen må för provisorisk förbättring av de
hos överstäthållarämbetet anställda manliga och kvinnliga
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
7
extra tjänstinnehavares avlöningsförmåner på extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,100
kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till fortsatt
utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 78,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års lagtima riksdag
ett förslagsanslag, högst, 48,000 kronor.
Den nu föreslagna ökningen av anslaget är föranledd dels av prisförhöjning
å tryckalster, ökade arbetslöner m. m. dels ock av den ökade
omfattning, vari tidningen numera måste utgivas.
För täckande av brist, som uppkommit i det av riksdagen för
fortsatt utgivande av ifrågavarande tidning för år 1918 anvisade anslaget
har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1919 äskat ett belopp av
23,000 kronor. Då kostnaden för tidningens utgivande under år 1919
ej heller syntes komma att understiga det för år 1920 beräknade
anslaget, har Kungl. Maj:t därjämte å 1919 års tilläggsstat äskat ytterligare
30,000 kronor. Det å tilläggsstaten för år 1919 erforderliga
beloppet uppgår sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag till 53,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
får alltså beträffande framställningen under förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må till fortsatt utgivande av tidningen
»Polisunderrättelser» på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 78,000 kronor.
10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 9) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 13—14) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till bestridande av utgifter för
registrering av automobiler på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av 5,300 kronor, att i första
hand utgå av inflytande registreringsavgifter för
automobiler.
TJtgivandc av
» Polisunderrättelser».
[8.j
Ökat anslag.
Registrering
av automobiler.
L9-]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ersättning åt
landshövdingarna
för
vissa tjänsteresor
utom
länet.
[10.]
Tjänstemän
och betjänte
vid länsstyrelserna.
[ll.]
Landsstaten.
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen medgiva,
att landshövding må äga att för högst tolv tjänsteresor årligen från
residensstaden till Stockholm och åter åtnjuta ersättning för resekostnaden
enligt gällande resereglemente.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
14—20 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att landshövding må
äga att för högst tolv tjänsteresor årligen från residensstaden
till Stockholm och åter åtnjuta ersättning för
resekostnaden enligt gällande resereglemente.
12:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 11)
dels fastställa sådan ändring i den ordinarie avlöningsstaten för
landsstaten, att därå från och med år 1920 uppföras för Uppsala län
en länsbokhållare av första lönegraden med en årlig avlöning av 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar
samt för vartdera av Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län en
länsbokhållare av andra lönegraden med en årlig avlöning av 3,200
kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill för samtliga nu ifrågavarande befattningshavare kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år, det
andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem år och det tredje,
jämväl med 500 kronor, efter än ytterligare fem år;
dels medgiva, att å ordinarie stat från och med år 1920 vid
vardera av länsstyrelserna i Värmlands och Malmöhus län må uppföras
ytterligare ett kvinnligt skrivbiträde samt vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län ytterligare två kvinnliga skrivbiträden, vilka biträden
skola äga åtnjuta avlöning till belopp och under villkor, som i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 9 januari 1919 föreslagits i fråga om
biträden av första graden vid länsstyrelserna i landsorten i allmänhet;
dels medgiva, att å den ordinarie avlöningsstaten för landsstaten
må från och med år 1920 uppföras ortstillägg till nedannämnda tjänste
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
9
män och betjänte vid landsstaten i Västernorrlands län med följande
belopp, nämligen till 1 landssekreterare med 300 kronor, 1 landskamererare
med 300 kronor, 2 länsassessorer med vardera 200 kronor, 1 länsnotarie
av första lönegraden med 150 kronor, 1 länsnotarie av andra lönegraden
med 150 kronor, 1 länsbokhållare av första lönegraden med 150 kronor,
4 landskanslister med vardera 100 kronor, 3 landskontorister med vardera
100 kronor, 3 skrivbiträden med vardera 100 kronor och 2 vaktmästare
med vardera 75 kronor ävensom till 1 landsfogde med 200
kronor, 6 häradsskrivare med vardera 200 kronor och 29 landsfiskaler
med vardera 200 kronor;
dels, vid bifall till vad i nästföregående stycke föreslagits, besluta
sådan ändring i anmärkningen 2) under de av 1918 års riksdag enligt
skrivelse nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden m. m.
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare beslutade
tillägg till avlöningsstaterna för vissa angivna verk och institutioner,
att, därest bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare vid länsstyrelsen
i Västernorrlands län, han för sådan förmån skall av lönen avstå 225
kronor för år;
dels ock höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu 1,300,250 kronor, med 54,200 kronor till 1,354,450
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
20—32 i åberopade statsrådsprotokollet.
I det protokoll över civilärenden, som finnes bifogat Kungl. Maj:ts
proposition den 14 april 1917, nr 211, angående omorganisation av
fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m.,
förutsattes (sid. 134), att i vartdera av Östergötlands samt Göteborgs och
Bohus län skulle — utöver en länsbokhållarbefattning av första lönegraden
— vid tiden för räntmästarens avgång inrättas en länsbokhållartjänst
av andra lönegraden. Vidare förutsattes, att i Uppsala län skulle
efter räntmästarens därstädes avgång inrättas en länsbokhållartjänst av
första lönegraden. Vad i nu ifrågavarande avseenden yttrats, lämnades
av riksdagen utan erinran.
Anledningen till att med omförmälda tjänsters inrättande fick anstå
var, att • länen eljest skulle fått större antal ordinarie tjänster än
andra jämförliga län. Det ytterligare behovet av arbetskrafter å vederbörande
landskontor tillgodosågs i stället för länen genom anställande
tills vidare av en extra länsbokhållare.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 6 käft. (Nr 6 A—G B.) 112419 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Av förutnämnda räntmästare har numera en anhållit om avsked
och komma de två andra att avgå från sina befattningar under loppet
av innevarande år.
Inrättandet av de sålunda föreslagna nya länsbokhållartjänsterna
påkallar en höjning av nu förevarande anslag med 10,000 kronor.
Uppförandet å ordinarie stat av de ifrågasatta skrivbiträdesbefattningarna
medför en kostnad av 5,600 kronor.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om tilldelande av ortstillägg
till tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Västernorrlands län
kräver ock höjning dels av ifrågavarande anslag med 2,600 kronor,
dels ock av det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna med 7,200
kronor.
Den av Kungl. Maj:t i övrigt äskade förhöjningen av anslaget till
tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna föranledes dels av det av
Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen numera i huvudsak godkända förslaget
till reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner, dels ock
av de utav 1918 års lagtima riksdag, i samband med regleringen av
löneförhållanden m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutade tillägg till avlöningsstaterna för de särskilda
länsstyrelserna.
Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å den ordinarie avlöningsstaten
för landsstaten av ytterligare en länsbokhållare av första lönegraden
för Uppsala län samt en länsbokhållare av andra lönegraden
för vartdera av Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län har utskottet
ansett sig böra tillstyrka. Ej heller har utskottet funnit något
att erinra emot, att å ordinarie stat uppföras ytterligare två skrivbiträden
vid länsstyrelsen i sistsagda län samt ett skrivbiträde vid vardera
av länsstyrelserna i Värmlands och Malmöhus län.
Kungl. Maj:ts framställning om beredande av ortstillägg till vissa
tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Västernorrlands län har utskottet
likaledes funnit sig kunna biträda.
Då utskottet ej heller i övrigt haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet — länder hänvisning
likväl till vad utskottet i sitt utlåtande nr 10 anfört i fråga om
reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner — sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa sådan ändring i den ordinarie avlöningsstaten
för landsstaten, att därå från och med år
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
11
1920 uppföras för Uppsala län en länsbokhållare av
första lönegraden med en årlig avlöning av 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor
tjänstgöringspenningar samt för vartdera av Östergötlands
samt Göteborgs och Bohus län en länsbokhållare
av andra lönegraden med en årlig avlöning av
3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill för samtliga nu ifrågavarande
befattningshavare kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, det ena med 500 kronor efter
fem år, det andra, likaledes med 500 kronor, efter
ytterligare fem år och det tredje, jämväl med 500
kronor, efter än ytterligare fem år;
b) medgiva, att å ordinarie stat från och med
år 1920 vid vardera av länsstyrelserna i Värmlands
och Malmöhus län må uppföras ytterligare ett kvinnligt
skrivbiträde samt vid länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län ytterligare två kvinnliga skrivbiträden,
vilka biträden skola äga åtnjuta avlöning till belopp
och under villkor, som av innevarande riksdag beslutats
i fråga om biträden av första graden vid länsstyrelserna
i landsorten i allmänhet;
c) medgiva, att å den ordinarie avlöningsstaten
för landsstaten må från och med år 1920 uppföras
ortstillägg till nedannämnda tjänstemän och betjente
vid landsstaten i Västernorrlands län med följande
belopp, nämligen till 1 landssekreterare med 300 kronor,
1 landskamrerare med 300 kronor, 2 länsassessorer
med vardera 200 kronor, 1 länsnotarie av första
lönegraden med 150 kronor, 1 länsnotarie av andra
lönegraden med 150 kronor, 1 länsbokhållare av första
lönegraden med 150 kronor, 4 landskanslister med
vardera 100 kronor, 3 landskontorister med vardera
100 kronor, 3 skrivbiträden med vardera 100 kronor
och 2 vaktmästare med vardera 75 kronor ävensom
till 1 landsfogde med 200 kronor, 6 häradsskrivare
med vardera 200 kronor och 29 landsfiskaler med vardera
200 kronor;
d) vid bifall till vad i nästföregående stycke
föreslagits, besluta sådan ändring i anmärkningen 2)
ökat anslag.
Frågan om
Stockholms
läns upphörande
som
administrativ
enhet.
[12.]
Utskottets
yttrande.
12 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
under de av 1918 års lagtima riksdag enligt skrivelse
nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden
m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
beslutade tillägg till avlöningsstaterna
för vissa angivna verk och institutioner, att, därest
bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare vid länsstyrelsen
i Västernorrlands län, han för sådan förmån
skall av lönen avstå 225 kronor för år;
e) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och
hetjänte vid länsstyrelserna, nu 1,300,250 kronor, med
54,200 kronor till 1,354,450 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 12),
att det i kungl. brevet den 18 juni 1915 stadgade villkoret, att den,
som erhåller ordinarie befattning vid länsstyrelsen i Stockholms län,
skall, utöver skyldigheten att vara underkastad de för tjänstemän och
betjäute vid länsstyrelser i allmänhet gällande avlönings vill kor, vara
pliktig, därest Stockholms län upphör såsom administrativ enhet, att
efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra hos länsstyrelse, som har
att övertaga göromål från länsstyrelsen i Stockholms län, eller, om
Kungl. Magt vid tiden för länsstyrelsens indragning eller framdeles
finner lämpligt så föreskriva, låta sig förflyttas till annan befattning
inom statsförvaltningen, ej vidare från den tid Kungl. Maj:t bestämmer
skall äga tillämpning.
1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 33
—76 i statsrådsprotokollet.
Ett bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär, att
den sedan år 1908 under utredning varande frågan om Stockholms läns
upphörande såsom administrativ enhet nu avskrivits, då genom denna
utredning måste anses hava ådagalagts, att de fördelar, huvudsakligen
en viss besparing i statsutgifter, som skulle vinnas genom Stockholms
läns indragning, ej uppväga de stora olägenheter i olika avseenden, som
en dylik förändring skulle medföra för den övervägande delen av länets
befolkning. Utskottet, som funnit vad i ifrågavarande avseende anförts
övertygande och i övrigt ej haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit, får sålunda hemställa,
att riksdagen må medgiva, att det i kungl. brevet
den 18 juni 1915 stadgade villkoret, att den, som er
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
13
håller ordinarie befattning vid länsstyrelsen i Stockholms
län, skall, utöver skyldigheten att vara underkastad
de för tjänstemän och betjänte vid länsstyrelser
i allmänhet gällande avlöningsvillkor, vara pliktig,
därest Stockholms län upphör såsom administrativ
enhet, att efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra
hos länsstyrelse, som har att övertaga göromål från
länsstyrelsen i Stockholms län, eller, om Kungl. Maj:t
vid tiden för länsstyrelsens indragning eller framdeles
finner lämpligt så föreskriva, låta sig förflyttas till
annan befattning inom statsförvaltningen, ej vidare
från den tid Kungl. Maj:t bestämmer skall äga tilllämpning.
14:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 13)
att i avbidan å den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas,
från och med år 1920 beräkna en förhöjning av det ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier m. m., nu 311,000
kronor, till 400,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att från
och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till fögderiförvaltniugarna,
nu 2,253,531 kronor, med 7,200 kronor till 2,260,731 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—31 i statsrådsprotokollet.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 12 anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja
det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, nu
2,253,531 kronor, med 7,200 kronor till 2,260,731
kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 15),
att häradsskrivaren i Sjöbo fögderi av Malmöhus län Anders Wettermark
må för rätt till åtnjutande av med hans befattning förenade ålderstillägg
från och med år 1918 tillgodoräkna sig — förutom tjänstgöring
Arvoden åt
extra länsnotarier
m. m.
[13.]
Fögderiförvaltninqarna.
[14.]
Ökat anslag.
Angående
ålder stillä g g
åt häradsskrivaren
A. Wetter - mark.
[15.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Polisväsendet
på landsbygden
m. to.
[16.]
såsom kronofogde — jämväl tjänstetid från och med den 29 september
1905 till den 24 november 1911 såsom lanträntmästare i Jämtlands
län.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77—80 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet på de särskilda skäl, som i förevarande fall blivit anförda,
finner sig böra biträda vad Kungl. Maj:t föreslagit, vill utskottet
emellertid uttala, att utskottet härigenom icke får anses hava tagit ställning
till frågor i allmänhet av liknande beskaffenhet som denna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att häradsskrivaren i
Sjöbo fögderi av Malmöhus län Anders Wettermark
må för rätt till åtnjutande av med hans befattning
förenade ålderstillägg från och med år 1918 tillgodoräkna
sig — förutom tjänstgöring såsom kronofogde —
jämväl tjänstetid från och med den 29 september 1905
till den 24 november 1911 såsom lanträntmästare i
Jämtlands län.
17:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 16) att
på extra stat för år 1920 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
av 600,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för
åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll
av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,
under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande
och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock
att Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda
ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan
komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,
än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas
användning i förekommande fall.
Vid anmälan av detta ärende har departementschefen anfört följande:
»Riksdagen
har under en följd av år beviljat förslagsanslag å extra
stat till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet. För
Statsutskottets utlåtande Nr GA.
15
ur 1918 förhöjdes anslaget ifråga till 500,000 kronor, med vilket belopp
detsamma utgår jämväl för år 1919.
Av nämnda anslag hava utbetalats, med avdrag av särskilda uppbördsmedel
för anslaget:
år 1915 ................................................ 484,476 kronor
» 1916 .........................•.......................... 515,024 »
» 1917 ..................................................... 546,836 »
Av de sålunda meddelade siffrorna lärer framgå, att eu höjning av
det nuvarande anslaget bör ske. Huru stor höjning, som kan bliva
erforderlig, är vanskligt att beräkna.
Särskilda förhållanden hava under kristiden medverkat till utgifternas
betydande stegring. Sålunda hava anordningar måst vidtagas för
att möjliggöra kontroll av att gällande bestämmelser om utlänningars
skyldighet att vara försedda med behöriga pass eller andra legitimationshandlingar
iakttagas. Vidare bör anmärkas, att efter indragande av
militärbevakningen mot finska gränsen gränsbevakningen utövas av länsstyrelsen
i Norrbottens län med biträde huvudsakligen av vid gränsen
stationerad tull- och järnvägspersonal, men att därjämte ett antal extra
polismän, som delvis torde behöva göras beridna, ställts till länsstyrelsens
förfogande för ändamålet.
Slutligen föranledes en ökad belastning av anslaget på grund av
nödvändigheten att till följd av de uppdrivna levnadskostnaderna förhöja
avlöningen till polispersonalen å landsbygden. I de villkor angående
erhållande av bidrag från ifrågavarande anslag, som finnas intagna
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908 och som
alltjämt äro gällande, förutsättes som huvudregel, att staten skall bidraga
till avlönande av nämnda polispersonal med högst lika stort belopp,
som av landsting, kommuner eller enskilda för ändamålet ställas
till förfogande. Undantag härifrån må beträffande ordniugspolisén i
allmänhet äga rum i särskilda fall, då behovet av förstärkt polisuppsikt
finnes oavvisligt och annat bidrag till bestridande av kostnaderna
därför icke kan erhållas. Under kristiden har på länsstyrelsernas framställning
bidrag redan tidigare beviljats till krigstidstil lägg eller däremot
svarande avlöningsforbättring till åtskilliga polismän å landsbygden.
Sedan fråga uppkommit om ett mera allmänt beredande för åren 1918
och 1919 av dyrtidstillägg å avlöningen till nämnda personal, i den
mån densamma uteslutande eller till huvudsaklig del är upptagen av
sin tjänstgöring, anmodade jag länsstyrelserna att, där sådant redan
icke skett, inkomma med den framställning i berörda syfte, som av
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
förhållandena påkallades, jämte uppgift, i vad mån kommuner eller
enskilda kunde vara villiga att för ändamålet bidraga. Resultaten av
den sålunda föranstaltade utredningen föreligger ännu icke i sin helhet,
men torde vara att förvänta, att bidrag från kommuner eller enskilda
icke i varje fall kunna påräknas för beredande av dylikt dyrtidstillägg.
Då avlöningen för polispersonalen å landsbygden i allmänhet är synnerligen
knappt tillmätt — densamma torde ofta uppgå till allenast 1,500—
2,500 kronor för år — torde det som en tillfällig, av kristiden påkallad
åtgärd befinnas nödvändigt att i enstaka fall medgiva statsbidrag till
krigstidstillägg eller däremot svarande avlöningsförbättring, oaktat anslag
till samma belopp som statsbidraget ej beviljats av kommuner eller
enskilda. Huvudsakligen lärer detta ifrågakomma beträffande polispersonalen
i kommuner med svag ekonomisk ställning eller där behovet
av dylik avlöningsförbättring funnits oavvisligt.
Därest med hänsyn till vad här ovan anförts anslaget höjes med
100,000 kronor, synes detta vara tillräckligt.))
Utskottet, som förutsätter, att anslaget kommer till användning
efter samma principer som hittills varit fallet samt att vid beviljande
av bidrag från detsamma största möjliga sparsamhet iakttages, har
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 ställa till
Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 600,000
kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor
för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning
och underhåll av särskild polisstyrka pa landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande
tillika, dels att av detta anslag erforderligt
belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för
grövre brotts upptäckande och misstänkta personers
efterspanande och gripande, dels ock att Kungl. Maj:t
må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode
åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet
biträda ej mindre vid förande av register
över den polisstyrka, som kan komma att ur
vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande
för beredande av polisskydd vid oroligheter
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
17
å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet
av frågor om samma polisstyrkas användning
i förekommande fall.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till juridiskt
biträde åt de svenska lapparna i Norge samt ersättning åt lappfogdar
och lappförmän ävensom ordningsmän inom lappbyarna in. m. på extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 37,350 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 83
—88 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1918 års lagtima riksdag å
extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 31,300 kronor.
Den av Kungl. Maj:t äskade ökningen av anslaget föranledes dels
av ifrågasatt förhöjning av nu utgående arvode till de svenska lapparnas
ombud i Norge, dels ock av föreslagen förhöjd ersättning till
ordningsmannen i lappbyarna.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må till juridiskt biträde åt de svenska
lapparna i Norge samt ersättning åt lappfogdar och
lappförmän ävensom ordningsmän inom lappbyarna m. m.
på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 37,350 kronor.
E. Väg- och yattenbyggnadsYäsendet.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att från
och med år 1920 höja det bestämda ordinarie anslaget under anslagstiteln
»väg- och vattenbyggnadsstaten», nu 137,800 kronor, med 3,200
kronor till 141,000 kronor.
Den äskade förhöjningen av ifrågavarande anslag är påkallad dels
av visst av 1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, beslutat
tillägg till avlöningsstaten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 3
Arvode åt
lappfogdar
in. m.
[17.]
Ökat anslag.
Väg- och
vaitenbyggnadsstaten.
[18.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
ock av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända
förslaget till reglering av kvinnliga biträdens löneförmåner.
Kungl. Majtts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,
ökat anslag. att riksdagen må från och med år 1920 höja det
bestämda ordinarie anslaget under anslagstiteln »vägoch
vattenbyggnadsstaten», nu 137,800 kronor, med
3,200 kronor till 141,000 kronor.
Förstärkning 20:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 19) att
krafterna ^iios förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenby ggnadsstyrel°S
sen samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten på extra stat för år 1920
vattenbygg- anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,600 kronor.
m m. Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 89
[19.] —99 i statsrådsprotokollet.
Till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt i väg- och vattenbyggnadsdistrikten har riksdagen på
extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 27,650 kronor.
Detta anslag avsågs för anställande av följande extra personal i styrelsen
och distriktet, nämligen:
å tekniska byrån:
2 biträdande ingenjörer med arvode av vardera 3,600 kronor;
å jämo äg sbyrån.
1 maskininspektör med arvode av 6,500 kronor;
1 assistent åt maskininspektören med arvode av 5,000 kronor;
1 manlig kontorsskrivare med arvode av 2,000 kronor;
å administrativa byrån:
2 tjänstemän i l:sta lönegraden (revisorer) med arvode av vardera 3,900 kronor;
i övre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet:
1 distriktschef med arvode av 3,000 kronor;
i nedre norra väg- och vattenbyg gnadsdistriktet:
1 distriktsingenjör med arvode av 1,500 kronor.
Arvodena till dessa befattningshavare beräknades skola utgå av det
extra anslaget, dock att beträffande maskininspektörens assistent ett
belopp av 3,600 kronor och beträffande den ene av revisorerna ett belopp
av 2,000 kronor skulle utgå av det å den ordinarie staten upp
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
19
förda anslaget till arvoden åt ingenjör sbiträden och amanuenser in. in.
Av det extra anslaget beräknades vidare ett belopp av 250 kronor för
arvode åt vikarier under de extra revisorernas semester.
Med den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande anslag
avses oj mindre att bereda styrelsen medel för avlönande av två
extra kvinnliga biträden, än även att förstärka de belopp å 3,100 kronor
respektive 2,100 kronor, som stå till styrelsens förfogande, dels till gottgörelse
åt vikarier för beställningshavare i styrelsen under semester
och sjukdom, dels ock till gratifikationer åt extra tjänstemän och extra
vaktmästare samt till rit- och skrivhjälp.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle det ena av de båda extra biträdena
i avlöningshänseende likställas med ordinarie biträde i andra
lönegraden. Det andra biträdet åter skulle erhålla avlöning lika med
ordinarie biträde i första lönegraden. Med hänsyn till de av Kungl. Maj:t
föreslagna förhöjda avlöningsförmånerna för kvinnliga biträden å ordinarie
stat hava ifrågavarande biträdens arvoden — efter avdrag av belopp,
motsvarande avgift för egen pensionering — sålunda ansetts böra utgå
med 1,950 kronor resp. 1,550 kronor. I enlighet härmed har å extra
stat för år 1920 för ändamålet äskats ett belopp av 3,500 kronor. Då
styrelsen emellertid är i behov av dessa biträden även under år 1919,
har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för sagda år föreslagit anvisande av
2,700 kronor, motsvarande ersättning till de båda biträdena enligt nu
gällande avlöningsgrunder med respektive 1,550 kronor och 1,150 kronor.
Det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsstat upptagna
vikariatsersättningsanslaget fastställdes till sitt nuvarande belopp 26,500
kronor, under förutsättning, bland andra, att vikarie för kvinnligt biträde
skulle kunna erhållas mot en ersättning av 75 kronor i månaden.
Då det emellertid visat sig omöjligt att erhålla användbart biträde för
lägre månatlig ersättning än 100 kronor, oavsett dyrtidstillägg, har
Kungl. Maj:t för avlönande av semestervikarier åt fem å ordinarie stat
uppförda biträden — därav två i andra och tre i första lönegraden, —
samt åt nyssnämnda två extra biträden föreslagit, att vikariatsersättningen
måtte beräknas efter 125 kronor för biträde i första lönegraden
och 150 kronor för biträde i andra lönegraden, tillhopa 950 kronor,
eller sålunda, utöver vad styrelsen nu har till sitt förfogande, 575
kronor. På tilläggsstat för år 1919 har för ändamålet äskats ett belopp
av 325 kronor.
I fråga om det belopp, som står till styrelsens förfogande till gratifikationer
åt extra tjänstemän och extra vaktmästare samt till rit- och
skrivhjälp har Kung!. Maj:t föreslagit en höjning med 3,900 kronor,
20
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Tillfällig
höjning av anslaget
till
expenser för
allmänna
arbeten.
[20.]
vilket belopp jämväl ansetts erforderligt för innevarande år och sålunda
äskats å tilläggsstat för år 1919.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har icke givit utskottet anledning
till annan erinran, än att utskottet funnit de arbetsuppgifter, som
skulle komma att åligga det föreslagna kvinnliga biträdet av andra
lönegraden icke motivera högre anställning än som biträde i första lönegraden
samt att, då båda biträdesbefattningarna icke lära kunna tillsättas,
förrän omkring halva innevarande år förflutit, det a 1919 års tilläggsstat
för ändamålet äskade anslaget synes böra beräknas endast för senare
halvåret. Vid bifall härtill kan förevarande anslag nedsättas med
425 kronor till 35,175 kronor samt det å tilläggsstat för år 1919 äskade
anslaget med 1,575 kronor till 5,355 kronor eller i runt tal 5,350 kronor.
