Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
1920-04-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1920:30, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Första lagutskottets memorial Nr 30.
1
C''
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 3 e. m.
Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av
dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk
m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Högberg, Alexanderson,
greve Spens, Walles, Rutqvist, Lindley*, Hederstierna, Rehn,
Leo* och Söderberg.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I utlåtande ur 27 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till giftermålsbalk, lag om införande av nya giftermålsbalken,
lag om barn i äktenskap, lag angående ändrad lydelse av 3 § i
lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap, lag om makes underhållsskyldighet
mot andra makens barn, lag angående ändrad lydelse av
13 § i lagen den 14 juni 1917 om adoption, lag om makes arvsrätt, lagom
ändring i vissa delar av ärvdabalken, lag om god man för bortovarande,
lag om ändring i vissa delar av förordningen den 24 september
18(51 angående vård av död mans bo, lag om ändring i vissa delar av
förordningen den 18 september 18(52 huru gäld vid dödsfall betalas skall
och om urarvagörelse, så ock angående undansättande av egendom i död
makes bo, lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 §, 10 kap. 13 § och 17
kap. 2 § handelsbalkeu, lag om ändrad lydelse av 2 kap. 9 § och 22
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 1 avd. 19 käft. (Nr 30.) 1
2
Första lagutskottets memorial Nr 30.
kap. 2 och 21 §§ strafflagen, lag om ändrad lydelse av 59, 60, 65, 67,
69 och 70 §§ ntsökningslagen, lag angående ändrad lydelse av 16 § i
lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller livränta,
lag angående ändrad lydelse av 1 § i lagen den 14 juni 1917 om förbud
för vissa underhåll sskyldiga att avflytta från riket, lag om ändrad
lydelse av vissa bestämmelser i rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse
av 1 § i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll
över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag om ändring i vissa
delar av konkurslagen, lag angående ändrad lydelse av §§ 9 och 10 i
förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning,
lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ i förordningen den 16
juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom, lag om ändrad lydelse
av 4 § i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i
fast egendom, lag angående ändrad lydelse av 6 och 17 §§ i lagen den
14 juni 1907 om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av
fång till sådan rätt, lag angående ändrad lydelse av 2 och 23 §§ i lagen
den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, lag om
ändrad lydelse av 26 § i lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker,
lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående
främmande trosbekännare och deras religionsövning, lag angående
ändrad lydelse av 2 § i lagen den 1 juni 1912 om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar, lag angående ändrad
lydelse av 17 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
samt lag angående ändrad lydelse av 18 § i lagen den 30 maj 1916 om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag, dels ock i ämnet väckta motioner, hade första lagutskottet,
med anmälan att utskottet framdeles skulle avgiva utlåtande
över propositionen, såvitt den avsåge förslaget till lag om ändring i vissa
delar av konkurslagen, i övrigt hemställt, att riksdagen måtte antaga
lagförslagen med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle.
Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava vid behandling
av detta utlåtande kamrarna bifallit utskottets förslag med undantag
för dels, varom nu ej är fråga, 5 kap. 12 § giftermälsbalken, vilken
paragraf båda kamrarna godkänt i den avfattning, som föreslagits av
herr Pettersson i Bjälbo i hans vid paragrafen fogade reservation, dels 5 §
i lagen om barn i äktenskap, beträffande vilken paragraf första kammaren
bifallit utskottets förslag, varemot andra kammaren godkänt den avfattning,
som föreslagits av herr Hederstierna i hans vid paragrafen fogade
reservation, dels 6 § i lagen om barn i äktenskap, vilken paragraf båda
kamrarna godkänt i den avfattning, som föreslagits av herr Leo i hans
Första lagutskottets memorial Nr SO. 3
vid paragrafen fogade reservation, dels oek, varom nu ej är fråga, lagen
om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående
främmande trosbekännare och deras religionsövning, vilken av kamrarna
antagits med den av herr Leo i lians reservation föreslagna lydelsen.
Med anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet till behandling
förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som
föreligger mellan kamrarnas beslut angående 5 § i lagen om barn i äktenskap,
samt därvid ansett sig böra föreslå, att första kammaren biträder
andra kammarens beslut.
Till följd av kamrarnas beslut angående 6 § i nyssnämnda lag har
utskottet funnit erforderligt, att i denna lag göras följande jämkningar,
nämligen att 19 § utgår, att i följd därav 20—23 §§ erhålla numren
19—22, vilken numrering även iakttages med avseende å hänvisningarna
i den nya 21 §, samt att hänvisningen till 6 § utgår ur de efter omnumreringen
med 19, 20 och 22 betecknade paragraferna.
Utskottet får alltså hemställa
att riksdagen måtte antaga följande
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjänikningsförslag.)
. Lag
om barn i äktenskap.
Med ändring av vad som finnes stadgat häremot stridande förordnas som följer:
Om barnets namn.
1 §•
Barn i äktenskap erhåller faderns släktnamn.
