Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 77■

1919-04-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1919:77, Statsutskottets utlåtande Nr 77■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77■

1

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1919 kl. 1/84 e. m.

b flätande i anledning av väckt motion om anslag till understöd

åt svenska organisationer för hjälpverksamhet bland

de av världskriget hemsökta ländernas nödställda befolkning.

(l:a avd.)

Uti en inom första kammaren av lierr G. H. von Kock, m. fl. väckt

motion (nr 55) har hemställts, att riksdagen ville besluta att ställa till Kungl.

Majrts förfogande å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst å 2

miljoner kronor, att efter av Kungl Maj:t fastställda grunder användas till

understöd åt svenska organisationer i och för hjälpverksamhet bland krigsländemas

nödställda befolkning.

Motionärerna hava i ärendet anfört följande:

»Det fruktansvärda^ krig, som under fyra år härjat Europa, har vis- Motionärernas

serligen upphört, men dess följder komma ännu länge att ligga tryckande/rnm*mnivgöver

de hårdast hemsökta folken. I jämförelse med de senares lidanden

äro de’1 neutrala ländernas svårigheter att räkna som obetydliga. Dessa

neutralitetens förmåner måste, om de icke skola verka demoraliserande,

vara förbundna med förpliktelse att bära åtminstone en bråkdel av de

olyckligaste folkens bördor. Sverige har redan under pågående krig genom

invalidtransporterna och på andra sätt givit uttryck för en sådan

känsla av förpliktelse.

Det är dock tydligt, att, så länge kriget varade, många hinder för

ett verkligt effektivt hjälpande måste förefinnas. I och med krigets avslutande

ha emellertid dessa i stort sett bortfallit, och man har också fått

friare utsikt över nödtillståndet och hjälpbehovet på olika områden. Mest

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 6 i amf 37 käft. (Nr 77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 77.

i ögonen fallande Ur väl därvid de förödda landsdelarna och det jättearbete

som kräves för jordens återuppodlande och städernas återuppbyggande

’ Från norskt håll har man således erbjudit sig att plantera skog på

vissa förhärjade sträckor, och i andra länder har man åtagit sig medverkan

vid städers uppbyggande, konstverks återställande o. d.

Ehuru mindre överskådligt, förestår emellertid ett lika omfattande och

särskilt för vissa folk ytterligt betungande organisations- och hjälparbete

på det sociala och filantropiska området. Vi syfta på de tusentals faderlösa

nödställda och undernärda barn, hemlösa, sjuka och invalider av alla

slag som kriget skapat. Skulle ej Sverige kunna taga sin andel av (let

stora vård- och uppfostringsarbete, som här kräves, såväl genom att ställa

svensk erfarenhet och organisationsförmåga på olika områden till förfogande

som genom direkt ingripande till de behövandes hjälp?

Vid övervägande av olika sätt för eu dylik svensk medverkan ha vi

funnit lämpligast, att den väsentliga insatsen göres av enskilda sociala institutioner.

Att de äro villiga och kompetenta att åtaga sig en uppgift

på detta område, därför talar den omständigheten, att flera av dem redan

under krigets lopp utfört ett betydelsefullt arbete, som överallt gjort det

svenska namnet heder. Vi syfta på Svenska Röda korsets av alla högt

skattade verksamhet och på Kristliga föreningen för unge mans valkanda

insatser ifråga om lindring av krigsfångarnas hårda lott. Möjligt ar att

även andra organisationer, såsom Nationalföreningen mot tuberkulos, vissa

kvinnosammanslutningar, barnavård sföretag in. fl. skulle kanna sig manade

att upptaga ett arbete av detta slag. Det må ock erinras darom, att Koda

korset redan för ett par år sedan, genom en särskild för andamalet tillsatt

kommitté, uppgjort en plan för hjälp åt krigets offer, vilken dock på

grund av praktiska svårigheter då ej kunde realiseras.

