Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående införande av ett större antal laga fardagar.

1920-02-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående införande av ett större antal laga fardagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första tagutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1820 kl. 11 t. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj.t angående införande av ett större antal laga fardagar.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Alexanderson,

greve Spens, Edward Larson, Reuterskiöld, Berglund, Rutqvist*,

Lindqvist i Kosta, Bindley*, Hederstierna, Engberg*, Leo, Svensson i

Betingetorp* och Johanson i Gäre.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 76, vilken behandlats av första lagutskottet, hava herrar Andersson i

Igelboda och Hagman hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning i syfte att möjliggöra införandet av

ett större antal laga fardagar samt för riksdagen framlägga det förslag,

som eu dylik utredning kunde föranleda.

Beträffande motionärernas motivering för sin ifrågavarande hemställan

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt 16 kapitlet 10 § jordabalken funnos i fråga om hyra i stad

två allmänna fardagar, nämligen den 31 mars och den 30 september;

dessa fardagar blcvo sedermera i verkligheten framflyttade till den 1

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 1 avd. 3 höft. (Nr 3—i.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr S.

april och den 1 oktober. Sistnämnda båda dagar bibehöllos såsom laga

fardagar i nu gällande hyreslag. Vid den före hyreslagens tillkomst

förda diskussionen blev frågan, huruvida då gällande föreskrift om fardag

i stad borde ändras, föremål för behandling, och förslag framlades

dels om fardagarnas minskande till allenast en och dels om en förflyttning

till andra tider på året. Lagberedningen föreslog emellertid, att

två allmänna fardagar fortfarande måtte finnas och att såsom sådana

måtte upptagas de allmänneligen vedertagna den 1 april och den 1

oktober. Detta blev också statsmakternas beslut.

Med nu förevarande motion åsyftas införande av ett större antal

laga fardagar. Motionärerna finna för sin del önskligt, att den första i

varje månad skall betraktas som laga fardag, eller att fardagarnas antal

åtminstone måtte ökas till fyra, en vid varje kvartalsskifte. En sådan

ändring skulle enligt motionärernas uppfattning avhjälpa en del för närvarande

rådande missförhållanden på bostadsfrågans område. Motionärerna

anföra i sådant hänseende, att bostadsbyggandet städse inriktas

på att nybyggnaderna skola kunna tagas i bruk antingen den 1 april

eller den 1 oktober, vilket både till följd att bostadsproduktionen

koncentrerades till allenast några få månader av året; detta innebure

för arbetarna inom byggnadsindustrien en avsevärd olägenhet. Infördes

däremot ett större antal fardagar, skulle enligt motionärernas förmenande

en jämnare bostadsproduktion åstadkommas, de för närvarande regelmässigt

förekommande arbetslöshetsperioderna för ovannämnda arbetare

undvikas och flyttningarna mera likformigt fördelas på hela året.

Utskottet finner väl, att vissa olägenheter kunna sägas vara förenade

med den nuvarande förläggningen av fardagarna. Vid den före

1907 års lagändring förda diskussionen, då spörsmålet om ändring i då

gällande bestämmelser om fardag var föremål för eu ingående behandling,

visade det sig emellertid, att en övervägande mening förefanns för

bibehållande av då gällande bestämmelser. Någon anledning att nu

företaga en ändring därvidlag förefinnes enligt utskottets mening icke.

Vad särskilt angår en ökning av antalet fardagar såsom motionären

ifrågasatt, skulle en sådan tvärtom i åtskilliga hänseenden medföra betydande

nackdelar för dem, vilkas intressen den nya hyreslagen avsett

att reglera, nämligen hyresvärdar och hyresgäster. Det är sålunda för

hyresmarknadens reglering uppenbarligen av ett stort intresse att utbud

och efterfrågan av lediga lägenheter kunna koncentreras till så få tillfällen

som möjligt på året; möjligheten till val ökas därigenom i hög

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 3.