Utskottet får alltså beträffande 1920 års stat hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt i vägoch
vattenbyggnadsdistrikten på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,175 kronor.
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till expenser
för allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra
stat får år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 100
—103 i statsrådsprotokollet.
Under anslagstiteln »Väg- och vattenbyggnadsstaten» är för närvarande
uppfört ett ordinarie reservationsanslag å 45,000 kronor till
expenser för allmänna arbeten.
Under en följd av år bär ifrågavarande anslag genom beslut
av Kungl. Maj:t uppdelats mellan de olika ändamål, för vilka anslaget
avsetts, sålunda, att därav anvisats till undersöknings-, rese- och
inspektionskostnader förslagsvis 25,000 kronor, till expenser för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och i distrikten förslagsvis 17,000 kronor
och till inköp av inventarier samt böcker och tidskrifter för nämnda
ämbetsverk förslagsvis 3,000 kronor.
Anledningen till anslagets otillräcklighet synes i främsta rummet
vara att söka i de numera ökade resekostnaderna samt i den förhöjda
ersättning för förrättningar inom väg- och vattenbyggnadsdistrikten,
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
21
som utgår enligt av Kungl. Maj:t den 20 juni 1918 utfärdad ny taxa
på arvode för dylika förrättningar.
Till den ökade belastningen av expensanslaget bidraga vidare tillkomsten
från och med år 1919 av två nya distriktstjänstemän i de
båda norra väg- och vattenbyggnadsdistrikten, till vilka tjänster anslag
på extra stat beviljats av 1918 års riksdag, ävensom den allmänna
prisstegringen.
Till täckande av de ökade kostnaderna under innevarande år har
Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1919 äskat ett anslag å 10,000
kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet funnit sig
böra biträda och får utskottet sålunda på grund av Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framlagda förslag hemställa,
att riksdagen må till expenser för allmänna arbeten,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000
kronor.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt
21) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 103) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till vägundersökningar, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 45,000 kronor.
23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 22) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 104) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 10,000 kronor till undersökningar
av mindre hamnar och farleder ävensom till
upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad
av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med
vägföretag.
Ökat anslag.
Tillfällig
höjning av
anslaget till
vägundersökninqar.
[21-]
Undersökningar
av mindre
hamnar och
farleder m. m.
[22. ]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Understödjande
av
brobyggnader
och, företrädesvis
mindre,hamnbyggnader
m. m.
[23.]
Statsbidrag
till bestridande
av kostnaderna
för förbättring
av
Visby hamn.
[24.]
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att på extra
stat för år 1920 ställa till Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande
av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag av 900,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av den s. k.
fiskehamnskommissionen föreslagna fiskehamnar har sedan ett antal år
tillbaka särskilt anslag beviljats under nionde huvudtiteln. Bidrag till
byggande av andra fiskehamnar utgår däremot av nu förevarande anslag.
Till understödjande av sistnämnda hamnar har Kungl. Maj:t emellertid
numera å extra stat för år 1920 äskat särskilt anslag under nionde
huvudtiteln. Med hänsyn till de obetydliga belopp, som hittills utgått
till fiskehamnar från nu förevarande anslag, har någon nedsättning’ av
anslagsbeloppet dock icke ansetts kunna ifrågasättas.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 ställa
till Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande av
brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag
av 900,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 24) att
såsom bidrag till bestridande av kostnaden för förbättring av Visby
hamn i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd plan bevilja ett anslag
av 900,000 kronor samt därav såsom reservationsanslag på extra stat
för år 1920 anvisa ett belopp av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 107
—123 i statsrådsprotokollet.
På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1840—1841 års riksdag
ett anslag av 118,500 kronor för byggande av en vågbrytare i Visby
hamn, ämnad att bereda skydd för det till ersättande av den allt mer
uppgrundade s. k. gamla hamnen avsedda nya hamnområdet. Sedan
berörda vågbrytare kommit till utförande, hava Visby hamnanläggningar,
särskilt de yttre, krävt betydande belopp för underhåll och förbätt
-
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
23
ringar. Vid upprepade tillfällen hava ock framställningar om understöd
från det allmännas sida för sådant ändamål gjorts, och riksdagen
har ävenledes upprepade gånger härför anvisat betydande anslag av
allmänna medel. Så har, för understödjande av hamnarbetet vid Visby,
1850 — 1851 års riksdag beviljat tillhopa 120,937 kronor 50 öre. Vidare
anslog_ 1868 års riksdag 9,000 kronor för reparation av vågbrytaren
samt 1870 års riksdag ett belopp av 130,000 kronor att utgå under
tre år för utvidgning av samma vågbrytare. Under villkor, att Visby
stad medelst kontrakt förbunde sig att utan vidare tillskott utföra visst
arbete å vågbrytaren samt ansvara för det framtida underhållet, beviljade
vidare 1875 års riksdag för vågbrytarens iståndsättande och förstärkande
ett belopp av 50,000 kronor. Slutligen beviljade 1882 års
riksdag för samma ändamål 60,000 kronor.
Vid sidan härav har staden vid skilda tillfällen erhållit lån för
hamnanläggningen ifråga.
Det nu framlagda förslaget till hamnens förbättring omfattar följande
arbeten, nämligen dels förlängning av den norra vågbrytaren för
beredande av tryggad in- och utsegling, dels utbyggande från land av en
sydlig vågbrytare, avsedd att skydda den inre hamnen för sjögång och
ström, dels uppmuddring för utvidgande och fördjupande av inseglingsrännan,
dels ock anläggning av kajer å landtungan mellan inre och
yttre hamnbassängen eller den så kallade Holmen samt i samband
därmed anordnandet av nya järnvägsspår. Förslagets genomförande
förutsätter jämväl flyttning av den nuvarande inseglingsfyren.
Fn del av dessa arbeten hava redan utförts. Vid 1917 års slut
hade sålunda på stadens bekostnad de planerade kajbyggnaderna å
Holmen blivit slutförda, varjämte den södra vågbrytaren till stor del
hunnit färdigbyggas. Åven av muddringsarbetena hade en avsevärd del
hunnit fullbordas. För dessa arbeten hade staden utbetalat tillhopa 633,300
kronor. Enligt av chefen för mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet
Fr- Enblom i februari 1918 uppgjord beräkning skulle kostnaderna för
då återstående arbeten uppgå till 1,820,000 kronor. Sedermera har staden
låtit påbörja arbetena med den norra vågbrytaren och för detta ändamål
under år 1918 utgivit 150,000 kronor. Under förutsättning av
att nyssnämnda beräkning fortfarande vore hållbar, skulle alltså de nu
återstående arbetena kunna utföras för 1,670,000 kronor. Enligt i oktober
1918 av distriktschefen Enblom verkställd ny beräkning har
emellertid på grund av under året stegrade arbetslöner och materialpriser
till sistnämnda belopp ansetts böra läggas 30 % eller i runt tal 500,000
kronor, vadan återstående kostnad skulle uppgå till 2,170,000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Den totala kostnaden för arbetena skulle i enlighet härmed komma
att uppgå till 2,953,300 kronor.
För bestridande av en del av nämnda kostnad har Kungl. Maj:t
den 16 maj 1918 beviljat Visby stad ett lån från handels- och sjöfartsfonden
å 500,000 kronor att amorteras på 20 år samt mot ränta av 5
procent.
Det nu äskade statsbidraget, 900,000 kronor motsvarar något
mindre än en tredjedel av den efter i oktober 1918 rådande prisläge
beräknade totala kostnaden för arbetena ifråga.
Då arbetena beräknats komma att draga en tid av åtskilliga år
framåt, har det ifrågasatta anslaget ansetts böra fördelas med 150,000
kronor på vartdera av åren 1920—1925.
Av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, att en om- och
tillbyggnad av Visby hamn synes för samfärdseln med Gottland vara
ett så oavvisligt behov, att åtgärder i sådant avseende näppeligen böra
uppskjutas. Likaledes synes utredningen visa, att kostnaden för hamnarbetena
i fråga bliva så betydande, att bidrag därtill från statens sida
måste anses vara påkallat. Utskottet finner sig därför böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag om att statsanslag till arbetena anvisas.
Vid prövning av det belopp, som lämpligen må böra beviljas, har
utskottet emellertid stannat vid ett anslag å 750,000 kronor. På den
för de återstående arbetena fastställda kostnadsberäkningen, som uppgjordes
i februari 1918, har nämligen vid en i oktober samma år verkställd
ny beräkning å material- och arbetspris lagts ytterligare 30 procent
eller en ökning i runt tal på hela arbetet med 500,000 kronor.
Om nödvändigheten av denna senare stegring i kostnadsberäkningarna
har utskottet icke känt sig övertygat. Tvärtom synes det utskottet,
som om det gives starkare skäl för antagandet, att de i februari 1918
beräknade prisen skola — därest arbetsplanen i övrigt befinnes hållbar
— visa sig motsvara det faktiskt erforderliga beloppet, Till en så
begränsad kostnad utgör det av utskottet föreslagna beloppet, 750,000
kronor, ett proportionellt sett något högre bidrag än det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget, 900,000 kronor, enligt den högre kostnadsberäkningen.
Av det sålunda föreslagna beloppet har utskottet ansett 125,000
kronor böra anvisas å 1920 års stat.
Vidkommande det av Kungl. Maj:t för erhållande av statsbidrag
ifrågasatta villkoret, att Visby stad icke skulle utan Kungl. Maj:ts samtycke
få till enskild försälja någon del av hamnområdet, har utskottet
icke kunnat bilda sig bestämd uppfattning, huruvida sådant villkor
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
25
skäligen bör uppställas beträffande hela oinrådet eller bör begränsas
till vissa delar av detta. Utskottet förutsätter därför, att denna fråga
göres till föremål för förnyad omprövning, och att Kungl. Maj:t vid
utlämnande av statsbidraget därutinuan meddelar de bestämmelser, vartill
en sådan förnyad prövning kan föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för förbättring av Visby hamn i enlighet
med av Kungl. Maj:t fastställd plan bevilja ett anslag
av 750,000 kronor samt därav såsom reservationsanslag
på extra stat för år 1920 anvisa ett belopp av 125,000
kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bidrag
för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av
backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 123 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
inom andra kammaren väckta motioner, den ena (nr 8) av herr /. Vennerström
in. fl. samt den andra (nr 47) av herr B. Olsson i Kollungeröd,
däri hemställts, att riksdagen måtte för ovanberörda ändamål å extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.
I fråga om vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen sedan
längre tid tillbaka årligen på extra stat beviljat anslag till belopp, som
tid efter annan ökats, senast nästlidet år med 1,000,000 kronor, såatt.
anslaget för år 1919 utgör 4,500,000 kronor.
Vid anmälan av förevarande ärende bär departementschefen anfört
följande:
»I följd av de genom kristiden uppkomna fördyringarna hava vägarbetena
under de två sista åren bedrivits i allt mindre omfattning
samt flerstädes till och med avstannat. Härtill hava också bidragit
svårigheterna att anskaffa arbetskraft. Dessa förhållanden göra, att jag, då
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 1124 19 4
Nytt anslag.
Bidrag för
anläggning
eller förbättring
av vägar
m. m.
[25.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Minskat
anslag.
Villkor för
statsbidraq.
[26.]
den största varsamhet nu måste iakttagas med avseende å utgifter, ansett
mig kunna för år 1920 föreslå en tillfällig nedsättning av förevarande anslag
med 1,000,000 kronor, varmed anslaget skulle för år 1920 komma att utgå
med samma belopp som för år 1918 eller 3,500,000 kronor. Jag förutsätter
emellertid härvid, att till ett följande år sådan förhöjning av anslaget
kan äga rum, att denna tillfälliga minskning blir fullt kompenserad.»
Vad motionärerna anfört till stöd för en höjning av förevarande
anslag utöver det belopp, Kungl. Maj:t äskat, har utskottet icke funnit
vara av den beskaffenhet, att utskottet ansett sig kunna tillstyrka
motionärernas förslag. På de skäl, departementschefen anfört, anser
utskottet det nödvändigt, att anslaget för år 1920 begränsas till det
av Kungl. Maj:t begärda beloppet. Skulle ur arbetslöshetssynpunkt
tillgång till anslag för utförande av vägarbeten i vidgad omfattning
visa sig erforderligt, torde Kungl. Maj:t böra i annan ordning beredas
medel härtill.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med avslag å herr
Vennerströms m. fl, samt herr Olssons i Kollungeröd
ovanberörda motioner, i vad desamma skilja sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till bidrag för anläggning av
nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller
eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1920
anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen besluta (punkt 26), att
i avseende å de statsbidrag, som för år 1920 kunna av riksdagen beviljas
till väganläggningar och vägförbättringar samt till bro- och hamnbyggnader
ävensom upprensning av åar och farleder, skola gälla de
allmänna villkor och bestämmelser, vilka finnas intagna i riksdagens
skrivelser den 31 maj 1907, den 27 februari 1914 och den 28 maj
1915, dock att vad i förstnämnda skrivelse stadgas i fråga om fiskehamnar
ej vidare skall äga tillämpning.
I sin skrivelse den 22 juni 1918, nr 6 A, angående regleringen av
utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel för år 1919, har riksdagen
anmält, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
beslutat, att i avseende å de av riksdagen för år 1919 be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
27
viljade statsbidrag till vägan läggningar och vägförbättringar samt till
bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning av åar och farleder
skulle gälla de allmänna villkor och bestämmelser, vilka finnas intagna
i riksdagens skrivelser den 31 maj 1907, den 27 februari 1914 och
den 28 maj 1915.
Nämnda allmänna villkor och bestämmelser äro till allmänhetens
kännedom meddelade genom kungörelserna den 27 juni 1914 och den
29 oktober 1915 (sv. förf.-saml. 1914 nr 320 och 1915 nr 440).
I riksdagens förenämnda skrivelse den 31 maj 1907 har beträffande
statsbidragets belopp stadgats, att bidrag må av Kungl. Maj:t
bestämmas till högst 2/s av den beräknade kostnaden enligt den fastställda
arbetsplanen; dock att för mindre hamnar, företrädesvis fiskehamnar,
anslag må av Kungl. Maj:t bestämmas till mer än V3, dock högst till
7io av den beräknade kostnaden, i vilket fall av statsanslaget endast
79 må kunna användas till arbetets utförande, varemot återstående 2A
skola avsättas till en hamnfond enligt närmare angivna grunder.
Därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, anslaget till bro- och hamnbyggnader
m. m. ej vidare skulle användas till fiskehamnar, har sådan
ändring av nämnda villkor ansetts böra ske, att vad där stadgas om
fiskehamnar ej vidare skall äga tillämpning.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 24 av förevarande
utlåtande erinrat, får utskottet hemställa,
att riksdagen må besluta, att i avseende å de
statsbidrag, som för år 1920 kunna av riksdagen beviljas
till väganläggningar och vägförbättringar samt
till bro- och hamnbyggnader ävensom upprensning
av åar och farleder, skola gälla de allmänna villkor
och bestämmelser, vilka finnas intagna i riksdagens skrivelser
den 31 maj 1907, den 27 februari 1914 och den
28 maj 1915, dock att vad i förstnämnda skrivelse stadgas
i fråga om fiskehamnar ej vidare skall äga tillämpning.
28:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 125) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa ett re
-
Anläggning
av enklare
vägar i
Norrbottens,
Västerbottens,
Jämtlands och
Västernorrlands
län.
[27.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Anläggning
av ödebygdsvägar
inom
Norrbottens,
Västerbottens
Jämtlands och
Västernorrlands
län.
[28.]
Anläggning
av utfartsvägar
inom
NorrbottenSy
Västerbottens,
Jämtlands och
Västernorrlands
län.
[29.1
Upprensning
av vissa
farleder i
Mälaren.
[30.]
servationsanslag av 750,000 kronor att i enlighet med
de i kungörelsen den 11 oktober 1918 angivna grunder
användas till anläggning av enklare vägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.
29:o) Med anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 28) och
under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 125—126) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor att under de
i kungörelsen den 11 oktober 1918 angivna villkor
utgå som bidrag till anläggning av s. k. ödebygdsvägar
inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län.
30:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 29) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 126—127) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor att under de
i kungörelsen den 11 oktober 1918 angivna villkor
utgå som bidrag för anläggning av utf artsvägar inom
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
län.
31:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
30) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 128—130)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättning av arbetena
med upprensning av vissa farleder i Mälaren på extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av
100,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr (! A.
29
Mcdicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att dels
fastställa sådan ändring i den ordinarie avlöningsstaten för medicinalstyrelsen,
att därå må i stället för ett av de å staten upptagna kvinnliga
biträdena av första lönegraden från och med år 1920 uppföras ett dylikt
biträde av andra lönegraden, som må äga åtnjuta avlöning till belopp
och under villkor, som av chefen för finansdepartementet den 9 januari
1919 föreslagits i fråga om biträden av sistnämnda lönegrad i Stockholm,
dels ock från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget till
medicinalstyrelsen med 5,600 kronor till 216,800 kronor, därav 4,900
kronor å övergångsstat.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.
I den nu gällande ordinarie staten för medicinalstyrelsen finnas
upptagna tio kvinnliga biträden, därav ett i tredje, tre i andra och sex
i första lönegraden. Förstnämnda befattnings innehavare är styrelsens
registrator och har således sin verksamhet förlagd utanför de egentliga
biträdesgöromålens område. Antalet kvinnliga biträden, som styrelsen
disponerar för biträdesgöromål i egentlig mening, är följaktligen nio,
därav ett biträde av första lönegraden är avsett för styrelsens veterinärbyrå.
Sistnämnda biträde har nu föreslagits till uppflyttning i andra
lönegraden. Vid bifall härtill erfordras en höjning av ordinarie anslaget
till medicinalstyrelsen med 800 kronor.
Den ifrågasatta höjningen av förevarande anslag är i övrigt föranledd
av det av Kung]. Maj:t framlagda förslaget till reglering av de
kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner samt av det av 1918 års lagtima
riksdag, i samband med löneregleringen för vaktmästarna och med
dem jämförliga befattningshavare beslutade tillägget till medicinalstyrelsens
avlöningsstat.
Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttning av ett skrivbiträde från
första till andra lönegraden å medicinalstyrelsens ordinarie avlöningsstat
har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Då utskottet jämväl i övrigt ej funnit skäl till erinran mot vad
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet sålunda
hemställa,
Medicinal
styrelsen.
[31.]
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Personligt
avlöningstillägg
till en
befattningshavare
i
medicinalstyrelsen.
[32.J
Statens bakteriologiska
laboratorium.
[38.]
30 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
att riksdagen må
a) fastställa sådan ändring i den ordinarie avlöningsstaten
för medicinalstyrelsen, att därå må i
stället för ett av de å staten upptagna kvinnliga biträdena
av första lönegraden från och med år 1920
uppföras ett dylikt biträde av andra lönegraden, som
må äga åtnjuta avlöning till belopp och under villkor,
som av innevarande riksdag beslutats i fråga om
biträden av sistnämnda lönegrad i Stockholm;
b) från och med år 1920 höja det ordinarie anslaget
till medicinalstyrelsen med 5,600 kronor till 216,800
kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.
33:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
32) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 134 och 135)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,300 kronor, för beredande av personligt
avlöning still äg g under nämnda år för en å övergångsstat
uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen,
i enlighet med de för provisorisk lönereglering för
befattningshavare i medicinalstyrelsen för år 1914
fastställda grunder och villkor.
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att dels från
och med år 1920 höja den å avlönings- och omkostnadsstaten för
statens bakteriologiska laboratorim upptagna anslagsposten till beredning
av vaccin, tillverkning av serum, inköp av djur, anskaffande av apparater
och reagens m. m. från 20,440 kronor till 47,940 kronor dels
ock från och med samma år höja det ordinarie anslaget till nämnda
laboratorium nu 73,190 kronor, med 29,100 kronor till 102,290 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—139 i åberopade stadsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Majt föreslagna höjningen av förevarande anslag
är föranledd dels av ökade kostnader för laboratoriets drift, av vilken
anledning anslaget ansetts böra ökas med 27,500 kronor, dels ock av
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
31
det av 1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen för
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, beslutade tilllägget
till laboraratoriets avlöningsstat, vilket innebär en ökning av anslaget
med 1,600 kronor. Av förstnämnda anledning har Kungl. Maj:t
jämväl å 1919 års tilläggsstat äskat ett anslag å 27,500 kronor.
Då utskottet ej funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit, får utskottet beträffande framställningen under nu förevarande
punkt hemställa,
att riksdagen må
a) från och med år 1920 höja den å avlöningsoch
omkostnadsstaten för statens bakteriologiska laboratorium
upptagna anslagsposten till beredning av
vaccin, tillverkning av serum, inköp av djur, anskaffande
av apparater och reagens m. m. från 20,440 kronor till
47,940 kronor;
b) i anledning härav och på grund av det av
1918 års lagtima riksdag, i samband med löneregleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutade tillägget till avlöningsstaten
för statens bakteriologiska laboratorium å 1,600 kronor
från och med samma år höja det ordinarie anslaget till
nämnda laboratorium, nu 73,190 kronor, med 29,100
kronor till 102,290 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att från och
med år 1920 höja det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium,
nu 18,900 kronor, med 650 kronor, till 19,550 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 139—141 i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av ifrågavarande anslag
föranledes av det av 1918 års lagtima riksdag, i samband med lönereleringen
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutade tillägget till avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium.
För täckande av ökade utgifter för laboratoriets drift under åren
1918 och 1919 har Kungl. Maj:t å tilläggsstat för sistnämnda år äskat
att förstärkningsanslag å 5,000 kronor.
Ökat anslag.
Statens
rättskemiska
laboratorium
[34.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Förstärkning
av clet ordinarie
anslaget
till statens
rättskemiska
laboratorium.
[35.]
Statens
farmaceutiska
laboratorium.
[36.]
Förste provinsialläkare
och
provinsialläkare.
[37.]
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj :ts framställning'',
får sålunda beträffande nu förevarande punkt, hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium,
nu 18,900 kronor, med 650 kronor, till 19,550 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till förstärkning
av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 139—141 i
statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande förstärkningsanslag är påkallat av de på grund av
den allmänna prisstegringen ökade utgifterna för uppehållande av laboratoriets
verksamhet. Av samma anledning har Kungl. Maj:t å 1919
års tilläggsstat äskat ett anslag å 5,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså i avseende å 1920 års stat hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie
anslaget till statens rättskemiska laboratorium på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
2,500 kronor.
37:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 36) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 142 och 143) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för upprätthållande av driften vid
statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,100 kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att avlåtas angående reglering
av avlöningsförhållandena för förste provinsialläkare och provin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 33
sialläkare m. m., beräkna en höjning av det ordinarie anslaget till
förste provinsialläkare och provinsialläkare nu 997,200 kronor, till
1,222,200 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 11 februari 1919 till riksdagen
avlålit proposition i ämnet (nr 116).
Beträffande detta anslag kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
39:o) Kung]. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att avlåtas angående reglering
av avlöningsförhållandena för förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. in., till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares
avlöningsförmåner på extra stat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag,
högst, 7,200 kronor.
Såsom under punkt 38 erinrats har proposition i ämnet (nr 116)
sedermera till riksdagen avlåtits.
Beträffande detta anslag kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen
anmäla.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 39) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 144
—146) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt förste provinsialläkare,
provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande
provinsialläkare och stadsläkare skall ur riksstaten för
år 1920 uteslutas.
41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att i avbidan å
den proposition, som kan komma att avlåtas beträffande avlöningsförhållandena
för vissa befattningshavare vid statens anstalter för sinnessjuka
m. m., beräkna en förhöjning av det ordinarie förslagsanslaget
till hospitals underhåll, nu 8,000,000 kronor, till 8,200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 21 februari 1919 till riksdagen
avlåtit proposition i ämnet (nr 105).
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 5
Provisorisk
förbättring av
vissa provinsialläkares
avlöningsförmåner.
[38.]
Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
m. il.
[39.]
Hospitals
underhåll.
[40.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Beträffande ifrågavarande anslag kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Bidrag tulle- 42:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
gifterförlhsa framställning (punkt 41) och under åberopande av vad statsrådsprotobefattningsha-
kollet (sid. 147—148) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
vare vid sta
-
tens hospital
och asyler.
[41.]
att riksdagen må av det utav 1918 års lagtima riksdag
beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom bidrag till
de befor äring sav gifter, vilka befattningshavare, tillhörande
sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och
asyler, hava att, därest de från och med dr 1919 tillträda
befattning å ordinarie stat, enligt reglementet för
civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa
erlägga, på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag,
högst, anvisa ett belopp av 45,000 kronor.
Resestipendier
åt vid
rikets hospital
och asyler
anställda
läkare.
[42.]
43:o) I enlighet med Kungl. . Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 42) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 144
och 145) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt vid rikets hospital
och asyler anställda läkare skall ur riksstaten för år
1920 uteslutas.
Anläggning 44:o) Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för upp
av
hospital vid föran(Je av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt å biskopsbostället
Strängnäs, nr ^ 0m 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands län
pä
nr
extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,105,000
kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 149
—153 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1913 års
riksdag för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt
å biskopsbostället Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och
Åkers härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
35
belopp, som i anledning av boställets avstående borde utgå till vederbörande
rättsägare, beviljat ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav
på extra stat för år 1914 anvisat 150,000 kronor.
