Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion, om införande i lagen om barn utom äktenskap av bestämmelse om rätt för barnavärdsman att i länskungörelser och polisunderrättelser efterlysa underhällsskyldig.

1920-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:14, Utlåtande i anledning av väckt motion, om införande i lagen om barn utom äktenskap av bestämmelse om rätt för barnavärdsman att i länskungörelser och polisunderrättelser efterlysa underhällsskyldig.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 14.

I

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1920 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion, om införande i lagen

om barn utom äktenskap av bestämmelse om rätt för

barnavärdsman att i länskungörelser och polisunderrättelser

efterlysa underhällsskyldig.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Rogberg*, Alexanderson,

greve Spens, Reuterskiöld, J. P. Johansson*, Bergland*, Söderberg*,

Hederstierna, Engberg, Leo, Carlson i Karlshamn, Svensson i Betingetorp

och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 248, som behandlats av första lagutskottet, har herr Zander hemställt,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring av eller tillägg till lagen

den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap, att barnavärdsman må, i

länskungörelse och polisunderrättelser, få efterlysa personer, för vars

efterforskande barnavärdsman enligt 13 § i nämnda lag äger att anlita

polismyndighet.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin ifrågavarande

hemställan får utskottet hänvisa till motionen.

Genom de i lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap

givna bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet har sådana barns

rättsliga ställning väsentligt förbättrats. För att denna förbättring icke

skulle bliva endast en reform på papperet, ansågs det nödvändigt att

vidtaga anordningar i ändamål att de förpliktelser, som lagen ålade förBihang

till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 1 avd. 11 höft. (Nr 14—15). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 14.

åldrarna och särskilt fadern, skulle kunna utkrävas i större omfattning

än dittills varit fallet; staten borde tillse, att barnet erhölle vad detsamma

rätteligen tillkomme. För att nå detta mål infördes i lagen bland

annat föreskrift, att för varje bara utom äktenskap skall förordnas en

särskild barnavårdsman, som skall hava att bistå modem samt tillse,

att barnets rätt och bästa behörigen tillvaratages. Särskilt skall barnavårdsmannen

sörja för, att åtgärder ofördröjligen vidtagas för fastställande

av barnets börd samt tillförsäkrande av underhåll åt barnet, varjämte

barnavårdsmannen har att biträda med indrivande och tillhandahållande

av underhållsbidrag samt, när skäl därtill äro, göra anmälan om förordnande

av förmyndare för barnet. Barnavårdsman äger vidare att, själv

eller genom ombud/ föra talan för barnet rörande faderskap, underhåll

och förmynderskap ävensom barnets förklarande för trolovningsbarn. På

grund av den allmännyttiga arten av barnavårdsmannens verksamhet

och den ställning av kommunal förtroendeman han enligt lagen intager,

har barnavårdsman också tillerkänts rätt att erhålla biträde av polismyndigheten,

som har att kostnadsfritt tillhandagå honom med underhållsskyldigs

efterspanande eller hörande och med verkställande av delgivningar.

I ändamål att underlätta de med barnavårdsmannens arbete förenade

svårigheter föreslås i nu ifrågavarande motion, att barnavårdsman

skall tillerkännas rätt att i länskungörelser och polisunderrättelser få

efterlysa underhållsskyldig.

Utskottet finner motionens syfte vara i hög grad behjärtansvärt.

Det är samhällets plikt att bereda barnen skydd och hjälp. Och vad

som från samhällets sida kan göras för utkrävande av de förpliktelser, som

åvila föräldrarna till ett barn utom äktenskap, bör därför enligt utskottets

mening göras. Det av motionären i sådant syfte framlagda förslaget

kan utskottet dock ej förorda. Utskottet vill till en början framhålla, att

ett efterlysande av underhållsskyldig för fastställande av barnets börd och

därav följande underhållsskyldighet, på sätt i motionen föreslagits, uppenbarligen

ej bör ifrågakomma. En förmodan eller misstanke att en person

är fader till ett utom äktenskap fött barn kan nämligen ingalunda anses

utgöra en tillfyllestgörande grund för personens i fråga efterlysande.

Den trygghet den enskilde individen bör kunna äga, att hans personliga

förhållanden ej mot hans vilja bliva utan trängande anledning framlagda

för offentligheten, skulle med en sådan anordning i betänklig grad äventyras.