grad. Denna fördel skulle omintetgöras genom en ändring i av motionärerna

föresingen riktning. En ökning av fardagarnas antal skulle

dessutom för hyresgästerna medföra en Ökad risk av uppsägning av

hyresavtalen från hyresvärdarnas sida. Också i andra hänseenden skulle

en ökning av antalet fardagar medföra ogynnsamma verkningar. Sålunda

skulle därmed följa en förkortning, i genomsnitt taget, av det

rådrum, som särskilda lagbestämmelser för närvarande bereda en förutvarande

ägare eller uppsagd hyresgäst, t. ex. efter exekutiv försäljning,

vid expropriation för vissa ändamål o. s. v., genom den medgivna rätten

att kvarsitta till nästa fardag.

Även om, på sätt i motionen föreslagits, fardagarnas antal ökades,

skulle därmed enligt utskottets mening någon förbättring i fråga om

de missförhållanden på bostadsfrågans område, som i motionen beröras,

näppeligen åvägabringas. Berörda förhållanden äro för övrigt, enligt vad

utskottet har sig bekant, föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet i

sammanhang med den nu pågående utredningen i bostadsfrågan, varför

utskottet saknar anledning att närmare ingå på de därmed sammanhängande

spörsmål, som i motionen avhandlas.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1920.

På första lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservationer:

dels av herr Ep (/berg, som yrkat, att utskottet måtte tillstyrka

skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte;

dels av herrar Pettersson i Södertälje, Jan Erik Berglund och Johanson

i Gäre, vilka anfört:

>1 likhet med motionärerna finna vi det vara i hög grad önskvärt

att söka åstadkomma eu jämnare fördelning av byggnadsverksamheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 3.

över hela året samt sålunda förekomma, eller åtminstone inskränka, de

perioder av arbetslöshet, för vilka byggnadsindustriens arbetare 8ro utsatta,

och vilka äro ägnade att fördyra byggnadskostnaderna.

Motionärerna torde även hava rätt däri, att de nu gällande bestämmelserna

om laga fardagar i viss mån utgöra ett hinder för undanröjande

av ifrågavarande missförhållande, i det att nybyggnader merendels planeras

med sikte på, att de skola kunna tagas i användning antingen

den 1 april eller ock — vilket är vanligare — den 1 oktober; och

detta förhållande bidrager i sin mån kraftigt att hålla byggnads verksamheten

nere under årets sista kvartal.

Däremot är det icke alldeles givet, att man för vinnande av en

jämnare fördelning av byggnadsverksamheten bör anlita den av motionärerna

anvisade utvägen att införa ytterligare 2 —10 laga fardagar om

året. Särskilt skulle en avsevärd ökning av antalet fardagar, såsom utskottet

framhållit, helt säkert medföra flere allvarliga olägenheter. Givetvis

skulle detta i mindre grad kunna befaras, om man inskränkte

sig till att ytterligare införa exempelvis endast en fardag.

Emellertid kan det sättas i fråga, om man ej ännu mera verksamt

skulle tillgodose ifrågavarande syfte genom att flytta de nuvarande fardagarna

till andra tider på året, exempelvis till den 1 juni och den 1

december. Det må i detta avseende erinras, att man i Finland, som

med avseende på klimat, levnadssätt och lagstiftning är väl jämförligt

med vårt land, för mer än 50 år sedan fastställt den 1 juni som laga

fardag, samt att belåtenheten med denna anordning där påstås vara

ganska allmän.

Även andra åtgärder i syfte att åstadkomma en jämnare fördelning

av byggnadsverksamheten torde för övrigt kunna tänkas.

I alla händelser synes den av motionärerna väckta frågan vara förtjänt

av en närmare utredning. Men denna bör enligt vårt förmenande

omfatta ej allenast det av motionärerna framställda förslaget, utan även

andra medel att förekomma omförmälda missförhållande.

På grund härav få vi hemställa, att riksdagen måtte i anledning

av förevarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida genom ändring i nu gällande bestämmelser om laga fardagar

vid hyresavtal eller på annat sätt en jämnare fördelning av byggnadsverksamheten

över hela året må kunna åstadkommas, samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.