Sedermera har riksdagen av ifrågavarande anslag på extra stat
anvisat för vart och ett av åren 1915 och 1916 800,000 kronor, för år
1917 550,000 kronor, för år 1918 200,000 kronor och för år 1919 återstående
beloppet 800,000 kronor. Vidare har riksdagen för sistnämnda
år för ändamålet anvisat ett tilläggsanslag av 500,000 kronor.
Då det, såsom medicinalstyrelsen framhållit i skrivelse den 31 januari
1917, visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag
icke kunde hållas inom den beräknade ramen, föreslog Kung]. Maj:t i
en den 9 mars 1917 avlåten proposition riksdagen medgiva, att, oaktat
den beslutade anläggningen av ifrågavarande hospital icke kunde komma
till stånd för det av riksdagen för ändamålet beviljade anslag, anläggningen
ändock finge utföras i enlighet med för densamma upprättade
plan, med de jämkningar däri, som Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande
kunde finna lämpligt stadga.
I skrivelse den 27 mars 1917 anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.
För hospitalets fullbordande i enlighet med det av medicinalstyrelsen
framlagda, av Kungl. Maj:t förordade förslaget erfordras nu utöver förut
anvisade medel ett ytterligare anslag å 3,750,000 kronor, av vilket belopp
2,645,000 kronor äskats å tilläggsstat för år 1919 samt 1,105,000
kronor å 1920 års stat.
Av den i ämnet lämnade utredningen framgår, att de kostnadsberäkningar,
som ligga till grund för beloppet av det nu äskade anslaget,
verkställts med utgångspunkt från de under senare hälften av
sistlidet år gällande osedvanligt höga pris å byggnadsmateriel, värme-,
vatten-, avlopps- och belysningsledningar in. m. Med hänsyn härtill har
utskottet ansett anslaget kunna nedsättas med 500,000 kronor, vilken
minskning torde böra beräknas å 1920 års stat.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för uppförande av en för 800
sinnessjuka avsedd statsanstalt å biskopsbostället Sundby
nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands
län på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 605,000 kronor.
Utskotta 18
yttrande.
Ökat anslag.
36
Statsutslcottets utlåtande Nr 6 A.
Uppförande
av nya paviljonger
för
oroliga sjuka
vid Säters och
Västerviks
hospital.
[44.]
Bostadshus
för betjäning
vid Säters och
Västerviks
hospital.
[45.]
# Uppförande
av paviljonger
för oroliga
sjuka vid
Östersunds
hospital.
[46.]
Uppförande
av magasinsbyggnader
vid vissa
hospital.
[47.]
45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därorfl gjorda framställning
(punkt, 44) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 154
—155) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka vid
vartdera av Säters och Västerviks hospital på extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 298,400
kronor.
46:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 45) och under hänvisning till den å sid. 155 i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen i ämnet får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena
med uppförande av fyra bostadshus för gifta skötare
vid vartdera av Säters och Västerviks hospital på extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 61,800
kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att för fortsättande
av arbetena med uppförande av två paviljonger för oroliga
sjuka vid Östersunds hospital på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
å 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 156
i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena
med uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka
vid Östersunds hospital på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag å 300,000 kronor,
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att för uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman
i april 1917 uppgjorda ritningar av en magasinsbyggnad vid vardera
av sinnessjukanstalterna i Kristinehamn och Säter på extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 168,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes åsid. 157—161 i statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr (i A.
.37
Till stöd för förevarande förslag bär departementschefen anfört,
att det i många fall kunde leda till väsentliga besparingar, därest vederbörande
bospitalsdirektioner vore i tillfälle att upphandla och lagra
större partier av för hospitalens behov nödvändiga proviantartiklar, som
vore avsedda för den omedelbara förbrukningen. Vad sålunda anförts
vill utskottet icke bestrida, men håller utskottet före, att, så snart normala
förhållanden åter inträtt, det icke torde möta svårigheter att träffa
för staten förmånliga avtal även med det förut tillämpade entreprenadsystemet.
Vid en successiv leverans av de för vederbörande hospital
erforderliga varorna blir lokalbehovet mindre kännbart, varjämte den
eljest icke uteslutna risken av varornas försämring och förstöring minskas.
På grund härav och då i varje fall tidpunkten för påbörjandet
av nya byggnadsföretag måste''anses särdeles ogynnsam, har utskottet,
åtminstone för närvarande, icke funnit sig kunna biträda Kungl. Majrts
framställning om anvisande av medel för uppförande av ifrågavarande
byggnader.
J Oö
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna riksdagens bifall.
49:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 48) dels medgiva,
att 20 bostadshus för hospitalspersonal, därav 10 inrymmande
vartdera fyra och 10 inrymmande vartdera två bostadslägenheter, må i
huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i juli
1918 och arkitekten G. Wickman i februari 1914 uppgjorda ritningar
uppföras vid statens anstalter för sinnessjuka enligt plan, som av Kungl.
Maj:t kan komma att fastställas, för en beräknad kostnad av 863,500
kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat
för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 162
—168 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet funnit behovet av ifrågavarande byggnadsarbeten ådagalagt
samt planläggningen av byggnaderna ändamålsenlig, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet
förutsätter emellertid, att all nödig sparsamhet iakttages vid byggnadernas
uppförande, varigenom möjligen — särskilt med hänsyn till
fallande materialpris — ett antal bostäder utöver det nu beräknade
skulle kunna erhållas för det äskade anslagsbeloppet.
Utskottet får sålunda hemställa,
Utekottets
yttrande.
Uppförande
av familjebostäder
för
hospitalspersonalen.
[48.]
Utskottets
yttrande.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Nytt anslag.
Bostadshus
för personal
vid
Härnösands
hospital.
[49.]
att riksdagen må
a) medgiva, att 20 bostadshus för hospitalspersonal,
därav 10 inrymmande vartdera fyra och 10
inrymmande vartdera två bostadslägenheter, må i
huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.
Westman i juli 1918 och arkitekten G. Wickman i
februari 1914 uppgjorda ritningar uppföras vid statens
anstalter för sinnessjuka enligt plan, som av
Kungl. Maj:t kan komma att fastställas, för en beräknad
kostnad av 863,500 kronor,
b) för påbörjande av berörda byggnadsföretag på
extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.
50:o) Vidare bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 49) att
för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten A.
Tburdin i augusti 1918 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för personal
vid Härnösands hospital på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
å 86,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 169—173 i statsrådsprotokollet.
Enligt medicinalstyrelsens i ärendet framlagda kostnadsförslag skulle
anläggningskostnaderna för ifrågavarande byggnad ställa sig sålunda:
för byggnaden, enligt beräkning av ingenjören Ernst
Rignér den 27 augusti 1918 .................................
kronor
65,000: —
för vatten- och avloppsledningar, eldigt beräkning av
arkitekten Tburdin.......................................................
»
2,000: —
för elektriska ledningar, enligt beräkning av den-
1,600: —
samme.................................................................................
arkitekt- och kontrollantarvode..........................................
»
3,800: —
Summa
kronor
72,400: —
Byggnadsstyrelsen, som i ärendet avgivit utlåtande, har emellertid
funnit kostnadsförslaget vara i några poster för lågt beräknat, varför
styrelsen föreslagit följande beräkning av den totala byggnadskostnaden:
Byggnaden ............................................................................. kronor 62,475:
Tillägg i följd av senaste ökning i arbetslöner...........
Vatten- och avloppsledningar ...........................................
Elektriska ledningar..........................................................
Oförutsedda utgifter, ritning och kontroll m. m. c:a
14 %..................................................................................
9,370
2,000
1,600
10,555: —
Summa kronor 86,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 39
Den i ämnet lämnade utredningen har utskottet ansett ådagalägga,
att snara åtgärder äro av behovet påkallade för beredande av ökat
bostadsutrymme åt hospitalsbetjäningen vid ifrågavarande anstalt, och
har utskottet sålunda funnit sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet
anvisas. Med hänsyn till att prisfall å byggnadsmateriel torde
vara att förvänta, synes det emellertid utskottet, att anslaget bör kunna
begränsas till det belopp, medicinalstyrelsen för uppförande av byggnaden
ifrågasatt.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må för uppförande i huvudsaklig
överensstämmelse med av arkitekten A. Thurdin i
augusti 1918 uppgjorda ritningar av ett bostadshus
för personal vid Härnösands hospital på extra stat för
år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 72,400 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) dels besluta
anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds
hospital i huvudsaklig enlighet med av ingenjören J. Bergström i augusti
1918 uppgjort förslag och för en beräknad kostnad av 235,000 krokronor
dels ock för ändamålet på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
å 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 174
—181 i statsrådsprotokollet.
I fråga om vattenförhållandena vid Östersunds hospital har i statsrådsprotokollet
anförts bl. a. följande:
»Hospitalet, som uppfördes under åren 1911—1915 med plats för
560 patienter, är beläget på Frösöns södra strand. Det för hospitalets
behov erforderliga vattnet tages för närvarande från Storsjön
utan särskild reningsanordning. Vid den slutliga planläggningen
av hospitalets vattenledning ansågs nämligen dylik anordning
tills vidare obehövlig, och utgick man därvid från följande synpunkter.
Sjön, som är mycket stor, mottager väsentligen fena tillflöden från
Jämtlands fjälltrakter. Genom sjön passerar en betydande vattenmassa,
vilken måste fram å ömse sidor om Frösön. Den del av strömmen,
som passerar söder och öster om Frösön, genom Vallsundet och sundet
vid Östersund, antogs äga en bestämd riktning, nämligen utmed Frösölandet,
där hospitalet är beläget. Den sydost om Frösön belägna
Brunfloviken skulle alltså vara oberörd av denna strömsättning. Här
-
Utskottets
yttrande.
Nytt anslag.
Reningsanläggning
för vattenledningsvattnet
vid
Östersunds
hospital.
[50.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
igenom skulle sålunda det på andra sidan sundet utrinnande avloppsvattnet
från Östersund icke nå Frösöstranden. Genom ett förläggande av anstaltens
vattenintag på betydligt avstånd väster, alltså uppströms, om
anstaltens avloppslednings utmynningsställe beräknades förorening av
vattenledningsvattnet från denna avloppsledning kunna uteslutas. Genom
inrättande av en intagsledning med långt ut från stranden och på stort
djup belägen mynning skulle vidare föroreningar från stranden och
vattenytan kunna förekommas.
Anstaltens vattenintag är i enlighet med nu berörda synpunkter
anordnat på följande sätt. I Storsjöns strand å anstaltens område,
men väster om den bebyggda delen av detsamma och cirka 1,100 meter
väster om avloppsledningens utmynningsställe, är förlagd eu intagsbrunn
av betong, till vilken vattnet ledes genom en cirka 400 meter från
stranden och till ett djup av cirka 20 meter utlagd intagsledning av
200 millimeters muffrör av gjutjärn, i skarvarna diktade medelst bly.
Intagsledningens mynning är försedd med sil, varjämte i intagsbrunnen
äro insatta silar av fin trådduk. Någon rening utöver denna silning
underkastas icke vattnet utan pumpas direkt frän brunnen in i rörnätet
för förbrukning.))
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som är föranlett av misstanken,
att de tid efter annan förekommande såväl epidemierna som
enstaka fallen av tyfus, paratyfus och dysenteri hava sin orsak i vattenlednings
vattnets förorening, avser vattnets rening genom långsam filtrering
och omfattar filtrerbassänger, renvattensbehållare, pumpverk för
råvatten samt vatten- och avloppsledningar.
Kostnaderna för anläggande av reningsverket hava beräknats på
följande sätt:
A. 3 stycken filtrerbassänger.
Jordschaktning med spåntning och transporter
Grundplattor av grovbetong.................................
Armerad betong (225 m3 ä 310: —).....................
Cementslipning, putsning och slamning ............
Silbotten av tegel, sand och singel....................
Kör, rördelar, ventiler m. m...............................
Överbyggnader av trä ..........................................
B. BenvattenbehåUare.
Jordschaktning med spåntning och transporter
Grundplatta av grovbetong .............................
Transport 5,900: — 146,850: —
.. 5,400: —
.. 7,500: —
.. 69,750: —
.. 7,500: —
.. 22,500: —
.. 7,200: —
- 27''00Q: ~ 146,850: —
4,400: —
1,500: —
(Statsutskottets utlåtande Nr G A.
41
Transport 5,900: — 146,850: —
Armerad betong (55 in3 :''i 325: —)......................................... 17,875: —
Cementslipning, putsning, slamning ................................... 2,000: —
Strykning med asfalttjiira och siderosten ....................... 1,500: —
Överbyggnad till nedgångsöppning och ventilkammare...... 1,000: —
Påfyllning av jord och planering ......................... ............... 1,500: —
Rör, rördelar, avstängningsventiler, vattenståndsvisarappa
rater
m. in..................................................................... 2,000: — 31,775: —
C. Pumpverk.
2 st. centrifugalpumpar med elektromotorer, ledningar och pumphus
av sten............................................................................................ 25,000:
D. Vatten- och avloppsledningar.
Utvändiga vatten- och avloppsledningar med avstängningsventiler,
brunnar, ventilkammare m. m..................................................... 13,500: —
Ritningar, tillsyn, diverse och oförutsedda utgifter.............................. 17,875: —
Summa kronor 235,000: —
Förslaget om anläggande av ett reningsverk för vattenledningsvattnet
vid Östersunds hospital har ansetts motiverat med hänsyn till
den mängd sjukdomsfall, som under senare åren förekommit vid hospitalet
ifråga och vartill orsaken icke med bestämdhet kunnat utrönas.
Därvid har man dragit den slutsatsen, att, trots att vidtagna undersökningar
rörande det nu använda vattnets beskaffenhet icke visat tillvaron
av förorening, sådan dock kunde befaras föreligga. Visserligen
stode ett sådant antagande i bestämd strid mot de uppgifter, som av
sakkunnige lämnades, då förläggningen av hospitalet till Östersund beslöts,
därvid såsom särskild gynnsam omständighet för denna förläggning
betonades, »att dricks- och hushållsvatten av förträfflig beskaffenhet
och i obegränsad mängd» kunde intagas direkt ur Storsjön och att
därvid till och med kostnaderna för vattentorn kunde inbesparas, men,
då ej annan anledning till berörda sjukdomsfall kunnat utfinnas, har
man kommit till den uppfattningen, »att vattenledningsvattnets förorsakande
av sjukdomarna icke kan uteslutas». Ehuru utskottet givetvis
icke kan uttala något bestämt omdöme om den sålunda angivna sjukdomsorsaken,
har utskottet likväl icke kunnat undgå att uppmärksamma
ett förhållande, som med sjukligheten vid hospitalet ifråga kan äga
visst samband. Vid ett besök, som 1918 års statsrevisorer avlade vid
hospitalet iakttogs, enligt i statsrevisorernas berättelse gjord anmärkBihang
till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 1124 19 6
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
ning, »att vatten inträngde genom väggar och golv i sammanbindningsgångarna.
och även inom byggnaderna». »En sådan olägenhet», fortsätta
revisorerna, »som kan verka menligt på byggnadernas bestånd
och medföra betydande underhållskostnader, synes i förevarande fall
hava bort kunna undvikas genom byggnadsområdets i rätt tid vidtagna
dränering.» Att så icke skett, funno revisorerna anmärkningsvärt.
I de förklaringar, som i anledning av revisorernas anmärkning
avgivits, förekommer bland annat följande:
»Av tillgängliga hela byggnadsfrågan vid Östersunds hospital berörande
handlingar framgår, dels att provborrningar av marken vid olika byggnadsplatser
företagits för att utröna dennas beskaffenhet, dels att dräneringar kring byggnaderna
å ritningar angivits, varibland även sådana, som skulle upptaga det
vatten, som från höjderna norr om det bebyggda området kunde befaras komma
att pressa mot närbelägna byggnader, "dels slutligen att i arbetsbeskrivningen
tillhörande entreprenadhandlingarna huvudentreprenören för hospitalsanläggningen
förständigats svara för att nämnda dräneringar hindra vattens inträngande i byggnaderna
eller vattensamlingars bildande under desamma.
Huvudentreprenören utförde sedermera dräneringsarbetena i enlighet med
de ritningar och anvisningar, som från arbetsledningens sida lämnades, och vid
de besiktningar som under år 1915 efter arbetets fullbordande förrättades, finnes
icke angivet, att vatten i källare eller sammanbindningsgångar förekommit, varav
framgår, ätt nämnda dräneringsarbeten till börja med varit tillfyllest för vattnets
avledande. Vid den efterbesiktning av huvudentreprenörens arbeten, som sommaren
1917 förrättades, konstaterades emellertid förekomsten av vatten på sina
ställen i kallare och sammanbindningsgångar, men ansåg synenämnden, att felet
icke kunde läggas entreprenören till last på den grund, att denne utfört dräneringsarbetet
på kontraktsenligt sätt, och att orsaken till vattnets förekomst måst
sökas i annat än ett felaktigt utfört entreprenadarbete.
Den huvudsakliga orsaken till vattnets uppträdande torde sökas i förekomsten
av dels vissa flytsandslager, dels i på sina ställen förekommande källsprång,
och har denna flytsand än mer ökad genom källflödena så småningom tilltäppt
dräneringarna, tills dessa ej kunnat avleda vattnet, utan detta pressats upp under
de byggnader, där flytsand förekommit.»
Vidare anföres följande:
»I. västra delen av asylpaviljong för kvinnor har under sommaren i källargången
insatts en dräneringsbrunn på avloppsledningen, varigenom avlopp beretts
för det nämast golvet befintliga vattnet. Senare har även en dräneringsledning
av cementrör liar blivit nedlagd, vilken går under golvet från västra matsalen
genom värmekammaren och tvenne förrådsrum in i östra värmekammaren samt
därifrån ut till en nedstigningsbrunn på avloppsledningen utanför paviljongen.
När ledningen lades, framkom under ett par dagar vatten i full ström liksom om
eu mindre, underjordisk vattensamling tömts. Sedan har vatten framkommit,
ehuru i mindre mängd. Efter denna dräneringslednings tillkomst, varigenom
vattenytan sänktes 60 om., har intet vatten avrunnit genom förutnämnda diäneringsbrunn
i källargången.»
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
43
Om, såsom av dessa förklaringar framgår, under större delen av
hospitalet i åratal stått samlat stillastående vatten, vilket till och med
trängt upp genom väggar och golv i sammanbiudningsgångarna och
även inom byggnaderna, kan häri ligga en förklaring till den ohälsa,
vilken rått vid hospitalet ifråga. Av nämnda förhållande torde nämligen
hava följt, att väggarna i lokalerna varit fuktiga och luften rå
och ohälsosam. 1 varje fall synes man, innan en så dyrbar åtgärd som
den av medicinalstyrelsen förordade och av Kung!. Maj:t nu föreslagna
anläggningen av reningsverk vidtages, böra avvakta, huruvida icke etter
dräneringsarbetenas verkställande hälsoförhållandena vid hospitalet undergått
förändring till det bättre. Under hänvisning till behovet av sådan
erfarenhet finner sig utskottet icke för närvarande böra tillstyrka anläggandet
av det föreslagna reningsverket.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Kung!. Maj:ts förevarande framställning icke
må av riksdagen bifallas.
52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) dels med- Anstalter för
giva, att statsbidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalter för sinnesslöa.
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, samt epileptikeranstalter
må från och med år 1920 utgå i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 9 januari 1919 angivna grunder dels
och från och med år 1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 225,000 kronor,
med 225,000 kronor till 450,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 182—195 i statsrådsprotokollet.
Enligt kungörelsen den 8 oktober 1915 angående understöd av
statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
och åt epileptikeranstalter är stadgat, att statsanslag må utgå
dels till uppfostringsanstalt för icke fallandesjuka sinnesslöa barn,
vilken av landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting
deltager, anordnas och understödjes samt står under inseende av en
utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse, för varje lästermin
ett understöd av 125 kronor för vart och ett vid lästerminens början
intaget barn, som i anstalten eller på dess bekostnad njuter underhåll,
och ett understöd av 62 kronor 50 öre för varje annat i anstalten intaget
barn, som från lästerminens början deltagit i undervisningen;
dels till enskild uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn, däri inbegripna
även blinda sinnesslöa, för varje lästermin ett understöd av
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
högst 125 kronor för vart och ett i anstalten vid lästerminens början
intaget barn, som i anstalten eller på dess bekostnad njuter underhåll,
och högst 62 kronor 50 öre för varje annat i dylik anstalt intaget barn,
som från lästerminens början deltagit i undervisningen;
dels till uppfostringsanstalter för fallandesjuka barn, jämväl beträffande
icke sinnesslöa barn, det understöd, som enligt vad nyss sagts
utgår för å sådan anstalt intagna sinnesslöa barn;
dels som årligt understöd till arbetshem för blinda sinnesslöa och
fallandesjuka sinnesslöa 250 kronor och till arbetshem för andra sinnesslöa
200 kronor för varje i arbetshemmet intagen elev, därest arbetshemmet
i fråga anordnats och understödjes av landsting eller stadsfullmäktige
i stad, som ej i landsting deltager, men högst nyssnämnda
belopp, därest arbetshemmet i fråga är enskilt;
dels som årligt understöd till arbetshem, som anordnar kontrollerad
familjevård för sinnesslöa, arbetshemmets kostnad därför, dock högst
100 kronor för varje sålunda utackorderad elev;
dels ock årligt understöd av högst 250 kronor till epileptikeranstalt
för varje därstädes intagen fallandesjuk, som icke varit från barndomen
sinnesslö.
I enlighet med vid 1915 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 127 fattat beslut är vidare i nämnda kungörelse stadgat,
att, om å anstalt intagen sinnesslö eller fallandesjuk enligt lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring tillerkänts pensionstillägg
eller understöd, vilket anstalten enligt 9 § samma lag äger uppbära, skall
statsunderstödet minskas med ett belopp, motsvarande vad enligt nämnda
lag å staten belöper av kostnaden för ifrågavarande pensionstillägg eller
understöd, eller, där statsunderstödet till beloppet ej överstiger statens
andel av berörda kostnad, icke till någon del utgå.
I kungörelsen angående understöd av statsmedel åt anstalter för
obildbara sinnesslöa den 8 oktober 1915 stadgas, att statsbidrag utgår
halvårsvis med högst 125 kronor för en var av det antal obildbara
sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående halvår vårdats
å anstalten och vilkas behov av vård därstädes blivit prövat av anstaltens
läkare eller vederbörande inspektör samt utan hänsyn till den
vårdades ålder. Nyssberörda inskränkning rörande avdrag för uppburet
pensionstillägg eller understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring
gäller emellertid jämväl beträffande ifrågavarande anstalter.
Kungl: Maj:ts nu framlagda förslag innebär sådan förhöjning av
de jämlikt kungörelserna den 8 oktober 1915 utgående understöden av
statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utledande Nr 6 A.
4f>
sjuka, och åt epileptikeranstalter samt åt anstalter för obildbara sinnesslöa,
att nämnda bidrag må, med nu gällande inskränkning rörande
avdrag för uppburet pensionstillägg eller understöd enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, utgå
dels till såväl uppfostringsanstalt för fallandesjuka barn som till
uppfostringsanstalt för blinda sinnesslöa barn för varje lästermin med
ett belopp av 250 kronor för vart och ett vid lästerminens början intaget
barn;
dels till arbetshem för fallandesjuka och till arbetshem för blinda
sinnesslöa med ett årligt belopp av 500 kronor för varje i arbetshemmet
intagen;
dels till uppfostringsanstalt för icke fallandesjuka eller blinda
sinnesslöa barn, vilken av landsting eller av stadsfullmäktige i stad,
som ej i landsting deltager, anordnas och understödjes samt står under
inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse, för
varje lästermin med 200 kronor för vart och ett vid lästerminens
början intaget barn, som i anstalten eller på dess bekostnad åtnjuter
underhåll, och med 100 kronor för varje annat i anstalten intaget barn,
som från lästerminens början deltagit i undervisningen;
dels till enskild uppfostringsanstalt för icke fallandesjuka eller.ldinda
sinnesslöa barn för varje lästermin med högst 200 kronor för vart och
ett i anstalten vid lästerminens början intaget barn, som i anstalten
eller på dess bekostnad njuter underhåll, och högst 100 kronor för varje
annat i dylik anstalt intaget barn, som från lästerminens början deltagit
i undervisningen;
dels till arbetshem för sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka eller
blinda, med 300 kronor om året för varje i arbetshemmet intagen elev,
därest arbetshemmet ifråga anordnats och understödjes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting deltager, men högst
nyssnämnda belopp, därest arbetshemmet ifråga är enskilt;
dels till arbetshem, som anordnar kontrollerad familjevård för sinnesslöa,
arbetshemmets kostnad därför, dock högst 200 kronor för varje
sålunda utackorderad elev;
dels ock slutligen till anstalt för obildbara sinnesslöa med högst
400 kronor om året för varje å anstalten vårdad.
Vid bifall till de av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningarna av
statsbidragen till ifrågavarande anstalter, erfordras en ökning av anslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 225,000 kronor, med 225,000
till 450,000 kronor, av anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, nu 331,000 kronor, med 369,000 kronor
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
till 700,000 kronor samt av anslaget till epileptikeranstalter, nu 22,000
kronor med 78,000 kronor till 100,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande framställning bär utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herr K. J.
Ekman väckt motion (nr 47), däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att uppfostringsanstalterna för fallandesjuka barn och arbetshemmen
för fallandesjuka redan under 1919 få komma i åtnjutande av det
statsbidrag, 500 kronor per elev, som Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
begärt för 1920, samt att för ändamålet anvisas ett anslag
av 78,000 kronor å 1919 års tilläggsstat.
