Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vackt motion med förslag till lag angående rättshjälp åt häktad.

1920-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:17, Utlåtande i anledning av vackt motion med förslag till lag angående rättshjälp åt häktad.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 17.

7

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1920 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av vackt motion med förslag till lag

angående rättshjälp åt häktad.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Rogberg,

Alexanderson, greve Spens, Edward Larson*, Bergström*, Carl

Johansson, Lindley*, Engberg* Rehn, Leo, Svensson i Betingetbrp,

Söderberg och Thore.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 158, vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Tengdahl hemställt,

att riksdagen ville för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

angående rättshjälp åt häktad.

Med upphävande av lagen den 19 juni 1919 angående förordnande av

rättegångsbiträde åt häktad förordnas som följer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 17.

1 §•

Äskar någon, som hålles häktad såsom misstänkt för brott, hjälp vid

sin talans förberedande och utförande, skall biträde åt honom förordnas.

Förordnande, som här avses, innefattar bemyndigande att, så länge den

tilltalade hålles häktad, biträda honom i fråga om talan vid domstol, som

i förordnandet angives, ävensom vid omedelbar fullföljd från nämnda domstol

av samma talan.

Förordnande av biträde meddelas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Finnes vid målets handläggning inför underrätt, att biträde ej

förordnats, eller har förordnat biträde ej tillstädeskommit, meddelas dock

sådant förordnande av rätten. Ej må den omständigheten, att biträde ej

kan av rätten anskaffas, xitgöra hinder mot målets handläggning. Innan

biträde hörts, må dock icke, mot den häktades bestridande, slutligt utslag

meddelas.

Till den häktade ej såsom biträde använda den, som därtill förordnats,

äger han ej påkalla förordnande för annan person, där ej Ivungl.

Maj:ts befallningshavande eller rätten finner honom hava giltig anledning

att icke åtnöjas med den förordnade.

Är vid handläggning inför underrätt av mål, däri någon hålles häktad

såsom misstänkt för brott, biträde för den häktade ej tillstädes, men finner

rätten med hänsyn till bristande förmåga hos den häktade att själv tillvarataga

sina intressen biträde erforderligt för målets utredning, äge rätten,

ändå att det ej påkallas av den häktade, förordna biträde. Sålunda förordnat

biträde må icke avvisas av den häktade, med mindre han själv

anskaffar annat biträde, som av rätten godkännes.

3 §•

Till biträde skall förordnas lämplig person, som avlagt för utövande

av domareämbete föreskrivna kunskapsprov samt yrkesmässigt utövar advokatverksamhet.

Biträdet må vid förordnandet berättigas att i sitt ställe sätta

annan, som enligt vad nu är sagt må förordnas till biträde åt häktad.

Möter hinder att till biträde förordna person, som i första stycket

avses, eller skulle genom förordnande av sådan person statsverket oskä
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 17. 9

ligen betungas, må till biträde förordnas annan, som prövas lämplig att

biträda den häktade.

Har den häktade till biträde föreslagit person, som i första stycket

avses, bör avvikelse från förslaget ej ske, såframt ej särskilda skäl därtill

äro.

4 §•

Biträde, som förordnats enligt denna lag, åtnjute av allmänna medel

efter rättens prövning skäligt arvode för det arbete, han nedlagt å förberedande

och utförande av den häktades talan, så ock ersättning för nödvändiga

utgifter och tidsspillan. Har å häktningen icke följt handläggning

inför domstol, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshavande det belopp, som

må tillkomma biträdet. Ej må biträdet av den häktade förbehålla sig

ytterligare ersättning; har sådant förbehåll skett, vare det utan verkan.

Beslut om ersättning till biträde gånge i verkställighet, ändå att det

ej vunnit laga kraft. Skriftligt besked om beslutet skall utan avgift tillhandahållas

biträdet.

Äskar vid underrätt den häktade, att angående uppgivna omständigheter

någon skall inför domstolen höras såsom vittne eller upplysningsvis,

åligge det rätten eller dess ordförande föranstalta om, att uppgiven person

varder i vederbörlig ordning inkallad i målet. Kostnaden för sådan inkallelse

skall gäldas av allmänna medel.

6 §.

