Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om fri rättegång den 19 juni 1919.

1920-03-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:16, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om fri rättegång den 19 juni 1919.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mara 1920 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till lag

om ändring i vissa delar av lagen om fri rättegång

den 19 juni 1919.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Rogberg,

Alexanderson, greve Spens, Edward Larson*, Bergström*,

Carl Johansson, Lindley*, Engberg*, Rehn, Leo, Svensson i

Betingetorp, Söderberg och Thore.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 157, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Tengdahl hemställt,

att riksdagen ville för sin del antaga följande

Förslag
till
Lag
om

ändring i vissa delar av lagen om fri rättegång den 19 juni 1919.

Med ändring i nedannämnda delar av lagen om fri rättegång den 19

juni 1919 förordnas som följer:

Bihang till riksdagens protokoll 1920 9 sand. 1 avd. 12 käft. (Nr 16—17.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 16.

1 §•

Vid allmän underrätt, polisdomstol, poliskammare och krigsrätt samt

första domstol i skiftesmål och i vattenmål skall efter ansökan samt på

de villkor och i den omfattning, som här nedan stadgas, fri rättegång i

visst mål beviljas den, som icke äger tillgång till gäldande av de med

rättegången därstädes förenade kostnader eller efter deras utgivande skulle

sakna medel, som skäligen må anses erforderliga för hans eget uppehälle

och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet.

I brottmål, där brottet är sådant, att det hör under allmänt åtal eller

må efter angivelse åtalas av allmän åklagare, må fri rättegång ej beviljas

målsägande i annat fall än att åklagaren anhängiggjort talan i målet. Fri

rättegång må ej heller beviljas den, vilkens talan grundar sig på överlåtelse,

som kan antagas hava skett i syfte att därmed vinna sådan förmån.

2 §•

Part, som beviljats fri rättegång, vare befriad från erläggande av

stämpelavgift i målet och njute tillika den förmån att av allmänna medel

skola "gäldas expeditionslösen, kostnad för delgivning av stämning, vittnesinkallelser

och sådana rättens beslut, varav motparten skall erhålla del, samt

ersättning till av parten åberopade vittnen, såvida deras hörande i målet

ej utan skäl påkallats, så ock till tjänsteman för särskild förrättning eller

å tjänstens vägnar förskjuten kostnad.

Där så finnes erforderligt för behörigt anhängiggörande eller utförande

av partens talan, må ock lämplig person förordnas att mot ersättning av

allmänna medel biträda parten i rättegången.

5 §•

Rättegångsbiträde förordnas av rätten eller, då rätten ej sitter, av

dess ordförande. Har part till rättegångsbiträde föreslagit någon, som

avlagt för utövande av domarämbete föreskrivna kunskapsprov samt yrkesmässigt

utövar advokatverksamhet, bör avvikelse från förslaget ej ske,

såframt ej särskilda skäl därtill äro.

Vid förordnande av rättegångsbiträde må, när skäl därtill äro, biträdet

berättigas att sätta annan lämplig person i sitt ställe.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 16.

6 §•

Om delgivning, som i § 2 sägs, föranstalte rätten eller dess ordförande.

7 §•

Finnes under rättegången, att parten utan intrång i de medel, som

skäligen må anses erforderliga för hans eget uppehälle och för fullgörande

av honom åliggande underhållsskyldighet, kan gälda kostnaderna för rättegången,

äge rätten förordna, att förmånen av fri rättegång skall upphöra.

Lag samma vare, där parten berett sig fri rättegång, oaktat hans talan

är av beskaffenhet, som i 1 § andra stycket andra punkten sägs.

10 §.

Har part vid underrätt åtnjutit fri rättegång, vare han, då målet

fullföljes till hovrätten, berättigad att jämväl med avseende å rättegången

därstädes tillgodonjuta de i 2 § första stycket omförmälda förmåner,

såframt ej under tiden partens förmögenhetsförhållanden veterligen så

ändrats, att han utan intrång i de medel, som skäligen må anses erforderliga

för hans eget uppehälle och för fullgörande av honom åliggande

underhållsskyldighet, kan gälda kostnaderna för rättegången i hovrätten.

Part äge ock eljest i hovrätten komma i åtnjutande av fri rättegång i den

omfattning nu sagts, där han, på sätt i 4 § föreskrives, styrker, att

han icke äger tillgång till gäldande av de med rättegången i hovrätten

förenade kostnader eller efter deras utgivande skulle sakna vad skäligen må

anses erforderligt för hans eget uppehälle och för fullgörande av honom

åliggande underhållsskyldighet.

Där hovrätt i allo eller i huvudsakliga delar bifaller ändringssökande

av part, som äger tillgodonjuta de i första stycket angivna förmåner, må

hovrätten på partens begäran i det slutliga utslaget tillerkänna biträde, som

parten anlitat för rättegången därstädes, ersättning av allmänna medel.

Vad i 1 § andra stycket samt i 6, 7 och 8 £$§ är stadgat skall äga

motsvarande tillämpning med avseende å fri rättegång i hovrätt.

Mot hovrätts beslut i fråga, som i denna paragraf avses, må talan

ej föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 16.