I fråga om de skål, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den i ämnet lämnade utredningen har utskottet funnit ådagalägga,
att anstalterna för vård av sinnesslöa och fallandesjuka äro i behov av
ökat statsbidrag för uppehållande av sin verksamhet. Då utskottet
jämväl funnit de ifrågasatta förhöjningarna av statsbidragen lämpligt
avvägda, har utskottet ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t härutinnan
föreslagit. Utskottet vill emellertid uttala, att enligt utskottets
mening statsbidragen böra utgå för år räknat, så att bidrag icke utgår
med fullt belopp, därest å anstalt intagen sinnesslö eller epileptiker allenast
vistas kortare tid å anstalten, utan anpassas efter den tid, dylik
person är å anstalt intagen.
Att uppfostringsanstalterna för fallandesjuka barn och arbetshemmen
för fallandesjuka redan under år 1919 skulle komma i åtnjutande
av förhöjt statsbidrag, har utskottet icke ansett sig kunna förorda.
Härtill återkommer emellertid utskottet'' vid behandlingen av tilläggsstaten
för år 1919.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till anstalter för
obildbara sinnesslöa, anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, samt epileptikeranstalter
må från och med år 1920 utgå i huvudsaklig enlighet
med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 9 januari
1919 angivna grunder;
b) från och med år 1920 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till anstalter för
obildbara sinnesslöa, nu 225,000 kronor, med 225,000
kronor till 450,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr C> A.
47
53:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 52) och under hänvisning till vad utskottet
under punkt 52 här ovan anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må från och med år 1920 höja
det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
nu 331,000 kronor, med 309,000 kronor till
700,000 kronor.
54:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) och under
åberopande av vad utskottet under punkt 52 här ovan anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till epileptiker
anstalter, nu 22,000 kronor, med 78,000 kronor
till 100,000 kronor.
55:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 54) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt ordinarie läkare vid
länslasarett och därmed likställda sjukhus skall ur riksstaten
för år 1920 uteslutas.
#
56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att till
täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
8,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 196
—199 i åberopade statsrådsprotokoll.
Förevarande anslag är påkallat av de på grund av kristidsförhållandena
ökade omkostnaderna för sjukhusets drift.
Till täckande av brist å ordinarie anslaget till berörda sjukhus har
Kungl. Maj:t därjämte föreslagit riksdagen att på tilläggsstat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,370 kronor ävensom medgiva,
att för samma ändamål finge, intill ett belopp av 13,800 kronor, an
-
Anstalter för
bildbara
sinnesslöa,
som icke äro
fallandesjuka.
[52.]
Epileptiker
anstalter.
[53.]
Ökat anslag.
Resestipendier
åt ordinarie
läkare
vid länslasarett
m. fl.
[54.]
Täckande av
brist å anslag
till underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.
[55.]
Underhåll av
spetälskcsj
ukhus et i
Mora-Noret.
[56.]
Utskottets
yttrande.
48 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
vändas det av riksdagen för år 1919 för underhåll av spetälskesjukhuset
i Mora—Noret anvisade förslagsanslag.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kung]. Maj:t
sålunda föreslagit, får alltså under förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må till täckande av brist ä ordinarie
anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 8,000 kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för
underhåll av spetälskesjukhuset i Mora-Noret på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag av 13,800 kronor.
Angående utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till vad statsrådsprotokollet
(sid. 200) därom innehåller.
Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för uppförande
av ett spetälskesjukhus i Dalarne anvisat dels på extra stat för år 1917
ett belopp av 40,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag
av 70,900 kronor. Vidare har riksdagen på extra stat
för år 1918 anvisat dels ett förslagsanslag å 10,000 kronor för anskaffande
av för sjukhuset erforderlig utrustning och dels ett förslagsanslag
av 3,450 kronor för sjukhusets drift. Slutligen har riksdagen
för underhåll av ifrågavarande sjukhus på extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag av 13,800 kronor.
Genom brev den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
medicinalstyrelsen att å den därför avsedda, invid länslasarettet i MoraNoret
belägna tomten uppföra ifrågavarande sjukhus i huvudsaklig
överensstämmelse med av G. Wickmans arkitektbyrå upprättade ritningar
under iakttagande av vissa utav riksdagen mot ritningarna gjorda erinringar.
Då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, arbetena med uppförande
av ifrågavarande sjukhus ännu icke påbörjats och då det torde
kunna förutses, att behov av det nu äskade beloppet under år 1920
icke kommer att förefinnas, har utskottet ansett, att med anvisande av
detta anslag utan olägenhet kan tillsvidare anstå.
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke
må vinna riksdagens bifall.
Statsutskottets utlåtande Nr CA.
49
58:o) Kungl. Maj:t har föreBlagit riksdagen (punkt 57) dels medgiva,
att statsbidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
må från och med år 1920 utgå i huvudsaklig enlighet med i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder, dels ock vid bifall härtill, från och med år 1920 höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 1,200,000 kronor, med 1,200,000 kronor till
2,400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 201—220 i statsrådsprotokollet.
^]
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr 38)
av herr J. S. Almer och den andra inom andra kammaren (nr 133) av
herr C. Hederstierna, i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta sådan
ändring i Kung]. Maj:ts proposition under 6:e huvudtiteln rörande driftkostnader
till tuberkulossjukvårdsanstalter för 1920, att statsbidraget
till kustsanatorierna må utgå med samma belopp som till tuberkulossjukhusen
eller kronor 2: — per dag och patient under enahanda bestämmelser.
Beträffande de skäl, motionärerna till stöd för sin framställning
anfört, får utskottet hänvisa till motionerna.
Från och med ingången av innevarande år är ifrågavarande statsbidrag
till tuberkulossjukvårdsanstalterna enligt beslut vid 1918 års
lagtima riksdag höjt från 50 öre till 1 krona per dag och patient.
För detta bidrags åtnjutande gälla i huvudsak tidigare av riksdagen
godkända villkor.
Enligt nu förevarande förslag, vilket innebär en ytterligare ökning
av statsbidraget, skulle detsamma, alltefter anstalternas olika beskaffenhet
och deras växlande driftkostnader, utgå på följande sätt, nämligen till
1) tuberkulossjukhusen med ............... kronor 2: — för dag och patient;
2) tuberkulossjukstugorna med......... » 1: 50 » » » » ;
3) lasaretts avdelningar för vård av
tuberkulösa med........................... » 1: 50 » » » » ;
4) kustsanatorierna med ett belopp, motsvarande hälften av nästföre
gående
års driftkostnad för dag och patient (omkring kronor 1: 40
enligt medicinalstyrelsens beräkningar).
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 1124 19 7
Anslag till
driftkostnader
vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
[57.]
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
För åtnjutande av dessa statsbidrag skulle i huvudsak gälla tidigare
fastställda villkor. Beträffande de ovan under 4) upptagna kustsanatorierna
har departementschefen dock föreslagit, att för deras del borde
till vinnande av större enhetlighet i dessa av enskilda föreningar drivna
anstalters förvaltning och ekonomi stadgas skyldighet att inrätta en av
föreningsstj^relserna utsedd centralkommitté för högsta ledningen av
anstalterna.
Med hänsyn till den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen
rörande ökningen i de allmänna omkostnaderna vid driften av tuberkulossjukvårdsanstalterna
och i betraktande jämväl av dessa anstalters
för landet betydelsefulla verksamhet har utskottet funnit en höjning av
det till desamma utgående statsbidraget vara motiverad.
De belopp, som enligt departementschefens förslag skulle komma
att utgå till ovannämnda under 1)—3) upptagna anstalter (sjukhus,
sjukstugor och lasarettsavdelningar), har utskottet funnit lämpligt avvägda
och förty ansett sig böra förorda.
Vad åter kustsanatorierna beträffar, kan utskottet icke biträda den
uti statsrådsprotokollet för deras del föreslagna beräkningsgrunden. I
anslutning till motionärernas i ämnet gjorda framställning har utskottet
nämligen funnit statsbidraget till dessa sanatorier icke böra utgå efter
storleken av de till siffran svårbestämbara och alltefter de särskilda
anstalternas mer eller mindre rationella skötsel växlande förvaltningskostnaderna
utan i stället såsom till övriga anstalter med visst belopp
per vårddag. Enligt utskottet tillhandakomna uppgifter skulle under
år 1918 dagutgifterna för de tre kustsanatorierna i Apelviken, Barkåkra
och å Styrsö hava uppgått till respektive 3 kronor 46 öre, 4 kronor
37 öre och 4 kronor 98 öre. Med hänsyn härtill har utskottet funnit
statsbidraget lämpligen böra sättas till 1 krona 75 öre för dag och
patient.
Såsom villkor för de olika statsbidragens utgående torde i huvudsak
böra gälla de bestämmelser, som riksdagen tidigare i detta hänseende
godkänt.
Den av departementschefen förordade anordningen med en särskild
centralkommitté för kustsanatorierna har utskottet i likhet med motionärerna
icke ansett vara så påkallad, att tillkomsten av en sådan bör
uppställas såsom villkor för statsbidrags erhållande. I stället förutsätter
utskottet, att till vinnande av det med eu sådan anordning avsedda
syftet ett närmare samarbete anstalterna emellan på frivillighetens
väg kommer till stånd.
Statsutskottets utlåtande Nr (i A.
51
Beträffande storleken av det för ändamålet erforderliga anslaget
har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
i detta hänseende verkställda beräkningarna. Den av utskottet
ovan tillstyrkta ändringen i fråga om sättet för beräkningen av det
till kustsanatorierna utgående statsbidraget torde icke behöva föranleda
jämkning i förslagsanslagets belopp.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kung], Maj:ts förevarande
förslag samt herrar Almers och Hederstiernas
i ämnet väckta motioner, må
a) medgiva, att statsbidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter må från och med år
1920 utgå i huvudsaklig enlighet med av utskottet här
ovan förordade grunder,
b) från och med år 1920 höja det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
, nu 1,200,000 kronor, med
1,200,000 kronor till 2,400,000 kronor.
59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen medgiva,
att statsbidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
å andra sjukvårdsanstalter, må, i den mån de beviljas
efter ingången av år 1919, utgå med ett belopp av högst 2,000 kronor
för vårdplats samt i övrigt i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 27 juni 1914 angående statsbidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
220—224 i statsrådsprotokollet.
Enligt gällande bestämmelser utgår byggnadsbidraget med högst
hälften av den enligt vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga
byggnadskostnaden, dock med bland annat den inskränkning, att
detsamma icke må överskrida ett tusen kronor för varje sjukplats, vederbörande
anstalt beräknas rymma.
Den föreslagna höjningen av statsbidraget föranledes av de i
hög grad stegrade byggnadskostnaderna.
Ökat anslag.
Uppförande
eller inrättande
av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[58.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Resebidrag
till vissa
patienter vid
kust
sanatorierna.
[59.]
Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.
[60.]
Av utredningen i ärendet framgår, att uppkomna reservationer å
anslagen till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
jämväl med den nu föreslagna höjningen av statsbidraget synes kunna
fylla behovet av medel för år 1920, på grund varav något särskilt anslag
för nämnda år icke ansetts vara behövligt för nu ifrågavarande
ändamål.
Utskottet, som ansett, att allenast de byggnadsföretag, vilka påbörjats
efter ingången av år 1919, böra komma i åtnjutande av det föreslagna
högre statsbidraget, får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus
och tuberkulosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter,
må, i den mån de avse byggnadsföretag,
som påbörjats efter ingången av år 1919, utgå med ett
belopp av högst 2,000 kronor för vårdplats samt i
övrigt i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen
den 27 juni 1914 angående statsbidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m.
60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan (punkt
59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 225) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av
bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda
kustsanatorierna, att utgå under de villkor Kungl.
Maj:t bestämmer.
61:o) På grund av Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt 60)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 226) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
53
att riksdagen må besluta, att det ordinarie reservationsanslaget
till resestipendier åt läkare, som anmäla
sig vilja i utlandet studera tuberkulosens igenkännande,
behandling eller hygien, skall ur riksstaten för år 1920
uteslutas.
62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s
jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 400,000 kronor, att användas i enlighet
med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att på extra stat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å 150,000 kronor att användas
till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under villkor
i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 232
och 233 i åberopade statsrådsprotokollet.
För understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen på extra
stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915—1 917
å 60,000 kronor samt för vart och ett av åren 1918 och 1919 å 70,000
kronor.
Av medicinalstyrelsen lämnade uppgifter visa, att dispensärverksamheten
befinner sig i kraftig utveckling och att vid tillämpning av
gällande grunder för anslaget en betydande höjning erfordras av detsamma.
Det i sådant avseende föreslagna beloppet har ej givit utskottet
anledning till erinran, och får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag å 150,000 kronor att användas
Folksana
torierna.
[61-]
Understödjande
av
dispensärverksamhet.
.
[62.]
Utskottet»
yttrande.
Ökat anslag.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Behandling
av medellösa
lupuspatienter.
[63.]
Resebidrag
till vissa patienter
vid
radiumhemmet
i
Stockholm.
[64.]
Kliniker vid
vanföreanstalterna
i Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[65.]
till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med
de nu gällande.
64:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt 63)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 233) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
av 30,000 kronor att enligt därom av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser användas till bekostande
av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen nlupus vulgarisD behäftade personer från
landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande
landsting eller kommuner eller annorledes bestrides
det belopp, som erfordras för patientens resa
fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där
behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll,
så länge behandlingen varar.
65:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts gjorda framställning
(punkt 64) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 234)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av bidrag, enligt
nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till radiumhemmet i Stockholm
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag å
8,000 kronor.
66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) dels medgiva,
att statsbidrag till anordnande av kliniker och polikliniker vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt
Statsutskottets utlåtande Nr GA. 55
de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd
åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra in. m. må
från och med år 1919 utgå i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 9 januari 1919 förordade grunder dels
ock från och med år 1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, nu 80,000 kronor, med 99,500 kronor till 179,500
kronor.
1 fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
234—253 i statsrådsprotokollet.
Sedan flera år tillbaka har riksdagen beviljat medel till vanförevården
i riket. Förutom de anslag, som anvisats såsom bidrag till
uppförande av byggnader för vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg samt av en vanföreanstalt i Sundsvall, hava sålunda
beträffande förstnämnda tre anstalter beviljats anslag till anordnande av
kliniker och polikliniker, till underhåll av skol- och uppfostringshem
samt till understöd åt och inspektion av undervisningsanstalter. Åven
hava medel beviljats till de vanföras jämte vårdares resor.
Vad då först klinikerna och poliklinikerna angår, har riksdagen för
anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg dels på extra stat anvisat anslag, som bestämts för år
1913 till 65,000 kronor, för år 1914 till 88,200 kronor, därav för år
1913 11,500 kronor, samt för vart och ett av åren 1915—1917 till
76,550 kronor, dels ock från och med år 1918 i riksstaten uppfört ett
ordinarie förslagsanslag å 80,000 kronor. För anordnande av polikliniker
vid ifrågavarande anstalter har riksdagen dels på extra stat
för vart och ett av åren 1913—1917 anvisat ett anslag av 9,000 kronor,
dels ock från och med år 1918 uppfört ett ordinarie förslagsanslag av
9,000 kronor. Samtliga beloppen skulle utgå under de villkor för anslagens
åtnjutande, som kunde av Kungl. Maj:t bliva bestämda.
Genom brev den 6 december 1912 har Kungl. Magt bestämt villkor
för åtnjutande av anslag till kliniker vid förenämnda vanföreanstalter.
Dessa villkor voro i huvudsak, att statsbidrag för anordnande av klinik
skulle utgå med 1 krona 50 öre för varje dag, varunder vårdplats vid
kliniken visades hava varit upptagen av vanför, för vilken vårdavgiften
till anstalten, förutom ersättning för s. k. ortopediska bandage, icke
varit högre än 1 krona 50 öre för dag, samt att statsbidrag icke för
någon dag finge utgå för flera än visst angivet antal belagda vårdplatser.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
De sålunda bestämda villkoren hava jämväl länt till efterrättelse i
avseende å de för åren 1914—1917 till anordnande av kliniker beviljade
anslag, dock med viss ändring beträffande högsta antalet platser, varför
statsbidrag må utgå.
För tiden från och med år 1918 gälla, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 8 november 1918, följande ändrade villkor beträffande anslagen
till kliniker, nämligen att statsbidrag för anordnande av klinik utgår
med 1 krona 50 öre för dag, varunder vårdplats vid kliniken visats
hava varit upptagen av vanför, beträffande vilken företes av två trovärdiga
män eller av pastorsämbete, polismyndighet eller kronobetjänt
utfärdat intyg, att den vanföre är medellös eller mindre bemedlad och
ej heller har anhörig, som är pliktig och i tillfälle att betala vårdavgiften
för den vanföre. Det högsta platsantalet för dag, varför statsbidrag
må utgå, är genom samma beslut bestämt för anstalten i Stockholm
till 53, i Göteborg till 56 och i Hälsingborg till 55.
Vidkommande därefter de i samband med nämnda anstalter anordnade
skol- och uppfösning shemmen anvisades anslag på extra stat för år
1915 av 32,900 kronor, för år 1916 av 8,400 kronor och för år 1917
av 21,600 kronor, samtliga anslag att utgå under de villkor Kungl.
Maj:t bestämde. Anledningen till att anslagen för sistnämnda två
år ej uppgingo till samma belopp som anslaget för 1915 var, att
hemmen ej kunnat i beräknad tid tagas i bruk. I följd härav uppkommo
besparingar å anslagen för åren 1915 och 1916 och utverkades
riksdagens bemyndigande att för ändamålet använda dessa besparingar.
Därefter har 1917 års riksdag för omförmälda ändamål från och
med år 1918 uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 45,000 kronor att
utgå under de villkor, som kunde av Kungl. Maj:t bliva bestämda.
Genom brev den 27 juni 1914 har Kungl. Maj:t bestämt villkor för
åtnjutande av det för 1915 anvisade anslaget. Dessa villkor voro i
huvudsak, att statsbidrag för underhåll av skol- och uppfostringshem
skulle utgå med 1 krona för varje dag, varunder vårdplats vid hemmet
visades hava varit upptagen av vanför, samt att statsbidrag icke för
någon dag finge utgå för flera upptagna vårdplatser än 30 vid vart
och ett av ifrågavarande hem.
De sålunda bestämda villkoren hava jämväl länt till efterrättelse i
avseende å de för följande år anvisade medlen, dock att högsta antalet
platser, för vilka statsbidrag må utgå, för vardera av anstalterna i
Stockholm och Hälsingborg numera är bestämt till 40.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
57
I fråga om tillsynen över skolundervisningen i omförmälda hem
tiar Kung!. Maj:t föreskrivit, att det skall tillkomma folkskolöverstyrelsen
att utöva densamma.
Vad slutligen angår undervisning sanstalter na för vanföra, har riksdagen
sedan år 1900 anslagit medel till bidrag för ifrågavarande ändamål,
vilka medel använts jämväl för bekostande av undervisningsanstalternas
inspektion. 1910 års riksdag höjde det dittills utgående
beloppet till 30,000 kronor; och bestämdes genom kungl. brev den 18
juni 1910 i enlighet med riksdagens beslut följande grunder för utgående
av understöd, nämligen att bidrag av statsmedel skulle utgå
med 125 kronor för år räknat för varje person, som uti någon av
ifrågavarande tre anstalter erhölle undervisning, samt därutöver för
varje person, åt vilken av vederbörande förening anskaffades förmån
av middagsspisning, bostad eller fullt underhåll, ett däremot avpassat
belopp, dock ej överstigande 125 kronor.
Anslaget för ifrågavarande ändamål har sedermera successivt förhöjts;
för vartdera av åren 1916 och 1917 utgick anslaget med 45,000
kronor.
Slutligen har 1917 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, till understöd åt omförmälda undervisningsanstalter
från och med år 1918 uppfört ett ordinarie förslagsanslag av
69,500 kronor att användas dels i överensstämmelse med grunder, som
av Kung]. Maj:t bestämdes, dels ock för bekostande av dessa anstalters
inspektion.
Genom brev den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t förordna!, att
understöd från berörda förslagsanslag må utgå med 15 kronor för
månad för varje person, som i någon av ifrågavarande anstalter åtnjuter
undervisning, och därutöver för varje person, åt vilken av vederbörande
förening anskaffas förmån av middagsspisning, bostad eller
fullt underhåll, ett däremot avpassat belopp, icke överstigande 15
kronor för månad, dock att understöd ej må utgå för person, som åtnjutit
undervisning under kortare tid än en månad.
Enligt medicinalstyrelsens av departementschefen tillstyrkta förslag
skulle nu statsbidrag för vård av vanföra utgå till de statsunderstödda
vanföreanstalterna enligt följande grunder:
För varje å anstalternas kliniker intagen patient utgår statsbidrag till belopp
motsvarande halva kostnaden för patient och dag enligt nedanstående skala:
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 Käft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Klinikernas kostnad per patient och dag
överstiger ej
överstiger
kronor
50
50
50
men e]
3: 50 kronor,
4: —
4:50
5: —
5:50
statsbidrag 1: 50 kronor,
» 1:75
» 2: — »
» 2:25 »
» 2:50 »
» 2:75 »
» 3: — »
således högst 3 kronor för patient och dag.
För anstalternas polikliniker utgår statsbidrag med 5,000 kronor för år till
varje anstalt, där poliklinik är anordnad.
För varje å anstalternas yrkesskolor intagen elev, som där åtnjuter såväl
undervisning som bostad och kost (intern elev), utgår statsbidrag med hälften av
den kostnad, undervisningen och vården vid yrkesskolorna för sådan elev betingat
för hel månad, enligt följande skala:
Yrkesskolornas kostnad för elev och månad
— kronor,
överstiger ej
60
—
kronor,
statsbidrag
30
överstiger
60
—
»
men
ej
70
— kronor, »
35
»
70
—
»
»
»
80
- » »
40
»
80
—
»
»
90
- » »
45
»
90
—
»
»
»
100
- » »
50
»
100
—
»
»
»
no
- » »
55
»
no
—
»
»
»
120
- » »
60
»
120
—
»
»
130
- » »
65
»
130
—
»
»
»
140
- » »
70
»
140
—
»
»
75
således högst 75 kronor för elev och månad. Statsbidrag utgår för tio månader
under ett år för varje elev.
För varje å yrkesskolorna mottagen elev, som icke därstädes åtnjuter bostad
(extern elev), utgår statsbidrag med hälften av undervisningskostnaden för elev
och hel månad enligt följande skala:
överstiger ej 30
—
35
statsbidrag 15
överstiger 30
— kronor,
men
ej
—
kronor, » 17
» 35
— »
»
»
40
—
» » 20
» 40
— »
»
»
45
—
» » 22
» 45
— »
»
»
50
—
» » 25
» 50
— »
»
55
—
» » 27
» 55
— »
»
»
60
—
» » 30
» 60
— »
»
»
65
—
» » 32
» 65
» 70
— »
»
»
70
—
» » 35
» 37
50
50
50
50
50
kronor,
samt därutöver såsom ersättning för de naturaförmåner, dylik elev kan erhålla
vid skolan, ett belopp av högst hälften av det för undervisning åt sådan elev utgående
statsbidraget eller således högst 18 kronor 75 öre för elev och hel månad,
sammanlagt högst 56 kronor 25 öre för elev och hel månad. Statsbidrag utgår
för högst tio månader under ett år för varje elev.
För varje å anstalternas skol- och uppfostringshem intagen elev utgår statsbidrag
med hälften av hemmens kostnad för elev och dag, enligt samma skala,
Statsutskottets utlåtande Nr GA.
59
som föreslagits beträffande bidraget för vård av å anstalternas kliniker intagna
patienter, dock med högst 3 kronor för dag.
Anstalt må icke av patienter eller elever respektive fattigvårdssamhällen
betinga sig högre avgifter än att desamma jämte de bidrag, som beviljats av
landsting eller kommuner samt av anstalterna uppburna pensionstillägg eller
understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, uppgå
till högst samma belopp som statens bidrag. I annat fall minskas statsbidraget
med motsvarande belopp.
Beloppen av statsbidragen till anstalternas kliniker, yrkesskolor samt skoloch
uppfostringshem beräknas efter den genomsnittskostnad, vartill driften vid
samtliga anstalternas respektive kliniker, yrkesskolor samt skol- och uppfostringshem
uppgått under det senaste år, för vilket fullständiga uppgifter i sådant hänseende
föreligga vid tiden för statsbidragets bestämmande.
Anstalternas ansökningar om statsbidrag skola vara åtföljda av, förutom
uppgift å antalet patienter eller elever och vårddagar, vederbörligen bestyrkta
räkenskapsutdrag, utvisande näst föregående års driftkostnader särskilt för varje
vid anstalten anordnad sjukavdelning, yrkesskola med elevhem samt skol- och
uppfostringshem. Bland driftkostnader må icke upptagas beräknad hyra för
lokaler i anstalterna tillhöriga byggnader.
För utbetalning av statsbidrag till vanföreanstalterna enligt ovan
angivna grunder erfordras höjning av följande anslag, nämligen
dels förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg från 80,000 kronor till 179,500 kronor,
dels förslagsanslaget till polikliniker vid sagda anstalter från 9,000
kronor till 15,000 kronor,
dels förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra från 45,000 kronor till 131,400 kronor,
dels ock förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra med mera från 69,500 kronor till 184,500 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget till kliniker
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg har icke
givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet ansett det
kunna ifrågasättas, huruvida icke i fortsättningen statsbidraget till ifrågavarande
anstalter lämpligen bör bestämmas till visst belopp för varje å
anstalt intagen patient eller elev och sålunda icke på sätt föreslagits
ställas i förhållande till anstalternas driftkostnader. För år 1920 anser
sig emellertid utskottet icke vara i tillfälle att härutinnan föreslå ändring,
då för en sådan synes erfordras särskild utredning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till anordnande av
kliniker och polikliniker vid vanföreanstalterna i Stock
-
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Polikliniker
vid vanföreanstalterna
i Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[66.]