I slutliga utslaget pröve domstolen, huruvida kostnader, som enligt

4 och 5 §§ skola gäldas av allmänna medel, skola återgäldas till statsverket

av allmän åklagare eller av enskild part. Ej må åklagare eller

målsägande därtill förpliktas i annat fall, än då han enligt lag är pliktig

gälda den tilltalades rättegångskostnad, ej heller den tilltalade, där han ej

varder till ansvar i målet dömd.

Har tilltalad, som dömts till ansvar i målet, däri åtnjutit fri rättegång,

må han i slutliga utslaget förpliktas gottgöra statsverket kostnad,

som nu sagts, allenast om han förklarats förlustig sagda förmån; efter

ruttegångens avslutande må återbetalniugsskyldighet honom åläggas enligt

reglerna i 13 § av lagen om fri rättegång.

Bihang till riksdagens protokoll 1920 9 sand. 1 avd. 12 käft. (Nr l<!—17.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

UUkottel.

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 17.

7 §•

Vad i 1—5 §§ härovan stadgas om rätt för den, som hålles häktad

såsom misstänkt för brott, att erhålla biträde i rättegången samt om ersättning

till sådant biträde, skall i tillämpliga delar även gälla, där någon

blivit häktad på grund av bestämmelserna i lagen angående lösdrivares

behandling den 12 juni 1885.

8 §•

Det åligger den, som förordna! om häktning, så ock domstol eller

annan myndighet, inför vilken häktad person inställes till rannsakning

eller förhör, att underrätta den häktade om den rätt till hjälp, som honom

tillkommer enligt denna lag.

9 §•

Angående biträde åt den som hålles häktad såsom misstänkt för brott,

tillhörande krigsdomstols behandling, galle vad i lagen om krigsdomstolar

och rättegången därstädes finnes stadgat.

Penna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

Beträffande motionärens motivering för sin ifrågavarande hemställan

får utskottet hänvisa till motionen.

Vid 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition med

förslag till lag angående rättegångsbiträde åt häktad. I anledning av

denna proposition väcktes inom andra kammaren av herr Strid en motion,

nr 347, vari hemställdes dels om viss utvidning av området för ifrågavarande

lagstiftning, dels ock om ändringar i åtskilliga andra hänseenden

i den kungl. propositionen. På förslag av första lagutskottet beslöt riksdagen

dels att antaga det i propositionen framlagda lagförslaget med vissa

i motionen föreslagna ändringar, dels ock att, i anslutning till motionens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtaden Fr ±7,

11

syfte, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte taga

under övervägande, huruvida och i vilken omfattning rätten att erhålla

biträde kunde utsträckas att avse även den, som blivit häktad på grund

av bestämmelserna i lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling,

samt för riksdagen framlägga det förslag, som av detta övervägande

kunde föranledas.

Lag om rättegångsbiträde åt häktad har därefter i överensstämmelse

med riksdagens beslut utfärdats den 19 juni 1919.

I den nu förevarande motionen framläggas å nyo samtliga de förslag,

som av 1919 års lagtima riksdag ej godkändes, varjämte motionären hemställer

om sådan ändring i ifrågavarande lag, att densamma skall gälla

även för den, som blivit häktad på grund av bestämmelserna i lösdrivarlagen.

Yad först angår sistnämnda yrkande, anser utskottet, i likhet

med första lagutskottet vid 1919 års lagtima riksdag, att frågan om en

sådan utvidgning av rätten att erhålla rättegångsbiträde i sig är beaktansvärd.

Men då riksdagen redan behjärtat detta önskemål genom avlåtande

av föreuämnda skrivelse till Kungl. Maj:t, och då det ej torde behöva befaras,

att icke Kungl. Maj:t snarast möjligt skall tillmötesgå riksdagens

önskan, synes anledning ej föreligga att omedelbart, utan avvaktande av

resultatet av fjolårets skrivelse, skrida till lagändring i ifrågavarande avseende.

Beträffande övriga av motionären framställda yrkanden vill utskottet

framhålla det föga lämpliga i och för sig att redan nu vidtaga ändringar

i eu lag, som trätt i kraft den 1 januari innevarande år, och får utskottet

hänvisa till vad utskottet i sådant hänseende yttrat i sitt utlåtande nr 16

i anledning av samme motionärs yrkande om ändringar i lagen den 19 juni

1919 om fri rättegång.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1920.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTEBSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.