Förutsättningen för att ett efterlysande av nu ifrågavarande slag

överhuvudtaget skall kunna tagas under övervägande måste anses vara,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutslcottets utlåtande Nr 14.

att underhållsskyldighet ostridigt föreligger. (Jämför bestämmelsen i 1 § i

lagen den 14 juni 1917 om förbud för vissa undorhållsskyldiga att avflytta

från riket.) Även under nämnda förutsättning kan den föreslagna

efterlysningen dock ej av utskottet tillstyrkas. Uppenbart är, att ett

offentligt efterlysande för barnafadern i flertalet fall innebär ett svårt

obehag, och även för modern kan ett efterlysande av barnafadern —

ehuru det företages till hennes och barnets hjälp — ofta medföra ett

onödigt lidande. Det bör därför i görligaste mån undvikas, att föräldraskapet

till barn utom äktenskap röjes i andra fall än där röjandet för

barnet medför en verklig fördel. Riktigheten av denna princip har också

vunnit erkännande i den i 10 § kung], kungörelsen den 23 november

1917, angående föreskrifter om barnavårdsmans verksamhet och tillsynen

därå, meddelade föreskriften, att barnavårdsnämnden och barnavårdsmannen

höra söka undvika, att föräldraskapet till barn utom äktenskap

i oträngt mål varder känt. Skulle däremot befinnas, att ett efterlysande

av underhållsskyldig för barnet komme att innebära en väsentlig fördel,

bör å andra sidan hänsynen för det obehag ett efterlysande åsamkar

den underhållsskyldige ej föranleda därtill, att en sådan åtgärd underlåtes.

En dylik fördel skulle emellertid enligt utskottets mening motionärens

förslag icke medföra. Ett efterlysande genom länskungörelserna

skulle i ett fall som det här förevarande sakna effektivitet och dessutom

medföra oskäligt höga kostnader. Vad angår ett efterlysande i polisunderrättelserna,

skulle detta näppeligen hava den verkan motionären

därmed avsett att vinna. Har en försumlig barnafader flyttat till annan

ort för att därigenom undandraga sig underhållsskyldighetens fullgörande,

lärer polismyndigheten, om fadern ej på grund av begånget brott eller annan

sådan anledning är för den känd, i allmänhet icke komma att få vetskap

om flyttningen. I de fall åter, där fadern av nyss nämnd anledning är

känd för polisen, torde hans uppspanande vara till ringa nytta, enär en

sådan person vanligen saknar såväl medel som vilja att redligen försörja

ens sig själv. Verkan av det föreslagna efterlysandet skulle således

bliva skäligen ringa och i allt fall ej stå i rimligt förhållande till det

obehag, som genom offentliggörandet skulle drabba den underhållsskyldige.

Motionären anför, att ott förfaringssätt liknande det av honom

föreslagna redan finnes i 8 § i lagen den 14 juni 1917 om förbud för

vissa undorhållsskyldiga att avflytta från riket. Det i nämnda paragraf

åsyftade fallet är emellertid av annan art än det här förevarande. I

berörda lag har, i syfte att hindra, att underhållsskyldig genom bosätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutsJcottets utlåtande Nr 14.

ning utomlands helt undandrager sig sina förpliktelser, förbud meddelats

honom att avflytta från riket. Skulle han flytta ur riket, är det nämligen

i allmänhet synnerligen vanskligt, ofta icke ens möjligt, att på rättslig

väg av honom utfå underhåll. Det har därför — trots de betänkligheter

ett dylikt ingripande i den enskildes frihet och rätt att välja den plats där

utkomstmöjligheten synes honom vara bäst — befunnits nödvändigt att

meddela avflyttningsförbud. Och för att detta skulle få därmed avsedd

verkan har polismyndigheten ålagts att söka hindra den underhållsskyldiges

avresa; denna polismyndighetens uppgift harman velat underlätta genom

att meddela föreskrift om avflyttningsförbudets införande i polisunderrättelserna.

I här förevarande fall åter kan den underhållsskyldige

genom att flytta till annan ort inom riket visserligen för någon tid

undandraga sig fullgörandet av sina skyldigheter. Att någon längre tid

för den underhållsberättigade och den exekutiva myndigheten dölja den

nya vistelseorten och anställningen torde dock mera sällan stå i den underhållsskyldiges

makt. Och så snart hans vistelseort blivit känd, kan

underhållsskyldigheten av honom utkrävas.