Ökat anslag.
Underhåll av
skol- och upjgfostringshem
för vanföra.
[67.]
Ökat anslag.
60 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
liolm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av
skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd
åt de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av
föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m. må från och
med år 1919 utgå i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 9 januari 1919
förordade grunder;
b) från och med år 1920 höja det å riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till kliniker
vid v anför eanstalter na i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,
nu 80,000 kronor, med 99,500 kronor till 179,500
kronor.
67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att från och
med år 1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till poliklinker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,
nu 9,000 kronor, med 6,000 kronor till 15,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till polikliniker
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg nu 9,000 kronor, med 6,000 kronor till
15,000 kronor.
68:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att från och
med år 1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu 45,000
kronor, med 86,400 kronor till 131,400 kronor.
Under åberopande av vad utskottet under punkt 66 här ovan anfört,
hemställer utskottet,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu 45,000
kronor, med 86,400 kronor till 131,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
61
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att från och
med år 1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd
åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m.,
nu 69,500 kronor, med 115,000 kronor till 184,500 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 66 av förevarande
utlåtande anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till de
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna
för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m., nu 69,500 kronor, med 115,000
kronor till 184,500 kronor.
70:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 69) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 255 i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande av bidrag i enlighet
med av 1918 års riksdag godkända grunder, för
lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag av 230,000 kronor.
71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att i avbidan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för beredande
av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor m. m. på extra stat
för år 1920 beräkna ett förslagsanslag å 350,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
72: o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att i avbidan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, på extra
stat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag å 550,000 kronor för
beredande av statsbidrag för avlöning åt kommunalt anställda barnmorskor.
Understöd åt
undervisningsanstalter
för vanföra
m. m.
[68.]
Ökat anslag.
Lindring i
mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[69.]
Statsbidrag
för anställning
av distriktssköterskor
ro. ro.
[70.]
Statsbidrag
för avlöning
åt kommunalt
anställda
barnmorskor.
[71.]
62
Statsutslcottets utlåtande Nr 6 A.
Karantäns - anstalten på
Känsö för
skötseln av
koloxidapparaten.
[72.]
Personligt
lönetillägg åt
karantänsläkaren
G. E.
Hjortzberg.
''[73.]
Piksförsäkringsan
st alt en.
[74.]
Över denna framställninng kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
73:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 256
och 257) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för bestridande av kostnaderna för skötseln
av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga koloxidapparaten
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,000 kronor.
74:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 73) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 257)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 500 kronor, till personligt
lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på
Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg att utgå, så länge han
under år 1920 på grund av Kungl. Maj:ts förordnande
uppehåller ifrågavarande karantänsläkarbefattning.
Sociala verk och inrättningar.
75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) dels medgiva,
att till överläkaren vid riksförsäkringsanstalten, professorn Jules
Heribert Åkerman, må, räknat från och med den 1 juli 1919, utgå ett
personligt lönetillägg enligt i statsrådsprotokollet över civilärenden den
9 januari 1919 angivna grunder, dels fastställa sådan ändring av den
ordinarie staten för riksförsäkringsanstalten, att det å staten uppförda
anslaget till vikariatsersättningar från och med år 1920 förhöjes med
500 kronor till 5,100 kronor, dels ock höja det ordinarie anslaget till
Statsutskottets utlåtande Nr GA. 63
riksförsäkringsanstalten, nu 104,800 kronor, mod 9,300 kronor till
114,100 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 259
—262 i statsrådsprotokollet.
Den av Kung]. Maj:t äskade förhöjningen av förevarande anslag
är föranledd dels av den föreslagna ökningen av den å riksförsäkriugsanstaltens
stat uppförda anslagsposten till vikariatsersättningar, dels av
visst av 1918 års lagtima riksdag, i samband med reglering av löneförhållanden
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
till riksförsäkringsanstaltens stat beslutat tillägg, dels och av det av
Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak godkända förslaget
till lönereglering för kvinnliga biträden.
Förhöjningen av anslagsposten till vikariatsersättningar är avsedd
att täcka kostnaden för arvode under ifrågasatt semester för överläkaren,
vilken förmån ansetts böra tillkomma honom under en och en halv
månad årligen, räknat från och med år 1919.
Att nuvarande överläkaren vid riksförsäkringsanstalten tillerkännes
ett lönetillägg till det belopp och enligt de grunder, departementschefen
föreslagit, har utskottet funnit sig böra förorda. Emellertid anser utskottet,
att detsamma icke bör utgå förrän från och med den 1 januari
1920.
Vad däremot beträffar frågan om kostnadsfri semester för överläkaren,
har utskottet icke kunnat finna, att hans tjänstgöring hos riksförsäkringsanstalten
är av den beskaffenhet, att sådan förmån bör honom
beredas. Utskottet får sålunda avstyrka Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Vid detta förhållande erfordras icke någon höjning av anslagsposten
till vikariatsersättningar och kan sålunda det av Kungl. Maj:t
äskade anslaget nedsättas med 500 kronor, eller från 114,100 kronor
till 113,600 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må medgiva, att till överläkaren
vid riksförsäkringsanstalten, professorn Jules Heribert
Åkerman, må, räknat från och med den 1 januari
1920, utgå ett personligt lönetillägg enligt i statsrådsprotokollet
över civilärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder;
b) att Kungl. Maj:ts förslag om höjning av anslaget
till vikariatsersättningar icke må av riksdagen bifallas;
Utskottets
yttrande.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Upprätthållande
av
riksförsäkringsanstaltens
verksamhet.
[75.]
c) att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till
riksförsäkringsanstalten, nu 104,800 kronor, med 8,800
kronor till 113,600 kronor.
76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att för
upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 1,123,400 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
262—283 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag å 636,900 kronor.
Detta anslag har enligt beslut den 25 oktober 1918 fördelats sålunda:
avlöning till extra tjänstemän, amanuenser och andra
extra biträden samt extra vaktmästare ävensom
vikariatsersättningar och ersättning till sakkunniga
m. in., förslagsvis....................................... kronor
hyra, förslagsvis.................................................................... »
kostnad för uppvärmning, belysning och städning,
resekostnads- och traktamentsersättningar,
rättegångskostnader, tryckningskostnader samt
kostnader för prenumeration å tidningar och
tidskrifter, för inköp av böcker och för annonsering,
för anskaffning och underhåll av inven
-
tarier m. in., förslagsvis............................................. b
kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,
förslagsvis ........................................................... b
kostnad för läkarundersökning och anskaffande av
läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare
bekostas, åt skadad i anstalten försäkrad samt
för andra dylika kostnader, förslagsvis ............... b
omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av lagen
den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall
i arbete omförmälda fond, förslagsvis .................. b
267,000: - 48,400: —
77,000: —
225,000: —
8,000: —
11,500: —
Summa kronor 636,900: —
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
65
Tillika liar Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 förklarat, att hos
anstalten iinge, i man av behov, tills vidare under år 1919, utöver de i
den ordinarie staten upptagna befattningshavare, vara anställda ytterligare
13 tjänstemän i andra lönegraden (sekreterare, förste aktuarier, förste byråingenjörer),
14 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktuarier, byråingenjörer),
2 biträdande läkare,
1 materialförvaltare,
7 kvinnliga biträden i tredje lönegraden (kassör, bokhållare),
24 » » » andra » och
44 » » » första »
Dessa befattningshavare skola äga åtnjuta följande arvoden för
år räknat:
en var av tjänstemännen i andra lönegraden 5,600 kronor, därav 1,800 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
en var av tjänstemännen i första lönegraden 3,900 kronor, därav 1,500 kronor
skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
en var av biträdande läkarna 3,000 kronor,
materialförvaltaren 2,600 kronor, därav 950 kronor skola anses motsvara
tjänstgöringspenningar,
en var av de kvinnliga biträdena i tredje lönegraden 1,950 kronor, därav
750 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, varjämte det kvinnliga
biträde, som bestrider kassörsgöromålen, äger uppbära felräkningspenningar med
300 kronor,
en var av de kvinnliga biträdena i andra lönegraden 1,550 kronor, därav
550 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, samt
en var av de kvinnliga biträdena i första lönegraden 1,150 kronor, därav
350 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar;
allt att månadsvis till vederbörande utbetalas.
I sitt till Kungl. Maj:t ingivna förslag rörande behovet av arbetskrafter
för år 1920 har riksförsäkringsanstalten för sagda år beräknat
följande arvoden till nedannämnda personal:
1 byråchef......................................................................
3 biträdande läkare ä 3,000: — ..................................
15 tjänstemän i andra lönegraden ä 5,600:—.............
25 » » första » ä 3,900: —.............
1 materialförvaltare.......................................................
1 sjukkontrollant......’....................................................
20 kontorsskrivare ä 2,800: — .....................................
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 höft.
.............. kronor 7,800: —
.............. » 9,000: —
.............. » 84,000: —
.............. » 97,500: —
.............. » 2,800: —
.............. » 2,800: —
............. » 56,000: —
(Nv 6 A—6 B.) 112119 9
Posten till
arvoden ät
extra tjänstemän
m. m.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
11 kvinnliga biträden i tredje lönegraden ä 1,950: — ............... kronor 21,450: —
31 » » » andra » ä 1,550: — ............... » 48,050: —
95 » » » första » ä 1,150:— ............... » 109,250: —
2 vaktmästare ä 1,150: — ........................................................... » 2,300: —
Felräkningspenningar till kassören................................................ » 300: —
Summa kronor 441,250: —
Dessutom skulle erfordras:
omkring 20 amanuenser med full daglig tjänstgöring ä 3,000: — kronor 60,000: —
samt 8 amanuenser med balv tjänstgöring ä 1,800: —............... » 14,400: —
omkring 8 extra kontorsskrivare å 2,100: — .............................. » 16,800: —
» 110 kvinnliga extra biträden ä 1,150: —....................... » 126,500: —
» 7 extra vaktmästare ä 1,080: —....................................... » 7,560: —
till vikariatsersättning, sakkunniga m. m..................................... » 20,000: —
Summa kronor 245,260: —
I detta sammanhang må omnämnas, att anstalten ansett dess biträdande
läkare hädanefter böra tillerkännas kostnadsfri semester under
en månad av året.
Beträffande ifrågavarande förslag har departementschefen anfört i
huvudsak följande:
»Beträffande det extra anslaget till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet har riksdagen framhållit, att det gällde att allenast
träffa de anordningar beträffande anstaltens organisation, som vore
av nöden för att trygga ett ändamålsenligt utövande av anstaltens funktioner,
men att samtidigt tillse, att organisationen ej knötes mera fast
än att en lämplig anpassning efter utvecklingens krav kunde ske.
Riksdagen har därför ej ansett sig böra ingå i någon granskning av
den extra staten för anstalten, utan allenast ställt till Kungl. Maj:ts
förfogande ett extra anslag för nödiga utgifter.
Med hänsyn till vad sålunda vid ärendets behandling tidigare förekommit
lärer det ej ifrågakomma att här ingå på en detaljerad redogörelse
för behovet av de nya befattningar, om vilkas inrättande riksförsäkringsanstalten
nu gjort framställning. Här torde endast böra lämnas
några antydningar om det allmänna behovet i sådant avseende samt
redogörelse böra ske för vissa frågor av mera principiell innebörd, som
anstalten i sin skrivelse berört.
Vad anstalten anfört utvisar, att behovet av ökade arbetskrafter
genom nya olycksfallsförsäkringslagens genomförande visat sig vida större
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
67
sin som tidigare beräknats. Medan anstalten sålunda år 191G beräknade
persoualbehovet efter lagens ikraftträdande till 140 personer, uppgick
personalen år 1918 till ej mindre än omkring 415 personer eller nära
tre gånger det beräknade antalet. Följden härav bär ock blivit, att
det för upprätthållandet av anstaltens verksamhet för år 1918 anvisade
förslagsanslaget måst i betydande grad överskridas; och enahanda blir
med säkerhet förhållandet beträffande 1919 års anslag.
Att det måste vara förbundet med stor olägenhet för anstalten,
att så stor del av personalen ej är uppförd å ordinarie stat, ligger
i öppen dag. För den nya försäkringens lyckliga genomförande kräves
därför, att anstaltens omorganisationsfråga bringas till en snar lösning.
Det lärer ock vara att förvänta, att anstalten inkommer med förslag
i sådant hänseende i så god tid detta år, att frågan kan efter
löneregleringskommitténs hörande föreläggas 1920 års riksdag.
Det stora personalbehovet gör det å andra sidan angeläget att
tillse, huruvida ej, utan rubbning av den nya lagens grunder, sådana
ändringar däri kunna vidtagas, som skulle för anstalten verka i arbetsbesparande
riktning. Anstalten har ock i sin skrivelse antytt vissa åtgärder,
som därvid borde övervägas. Huru stor arbetsbesparing på
dessa vägar står att ernå, är ännu för tidigt att bedöma. Emellertid
har jag för avsikt föreslå Kungl. Maj:t anbefalla socialförsäkringskommittén,
som i allt fall torde komma att framlägga förslag till vissa
ändringar i olycksfallsförsäkringslagen, att i samband med fullgörande
av sitt uppdrag taga under övervägande vad anstalten i nu förevarande
hänseende anfört; och lärer vid behandlingen inom kommittén av hithörande
ämne någon representant för riksförsäkringsanstalten böra beredas
tillfälle att deltaga.
Vidare har anstalten hemställt om uppförande av en ny tjänstekategori,
kontorsskrivare, som skulle äga åtnjuta avlöning enligt i
huvudsak samma grunder som kontorsskrivare vid statens järnvägar.
Åven frågan härom måste anses vara av den principiella vikt, att dess
avgörande bör undanskjutas, tills anstaltens organisation nästa år kommer
under prövning. Till dess synes även kunna anstå med inrättandet
av den föreslagna nya befattningen som sjukkontrollant.
Å anstaltens nuvarande ordinarie stat finnas upptagna tre byråchefstjänster.
År 1916 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, att från det
extra anslaget finge utgå avlöning till ytterligare tre befattningar av
tredje lönegraden, men ansåg sig riksdagen ej böra bifalla detta förslag,
68
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
då härigenom den blivande utredningen rörande anstaltens behov av
befattningshavare i olika grader komme att föregripas. Ett år 1917
av Kungl. Maj:t väckt förslag om uppförande av två dylika befattningar
avvisades av samma skäl av riksdagen. Anstalten har nu hemställt om
uppförande å extra stat för försäkringsbyrån av en dylik tjänst. Den
vunna erfarenheten av lagens tillämpning synes visa, att denna nya
befattning är starkt av behovet påkallad, därest arbetet å nämnda byrå
skall kunna på tillfredsställande sätt bedrivas. Härmed har frågan
kommit i ett i viss mån förändrat läge mot då densamma tidigare och
innan den nya lagen ännu trätt i kraft förelegat till behandling. Då
det vidare lärer vara uppenbart, att vid den blivande omorganisationen
ytterligare minst en byråchefsbefattning utöver de nu befintliga under
alla förhållanden måste inrättas, anser jag mig böra biträda detta anstaltens
förslag.
Beträffande antalet av de utav anstalten äskade befattningar i övrigt
har jag ansett mig kunna i det stora hela följa anstaltens förslag.
Med hänsyn till den igångsatta utredningen om möjligheten att åstadkomma
vissa ändringar i arbetsbesparande riktning och efter en prövning
i detalj av de gjorda anspråken vill jag emellertid ifrågasätta
sådan jämkning i förslaget, att antalet andra gradens tjänstemän nedsättes
med 1, första gradens med 3 samt kvinnliga biträden av tredje
lönegraden med 3. Beträffande särskilt antalet kvinnliga biträden av
tredje lönegraden synes försiktighet böra iakttagas på grund av de
stora krav i fråga om arbetets art, som pläga uppställas å dylika befattningar.
Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att, i likhet med vad hittills
ägt rum, i fråga om antalet befattningshavare in. m. verkställa de ytterligare
jämkningar, som på grund av senare vunnen erfarenhet kunna
anses betingade.
Beträffande de föreslagna avlöningsförmånerna har jag — frånsett
att vid bestämmande av arvoden till kvinnliga biträden och vaktmästare
hänsyn bör tagas till de för motsvarande ordinarie befattningshavare
föreslagna eller beslulade löneförbättringar — intet annat att
erinra än att arvode för materialförvaltaren torde för år 1920 böra
bibehållas vid samma belopp, som bestämts för år 1919, eller 2,600
kronor.
Vid bestämmande av det totala beloppet av anslagsposten för »avlöning
till extra tjänstemän, amanuenser och andra extra biträden samt
extra vaktmästare ävensom vikariatsersättningar och ersättning till sak
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr <1 A. G9
kunniga m. in.» bör uppmärksammas, att. det sammanlagda antal befattningshavare,
som anstalten beräknat för år 1920, icke är större
utan något understiger antalet för närvarande i anstalten anställd personal.
På grund härav har jag ej ansett mig böra ifrågasätta annan
ändring i anstaltens förslag än att med hänsyn till vad av mig förut
anförts och föreslagits sammanlagda anslagssumman för ändamålet synes
kunna minskas till i runt tal 640,000 kronor. Härvid är att märka,
att i det av anstalten uppgivna antalet erforderlig personal medräknats
jämväl sådan, som är behövlig för handläggning av ärenden rörande
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Då dessa ärenden handläggas, jämte andra, å en av riksförsäkringsanstaltens
byråer samt det visat sig medföra stora svårigheter att
bestämma, huru stor del av olika kostnadsbelopp hänföra sig till ifrågavarande
ärenden, har jag nämligen intet att erinra mot förslaget, att
förevarande kostnader sammanföras med anstaltens kostnader i allmänhet.
Det särskilda anslag å för närvarande 18,600 kronor, som finnes uppfört
under sjätte huvudtiteln för bestridande av kostnader för handläggning
inom riksförsäkringsanstalten av sådana ärenden, blir i följd
härav ej vidare behövligt.»
Övriga omkostnader till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet hava beräknats sålunda:
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads-
och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration å tidningar
och tidskrifter, för inköp av böcker och för annonsering,
för anskaffning och underhåll av inventarier m. in.,
förslagsvis ............................................................................... kronor 191,700: —
kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader, förslagsvis.
................................................................................. > 275,000: —
kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare bekostas, åt skadad i
anstalten försäkrad samt för andra dylika kostnader, förslagsvis.
..................................................................................... » 5,200: —
omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av lagen den 17
juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete omförmälda
fond, förslagsvis................................................................... » 11,500: —
Summa kronor 483,400: —
Med hänsyn till de särdeles stora kostnader för staten, riksförsäkringsanstaltens
verksamhet medför, finner utskottet det vara finsk
-
Övriga omkostnader.
Utskottets
yttrande.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Ersättning
till postsparbanken
för
dess bestyr
med uppbörd
och utbetalningar
m. m.
'' för riksförsäkringsanstalten.
[76.]
Försäkrings
rådet.
[77.]
värt, att frågan om åtgärder för vinnande av förändringar och förenklingar
med avseende å de riksförsäkringsanstalten åliggande uppgifterna
snarast möjligt blir föremål för prövning, varvid torde böra
uppmärksammas, att för den i riksförsäkringsanstalten anställda personalen
icke måtte uppställas större formella kompetensfordringar än
som med hänsyn till arbetets art kunna vara erforderliga. Då emellertid
någon utredning härutinnan icke föreligger och behovet av det
äskade anslaget synes ofrånkomligt, har utskottet funnit sig böra i
huvudsak tillstyrka Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Dock har
utskottet av samma anledning, som under föregående punkt anförts
rörande ifrågasatt rätt till semester för överläkaren vid riksförsäkringsanstalten,
icke ansett dylik förmån böra tillkomma de biträdande läkarna
vid anstalten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 1,123,400 kronor.
77:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 47,740 kronor, att användas
till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar
m. m. för riksförsäkringsanstalten.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
78:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att från och
med år 1920 höja det ordinarie anslaget till försäkringsrådet, nu 64,300
kronor, med 1,200 kronor till 65,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 287 i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag
är påkallad dels av det av 1918 års lagtima riksdag, i samband med
löneregleringen för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beslutade tillägget till avlöningsstaten för försäkringsrådet, dels
ock av det av Kungl. Maj:t framlagda och av riksdagen i huvudsak
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
71
godkända förelaget till reglering av de kvinnliga biträdenas avlöningsförmåner.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
ordinarie anslaget till för säkring srådet, nu 64,300 kronor,
med 1,200 kronor till 65,500 kronor.
79:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 78) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 287) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av
55,000 kronor.
80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) dels att, med
godkännande av det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie^
stat för socialstyrelsen, att tillämpas från och med år 1920, höja
det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till socialstyrelsen från
173,500 kronor med 28,600 kronor till 202,100 kronor dels ock föreskriva,
. att för de nya befattningshavare, som må varda uppförda å
ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla de genom kungörelsen
den 27 juni 1914 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de från och med år 1915 fastställda avlöningsförmåner för socialstyrelsen
samt härjämte dels beträffande den till uppförande å staten föreslagne
vaktmästaren de särskilda bestämmelser, som meddelats genom
kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från
och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
dels ock beträffande de föreslagna nya kvinnliga biträdena
de särskilda villkor, som från och med år 1920 må bliva gällande för
dylika biträdesbefattningar i allmänhet.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
288—327 i statsrådsprotokollet.
Ökat anslag.
Upprätthållande
av
försäkringsrådets
verksamhet.
[78.]
Anslag till
socialstyrelsen.
[79.]
72
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Enligt beslut av 1916 års riksdag är den ordinarie staten för socialstyrelsen
från och med år 1917 så lydande:
Lön.
Kr.
Tjänst-
görings-
penning-
ar.
Kr.
Orts-
tillägg.
Kr.
Summa.
Kr.
1 generaldirektör och chef...................
7,000
3,000
1,000
11,000
2 fullmäktige, arvoden å 2,000 kr..........
—
—
—
4,000
1 byråchef .......................................
5,000
2,500
600
8,100
lEfter 5
år kan lönen
4 byråchefer ....................................
20,000
10,000
2,400
32,400
höjas
med 600 kr.
1 sekreterare.....................................
3,600
1,800
400
5,800
Efter 5
år kan lönen
5 tjänstemän av 2:dra graden(1 sekreterare,
1 sekreterare och inspektörsassistent,
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
ytterligare 500 kr.
3 förste aktuarier)........................
18,000
9,000
2,000
29,000
1 byråingenjör (teknisk assistent) .........
2,200
1,500
300
4,000
Efter 5
höjas
år kan lönen
med 500 kr.,
5 tjänstemän av l:a graden (4 aktuarier,
efter
10 år med
därav en tillika registrator och kassör,
. ytterligare 500 kr.
och efter 15 år med
samt en bibliotekarie och tillika regi-
än ytterligare 500
strator).......................................
11,000
7,500
1,500
20,000
kr.
1 kvinnligt skrivbiträde av tredje graden
1,100
750
150
2,000
3 kvinnliga skrivbiträden av tredje graden
3,300
2,250
450
6,000
Efter 5
år kan lönen
1 kvinnligt biträde av andra graden......
900
550
150
1,600
höjas
med 200 kr.
7 kvinnliga biträden av andra graden ...
6,300
3,850
1,050
11,200
och efter 10 år med
ytterligare 200 kr.
1 kvinnligt biträde av törsta graden......
700
350
150
1,200
11 kvinnliga biträden av första graden...
7,700
3,850
1,650
13,200
(Efter 5
år kan lönen
1 förste vaktmästare...........................
900
450
150
1,500
\ höjas
med 100 kr.
[Efter 5
år kan lönen
1 vaktmästare....................................
700
350
150
1,200
höjas med 100 kr.
^ och efter 10 år med
[ ytterligare 100 kr.
Till amanuenser, sakkunniga, extra bi-
träden, gratifikationer och vikariats-
ersättningar.................................
—
—
—
21,300
Summa kronor
_
—
—
173,500
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Statsutskottets utlåtande Nr (i A.
73
I donna stat har sedermera ej skett annan ändring, än att visst tilllägg
till staten gjorts av 1918 års lagtima riksdag i samband med lönereglering
för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Utöver anslaget å ordinarie stat till socialstyrelsen, för närvarande
173,500 kronor, utgår för år 1919 för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet å extra stat ett förslagsanslag, högst, 30,300 kronor.
Av detta anslag beräknas 20,300 kronor till extra tjänstemän och biträden,
gratifikationer, sakkunniga samt vikariatsersättningar med mera
samt 10,000 kronor till arvoden åt styrelsens ombud — fördeluiugen
härutinnan är fastställd av Kung]. Maj:t.
I organisatoriskt hänseende innebär det av Kungl. Maj:t nu framlagda
förslaget rörande socialstyrelsens verksamhet under år 1920 i
huvudsak dels förändring av den nuvarande lagbyråchefsbefattningen
till en juridisk-administrativ byråchefsbefattning, dels ock uppdelningav
det socialstatistiska arbetet hos styrelsen på tvenne byråer.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle för år 1920 följande
förändringar inträda i avseende å styrelsen tillhörande tjänstebefattningar
samt de för styrelsen nu anvisade anslagsbelopp:
I. Ökning av utgifterna.
Ordinarie anslaget.