Om vårdnaden.
♦
2 §•
Barnet står under föräldrarnas vårdnad, enligt vad nedan sägs, till dess det fyllt
tjuguett år eller ingått äktenskap.
3 §•
Föräldrarna äro pliktiga att sörja för barnets person och att giva det sorgfällig uppfostran.
De skola tillse, att barnet erhåller uppehälle och utbildning, efter vad med
4
Första lagutskottets memorial År 30.
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)
hänsyn till föräldrarnas villkor och de tillgångar barnet kan äga ävensom barnets anlag
må finnas tillbörligt.
4 §•
Föräldrarna have uppsikt över barnet.
Om det för barnets uppfostran är nödigt, äge föräldrarna tukta barnet, på sätt med
hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter må anses lämpligt.
5 §■
Barn, som fyllt aderton är, må själv
taga tjänst eller annat arbete.
Hava föräldrarna dessförinnan låtit
barnet taga tjänst eller annat arbete,
varigenom barnet blivit i stånd att försörja
sig, äge barnet, sedan det fyllt
femton år, själv uppsäga avtalet ävensom
träffa avtal om annat arbete av
liknande art Avtal, som barnet sålunda
träffat, äge föräldrarna häva, om
det må anses erforderligt med hänsyn
till barnets uppfostran eller välfärd.
Sker det, äge barnet ej därefter den
rätt att träffa arbetsavtal, som i detta
stycke sägs.
6 §•
Hätten att bestämma över barnets
personliga angelägenheter tillkomme
bägge föräldrarna i förening.
Kunna föräldrarna ej enas, äge rätten
på ansökan av endera, såvida det med
hänsyn till barnets bästa finnes erforderligt,
uppdraga åt den av dem, som
finnes bäst skickad därtill, att utöva bestämmanderätten
i de fall, då olika meningar
mellan dem uppkomma, eller att
träffa avgörande i särskild fråga, varom
sådan meningsskiljaktighet uppkommit.
Vad i 14 kap. giftermålsbalken är
stadgat om medling i vissa tvister mellan
makar äge ock tillämpning beträffande
meningsskiljaktighet, varom i denna
paragraf sägs.
5 §•
Barn, som fyllt aderton år, må själv
taga tjänst eller annat arbete.
Hava föräldrarna dessförinnan låtit
barnet taga tjänst eller annat arbete,
varigenom barnet blivit i stånd att försörja
sig, äge barnet, sedan det fyllt
sexton år, själv uppsäga avtalet ävensom
träffa avtal om annat arbete av
liknande art. Avtal, som barnet sålunda
träffat, äge föräldrarna häva, om
det må anses erforderligt med hänsyn
till barnets uppfostran eller välfärd.
Sker det, äge barnet ej därefter den
rätt att träffa arbetsavtal, som i detta
stycke sägs.
6 §•
Rätten att bestämma över barnets personliga
angelägenheter tillkomme bägge
föräldrarna i förening.
5
Första lagutskottets memorial Nr 30.
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)
7 §•
Är en av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad att deltaga
i beslut rörande någon barnets angelägenhet, som icke utan olägenhet kan uppskjutas,
utövas bestämmanderätten av den andre. Denne må dock icke ensam fatta
beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre barnets bästa uppenbarligen
kräver det.
8 §•
Gör eu av föräldrarna sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid
vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel, eller
för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för
längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, äge rätten på ansökan av den andre
eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd förordna, att vårdnaden
skall tillkomma allenast den andre. Inträffar fall, varom nu är sagt, i fråga om bägge
föräldrarna, äge rätten överflytta vårdnaden å särskilt förordnad förmyndare.
9 §•
Leva föräldrarna på grund av söndring åtskilda, har rätten på ansökan av endera
att förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen
böra stå under den enes vårdnad, huru de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro föräldrarna
ense, give rätten sitt beslut i överensstämmelse med vad de önska, såframt det
ej är uppenbart stridande mot barnens bästa; åsämjas de ej, bestämme rätten, efter vad
med hänsyn främst till barnens bästa finnes skäligt. Bär endera huvudsakligen skulden
till sammanlevnadens hävande, och äro de lika skickade att hava vårdnaden om barnen,
vare den andre närmast därtill.
Dömes till återgång av föräldrarnas äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad
mellan dem, meddele rätten tillika förordnande angående vårdnaden om barnen;
och skall därvid vad i första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.
10 §.
Dör en av föräldrarna, tillkommer vårdnaden den andre. Äro bägge föräldrarna
döda, utövas vårdnaden av förmyndaren.
11 §•
Har vårdnaden enligt 9 § tillerkänts den ene av föräldrarna, och inträffar i fråga om
honom fall, varom i 8 § sägs, eller dör han, förordne rätten den andre att utöva vårdnaden,
såvida ej denna med hänsyn till barnets bästa finnes böra anförtros åt särskilt
förordnad förmyndare.
12 §.