Utskottet vill slutligen framhålla, att de genom 1917 års lagstiftning

meddelade föreskrifter, som avse att tillvarataga de utom äktenskap

födda barnens rätt, på sätt och vis måste anses vara att betrakta såsom

en försökslagstiftning, vars resultat böra med uppmärksamhet följas till

utrönande av de ändringar, som kunna finnas vara av behovet påkallade.

Att nämnda lagstiftning varit till verkligt gagn, har emellertid redan

kunnat iakttagas; särskilt gäller detta bestämmelsen om rätt för den till

underhåll berättigade att erhålla införsel i den underhållsskyldige tillkommande

avlöning, vilken bestämmelse ej blott möjliggjort en effektiv

exekution utan även i många fall torde genom sin blotta tillvaro väsentligt

bidragit till att underhållsbidragen frivilligt lämnas. Skulle det visa sig,

att ytterligare åtgärder måste vidtagas för underhållsskyldighetens verksamma

utkrävande, böra sådana givetvis ej underlåtas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1920.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 14.

Reservationer:

5

dels av herr Reuterskiöld mot vissa delar av utskottets motivering;

dels ock av herr Pettersson i Södertälje, som anfört:

»Såsom utskottet erinrar, ansåg3 vid antagandet av 1917 års lag

om barn utom äktenskap nödvändigt att vidtaga särskilda anordningar för

att bereda nödig effektivitet åt lagens bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet,

Under den tid lagen hittills tillämpats, hava emellertid

dessa anordningar icke till fullo motsvarat förhoppningarna, Särskilt har

det visat sig, att vederbörande underhållspliktige, trots den nya lagstiftningen,

helt enkelt genom att avflytta till annan ort inom riket i stor

utsträckning kunna undandraga sig att fullgöra sina lagliga skyldigheter.

För att avhjälpa detta missförhållande föreslår motionären, att barnavårdsman

skall tillerkännas rätt att i länskungörelser och polisunderrättelser få

efterlysa underhållspliktiga personer. Även om, såsom utskottet framhåller,

vissa betänkligheter mota mot införandet av en sådan befogenhet för barnavårdsmännen,

synes dock en anordning, i den riktning motionären föreslår,

vara förtjänt att tagas under övervägande.

Sant är visserligen, att ett efterlysande enligt motionärens förslag

kan för den underhållspliktige medföra ett visst obehag och att därför en

befogenhet i ifrågasatt avseende måste handhavas med stor diskretion för

att icke leda till missbruk. Faran härutinnan skulle dock väsentligen förringas,

om befogenheten lades i barnavårdsnämndens i stället för barnavårdsmannens

händer. Hos en barnavårdsnämnd torde man nämligen med

större trygghet kunna förvänta det opartiska omdöme och den urskiljning

i dylika grannlaga frågor, som borga för att efterlysning icke skulle verkställas

utan grundad anledning.

Utskottet synes för övrigt i sin motvilja mot offentligheten i förevarande

avseende gå något för långt. Även eu rättegång om utbekommande

av underhållsbidrag till barn utom äktenskap är ägnad att bringa frågan

om föräldraskapet till allmänhetens kännedom, men denna olägenhet får

naturligtvis icke utgöra ett hinder för talans anställande, då anledning därtill

föreligger.

Beträffande det av motionären föreslagna efterlysandet i länskungörelserna,

torde effektiviteten därav ej motsvara kostnaderna. Däremot

lärer man kunna förvänta, att ett efterlysande i polisunderrättelserna i

många fall skulle vara ägnat att underlätta barnavårdsnämndernas arbete

i ifrågavarande avseende.

Då det emellertid är önskvärt, att, så vitt möjligt, nödiga garantier

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 14.

skapas även mot en i barnavårdsnämndernas hand lagd befogenhet att låta

efterlysa försumliga försörjare, samt särskild utredning härutinnan torde

erfordras, får jag hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av förevarande

motion i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida och

under vilka villkor barnavårdsnämnd må erhålla befogenhet

att i polisunderrättelser efterlysa personer, som

försumma fullgöra sin underhållsplikt, samt, i den mån

så erfordras, för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.