A. Nya befattningar:
A juridisk-administrativa byrån:
1 sekreterare ............................................................... 5,800: —
2 bokhållare (därav eu kassör och registrator) ... . 4,800: —
1 andre kontorsskrivare ............................................ 1,600:— 12,200:_
Å arbetarskyddsbyrån:
1 bokhållare ................................................ 2,400: —
Utom byråerna:
1 vaktmästare............................................................................... 1,600: —
B. Övrig ökning:
Löneförbättring åt 2 vaktmästare .......................................... 800: —
» » 24 skrivbiträden ....................... 9,600: —
Transport 26,600: —-
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 10
74
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Transport 26,600: —
Felräkningspenningar till det kvinnliga biträde, som bestrider
kassörsgöromålen ............ .................................................... 300: —
Ökat anslag till vikariatsersättningar m. m........................... 1,700: —
Summa kronor 28,600: —
Extra anslaget.
A. Nya befattningar:
1 byråchef..............................................
...................... 7,800
1 förste byråingenjör...........................
...................... 5,600
1 förste aktuarie ..................................
...................... 5,600
1 aktuarie.............................................
...................... 3,900
2 kontorsskrivare..................................
...................... 3,900
8 andre kontorsskrivare .....................
...................... 12,400
B. Övrig ökning:
Löneförbättring åt ett skrivbiträde å extra stat...... 400: —
Ökning av arvoden till styrelsens ombud ............... 8,000: — 47 ^qq._
Summa kronor 47,600: —
II. Minskning av utgifterna.
Tillfälligt anvisade medel.
Avgående befattningar:
1 ledare av större socialstatistiska undersökningar ............... 7,500: —
1 förste byråingenjör ............................................................ 5,600: —
För extra tjänstemän och biträden å den statistiska byrån... 15,000: —
Summa kronor 28,100: —
Den ordinarie staten för socialstyrelsen skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag erhålla följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
75
Lön.
Tjänst-
görings-
Orts-
Summa.
penning-
ar.
tillägg.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1 generaldirektör och chef ..................
7,000
3,000
1,000
11,000
2 fullmäktige, arvoden å 2,000 kr..........
—
—
—
4,000
1 byråchef .......................................
5,000
2,500
600
8,100
[Efter 5 år kan lönen
4 byråchefer.......................................
20,000
10,000
2,400
32,400
[ höjas med 600 kr.
1 tjänsteman i andra lönegraden (sekre-
terare) ........................................
3,600
1,800
400
5,800
Efter 5 år kan lönen
j 6 tjänstemän i andra lönegraden (1 sekre-
höjas med 500 kr.
och efter 10 år med
terare och inspektörsassistent, 2 sekre- terare, 3 förste aktuarier)...............
21,600
10,800
2,400
34,800
ytterligare 500 kr.
S 1 tjänsteman i första lönegraden (byråin-
Efter 5 år kan lönen
genjör)........................................
2,200
1,500
300
4,000 j
höjas med 500 kr.,
efter 10 år med
5 tjänstemän i första lönegraden (4 aktua-
(
j ytterligare 500 kr.
rier samt en bibliotekarie och arkivarie)
11,000
7,500
1,500
20,0001
och efter 15 år med
[ än y tterli gare 500 kr.
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden
(kassör och registrator)..................
1,500
700
200
2,400
Efter 5 år kan avlö- ningen höjas med
200 kr., efter 10 år
J 6 kvinnliga biträden i tredje lönegraden
9,000
4,200
1,200
14,400
1 kvinnligt biträde i andra lönegraden ...
1,300
500
200
2,000
med ytterligare 200
kr. och efter 15 år
1 7 kvinnliga biträden i andra lönegraden..
9,100
3,500
1,400
14,000
med än ytterligare
j 1 kvinnligt biträde i första lönegraden...
1,100
300
200
1,600
200 kr.
i 12 kvinnliga biträden i första lönegraden
13,200
3,600
2,400
19,200
Efter 3 år kan lönen
1 1 förste vaktmästare ...........................
1,100
650
150
1,9001
höjas med 100 kr.,
efter 6 år med ytter- ligare 100 kr. och
1 vaktmästare....................................
900
550
150
1,600 i
| 1 vaktmästare ...................................
[ Felräkningspenningar till det kvinnliga bi-
900
550
150
1,600)
efter 9 år med än
ytterligare 100 kr.
träde, som bestrider kassörsgöromålen
—
—
300
! Till amanuenser, sakkunniga, extra bi-
träden, gratifikationer och vikariats- ersättningar.................................
23.000
Summa kronor
—
-
—
| 202,100
Anm. Av varje åldcrstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhöra 100 kronor lön och 100 kronor
tjänstgÖringspenningar.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Den förut meddelade tablån ger vid handen, att å det ordinarie
anslaget tillkomma tillhopa 28,600 kronor, vadan det å 1919 års stat
upptagna anslaget å 173,500 kronor skulle för år 1920 utgå med
202,100 kronor.
Å det extra anslaget för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet
skulle tillkomma 47,600 kronor. Det för år 1919 beviljade anslaget
å 36,300 kronor skulle följaktligen för år 1920 ökas till 83,900
kronor.
Sammanlagda ökningen å båda anslagen blir i enlighet härmed
76,200 kronor. Tages emellertid hänsyn till den i tablån angivna
minskningen av 28,100 kronor i tillfälligt anvisade särskilda medel,
begränsas den totala kostnadsökningen för styrelsen till 48,100 kronor.
Härtill kommer av Kungl. Maj:t äskat anslag å 1919 års tilläggsstat, 5,000
kronor, med vilket belopp avsetts att bereda ökade arvoden åt styrelsens
ombud.
Den hastiga stegring, socialstyrelsens budget på grund av den oavbrutet
utvidgade verksamheten undergår, har visserligen varit ägnad
att hos utskottet framkalla vissa betänkligheter mot ett obeskuret bifall till
vad nu härutinnan föreslagits. Med hänsyn emellertid till vad i statsrådsprotokollet
anförts och i övrigt inhämtats rörande behovet av de nu
föreslagna utvidgningarna, har utskottet dock icke velat motsätta sig,
vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.
Bland de nu ifrågasatta ökningarna å socialstyrelsens stat förekommer
jämväl höjning av de belopp, som äro avsedda att utgå till
styrelsens ortsombud för införskaffandet av de socialstatistiska uppgifter,
varpå bland annat styrelsens livsmedelsindex grundas. Med den ökade
betydelse, socialstyrelsens prisstatistik erhållit icke blott för statliga och
kommunala lönesättningar utan även för prisbildningen å lönearbete
i allmänhet, har utskottet funnit vad därutinnan äskats vara motiverat.
I detta sammanhang finner sig dock utskottet böra särskilt
fästa uppmärksamheten på nödvändigheten därav, att insamlingen av
primärmaterialet sker på ett både allsidigt och objektivt sätt och att
sålunda som ombud användas personer, vilkas omdöme, såvitt möjligt
är, icke påverkas av egna med prisbildningen ifråga förbundna intressen.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr (i A.
77
att riksdagen må
a) med godkännande av det av departementschefen
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 9
januari 1919 förordade förslaget till ordinarie stat
för socialstyrelsen, att tillämpas från och med år
1920, höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget
till socialstyrelsen från 173,500 kronor med 28,600
kronor till 202,100 kronor;
b) föreskriva, att för de nya befattningshavarne,
å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola
gälla de genom kungörelsen den 27 juni 1914
stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de från och med år 1915 fastställda avlöningsförmåner
för socialstyrelsen samt härjämte dels beträffande
den till uppförande å staten föreslagne vaktmästaren
de särskilda bestämmelser, som meddelats
genom kungörelsen den 1 november 1918 angående
avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
dels ock beträffande de föreslagna nya kvinnliga biträdena
de särskilda villkor, som från och med år
1920 skola bliva gällande för dylika biträdesbefattningar
i allmänhet.
81:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 80) att för upprätthållande
av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 83,900
kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 83,900 kronor.
Okat anslag.
Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.
[80.]
Ökat anslag.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Medling
arbetstvister.
[81.]
Utskottets
yttrande :
Ökat anslag.
82:o) Ivungl. Maja har föreslagit riksdagen (punkt 81) att på extra
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning- åt förlikningsmän
med mera för medling i arbetstvister.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 328
—333 i statsrådsprotokollet.
För varje år från och med år 1907 har av riksdagen på extra stat
anvisats ett förslagsanslag att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i arbetstvister.
För åren 1907 och 1908 var detta anslag bestämt till 20,000
kronor årligen, men därefter har detsamma utgjort 25,000 kronor om året.
Den av Kungl. Magt nu ifrågasatta förhöjnigen av anslaget är
huvudsakligen avsedd att möjliggöra dels någon förhöjning av förlikningsmannens
arvoden, dels ock inrättande av en särskild förlikningsmannaexpedition.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har icke givit
utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet ansett det böra
tagas under omprövning, huruvida icke den av Kungl. Majtt ifrågasatta
förlikningsmannaexpeditionen lämpligen kunde förläggas till någon
av socialstyrelsen disponerad lokal och sekreterareposten fyllas av hos
nämnda styrelse anställd tjänsteman. Innan erfarenhet vunnits, huruvida
de uppgifter, som skulle komma att utföras av den vid förlikningsmannaexpeditionen
tilltänkta sekreteraren, fullt taga en dylik tjänstemans
tid i anspråk, synes nämligen en sådan kombination med socialstyrelsen
vara att föredraga. Av denna anledning har utskottet visserligen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke det av Kungl. Maj:t äskade
anslagsbeloppet skäligen borde minskas, men har utskottet, särskilt inför
det sannolika i, att den närmaste tiden kommer att på de å arbetsförmedlingsområdet
sysselsatta ställa synnerligen stora anspråk, icke
funnit tillräcklig anledning föreligga att företaga någon nedsättning
av detsamma.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag av 50,000 kronor att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande och användas till ersättning
åt förlikningsmän med mera för medling i arbetstvister.
Statsutskottets utlåtande Nr GA.
79
83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att på
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor att
för befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 333—334 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1919
anvisat ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
Den av Kungl. Magt nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd
av den allt livligare frekvensen vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
samt det yppade livligare intresset för deras utbyggande,
särskilt i fråga om anordningar för fackarbetsanvisning.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får sålunda hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag av 140,000 kronor att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder.
84:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 83) att på extra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet
med i statsrådsprotokollet angivna grunder utgå såsom bidrag till
resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort, än där de vistas.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 334—336 i statsrådsprotokollet.
Till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort, än där de vistas,
bär riksdagen å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag å
10,000 kronor.
Närmare föreskrifter att lända till efterrättelse med avseende å
resekostnader av omförmälda beskaffenhet hava senast meddelats genom
kungörelse den 30 juni 1916 (sv. förf.-saml. nr 319) med viss däri
genom kungörelse den 16 maj 1918 (sv. förf.-saml. nr 279) gjord
ändring. Enligt förstnämnda kungörelse äger offentlig arbetsförmed
-
Understödjande.
av
den offentliga
arbetsförmcdlinqcn.
[82.]
Ökat anslag.
Medellösa
arbets
sökandes
resor.
[83.]
80
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A■
Ökat anslag.
Det mellanfotidig
a arbets
amf et i
Basel.
[84.]
Anslag till
yrkesinspektionen.
[85.]
lingsanstalt, som helt eller delvis förskotterat eller bekostat medellös
arbetssökandes resa å järnväg för tillträdande av honom genom anstalten
å annan ort inom riket anvisad anställning, åtnjuta bidrag till
täckande av hälften av berörda resekostnad under förutsättning, bland
annat, att därest biljettkostnaden överstigit femton kronor, överskjutande
del icke må tagas i betraktande vid beräknande av statsbidragets
storlek.
För att arbetsförmedlingsanstalterna fortfarande i samma utsträckning,
som med förstberörda författning avsetts, skola kunna lämna
bidrag till bekostande av medellösa arbetssökandes resor har Kung].
Maj:t nu ifrågasatt höjning av maximibeloppet av den biljettkostnad,
för vars täckande hälften kan bestridas av statsmedel, till 30 kronor.
Denna höjning har ansetts böra träda i kraft snarast möjligt, efter det
riksdagen fattat beslut i ämnet.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet
funnit sig böra förorda och får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag av 30,000 kronor att i enlighet
* med i statsrådsprotokollet angivna grunder utgå såsom
bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som
av åt betsförmedling sanstalt anvisats arbete ä annan ort,
än där de vistas.
85:6) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
(punkt 84) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 336)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till det mellanfolkliga
arbetsamtet i Basel på extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 750 kronor.
86:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85), dels, med
godkännande av det utav departementschefen förordade förslaget till
ny ordinarie stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och med år
1920, höja det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, nu 167,470
kronor, med 1,830 kronor till 169,300 kronor dels ock föreskriva, att
för åtnjutande av de å staten upptagna kvinnliga assistenternas avlö
-
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
81
uingsförmåner skola i tillämpliga delar gälla de genom kungörelse den
29 juni 1917 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
från och med 1918 års början fastställda avlöningsförmåner för å yrkesinspektionens
ordinarie stat uppförda assistenter samt underinspektörer.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 337
-—346 i statsrådsprotokollet.
Den ordinarie staten för yrkesinspektionen har för närvarande
följande utseende:
Lön.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
Orts-
tillägg.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 yrkesinspektör .................................
4,200
2,000
400
6,600
1 » .................................
4,200
2,000
400
6,600
1 » .................................
4,200
2,000
—
6,200
6 yrkesinspektörer..............................
25,200
12,000
—
37,200
1 yrkesinspektris.................................
2,400
1,200
200
3,800
1 assistent .......................................
2,200
1,500
300
4,0001
1 » .......................................
2,200
1,500
300
4,000
1 » ................................
2,200
13,200
1,500
_
3,700
6 assistenter ....................................
9,000
—
22,2001
1 underinspektör.................................
1,600
900
300
2,8001
3 underinspektörer..............................
4,800
2,700
900
8,4001
1 underinspektör................................
1,600
900
—
2,500''
13 underinspektörer ...........................
Till yrkesinspektörernas och yrkesinspek-
20,800
11,700
32,50o)
trisens kontorskostnader samt vikariats- ersättningar m. m............................
_
_
26,970
Summa kronor
—
—
—
167,470
Lönen kan efter 5 år
höjas med 500 kronor
och efter 10 år
med ytterligare 500
kronor.
Lönen kan efter 5 år
höjas med 300 kronor,
efter 10 år med
ytterligare 300 kronor
och efter 15 år
med än ytterligare 300
kronor.
fLönen kan efter 5 år
höjas med 500 kronor,
efter 10 år med
ytterligare 500 kroI
nor och efter 15 år
med än ytterligare 500
[ kronor.
Lönen kan efter 5 år
höjas med 300 kronor,
efter 10 år med
ytterligare 300 kronor
och efter 15 år
med än ytterligare 300
kronor.
Anm. Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm, samt till assistent eller
underinspektör under den tid, han är stationerad därstädes.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—SB.) uä4 19 11
82
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Kungl. Majrts nu föreliggande förslag innebär uppförande å yrkesinspektionens
ordinarie stat av tre kvinnliga assistenter med en avlöning
av 3,000 kronor till envar jämte ortstillägg å 300 kronor, därest vederbörande
är stationerad i Stockholm, samt en förhöjning av yrkesinspektrisens
avlöning från 3,800 kronor till 4,800 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag har vidare anslagsposten till yrkesigspektörernas
och yrkesinspektrisens kontorskostnader m. m. nedsatts
till 17,900 kronor. Denna nedsättning är föranledd av, att ersättningtill
skrivbiträden, som hittills utbetalats från sagda anslagspost, ansetts
böra utgå från extra anslaget till upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet.
Beträffande först Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser uppförande
å yrkesinspektionens ordinarie stat av kvinnliga assistenter, har
utskottet funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga behovet
av att den kvinnliga yrkesinspektionen ordnas på ett mera effektivt sätt
än vad hittills varit förhållandet. Den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen
härutinnan har utskottet funnit ändamålsenlig. Då det emellertid
måste anses vanskligt att på förhand bedöma den arbetsbörda, som kan
komma att påvila ifrågavarande befattningshavare, har utskottet funnit
varsamheten bjuda, att antalet tills vidare begränsas till två. Därigenom
kommer också, enligt vad utskottet gjort sig förvissat om, ur utbildningssynpunkt
bättre säkerhet att erhållas för, att de sålunda anställda redan
från början besitta erforderlig kompetens. Likaså har utskottet i avvaktan
på den omorganisation av yrkesinspektionen, som lär vara att
förvänta, icke ansett sig kunna tillstyrka, att de kvinnliga assistenterna
komma i åtnjutande av högre avlöningsförmåner än de vid inspektionen
anställda underinspektörerna eller sålunda 2,500 kronor, därav 1,600
kronor såsom lön och 900 kronor såsom tjänstgöringspenningar ävensom,
därest vederbörande är stationerad i Stockholm, 300 kronor såsom
ortstillägg.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om förhöjning av
yrkesinspektrisens avlöningsförmåner har utskottet ej funnit tillräckliga
skäl anförda för berörda befattnings uppförande i högre lönegrad. Med
hänsyn till den kompetens, nuvarande yrkesinspektrisen, Kerstin Hesselgren,
besitter, har utskottet däremot ansett sig böra förorda en personlig
löneförbättring åt henne å 1,000 kronor.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit kan det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget till yrkesinspektionen nedsättas med 5,300 kronor
till 164,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr GA.
83
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stat för yrkesinspektionen,
att tillämpas från och med år 1920:
Lön.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
Orts-
tillägg.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 yrkesinspektör .........
4,200
2,000
400
6,600
Lönen kan efter 5 år
1 ” ..........
4,200
4,200
2,000
400
6,600
höjas med 500 kro- . nor och efter 10 år
med ytterligare 500
1 » ..........
2,000
6,200
6 yrkesinspektörer .......
25,200
12,000
37,200
kronor.
Lönen kan efter 5 år
höjas med 300 kro- nor, efter 10 ar mod
ytterligare 300 kro-
1 yrkesinspektris..........
2,400
1,200
200
3,800
nor och efter 15 år
med \ än ytterligare
300 kronor.
1 assistent (manlig) ....
2,200
1,500
300
4,000
höjas med 500 kro-
1 )) )»
1 » » ____
2,200
1,500
300
4,000
nor, efter 10 år med
ytterligare 500 kro-
2,200
1,500
—
3,700
nor och efter 15 år
6 assistenter (manliga) .
13,200
9,000
22,200
med än ytterligare 500
. kronor.
1 assistent (kvinnlig)____
1,600
1,600
900
300
2,800
2,800
1 assistent (kvinnlig)....
900
300
Lönen kan efter 5 år
höjas med 300 kro-
1 underinspektör..........
1,600
900
300
2,800
nor, efter 10 år med
ytterligare 300 kro- nor och efter 15 år
3 underinspektörer.......
4,800
2,700
900
8,400
1 underinspektör..........
1,600
900
—
2,500
med än ytterligare 300
13 underinspektörer ....
Till yrkesinspektörernas
och yrkesinspek-
20,800
11,700
—
32,500
kronor.
trisens kontorskostnader samt vikariats-
ersättningar m. m.....
—
—
—
17,900
Summa kronor
—
—
—
164,000
Anm. Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm, samt till assistent eller
underinspektör under den tid, han eller hon är stationerad därstädes.
b) från och med år 1920 minska det ordinarie
anslaget till yrkesinspektionen, nu 167,470 kronor,
med 3,470 kronor till 164,000 kronor;
Minskat
anslag.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.
[86.]
Bidrag till
föreningen för
arbetarskydd i
Stockholm.
[87.]
Sjukkasseväsendets
befrämjande.
[88.]
c) föreskriva, att för åtnjutande av de å staten
upptagna kvinnliga assistenternas avlöningsförmåner
skola i tillämpliga delar gälla de genom kungörelse
den 29 juni 1917 stadgade villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de från och med 1918 års början
fastställda avlöningsförmåner för å yrkesinspektionens
ordinarie stat uppförda assistenter samt underinspektörer;
d)
till personligt lönetillägg åt yrJcesinspektrisen
Kerstin Hesselgren å extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.
87:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 86) att
i avbidan å den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för
upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst,
56,900 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva yttrande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
88:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 87) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 347—351) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade
permanenta utställningen av skyddsanordningar mot
olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
89:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att från
och med år 1920 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 1,550,000 kronor, med 150,000
kronor till 1,700,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 351—352 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 85
Utskottet, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga
behovet av den äskade ökningen av förevarande anslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 1,550,000 kronor, med
150,000 kronor till 1,700,000 kronor.
90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att för beredande
av extra statsbidrag för år 1919 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 9
januari 1919 angivna grunder.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 352
—356 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (prop. nr
236) anvisade 1918 års lagtima riksdag för beredande av extra statsbidrag
för år 1918 åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen om
sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
av 1,000,000 kronor. Villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag
från ifrågavarande anslag, i enlighet med de i nämnda proposition
angivna grunder, fastställdes av Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 31 maj 1918 (sv. förf.-saml. nr 289).
Enligt nämnda kungörelse utgår till sjukkassa, som är registrerad
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, för tiden från och med
den 1 maj 1918 eller, där registreringen då ännu icke skett, för den
del av år 1918, varunder kassan varit registrerad, extra statsbidrag
för understöd åt medlemmarna på i kungörelsen angivna villkor med i
allmänhet 50 öre för varje dag, för vilken kontant sjukhjälp eller moderskapshjälp
utgivits av kassan med minst 90 öre; dock att dylikt bidrag
vid sjukdom utgår först från och med sjunde dagen efter den, från
vilken sjukhjälpen börjat utgå från kassan, samt icke må åtnjutas för
medlem, som av kassan uppburit sjukhjälp eller moderskapshjälp till
belopp, överstigande fyra kronor för dag, liksom icke heller för sjukdagar,
för vilka ersättning skall utgivas enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete. Det åligger sjukkassa, som för sina medlemmars vidkommande
vill göra anspråk på dylikt tillägg, att under år 1918 till
den därtill berättigade jämte det honom enligt kassans stadgar tillkom
-
Okat anslag.
Extra statsbidrag
för år
1919 åt registrerade
sjukkassor.
[89.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Anslag till
sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[90.]
mande understödet förskottsvis utbetala jämväl det extra statsbidraget,
varefter detta under innevarande år gottgöres kassan av det härför
anvisade anslaget.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser att bereda extra statsbidrag
för hela år 1919 åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen om
sjukkassor den 4 juli 1910.
Oaktat formen för det extra statsbidragets utgående till ifrågavarande
sjukkassor ur olika synpunkter torde lämna rum för anmärkningar,
har utskottet likväl, då det nu endast är fråga om ett mera
tillfälligt men välbehövligt understöd, funnit sig böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande av extra statsbidrag
för är 1919 åt sjukkassor, som registrerats enligt
lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor
att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet över civilärenden den 9 januari
1919 angivna grunder.
91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att för
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på
extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 356 —357 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för vart och ett av åren
1918 och 1919 anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
- Genom kungörelse den 30 juni 1913 (sv. förf.-saml. nr 136) hava
fastställts villkoren för statsbidrag till sjukkassor, som meddela moderskapshjälp.
Dessa villkor lända till efterrättelse tills vidare, så länge
anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande utgår.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, hemställer,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr GA.
K7
att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat för år
1920 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor att
fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.
92:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
91) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 357—358) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, C,000 kronor, att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande under
nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.
93:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 92) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 358—359) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till internationella föreningen
för arbetslöshetens bekämpande på extra stat för
år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.
94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93)
att på extra stat för år 1920 anvisa
dels ett förslagsanslag, högst, 17,500 kronor, till avlöningar och
vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å
Salbohed för alkoholister,
dels . ett förslagsanslag av 49,225 kronor, till bidrag för driftkostnaderna
i övrigt för samma anstalt,
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.;
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter;
Okat anslag.
Tillsyn över
understödsföreningar.
[91.]
Internationellaföreningen
för arbetslöshetens
bekämpande.
[92.]
Alkoholist
vården.
[93.]
88
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för alkoholistvården tillhopa
197,325 kronor,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade
mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t
kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening,
stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 359
—369 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herrar A. Zander och C. J. Ericsson i Arboga
väckt motion, nr 214, däri hemställts, dels att riksdagen ville, med
ändring i den av Kungl. IVlajit föreslagna lönestaten för statens alkoholistanstalt,
bestämma grundlönen för husfader och befallningsman
till 1,700 kronor, för vårdare till 1,275 kronor samt till vårdare, som
åtnjuter fri kost, till 735 kronor, dels ock öka det av Kungl. Maj:t begärda
förslagsanslaget för löner, vikariatsersättningar, o. d. högst 17,500
kronor, med 950 kronor, till 18,450 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under sjätte huvudtiteln hava
för statens alkohoiistanstalt, vilken numera är provisoriskt förlagd till
Salbohed, föreslagits bland annat följande grundlöner: För husfader
1,550 kronor, för befallningsman samma belopp, för vårdare 1,075
kronor jämte 100 kronor i beklädnadsersättning och för vårdare, som
åtnjuter fri kost, 585 kronor jämte nämnda beklädnadsersättning.