12 §•

Har part åtnjutit fri rättegång, vare parten vid verkställighet av dom

eller utslag i målet befriad från honom enligt lag åliggande skyldighet att

förskjuta kostnad för förrättningen, och skall av allmänna medel gäldas

all nödig förrättningskostnad, i den mån den ej kan av tappande parten

uttagas.

Allmänna bestämmelser.

13 §.

Part, som åtnjutit fri rättegång, må, diir han efter rättegångens avslutande

finnes utan intrång i de medel, som skäligen må anses erforderliga

för hans eget uppehälle och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet,

kunna gälda rättegångskostnad, som enligt denna lag

av allmänna medel guldits, på yrkande av kronans ombudsman i den ort,

där parten har sitt hemvist, förpliktas ersätta statsverket sådan kostnad,

såframt motparten ej i utslaget ålagts dylik ersättningsskyldighet. Talan

härom må ej väckas senare än två år efter rättegångens avslutande.

Yad nu stadgats galle ock i fråga om kostnad, som av allmänna

medel guldits för verkställighet av dom eller utslag, dock att tiden för

talans anbängiggörande skall räknas från det verkställighetsåtgärden avslutats.

14 §.

Yittnesersättning, som enligt denna lag skall gäldas av allmänna

medel, skall utgå efter enahanda grunder, som stadgas angående ersättning

av allmänna medel till vittnen i brottmål.

Rättegångsbiträde, som enligt denna lag är berättigat till ersättning

av allmänna medel, åtnjute efter rättens prövning skäligt arvode för det

arbete, biträdet nedlagt å rättegången för dess förberedande och utförande,

så ock ersättning för nödvändiga utgifter och tidspillan. Ej må biträde,

som förordnats av rätten eller dess ordförande, av parten förbehålla sig

ytterligare ersättning; har sådant förbehåll skett, vare det utan verkan.

Beslut om ersättning till rättegångsbiträde gånge i verkställighet,

ändå att det ej vunnit laga kraft. Skriftligt besked om beslutet skall utan

avgift tillhandahållas biträdet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 16. 5

17 §.

Närmare föreskrifter rörande ordningen för gäldande av ersättning

enligt denna lag till vittnen, tjänstemän och rättegångsbiträden, ävensom

angående delgivningar och inkallelser genom rättens eller dess ordförandes

försorg samt vad i övrigt med avseende å denna lags tillämpning är att

iakttaga meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

Beträffande motionärens motivering för sin ifrågavarande hemställan

får utskottet hänvisa till motionen.

Genom lag den 19 juni 1919 om fri rättegång, som trätt i kraft den

1 januari 1920, har principen om rätt för parter i ekonomiskt svag ställning

att genom statens försorg komma i åtnjutande av processuell rättshjälp

vunnit erkännande i svensk lagstiftning. Ehuru riktigheten av

berörda princip allmänt erkändes, voro, vid frågans behandling i utskott

och riksdag, meningarna beträffande lagens närmare innehåll och de särskilda

bestämmelsernas utformning i hög grad delade. Också fattade vid

ärendets första behandling i riksdagen kamrarna i åtskilliga hänseenden

skiljaktiga beslut; först efter ett från första lagutskottet framlagt sammanjämkningsförslag,

vilket sökte så vitt möjligt förena de stridiga synpunkter,

som gjort sig gällande, tyckades man åstadkomma en positiv lösning av

den betydelsefulla frågan.

I den nu förevarande motionen föreslås ändringar i ett flertal hänseenden

i ovan omförmälda lag, i huvudsak avseende att bringa densamma

i överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag

framlagda lagförslaget.

Utskottet finner väl, att ifrågavarande lag — på grund av de skilda

intressen och uppfattningar, vartill man vid lagens tillkomst hade att taga

hänsyn — i flera avseenden kan göras till föremål för befogade anmärkningar,

ej blott från dem, som i likhet med motionären ansågo det kungliga

förslaget vara bäst ägnat att läggas till grund för ifrågavarande lagstiftning,

utan även från deras sida, som vid frågans föregående behandlinng

i då omtvistade spörsmål ställde sig på en annan ståndpunkt än

förslaget innehöll. Också anser utskottet det ej uteslutet, att det kan

bliva nödvändigt att i lagen vidtaga ändringar i en del avseenden.

Utdcottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 16.

Att omedelbart efter lagens ikraftträdande och innan man erhållit

åtminstone någon erfarenhet av dess verkningar skrida till ändring av den

samma, utan att trängande nödvändighet föreligger, synes utskottet dock

mindre välbetänkt.

Huruvida de ifrågasatta förändringarna i och för sig äro av så stor

praktisk betydelse, som motionären synes antaga låter sig för övrigt för

närvarande svårligen bedöma. Om lagen skall visa sig väl fylla sitt

ändamål, beror nämligen enligt utskottets mening till stor del därpå, huru

dess bestämmelser komma att av vederbörande myndigheter tillämpas.

Och utskottet vill i detta sammanhang uttala den förväntan, att lagen i

rättstillämpningen ej tolkas för snävt, utan att därvid städse hålla i sikte

de syftemål, lagstiftaren med lagen avsett att vinna, nämligen att i

görligaste mån bereda den fattige parten den processuella hjälp, utan

vilken det ej skulle vara för honom möjligt att kunna göra sina berättigade

intressen gällande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1920.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.