Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion om införande i 1 kap. 1 § rättegångsbalken av bestämmelse att i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, dessa må förrätta nämndemansval.

1920-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:15, Utlåtande i anledning av vädd motion om införande i 1 kap. 1 § rättegångsbalken av bestämmelse att i kommun, där kommunalfullmäktige finnas, dessa må förrätta nämndemansval.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

7

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1920 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion om införande i 1 kap.

1 § rättegångsbalken av bestämmelse att i kommun, där

kommunalfullmäktige finnas, dessa må förrätta nämndemansval.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Rogberg*, greve Spens,

Reuterskiöld, J. P. Johansson*, Berglund*, Lindqvist i Kosta, Lindley,

Hederstierna, Engberg, Leo, Svensson i Betingetorp och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till första lagutskottet hänvisad

motion, nr 254, har herr Johansson i Olstorp hemställt, att riksdagen ville

besluta om sådant tillägg till 1 kap. 1 § rättegångsbalken, att i kommuner,

där kommunalfullmäktige finnas, dessa må förrätta nämndemansval.

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört, att,

sedan kommunalfullmäktige numera finnas i ett stort antal kommuner,

ovisshet synes råda, om vilken beslutande myndighet rätteligen bör förrätta

nämndemansval, och att det för undanrödjande av denna ovisshet vore tillräckligt,

att i nämnda lagrum infördes ett tillägg om, att även kommunalfullmäktige

ägde välja nämndeman.

1734 års lag innehöll ursprungligen ej några bestämmelser om huru Utskottet.

nämndemän skulle utses. Först genom förordningen den 18 december 1823

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

och sedermera genom förordningen den 19 juli 1872 lämnades närmare

föreskrifter i förevarande avseende. Enligt den lydelse, 1 kap. 1 § rättegångsbalken

erhöll genom sistnämnda förordning, skulle vid inträffande

ledighet i nämnden val hållas å kommunalstämma i den valkrets, för vilken

ledigheten inträffat. Om flera socknar eller socknedelar voro förenade till

gemensam valkrets, skulle häradsrätten bestämma, å vilken sockens kommunalstämma

valet skulle förrättas.

Nu nämnda regler äro fortfarande gällande för val av nämndemän

å landet. Vad städer utan egen jurisdiktion beträffar, så hava stadgandena

i 1872 års förordning, ehuru enligt ordalydelsen endast gällande landskommuner,

ansetts äga analog tillämpning även på städer under landsrätt.

I dessa hava sålunda nämndemansvalen förrättats å allmän rådstuga. I

proposition till 1917 års riksdag föreslog emellertid Kungl. Maj:t, att nämndemansvalen

i dylika städer skulle förrättas av stadsfullmäktige. På förslag

av lagutskottet, som anslöt sig till ett motionsvis framställt yrkande om

att dessa val allt fortfarande skulle, på sätt dittills skett, förrättas av

allmän rådstuga, förklarade sig dock riksdagen icke kunna godkänna det i

propositionen framlagda förslaget utan gav paragrafen den lydelse, den nu har.

Beträffande städerna har riksdagen sålunda redan klart och tydligt

uttalat, att allmänna rådstugans rätt att utse nämndemän icke bör överflyttas

på stadsfullmäktige.

Enligt utskottets mening torde ej heller beträffande landskommunerna

någon tvekan behöva råda om huru dylika val där skola förrättas. I 1

kap. 1 § rättegångsbalken, sådant detta lagrum nu lyder enligt lagen den

7 maj 1917, stadgas: »Val förrättas på landet å kommunalstämma», och

denna bestämmelse motsvaras av en erinran i tredje stycket av 17 § i

förordningen om kommunalstyrelse på landet, där det heter: »om kommunalstämma

för val av landstingsmän ävensom om val av nämndemän är särskilt

stadgat».

I dessa bestämmelser har någon ändring ej gjorts i anledning av den

ökade användning, som kommunalfullmäktigeinstitutionen erhållit genom

lagen den 23 december 1918.

Att val av nämndeman alltjämnt skall vara en kommunalstämmans

angelägenhet, framhölls också av konstitutionsutskottet vid 1919 års lagtima

riksdag i anledning av en då väckt motion om att i förordningen

om kommunalstyrelse på landet uttryckligen skulle utsägas, att behandlingen

av alla de ärenden eller verkställande av de val, som enligt särskilda förordningar

ålåge kommunalstämma, skulle behandlas av kommunalfullmäktige,

där sådana vore införda. I sitt utlåtande nr 16 anförde nämligen konst!-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

tutionsutskottet, att kommunalstämmas rätt bland annat i fråga om nämndemansval

icke kunde utövas av kommunalfullmäktige.

Såsom redan nämnts, kunna flera socknar vara förenade till gemensam

valkrets för utseende av nämndeman. Därest inom en dylik valkrets en

av socknarna hava kommunalfullmäktige, under det den eller de andra fortfarande

utöva sin beslutanderätt å kommunalstämma, skulle ett överflyttande

på fullmäktige av kommunalstämmans rätt beträffande nämndemansval medföra

den egendomliga konsekvensen, att en del av väljarna vid valet komme

att utgöras av kommunalfullmäktige, under det att andra delen komme att

utgöras av direkt å kommunalstämma röstande. Att ett dylikt förhållande

ej kan vara överensstämmande med de av ålder gällande bestämmelserna

om lika rösträtt vid nämndemansval är uppenbart.

En lagändring i av motionären föreslagen riktning synes redan av

denna anledning icke kunna tillstyrkas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1920.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Bihang till riksdagens -protokoll 1920. 9 sand. 1 avd. 11 käft. (Nr 14—15)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.