Dessa lönestater överensstämma med dem, som blevo fastställda
vid 1916 års riksdag, vilket år statens då till Venngarn förlagda alkoholistanstalt
öppnades. Vid uppgörandet av lönestater till denna anstalt
utgick man ifrån, att vårdarna skulle ha samma lön, som var gällande
för förmännen (arbetsledarna) vid Bona uppfostringsanstalt. Dessa fingo
emellertid vid 1917 års riksdag sin lön höjd till 1,300 kronor förutom
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
89
100 kronor i beklädnadsersättniug eller till samma belopp, som utgör
grundlönen för vaktkonstapel vid fångvården.
I anledning härav väcktes motion vid förra riksdagen (A. K. nr 132),
att lönen för vårdare vid statens alkoholistanstalt måtte bliva lika med
den som numera utgår till förman vid Bona uppfostringsanstalt och till
vaktkonstapel vid fångvården, och att lönen för husfadern och befallningsmannen
vid alkoholistanstalten måtte höjas till det belopp, 1,750
kronor, varmed den utgår för överkonstapel med förordnande som uppsyningsman
— allt med avdrag av pensionsavgiften motsvarande belopp.
Som skäl för den föreslagna löneförhöjningen anfördes särskilt, att,
därest någon höjning i vårdarnas vid statens alkoholistanstalt löner
icke ägde rum, det kunde vara att befara, att dessa skulle söka sig
över till annat liknande arbetsfält, där lönen vore högre, och att det
icke skulle bli möjligt att få en något så när stationär personal vid
alkoholistvården.
Ifrågavarande motion blev av statsutskottets majoritet tillstyrkt,
men avslogs dock av riksdagen i samband med dess beslut att provisoriskt
flytta statens alkoholistanstalt från Yenngarn till Salbohed. Enligt
den till årets riksdag framlagda statsverkspropositionen skulle skillnaden
i personalens löner vid statens alkoholistanstalt och vid de med denna
närmast jämförliga inrättningarna, statens uppfostringsanstalter för
minderåriga lagöverträdare, bliva ännu större än den varit under det
gångna året. I andra huvudtiteln förebådas sålunda proposition vid
årets riksdag om provisorisk avlöningsförbättring för all personal vid
uppfostringsanstalterna för minderåriga brottslingar. Vid sådant förhållande
blir det av så mycket större vikt, att lönen för vårdare å
alkoholistanstalt åtminstone icke blir mindre än den hittills för arbetsledarna
vid uppfostringsanstalterna utgående. Vi tillåta oss därför
föreslå, att den vårdare vid statens alkoholistanstalt, som icke åtnjuter
fri kost, får en avlöning av 1,300 kronor med avdrag av pensionsavgiften
motsvarande belopp (25 kronor), alltså 1,275 kronor (förutom
100 kronor i beklädnadsersättning). 1 fråga om de skötare, som åtnjuta
fri kost — till antalet 3 — få vi, i likhet med yrkandet i ovannämnda
motion, föreslå höjning med 150 kronor, alltså till 735 kronor (förutom
samma beklädnadsersättning).
Vad slutligen beträffar husfadern och befallningsmannen tillåta vi
oss föreslå, att deras lön höjes till den nu för överkonstapel vid fångvården
med förordnande som uppsyningsman utgående lönen, 1,750
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 1124 19 12
90
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
kronor, med avdrag av pensionsavgiften motsvarande belopp (här 50
kronor), alltså till 1,700 kronor.
Dessa ändringsförslag innebära en ökning av lönestaten för alkoholistanstalten
med 950 kronor.»
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition om anvisande av medel
till beredande av tvångsuppfostran åt minderåriga manliga förbrytare
m. m. beslöt 1918 års lagtima riksdag, bland annat, att statens förut
till Venngarn i Stockholms län förlagda vårdanstalt för alkoholister
skulle från tidpunkt, som Kungl. Maj:t bestämde, vara tills vidare förlagd
å Salbohed i Västmanlands län samt beviljade i sammanhang därmed
å tilläggsstat för år 1918 anslag dels till utförande av vissa
ändringsarbeten å kolonibyggnaden vid Salbohed samt till inköp och
reparation av en del bostadslägenheter därstädes ävensom till komplettering
av inventarierna för Salbohedsanstalten, dels ock till bestridande
av inlösen från föreningen Flöda kolonier av denna tillhöriga,
vid Salbohed befintliga byggnader samt levande och döda inventarier
ävensom av ersättning åt föreningen för vid Salbohed nedlagda förbättringsarbeten.
Samma riksdag beviljade vidare å extra stat för år 1919 till avlöningar
och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt
för alkoholister å Salbohed ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor
samt till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt ett
förslagsanslag av 23,000 kronor.
Därjämte medgav riksdagen, att för år 1918 erforderliga avlöningar
och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt
för alkoholister å Salbohed finge bestridas från det i 1918 års riksstat
uppförda anslaget till avlöningar åt tjänstemän vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister samt att driftkostnaderna i övrigt under
år 1918 för vårdanstalten å Salbohed finge bestridas från det i nämnda
riksstat uppförda anslaget till bidrag till driftkostnaderna i övrigt för
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister.
Den av Kungl. Maj:t fastställda avlöningsstaten för statens vårdanstalt
av alkoholister är av följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr C> A.
1)1
Ti ö n.
[
Tjänst-
Pensions-
görings-
Oredu-
avgift
Itedu-
pennin-
cerat
mot-
cerat
belopp.
svarande
belopp.
gar.
belopp.
[Efter 5 år kan lönen höjas med
1 föreståndare......
2,700
100
2,600
1,300
3,900
J 500 kronor och efter 10 år med
| vtterligare 500 kronor.
1 assistent och
räkenskapsförare
1,200
50
1,150
900
2,050
Efter 5 år kan lönen höjas med
t husfader ..........
900
50
850
700
1,550
V 200 kronor och efter 10 år med
1 befallningsman...
900
50
850
700
1,550
ytterligare 200 kronor.
(Efter 5 år kan lönen höjas med
1 vårdare ............
600
25
575
500
1,075
| 100 kronor och efter 10 år med
ytterligare 100 kronor.
1 d:o ............
350
15
335
250
585
Därjämte fri kostj Efter 5 år kan
och möblerad [ lönen höjas med
bostad. ^ 75 kronor och
2 d:o ............
700
30
670
500
1,170
b:0- ytterligare 75
1 hushållerska......
350
15
335
250
585
D:o. J kronor.
Läkare, arvode......
—
—
—
—
2,000
Fria resor.
Predikant, arvode..
—
—
—
—
600
D:o.
Summa kronor
—
_
_
15,065
Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle), eventuellt
elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Vårdare bekommer
beklädnadsersättning med 100 kronor. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller
planteringsland (enligt styrelsens bestämmande).
Därest föreståndaren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom kunna
tilläggas härför upptaget arvode.
För det fall att Föreståndaren åtnjuter för befattningen uppfört åldcrstillägg, skall det pensionsavgift
motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 150 kronor.
Befattningshavaro vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till
godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt
För alkoholister vid Venngarn.
Därest läkare och predikant icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens Försorg
åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten
enligt fjiirdo klassen i resereglementet, att utgå från det såsom bidrag till driftkostnader för anstalten
beviljade Förslagsanslaget.
Kungl. Maj:t har därjämte förordat, att de av Kungl. Maj:t den 17
juni 1916 fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i
staten för vårdanstalten för alkoholister vid Venngarn upptagna avlöningsförmåner
skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse för befattningshavare
vid statens vårdanstalt för alkoholister å Salbohed, så
92
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
länge anslag för sistnämnda anstalt utginge, samt bemyndigade styrelsen
att under den tid, förenämnda avlöningsstat gälide, använda ett
belopp av högst 1,935 kronor för år räknat till ersättning åt extra
personal och vikariatsersättningar vid anstalten.
Vidare har Kung!. Maj:t fastställt följande stat beträffande övriga
driftkostnader för vårdanstalten å Salbohed att gälla till utgången av
ar 19191
Utgifter:
Utspisning för personal, 8 stycken ä kronor 1: 30 per dag, förslagsvis
............................................................................ kronor
Utspisning för å anstalten intagna, 35 stycken ä kronor 1: 20
per dag, förslagsvis................................................................ »
Beklädnad för vissa å anstalten intagna, förslagsvis.................. »
Beklädnad för utskrivna, förslagsvis............................................. »
Beklädnadsersättning för personal, förslagsvis .......................... »
Värme och lyse, förslagsvis.......................................................... »
Tvätt och renhållning, förslagsvis .............................................. »
Fastighetens underhåll, förslagsvis................................................ »
Underhåll och nyanskaffning av inre inventarier, förslagsvis ... »
Inköp av arbetsmateriel, förslagsvis........................................... »
Underhåll och anskaffning av jordbruksinventarier, inköp av
utsäde, foder etc., förslagsvis................................................ »
Flitpenningar, förslagsvis.............................................................. »
Läkemedel och instrument, förslagsvis ....................................... »
Diverse omkostnader, förslagsvis................................................... »
Summa kronor
3,796: —
15,330: —
350: —
1,750: —
400: —
8,000: —
1,400: —
2.000: —
1,050: —
1,050: —
2,500: —
2,100: —
700: —
1,849: —
42,275: —
Inkomster:
Avgift för 35 intagna å kronor 1: — per dag, förslagsvis ......... kronor 12,775: —
Inkomst av de intagnas arbete inom anstalten, förslagsvis......... » 3,500: —
Inkomst av jordbruk och trädgård m. m., förslagsvis.................. » 3,000:
Statens tillskott............................................................................... » 23,000: —■
Summa kronor 42,275: —
Den nu föreslagna höjningen av anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar
å 500 kronor är föranledd av behovet att anställa eu
nattvakt vid anstalten samt öka anslaget för tillfällig personal och vikarier.
För detta ändamål har samma belopp äskats å tilläggsstat för
år 1919. Höjningen av utgiftsposterna beträffande driftkostnaderna i
övrigt betingas åter huvudsakligen av den allmänna prisstegringen.
De under förevarande punkt upptagna Övriga anslagen till alkoholistvården
hava för år 1920 föreslagits utgå med samma belopp som för
innevarande år.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 93
Don erfarenhet, som under senaste året vunnits i fråga om åtgärden
att förflytta statens alkoholistanstalt från Venngarn till Salbohed,
synes bekräfta de farhågor, som vid beslutets fattande uttalades såväl
inom utskottet som riksdagen. Dessa farhågor gingo nämligen ut på
dels att de för Salbohedsanstalten beräknade driftkostnaderna skulle
visa sig otillräckliga, dels att anstalten ifråga icke komme att fylla de
anspråk, som på en statens vårdanstalt enligt interneringslagens anvisningar
skäligen kunde och borde uppställas. Så visar sig nu, att de
under senare delen av 1918 års lagtima riksdag beräknade driftkostnaderna
för anstalten under år 1919, 23,000 kronor, behöva ökas med
icke mindre än 26,225 kronor, samt att driftkostnaderna för anstalten
under år 1920 måste beräknas till 49,225 kronor. Likaledes upplyses,
att anstaltsutrymmet visat sig vara så begränsat, att dit i laga ordning
hänvisade patienter icke kunnat mottagas, utan att interneringslagen i
brist på utrymme delvis icke kunnat tillämpas. Såsom förhållandena
för närvarande gestalta sig, synes emellertid annan åtgärd icke stå till
buds än att räkna med anstaltens fortsatta användning och att därför
bevilja de anslag, som enligt Kungl. Maj:ts framställning visa sig erforderliga.
Vidkommande härefter de av motionärerna föreslagna löneförhöjningarna,
för husfader och befallningsman från 1,550 kronor med 150
kronor till 1,700 kronor, för vårdare, som icke åtnjuter fri kost, från
1,075 kronor med 200 kronor till 1,275 kronor samt för vårdare, som
åtnjuter fri kost, från 585 kronor med 150 kronor till 735 kronor, har
utskottet visserligen funnit det tveksamt att på grund av enskild motion
härutinnan företaga ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Men, då vad motionärerna
sålunda föreslagit står i full övensstämmelse med riksdagens
beslut om löneförbättring från och med innevarande år vid anstalterna
å Venngarn och Bona och då någon grund för olikställighet
mellan ifrågavarande befattningshavare vid de olika anstalterna icke
lärer kunna påvisas, har utskottet funnit sig böra biträda motionärernas
yrkande. Vid sådant förhållande erfordras en höjning av förslagsanslaget
till avlöningar och vikariatsersättningar vid nu ifrågavarande
anstalt med 950 kronor eller från 17,500 kronor till 18,450 kronor.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl.
Maj:t föreslagit, får alltså hemställa,
I) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och med bifall till herrar
Utskottets
yttrande.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Främjande av
nykterhet och
motarbetande
av dryckenskapens
följder.
[94.]
Zanders och Ericssons i Arboga ovanberörda motion
må
I) på extra stat för år 1920 anvisa
a) ett förslagsanslag, högst, 18,450 kronor, till
avlöningar och vikariatsersättning av åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister,
b) ett förslagsanslag av 49,225 kronor till bidrag
för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt,
c) ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom
bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,
d) ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande
av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättning ar m. m.,
e) ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom
bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,
f) ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till
sakkunnnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården,
eller sålunda till bestridande av kostnader för
alkoholistvården tillhopa 198,275 kronor,
II) medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller
annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94)
dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder på extra stat för år 1920 anvisa ett belopp av 25,750 kronor,
därav ett förslagsanslag, högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande, Nr (1 A.
95
dels besluta, att av nämnda förslagsanslag, högst, 22,750 kronor,
skola under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapets för nykter
het
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet .................................... kronor 10,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet...................................................... )> 2,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterbetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
...................................................................................... » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet ..................................................... )>_750: —
Summa kronor 22,750: —
dels och besluta, att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor
skall ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt
av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 370—376 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran och får utskottet förty hemställa,
att riksdagen må
I) till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder på extra stat för år 1920 anvisa
ett belopp av 25,750 kronor, därav ett förslagsanslag,
högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag
å 3,000 kronor;
II) besluta, att av nämnda förslagsanslag, högst
22,750 kronor, skola under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade
nykterhetssällskapets verksamhet
........................................... kronor 10,000: —
Transport kronor 10,000: —
96
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Anslag till
pensionsstyrelsen.
[95.]
Transport kronor
b) till främjande av järnvägsmännens
helnykterhetsförbunds
verksamhet .................................... )>
o) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings
upplysningsbyrås
verksamhet .................................. »
d) såsom bidrag till uppehållande
av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet ............... ))
10,000: —
2,000: —
10,000: —
750: —
Summa kronor 22,750: —
III) besluta, att ovannämnda reservationsanslag
å 3,000 kronor skall ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för främjande på annat sätt av nykterhet och
motarbetande av dryckenskapens följder.
96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att dels,
med godkännande av det av departementschefen framlagda förslaget
till ordinarie stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från och med år
1920, höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till pensionsstyrelsen
från 333,400 kronor med 72,500 kronor till 405,900 kronor, dels
ock föreskriva, att för de nya befattningshavare, som, enligt berörda
förslag, må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola
gälla de genom kung!, kungörelsen den 1 oktober 1914 stadgade villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1915 fastställda
avlöningsförmåner för pensionsstyrelsen.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
377 — 402 i statsrådsprotokollet.
Enligt beslut av 1917 års riksdag har Kungl. Maj:t den 29 juni
1917 fastställt följande stat för pensionsstyrelsen att tillämpas från och
med 1918:
Statsutskottets utlåtande Nr GÅ.
97
K r o
n o r.
Tjänst-
Lön.
görings- penn in- går.
Orts-
tillägg.
Summa.
1 generaldirektör och chef......
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef ...........................
5,000
2,500
600
8,100 |
5 byråchefer ........................
1 tjänsteman i andra lönegraden
25,000
12,500
3,000
40,500 |
(sekreterare) .....................
5 tjänstemän i andra lönegraden
3,600
1,800
400
5,800 1
(sekreterare, förste aktuarier)
1 tjänsteman i första lönegraden
18 ,000
9,000
2,000
29,000 j
(notarie, aktuarie)...............
23 tjänstemän i första lönegraden
2,200
1,500
300
4,000 1
(notarier, aktuarier) ............
1 kvinnligt biträde i tredje löne-
50,600
34,500
6,900
92,000 1
graden (registrator och kassör)
2 kvinnliga biträden i tredje lö-
1,100
750
150
2,000
negraden (bokhållare) .........
1 kvinnligt biträde i andra löne-
2,200
1,500
300
4,000
negraden...........................
19 kvinnliga biträden i andra lö-
900
550
150
1,600
negraden ...........................
1 kvinnligt biträde i första löne-
17,100
10,450
2,850
30 ,400
graden..............................
68 kvinnliga biträden i första lö-
700
350
150
1,200
negraden ...........................
47,600
23,800
10,200
81,600
1 förste vaktmästare ............
900
450
150
1,500 <
1 vaktmästare .....................
700
350
150
1,200
3 vaktmästare .....................
Arvode till generaldirektörens
2,100
1,050
450
3,600 ''
ställföreträdare.....................
Felräkningspenningar till det
kvinnliga biträde, som bestrider
1,000
kassörsgöromålen..................
Till vikariatsersättningar under
semester samt vid sjukdoms- förfall för vissa befattningska- vare ............................... • •
300
—
—
—
14,600
Summa
_
-
_
333,400
med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10 år
► med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med än ytterligare
500 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och efter
10 år med ytterligare 200
kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och efter
10 år med ytterligare 100
kronor.
Anmärkning. Därest \aktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, tå länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom, ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 samt. 6 höft. (Nr 6 A GB.) 1121 is
13
98
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Utskottets
yttrande.
I gällande ordinarie stat för pensionsstyrelsen äro alltså upptagna
sammanlagt 134 befattningshavare, nämligen, förutom chefen, 6 byråchefer,
6 tjänstemän i andra och 24 i första lönegraden, 3 kvinnliga
biträden i tredje, 20 i andra och 69 i första lönegraden samt 5 vaktmästare.
Härförutom är hos styrelsen anställd en talrik extra personal.
Den 30 juni 1918 uppgick denna extra personal till ett antal av 191,
däri inräknade 41 kvinnliga biträden, som med hänsyn till bristande
lokalutrymme tjänstgöra allenast å eftermiddagarna. Den extra persolens
antal är således icke obetydligt större än det, vartill den ordinarie
personalen uppgår.
Arbetet inom styrelsen är för närvarande uppdelat på sex byråer,
nämligen kanslibyrån, två gransknings- och besvärsbyråer, byrån för
yttre ärenden, försäkringstekniska byrån samt statistiska byrån.
I organisatoriskt hänseende innebär Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag inrättande hos styrelsen av en byrå för handläggning av fondärenden
och övriga kamerala ärenden samt en ny gransknings- och
besvärsbyrå. Å vardera av dessa byråer har Kungl. Maj:t föreslagit
uppförandet av en ordinarie byråchefsbefattning samt å den förstnämnda
byrån en sekreterare- och ombudsmannabefattning. Här förutom har
Kungl. Maj:t ifrågasatt uppförandet å ordinarie stat av en tjänsteman
av andra lönegraden å styrelsens statistiska byrå.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen av ordinarie anslaget
till pensionsstyrelsen är föranledd dels av nyssberörda förslag om inrättande
av nya tjänster hos styrelsen, dels av visst av 1918 års lagtima
riksdag, i samband med löneregleringen för vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, beslutat tillägg till styrelsens avlöningsstat,
dels av det av Kungl. Maj:t framlagda, av riksdagen i huvudsak
godkända förslaget till reglering av de kvinnliga biträdenas löneförmåner,
dels ock slutligen av visst tillägg till i staten upptaget anslag
till vikariatsersättningar under semester m. m.
Förutom ovanberörda tjänster har Kungl. Maj:t föreslagit uppförandet
å extra stat av en ny byråchefsbefattning samt en sekreterarebefattning.
Dessa tjänster hava ansetts erforderliga med hänsyn till
den ökade omfattningen av styrelsens sjukvårdande verksamhet och det
därav föranledda behovet av en ny byrå för dylika ärendens handläggning.
Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser uppförande å pensionsstyrelsens
ordinarie stat av två nya byråchefsbefattningar och två
tjänster i andra lönegraden har utskottet funnit sig böra tillstyrka.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
99
Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad
Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas från och med år 1920:
Tjänst-
Orts-
tillägg.
Lön.
görings-
pennin-
Summa.
gar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 generaldirektör och chef.........
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef ..............................
5,000
2,500
600
8,100
(Efter 5 Sr kan lönen höjas
7 byråchefer ...........................
1 tjänsteman i andra lönegraden
35,000
17,500
4,200
56,700
f med 600 kronor.
(sekreterare) ........................
3,600
1,800
400
5,800
1 Efter 5 år kan lönen höjas
7 tjänstemän i andra lönegraden
f 10 år med ytterligare 500
(sekreterare, förste aktuarier)...
25,200
12,600
2,800
40,600
j kronor.
1 tjänsteman i första lönegraden
Efter 5 år kan lönen höjas
(notarie, aktuarie)..................
23 tjänstemän i första lönegraden
2,200
1,500
300
4,000
\ med 500 kronor, efter 10
i år med ytterligare 500
| kronor och efter 15 år
(notarier, aktuarier) ...............
50,600
34,500
6,900
92,000
1 med än ytterligare 500
1 kvinnligt biträde i tredje löne- graden (registrator och kassör)
2 kvinnliga biträden i tredje löne-
1,500
700
200
2,400
kronor.
graden (bokhållare) ...............
1 kvinnligt biträde i andra löne-
3,000
1,400
400
4,800
Efter 5 år kan avlöningen
graden.................................
1,300
500
200
2,000
höjas med 200 kronor, efter
19 kvinnliga biträden i andra löne-
- 10 år med ytterligare 200
kronor oeh efter 15 år
graden.................................
24,700
9,500
3,800
38,000
med än ytterligare 200
1 kvinnligt biträde i första löne- graden .................................
68 kvinnliga biträden i första löne-
1,100
300
200
1,600
kronor.
graden.................................
74,800
20,400
13,600
108,800
150
1,900
1 förste vaktmästare ...............
1,100
650
j med 100 kronor, efter 6
1 år med ytterligare 100
1 vaktmästare ........................
900
2,700
550
1,650
150
450
1,600
4,800
| kronor och efter 9 år med
) än ytterligare 100 kronor.
Arvode till generaldirektörens ställ-
företrädare ...........................
—
—
—
1 1,000
100
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Upprätthållande
av
pensionssti/relsens
verksamhet,
[96.]
Ökat anslag.
Lön.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar.
Orts-
tillägg.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Pelräkningspenningar till det kvinn-
liga biträde, som bestrider kas- sörsgöromålen .....................
_
_
_
300
Till vikariatsersättningar under se-
mester samt vid sjukdomsförfall
för vissa befattningshavare......
20,500
Summa
—
—
—
405,900
Anm. Av varje ålderstillägg, som tillkommer kvinnligt biträde, tillhora 100 kronor lön och 100
kronor tjänstgöringspenningar.
b) höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget
till pensionsstyrelsen från 333,400 kronor med
72,500 kronor till 405,900 kronor;
c) föreskriva, att för de nya befattningshavarna
å ordinarie stat i tillämpliga delar skola gälla de
genom kungl. kungörelsen den 1 oktober 1914 stadgade
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
från och med år 1915 fastställda avlöningsförmåner
för pensionsstyrelsen.
97:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 96) att
för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver
anslaget å ordinarie stat, på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 465,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 402—406 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet, utöver anslaget
å ordinarie stat, har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag å 414,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, hemställer förty,
att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m., utöver anslaget å ordi
-
Statsutskottets utlåtande Nr C A.
101
narie stat, på extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag å 465,000 kronor.
98:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 97) att för införande
av försäkringsböcker för de jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
försäkrade på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 320,000 kronor.
Ifråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 407—408 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
att riksdagen må för införande av försäkringsböcker
för de jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
försäkrade på extra stat för år 1920 anvisa ett
förslagsanslag å 320,000 kronor.
99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) dels för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, på extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag av 10,800,000
ironor, dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas
kostnaderna för statens bidrag till den jämlikt samma lag anordnade,
på frivilliga avgifter grundade försäkring.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
100:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99) att på
extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 867,000 kronor,
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad för understöd
enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt
de personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen.
Försäkring schäck
er för de
jämlikt lagen
om allmän
''pensionsförsäkring
försäkrade.
[97.]
Nytt anslag.
Pensionsför
säkringens
genom
förande.
[98.]
Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den
allmänna pensionsförsäkringen.
[99.]
102
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Beträflande denna framställning kommer utskottet likaledes att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Vidtagande av 101:o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 100)
förebyggande av det förslagsanslag, som kan komma att för år 1920 beviljas
och hävande för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
au wMit&iei. och un(jerstöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt
L1UU.J lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8
juni 1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,
av pensionsstyrelsen under år 1920 disponeras ett belopp av högst
500,000 kronor.
Over denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Ersättning 102:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att på
i‘bankenIför ex^ra stat för år 192Ö till ersättning till postsparbanken för bestyret
bestyret med med pensionsutbetalningar samt biträde med den frivilliga försäkringens
utbetalningar genomförande m. m. bevilja ett förslagsanslag av 140,000 kronor.
ra. in.
[101.] Jämväl över denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Ersättning 103:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
skriva,“nedför (punkt 102) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 427
uppgörande —429) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
av de i 14 § 1 7 7
av pensionsförsäkringslagen
omför
mälda förteckningar.
[102.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för beredande av ersättning till häradsskrivarna
för upprättande av de i 14 § av lagen om
allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar på
extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å
50,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
103
104:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 103) att till
understöd åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1920
anvisa ett förslagsanslag, högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom
bidrag till ordnande av konsultverksamhet för barnavård.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 430
—433 i statsrådsprotokollet.