Emellertid torde man knappast kunna begära, att dessa organisationer

med uteslutande egna medel skola vara i stånd att upptaga nu ifrågavarande

uppgift. De flesta av dem ha bildats för nationella ändamål och

kunna inte utan vidare sträcka sin verksamhet därutöver. Om de emellertid

erhölle ett verksamt ekonomiskt stöd från statens sida, varigenom de extra

kostnaderna kunde täckas, skulle de beredas tillfälle att lösgöra vissa lämpliga

krafter för den nya uppgiften. Man bär anledning förvänta, att om

staten sålunda gåve ett kraftigt stöd åt de enskilda företagen, dessa skulle

med framgång kunna upptaga det nya arbetet.

Vad angår det belopp, som borde av staten ställas till förfogande,

kan man ej på förhand beräkna, i vilken utsträckning det kommer att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77. •>

tagas i anspråk, varför anslaget torde givas förslagsanslags natur och sättas

till högst 2 miljoner kronor. De enskilda institutioner, som önskade bidrag

för här ifrågavarande verksamhet, hade att ansöka härom hos Kungl. Maj :t

som, eventuellt efter sakkunniga personers hörande, hade att fatta beslut

i vart särskilt fall.

Beträffande formerna för arbetet, synes det mest trängande hjälpbehovet

gälla barnen. För att stävja undernäringens fruktansvärda härjningar

bland det uppväxande släktet saknar man mångenstädes tillräckliga medel,

isynnerhet som snar, omedelbar hjälp erfordras, om ej barnadödligheten

skall anta än oerhördare dimensioner än hittills. Den hjälp, som Sverige

här skulle kunna lämna, kan tänkas bestå dels däri, att barn från

krigsländerna under längre eller kortare tid mottagas i svenska familjer

eller särskilt inrättade barnhem i Sverige, dels däri att expeditioner utsändes

för att på olika platser i utlandet medverka till att organisera

barnavårdsarbetet. Vad beträffar mottagandet av barn här i landet ha

redan förberedelser vidtagits i denna riktning, och ett ej ringa antal hem

ha förklarat sig villiga att skänka underhåll och vård åt utländska barn.

Såväl under som efter kriget har man i Holland, Schweiz och Danmark

på liknande sätt omhändertagit ett mycket stort antal barn, och erfarenheterna

från dessa länder äro goda. De invändningar, som kunna resas

mot planen, torde förfalla, om företaget från början ledes med nödig insikt

och varsamhet. Urvalet av barnen skulle ske i barnens respektive hemland,

och vad åtminstone Tyskland angår torde planen med lätthet och

utan dröjsmål kunna realiseras, då där nyligen bildats centralorganisationer

för bl. a. speciellt denna hjälpverksamhet. I regel torde väl barnen mottagas

avgiftsfritt eller mot ett mindre bidrag från sina respektive hemkommuner,

men utgifter uppstå för resor, inspektion, expedition o. s. v. och

borde kostnaderna härför få bestridas av ovannämnda statsanslag.

I fråga om den andra formen av hjälp åt nödställda barn i krigsländerna

har den redan tidigare dryftats inom sakkunniga kretsar och tillvunnit

sig stort intresse. Man har tänkt sig utsända expeditioner av på

området erfarna personer — läkare, barnavårdarinnor o. s. v. — som å

platser i utlandet, där nöden är stor, skulle upprätta små barnavårdscentraler

med barnhem, barnkrubba, barnbespisning samt praktisk undervisning

för äldre barn. Särskilt tillfredsställande skulle det vara, om dessa

centraler kunde givas en speciellt svensk prägel och på så sätt göra det

svenska namnet heder. Våra husmodersskolor med barnavård, arbetsstugorna

och barnavärn äro dylika helt svenska typer, som helt eller delvis

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottets

rande.

kunde komma till användning. Dessa institutioner skulle ledas av svenskar,

men den övriga personalen borde av praktiska skäl utgöras av inhemska

krafter. I efterblivna länder skulle dessa svenska centraler måhända kunna

tjäna som förebilder för framtida barnavårdsarbete. I andra länder, som

redan äga en stark social organisation, t. ex. Tyskland, skulle hjälpen

däremot närmast avse att lämna biträde i arbetet och eventuellt att övervaka

från andra länder skänkta födoämnens distribuering. Den senare uppgiften

har redan upptagits av flera länders Döda korsföreningar. Naturligtvis

kunna många andra former av hjälp erbjuda sig än de här antydda,

och Kungl. Maj:t bör ha fria händer att sakligt bedöma alla praktiska utförbara

förslag, som tjäna det stora ändamålet: »Hjälp åt krigets offer!»