Då den av 1918 års lagtima riksdag i samband med den nya
fattigvårdslagstiftningen beslutade statsinspektionen av fattigvården
kommer att övertaga den konsulentverksamhet, som hittills utförts av
svenska fattigvårdsförbundet, har utskottet ansett det kunna ifrågasättas,
huruvida anslag till förbundet allt fortfarande bör utgå med
oförminskat belopp. Med hänsyn till den i ämnet lämnade utredningen
rörande förbundets behov av understöd jämväl för nästkommande år
har utskottet emellertid icke ansett sig böra motsätta sig Kungl. Maj:ts
förslag.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet
på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet
för barnavård.
105:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 104) att för
statsinspektion av fattigvården å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 49,650 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 433—439 i statsrådsprotokollet.
För anordnande av den i 43 § av lagen om fattigvården omförmälda
statsinspektionen av fattigvården, i enlighet med i statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 12 mars 1918 angivna grunder,
har riksdagen å extra stat för år 1919 under sjätte huvudtiteln
rubriken »Fattigvård», anvisat ett förslagsanslag, högst, 44,300 kronor.
Detta anslag var avsett till avlönande in. m. av åtta fattigvårdskonsulenter,
vilka skulle på närmare angivet sätt utöva en upplysande och kontrollerande
verksamhet inom de olika fattigvårdssamhällena.
Svenska
fattigvårds
förbundet.
[103.]
Utskottets
yttrande.
Statsinspektion
av
fattigvården.
[104.]
104
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ökat anslag.
Anslag till
nationalföreningen
mot
emigrationen.
[105.]
Utskottets
yttrande.
Anslag till
Hemmet
Fristad.
[106.]
Sedermera bär Kungl. Maj:t genom kungörelse den 18 oktober
1918 (sv. förf.-saml. nr 803) fastställt antalet fattigvårdskonsulentdistrikt
och deras områden ävensom bestämt de orter, varest konsulenterna
skola bava sin bostad, varjämte genom brev samma dag meddelats bestämmelser
om konsulenternas avlöningsförmåner samt villkor för desammas
åtnjutande.
Med den av Kungl. Maj:t nu föreslagna böjningen av anslaget, 5,350
kronor, avses att anställa ytterligare en konsulent från och med år 1920.
Kung]. Maj:ts förevarande förslag bar icke givit utskottet anledning
till erinran och får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må för statsinspektion av fattigvården
å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 49,650 kronor.
106:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 105) att för
understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet på
extra stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor..
Ifråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 440—448 i statsrådsprotokollet.
Under erinran att riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat
anslag av 10,000 kronor för vart och ett av åren 1909—1919, får utskottet,
som icke ansett tillräckliga skäl föreligga för den nu ifrågasatta
ökningen av det sålunda hittills föreningen lämnade statsbidraget,
hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, för understödjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra stat för
år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
107:o) Kungl. Maj:t har förslagit riksdagen (punkt 106) att till
understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på extra stat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 448—451 i statsrådsprotokollet.
Till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad anvisade sistlidet års.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
105
lagtima riksdag å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,
10,000 kronor.
Med hänsyn till den under kristiden inträdda stegringen av utgifterna
för hemmets verksamhet och den därav föranledda försämringen
av hemmets ekonomi har ett väsentligt förhöjt understöd från statens
sida nu ansetts av behovet påkallat.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den föreslagna höjningen
av förevarande anslag, får hemställa,
att riksdagen må till understöd åt stiftelsen Hemmet
Fristad på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t bestämmer.
108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att på
extra stat för år 1920 anvisa dels till uppehållande av verksamheten
vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje ett förslagsanslag, högst, 5,000
kronor, dels ock såsom bidrag till kostnaderna för utförande i huvudsaklig
enlighet med i ärendet företedda ritningar av vissa elektriska
installationsarbeten å egendomen Emaus ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor; allt att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
Ifråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 451—457 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet vid 1918 års lagtima riksdag tillstyrkte anslag till
ifrågavarande koloniverksamhet under år 1919, uttalade utskottet, att
det icke utan stor tveksamhet funnit statsbidrag böra lämnas densamma.
-Jämväl mot nu förevarande förslag om dylikt anslag för år 1920 har
utskottet icke kunnat undgå att hysa liknande betänkligheter. Dock
har utskottet med hänsyn till det svåra ekonomiska läge, vari kolonin
under nu rådande dyrtid sannolikt skulle försättas, därest fortsatt statsbidrag
icke bereddes densamma, funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts
förslag om anslag till koloniverksamheten under år 1920 med 5,000
kronor eller samma belopp som för innevarande år ställts till förfogande.
Något bidrag till kostnaderna för inledandet av elektrisk belysning
å koloniegendomen har utskottet däremot icke ansett böra utgå.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 saml. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 14
Utskottets
yttrande.
Ökat anslag.
Anslag till
småbrukskolonin
Emaus i
Norrtälje.
[107.]
Utskottets
yttrande.
106
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Anslag till
Drottning
Sophias
skyddshem.
[108.]
Försäkringsinspektionen.
[109.]
Skematisk
förteckning
och beskrivning
över
Sveriges
vattenfall.
[no.]
a) att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid smäbrukskolonin Emaus i Norrtälje påextra
stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,,
5,000 kronor, att utgå under de villkor Kungl. Maj:t
må äga bestämma;
b) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad
det avser bidrag till kostnaderna för utförande av
vissa elektriska installationsarbeten å egendomen Emaus,,
icke må av riksdagen bifallas.
109:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 108) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 457—459) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias
skyddshem på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 4,000 kronor, att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.
Försäkringsinspelitionen.
110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, från och
med år 1920 beräkna en förhöjning av det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet, att
direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen, med 27,100 kronor till
86,400 kronor.
Beträffande detta anslag kommer utskottet framdeles under riksdagen
att avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för riksdagen.
anmäla.
Diverse.
lll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 110) att på extra
stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 52,500 kronor att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar ock
arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning
över Sveriges vattenfall i huvudsaklig överensstämmelse med av~
Kungl. Maj:t fastställd plan.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
107
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 461—465).
För ifrågavarande ändamål anvisade sistlidet års lagtima riksdag å
■ extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 48,000 kronor. Den
nu föreslagna höjningen av anslaget påkallas av de ökade järnvägsoch
skjutstaxorna samt kostnaderna för hantlangning ävensom den
höjning av dagtraktamentena, som år 1918 ägt rum.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
Tunder ifrågavarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för år 1920 anvisa
ett reservationsanslag av 52,500 kronor att ställas
till Kungl. Maj:ts förfogande för] verkställande av
undersökningar och arbeten för åstadkommande av eu
skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall
i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl.
Maj:t fastställd plan.
112:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 111) dels till
Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå på extra stat för år
1920 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor att direkt utgå av
avgifter för granskning av biografbilder dels ock medgiva, att reservation,
som kan uppkomma å nämnda anslag, må i den omfattning, Kungl.
Maj:t prövar lämplig, användas till befrämjande av sådana i samband med
kinematografin stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner vara förtjänta
.av understöd.
Beträffande utredningen i ämnet hänvisas till sid. 265—269 i åbe:ropade
statsrådsprotokollet.
Till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå anvisade sistlidet
års lagtima riksdag å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 33,000 kronor. Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd
dels av de ökade expenskostnaderna i allmänhet för biografbyråns
verksamhet, dels ock av ifrågasatt personligt lönetillägg åt en
av de vid byrån anställda ordinarie granskningsmännen.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit, hemställer alltså,
Ökat anslag.
Statens
biografbyrå.
[in.]
Ökai anslag.
Understödjande
av det
frivilliga
brandväsendet.
[112.]
Utgivande
av Regeringsrättens
årsbok.
[113.]
Understöd åt
J. Henriksson
för odling av
medicinalväxter
m. m.
[114.]
108 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
att riksdagen må:
a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor att direkt utgå av avgifter
för granskning av biograf bilder;
b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma
å nämnda anslag, må i den omfattning, Kungl.
Maj:t prövar lämplig, användas till befrämjande av
sådana i samband med. kinematografin stående ändamål,
som Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
( 113:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 112) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 469
—471) i ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarandeår
ägt rum, till understöd åt Sveriges riksförbund av
frivilliga brandkårer på extra stat för år 1920 bevilja
ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.
114:o) Med anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 113) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 472) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för inneva-- rande år ägt ruin, för fortsatt utgivande av Regeringsrättens
årsbok på extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag
å 12,000 kronor.
115:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 114) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 472
—473) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, som bidrag till skolföreståndaren J.
Henrikssons i Rostock verksamhet för odling av frön,
för uppdragande av medicinalväxter in. in. på extra stat
för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
109
llG:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 115) att för vindning
fortsättande av arbetena med eu allmän utredning rörande Sveriges hatteninre
vattenvägar på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag vägar.
av 87,000 kronor. [115.]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 473—477 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har riksdagen
för påbörjande av en allmän utredning rörande Sveriges inre
vattenvägar, i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för civildepartementet
i statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 januari
1916 skisserad plan, på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av
50.000 kronor. Sedermera har riksdagen för fortsättande av ifrågavarande
arbeten anvisat på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag
av 80,000 kronor och på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 88,000 kronor. Av sistnämnda summa utgör emellertid, enligt vad
framgår av statsrådsprotokollet den 14 januari 1918, ett belopp av
8.000 kronor den på år 1919 belöpande kostnaden för verkställande av
isundersökningar och andra undersökningar, som kunde befinnas erforderliga
för utredning av frågan om åtgärder för ökande av seglationen på
Mälaren, vilken kostnad i sin helhet beräknats till 15,000 kronor och
avsetts att med återstående belopp utgå under år 1920.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser att möjliggöra dels
slutförandet av de arbeten, som enligt den ursprungliga planen närmast
borde verkställas, dels ock fullföljandet av berörda undersökningar för
utredning av frågan om åtgärder för ökande av seglationen på Mälaren.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra
biträda och får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena med
en allmän utredning rörande Sveriges inre vattenvägar
på extra stat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag
av 87,000 kronor.
117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att i avvaktan
på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, å extra
stat för år 1920 för bekämpande av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag,
högst, 2,000,000 kronor.
Bekämpande
av arbetslösheten.
[116.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Extra
lönetillägg.
[117.]
Tillfällig
lönereglering
för
vissa ordinärt
arie befattningshavare
inom den civila
statsförvaltningen.
[118.]
I fråga om denna framställning kommer utskottet framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
118:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 117) att till
beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden
den 9 januari 1919 angivna grunder, av extra lönetillägg åt en del
tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet hörande ämbetsverk
och kårer på extra stat för år 1920 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 12,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till beredande i enlighet med de i
statsrådsprotokoll över finansärenden den 9 januari
1919 angivna grunder, av extra lönetillägg åt en del
tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet
hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år
1920 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 12,000
kronor.
119:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 118) att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
för beredande av tillfällig lönereglering under år 1920 åt vissa ordinarie
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen å extra stat
för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av 580,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
111
120:o) Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 119) att
i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
till förstärkning under år 1920 av de,till avlönande av vissa
extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till
vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å extra stat för år 1920
under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av
255,000 kronor.
Jämväl över denna framställning kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva ulåtande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
121:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 120),
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att det under sjätte
huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till avlöningsförbättring
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare skall ur riksstaten uteslutas.
122:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 121) att från
och med år 1920 höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser med 770,000
kronor eller från 1,430,000 kronor till 2,200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 480 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot den av Kungl. Maj:t
äskade ökningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må från och med år 1920 höja det
å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter
för tjänstebrev och dylika försändelser med
770,000 kronor eller från 1,430,000 kronor till 2,200,000
kronor.
Förstärkning
av de till
avlönande axr
vissa extra
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltningen
samt
till vikariatsersättningar
m.m. anvisader
medel.
[119.]
Avlöningsförbättring
för vissa
vaktmästare
och med demjämförliga
befattningshavare.
[120.]
Postavgifter
för tjänstebrev
och
dylika försändelser.
[121.]
Ökat anslag..
112
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Övriga ordinarie anslag.
Övriga
ordinarie
anslag.
[122.]
123:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Kungl. Maj:t
icke ifrågasatt annan ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma
föreslagits en ökning av det ordinarie förslagsanslaget för bestridande
av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp, 199,967
kronor med 55 kronor till 200,022 kronor.
Utskottet hemställer,
att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,
må för år 1920 fastställas till samma belopp som uti
innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola
av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,
som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan
bliva erforderlig.
Stockholm den 4 april 1919.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. IT. Kvarnzelius, G. J. G. Swartz, O. M. Strömberg,
H. F. Lamm, G. M. H. Ekelund, A. C. Lindblad, J. Nilsson, O. Bergqyist, C. G. Ekman,
H. G. W. Wrangel, J. L. Widell och It. G. H. von Kock samt
från andra kammaren: herrar J. Olofsson, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Wiklund i
Brattfors, A. Anderson i Bistock, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson
i Norup, P. A. Hansson i Stockholm, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, G. B. Jansson
i Falun och K. A. Tengddhl.
Statsutskottets utlåtande Nr G A.
113
Reservationer:
Vid punkt 48 (uppförande av magasinsbyggnader vid vissa hospital)
av herrar C. R. Jansson i Falun och K. A. Tengdahl.
Vid punkt 106 (anslag till nationalföreningen mot emigrationen) av
herr J. Nilsson i Skottlandshus, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må för understödjande av nationalföreningens
mot emigrationen verksamhet på extra
stat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst,
15,000 kronor.
’ *
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 112419 15
114
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1920 sjätte
huvudtitel.
Civildepartementet.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
.
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Departementet.
Departementschefen ...................................................
17,000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...........
207,600
Övergångsstat, förslagsanslag, högst ..............................
Extra byrå för fattigvårdsärenden, förslagsanslag, högst......
15,600
27,400
Extra föredragande för mål hos regeringsrätten, förslags-
7,000
anslag, högst .......................................................
Extra föredragande för stadsplane- m. fl. ärenden, förslags-
3,000
anslag, högst.........................................................
■ Säger för departementet
240,200
37,400
Regeringsrätten.
Kegeringsrätten.........................................................
94,500
Ö verståth ållarämbetet.
Överståthållarämbetet ................................................
Provisorisk förbättring av de hos överståthållarämbetet an-
98,622
ställda extra tjänstinnehayares avlöningsförmåner, förslags- anslag, högst .......................................................
15,100
Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst...
Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag, att
78,000
utgå i första hand av inflytande avgifter för registrering
av automobiler......................................................
5,300
Säger för överståthållarämbetet
............I............
98,622
98,400
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
115
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Landsstaten.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Landshövdingarna ....................................................
318,500
Tjänstemän och betjänto vid länsstyrelserna ..................
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag,
1,354,450
högst................................................................
12,000
Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservationsanslag......
'') 400,000
Fögderiförvaltningama................................................
2,260,731
Övergångsstat .........................................................
Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,
55,000
förslagsanslag .....................................................
600,000
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag...........
87,350
Säger för landsstaten
4,400,681
637,350
Tåg- och vattenbyggnadsyäsendet.
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Bestämt anslag.....................................................
Reservationsanslag:
141,000
Expenser för allmänna arbeten..................... 45,000
Yägundersökningar ................................... 45,000
90,000
231,000
Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbygg-
35,175
nadsstyTelsen m. m., förslagsanslag, högst ...................
Expenser för allmänna arbeten, för slag san slag, högst .........
Yägundersökningar, för slagsanslag, högst ........................
Yägar och kommunikationer........................................
Undersökningar av mindre hamnar och farleder m. m.,
reservationsanslag...................................................
Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,
hamnbyggnader m. m., reservationsanslag .....................
Förbättring av Yisby hamn, reservationsanslag.. ...............
Anläggning eller förbättring av vägar m. m., reservationsanslag
Anläggning av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag......
12,000
35.000
45.000
10.000
900,000
125.000
3,500,000
750.000
Anläggning av s. k. ödebygdsvägar inom Norrbottens, Väster-
bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, reservations-
anslag ................................................................
Anläggning av utfartsvägar inom Norrbottens, Västerbottens,
400.000
100.000
Jämtlands och Västernorrlands län, reservationsanslag......
Upprensning av vissa farleder i Mälaren, reservationsanslag..
Jordförluster genom kanal- och vägan]äggningar, förslags-
100,000
anslag:
Direkt anvisning ..................................................
2,700
Ersättningar .''.......................................................
4,567
7,267
Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen
för frågor rörande vägväsendet, förslagsanslag...............
365
Säger för väg- och vattenbyggnadsyäsendet | ............
250,632
6,000,175
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöyer särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Medicinalstaten samt hälso- och
sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
Ordinarie
anslag
Extra Ordinarie
anslag anslag
Extra
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Medicinalstyrelsen....................................
Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i medicinalstyrelsen,
för slag samlag, högst
StatBmedicinska anstalten:
Statens bakteriologiska laboratorium.....102,290
Statens rättskemiska laboratorium ....... 19,550
Förstärkning av anslaget till statens
rättskemiska laboratorium, förslagsanslag,
högst .............................. 2,500
Statens farmaceutiska .laboratorium, förslagsanslag,
högst............................ 20,100
Förste provinsialläkare och provinsialläkare
Provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares avlöningsförmåner,
förslagsanslag, högst ................
Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservationsanslag.........
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag
Sjukvdrdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:
Hospitals underhåll, förslagsanslag ... ^S,200,000
Bidrag till befordringsavgifter för
vissa befattningshavare vid statens
hospital och asyler, förslagsanslag,
högst..................... ..............
Nytt hospital å biskopsbostället Sundby,
reservationsanslag ...............
Nya paviljonger för oroliga sjuka vid
Säters och Västerviks hospital, reservationsanslag.
.......................
Bostadshus för viss betjäning vid Säters
och Västerviks hospital, reservationsanslag
................................
Paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds
hospital, reservationsanslag
Bostadshus för hospitalspersonal, reservationsanslag
........................
Bostadshus för personal vid Härnösands
hospital, reservationsanslag
Anstalter för obildbara sinnesslöa,yi>V
slag
samlag.............................. 450,000
Anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka, förslagsanslag
................................. 700,000
Epileptikeranstaltcr, förslagsanslag... 100,000
45,000
605.000
298,400
61,800
300.000
300,000
72,400
216,800
1,300
121,840
01,222,200
22,600
31.000
40.000
9,450.000 1.
'') 7,200
682.600
1,631,840
31,100
*) Av Käng!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
117
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Övriga sjukvårdsanstalter:
Lasaretts underhåll .................... 15,774
Underhåll av Järvsö sjukhus för spe- tälska ................................ 23,500
Täckande av brist å anslaget till
underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska, förslagsanslag, högst ...
8,000
Bidrag för driftkostnaderna vid tuber-
kulossjukvårdsanstaltcr, förslagsan- slag .................................... 2.400,000
Resebidrag till vissa patienter vid
kustsanatorierna, förslagsanslag ...
De genom medel ur Konung Oscar H:s
15,000
jubileumsfond inrättade folksanato- rierna, förslagsanslag, högst ...... *)
400,000
Statsbidrag till dispensärvorksamhet,
förslagsanslag .........................
Behandling av medellösa lupuspatienter
150,000
från landsorten, förslagsanslag ____
Besebidrag till vissa patienter vid
30,000
radiumhemmet i Stockholm, för- slagsanslag..............................
8,000
2,439,274
611,000
V anföreväsendet:
Kliniker vid vanföreanstaltcrna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag ...
Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag......
Underhåll av skol- och uppfostringshem för van- föra, förslagsanslag.................................
Bidrag till resor för vanföra jämte vårdare,
förslagsanslag ......................................
De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av
föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra m. m.,
förslagsanslag .......................................
179.500
15.000
131,400
35.000
184.500
12,434,674
2,293,600
545,400
Hälsovård i allmänhet.
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag____
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjuk-
275,000
vårdskostnader, förslagsanslag.........................
Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor m.
m.,för-
230,000
slagsanslag.................................................
*) 350,000
Statsbidrag till avlöning åt kommunalt anställda barnmorskor,
förslaasanlaa ............................................
>) 550,000
8,250
240,000
16,600
Karantänsanstalten på känsö, förslagsanslag, högst ..
Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga kol-
oxidapparaten, förslagsanslag, högst .................
1,000
Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö G. E.
Hjortzberg, förslagsanslag, högst .....................
500
*) Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
118
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Svenska läkarsällskapet ............................................
Resestipendier åt civila läkare .....................................
Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälso-
3,000
3,500
vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.............................
7,000
553,350
1,131,500
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
14,619,864
3,456,200
Sociala verk och inrättningar.
Eiksförsäkringsanstalten:
113,600
Riksforsäkringsan stal ten ..........................................
Riksforsäkringsan staltens verksamhet, för slag samlag.........
Kostnader enligt 19 och 37 i lagen om försäkring för
1,123,400
50,000
olycksfall i arbete, förslagsanslag ...........................
Ersättning åt postsparbanken för dess bestyr för riksför-
säkringsanstalten, förslagsanslag..............................
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ......
34,000
*>47,740
197,600
1,171,140
Eörsäkringsrådet:
Försäkringsrådet ..................................................
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag. ...............
65,500
55,000
Socialstyrelsen:
202,100
Socialstyrelsen .....................................................
Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst............
83,900
Medling i arbetstvister, förslagsanslag .....................
50,000
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag......
140,000
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag ...
30,000
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag, högst...
750
202,100
304,650
Arbetarskydd:
164,000
Yrkesinspektionen..................................................
Personligt lönetillägg åt yrkcsinspektrisen Kerstin Hessel-
1,000
gren, förslagsanslag, högst ....................................
Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst.........
Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-
*) 56,900
ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags- anslag, högst ...................................................
4,000
164,000
61,900
Socialförsäkring:
1,700,000
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag...............
Extra statsbidrag för år 1919 åt registrerade sjukkassor,
för slag samlag ...................................................
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, förslags-
1,500,000
110,000
anslag .........................................................
Tillsyn över understödsföreningarna, förslagsanslag, högst
Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande,
6,000
750
förslagsanslag, högst ...........................................
1,700,000
1,616,750
Nykterhetsverksamhet:
Alkoholistvård:
Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt-
ningshavare vid statens vårdanstalt å Salbo-
hed för alkoholister, förslagsanslag, högst ... 18,450
*) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, yaröver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
119
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens
vårdanstalt å Salbobed för alkoholister, för- slagsanslag.......................................... 49,225
Bidrag till erkända och enskilda alkoholist-
anstalters driftkostnader, förslagsanslag...... 100,000
Statens kostnader för farliga alkoholister m. m.,
förslagsanslag ..................................... 17,000
Bidrag till anordnande av erkända alkoholist- anstalter, reservationsanslag..................... 10,000
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ären- den rörande alkoholistvården, förslagsanslag,
högst................................................ 3,600
Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken- skapens följder:
Förslagsanslag, högst .............................. 22,750
Reservationsanslag ................................. 3,000
198,275
25,750
224,025
Allmänna pensionsförsäkringen:
Ponsionsstyrelsen ...................................................
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag.........
Försäkringsböcker för de jämlikt lagen om allmän pen- sionsförsäkring försäkrade, förslagsanslag ..................
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de
personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring, förslagsanslag ..................
Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen
den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen- sionsförsäkringen, förslagsanslag, högst.....................
Ersättning till postsparbanken för bestyret med pensions-
utbetalningar m. m., förslagsanslag ........................
Ersättning till härads skrivarna för pensionsförteckningar,
förslagsanslag ....................................................
405,900
465.000
320.000
1C>’800,000
») 867,000
‘) 140,000
50,000
405,900
12,642,000
Fattigvård:
Fattigvården i Stockholm och landsorten .....................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .....................
Svenska fattigvårdsförbundet, förslagsanslag, högst .........
Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag, högst ......
9,564
400,000
19,400
49,650
409,564
69,050
Diverse sociala ändamål:
Nationalföreningens mot emigrationen verksamhet, för slags-
anslag, högst.....................................................
Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag, högst .........
Småbrukskolonin Emaus i Norrtälje, förslagsanslag, högst
Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, högst.........
10,000
20,000
5.000
4.000
39,000
Säger för sociala verk och inrättningar
3,144,664
16,183,515
Försäkringsinspektionen.
Upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet, reser- vationsanslag, att av bidrag till försäkringsinspektionen di- rekt utgå ...........................................................
») 86,400
J) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, yaröyer särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
120
Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Diverse.
Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vatten-
fall, reservationsanslag.............................................
52,500
Bestridande av utgifterna för statens biografbyrå, reserva-
tionsanslag, att av avgifter för granskning av biografbilder
direkt utgå ................. .................................
35,000
Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, förslagsanslag,
högst................................................................
2,500
Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag...........................
12,000
Odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m.,
förslagsanslag, högst ..............................................
3,000
Allmän utredning angående Sveriges inre vattonvägar, reserva-
tionsanslag ....... ....................
87,000
Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst .........
'') 2,000,000
Extra lönetillägg, förslagsanslag...................................
12,000
Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............
*) 580,000
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-
tv ■ i
havare inom den civila statsförvaltningen samt till vika-
riatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag......
'') 255,000
Alderstillägg, förslagsanslag..........................................
375,000
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................
300,000
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, förslags-
anslag .......... .....................................................
2,200,000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag
280.000
Extra utgifter, reservationsanslag .................................
32,000
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ____
550,000
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................
200,022
Säger för diverse
............| 3,937,022
3,039,000
Summa
............ 26,872,585
29,452,040
x) Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1919:183 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till vanförevården. s. 3 i texten