Vad till sist angår, vilka länder som företrädesvis böra av oss hjälpas,

torde man av praktiska skäl först tänka på de närmast liggande, nämligen

Tyskland, Polen och Ostersjöstaterna, där också nöden synes för ögonblicket

vara störst. Dock torde hinder ej möta att utsträcka hjälpen till

andra länder, om behov därav skulle föreligga.

Då den här ifrågasatta hjälpen borde snarast möjligt komma till användning,

är det nödvändigt, att anslaget begäres på 1919 års tilläggsstat.»

ytt- Redan förut hava på framställning av Kungl. Maj:t såväl av 1917

som 1918 års riksdagar medel beviljats såsom bidrag till den av svenska

Röda korset bedrivna hjälpverksamheten bland krigsfångar.

Det av motionärerna berörda hjälparbetet bland de krigförande ländernas

befolkning finner utskottet i och för sig mycket behjärtansvärt.

Den verksamhet i detta avseende, som från enskildas sida i vårt land upptagits

med till synes gott resultat, kunde också anses väl förtjänt av finansiellt

stöd från statsmakternas sida. Det synes emellertid riktigast att

därest statsmakterna skola i någon män engageras för dylik verksamhet,

Kungl. Maj:t efter verkställd utredning tager initiativ i ärendet. Även

statsfinansiella skäl tala för en sådan ordning vid behandling av ärendet.

Utskottet anser sig därför icke kunna endast på enskild motion tillstyrka

anslag för ändamålet och hemställer,

att herr von Ivochs m. fl. förevarande motion icke

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 april 1919.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

5

"Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. IL

Ekelund, J. Nilsson, O. Bergqvist, G. G. Ekman, H. G. TF. Wrangel, A. Pers, J. L. Widell,

E. A. Hallin, C. I. Asplund och R. G. H von Kock samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson, A. Wiklund

i Brattfors, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P.

A^ Hansson i Stockholm, P. B. Nilsson i Landeryd, J. Erlansson, G. R. Jansson i Falun,

K. A. Tengdalil och O. Nilsson i Örebro.

Reservation

av herrar 5. H. Kvarnzelius, H. G. IV. Wrangel, A. Pers, C. I. Asplund, R. G.

H. von. Kock och J, Jönsson i Eevinge, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Redan förut hava på framställning av Kungl. Maj:t såväl av 1917

som 1918 års riksdagar medel beviljats såsom bidrag till den av svenska

Röda korset bedrivna hjälpverksamheten bland krigsfångar.

Beträffande den av motionärerna nu föreslagna hjälpverksamheten bland

de krigförande ländernas befolkning har jämväl dylik verksamhet på enskilt

initiativ i stor utsträckning ordnats huvudsakligen genom Röda korsets

förmedling.

Utskottet finner även denna art av hjälpverksamhet synnerligen behjärtansvärd

och av natur att med statsmedel böra understödjas särskilt

för bekostande av resor för barn till de orter, där enskilda åtagit sig att

underhålla dem. Av statsfinansiella skäl anser sig dock utskottet icke

kunna tillstyrka motionen i oförändrat skick. Utskottet finner sig emellertid

kunna föreslå, att ett belopp av 1,000,000 kronor av riksdagen beviljas

såsom bidrag till den av Röda korset bedrivna hjälpverksamhetens ordnande

att utgå efter de närmare villkor, som Kungl. Maj:t kan anse lämpligt

fastställa.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av herr von Kochs

m. fl. förevarande motion, må såsom bidrag till den av

svenska Röda korset bedrivna hjälpverksamheten bland

de av världskriget hemsökta ländernas befolkning å tillläggsstat

för år 1919 under tredje huvudtiteln bevilja

ett förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma

att fastställa.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.