Fader eller moder, som är skild från vårdnaden om barnet, må ej betagas tillfälle
till umgänge med det, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda. Nöjes
han ej åt vad härutinnan bestämmes av den, som har vårdnaden, skilje rätten dem
emellan.
6
Första lagutskottets memorial Nr SO.
(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkning sförslag.)
Om underhållsskyldighet.
13 §.
Föräldrarna vare skyldiga vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning,
om ej barnet har egna tillgångar.
Underhållsskyldighet, varom nu är sagt, upphöre ej, innan barnet erhållit den utbildning,
som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig,
och ej i något fall, förrän barnet fyllt sexton år.
14 §.
I kostnaden för barnets underhåll tage en var av föräldrarna del efter sin förmåga.
15 §.
Leva föräldrarna åtskilda på grund av söndring eller efter vunnen hemskillnad, eller
är deras äktenskap upplöst, vare den av föräldrarna, som ej har vårdnaden om barnet,
skyldig att betala underhållsbidrag.
Har ingendera av föräldrarna vårdnaden om barnet, åligge sådan skyldighet bägge
föräldrarna.
16 §.
Är barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt 13 § upphört, i följd av sjukdom eller
annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare föräldrarna i mån av förmåga
skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.
Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom
eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.
17 §.
Betalning av underhållsbidrag skall, om ej på grund av särskilda omständigheter
rätten annorlunda bestämmer, erläggas i förskott för kalendermånad. Förskottsbetalning
utöver vad nu sagts medför ej befrielse att gälda underhållsbidrag för den tid sådan
betalning avser.
18 §.
Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet, som i 13 eller 16 §
sägs, utgöre ej hinder för den underhållsberättigade att utfå det underhåll, som enligt
lag tillkommer honom. Sådant avtal må på den underhållsskyldiges yrkande av rätten
jämkas, om väsentligen ändrade förhållanden påkalla det.
Är avtal om barnets underhåll, som med avseende å förestående återgång av äktenskap,
hemskillnad eller äktenskapsskillnad träffats mellan föräldrarna, uppenbart obilligt
för en av dem, må ock avtalet, om det ej slutits under hemskillnad, på hans talan av
rätten jämkas. I fråga om talan, som sist är sagd, skall vad i 11 kap. 29 § andra punkten
giftermålsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.
7
Första lagutskottets memorial nr 30.
{Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottds sammanjämkningsförslag.)
Vissa bestämmelser om rättegången.
19 §.
Vad i 15 kap. 8 § andra stycket giftermålsbalken
är stadgat om mål angående
hemskillnad enligt 11 kap. 2 §
nämnda hålk skall äga tillämpning beträffande
mål, som avses i 6 § denna
lag.
20 §.
I mål, som avses i 6, 8, 9 eller 11 §,
äge rätten infordra yttrande från barnavårdsnämnd
samt jämväl i övrigt införskaffa
erforderlig utredning.
Har rätten förordnat, att någon av
föräldrarna skall personligen inställa
sig, och kommer han ej, varde han, om
så finnes lämpligt, till rätten hämtad.
Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller för
att upplysningsvis höras, skall beträffande
ersättning av allmänna medel för
inställelsen och sådan ersättnings återgäldande
i tillämpliga delar gälla vad
i avseende å brottmål är stadgat.
Rätten må, om part det begär, förordna,
att målet skall handläggas inom
stängda dörrar.
21 §.
I mål, som avses i 6, 8, 9 eller 11 §,
äge rätten, på yrkande, att för tiden
intill dess laga kraft ägande dom föreligger
förordna om vårdnaden, efter vad
som finnes skäligt. Föres talan om utbekommande
av underhållsbidrag, äge
ock rätten, på yrkande, förordna, att
svaranden skall utgiva skäligt bidrag
för . nämnda tid.
År å landet ansökan eller anmälan
ingiven till domaren eller .stämning uttagen,
men bar målet ej förevarit vid
rätten, äge domaren, på yrkande, meddela
förordnande, som i första stycket
19 §.
I mål, som avses i 8, 9 eller 11 §,
äge rätten infordra yttrande från barnavårdsnämnd
samt jämväl i övrigt införskaffa
erforderlig utredning.
Har rätten förordnat, att någon av
föräldrarna skall personligen inställa sig,
och kommer han ej, varde han, om så
finnes lämpiigt, till rätten hämtad.
Varder någon enligt rättens förordnande
inkallad såsom vittne eller för att upplysningsvis
höras, skall beträffande ersättning
av allmänna medel för inställelsen
och sådan ersättnings återgäldande
i tillämpliga delar gälla vad i avseende å
brottmål är stadgat.
Rätten må, om part det begär, förordna,
att målet skall handläggas inom stängda
dörrar.
30 §.
1 mål, som avses i 8, 9 eller 11 §,
äge rätten, på yrkande, att för tiden intill
dess laga kraft ägande dom föreligger
förordna om vårdnaden, efter vad som
finnes skäligt. Föres talan om utbekommande
av underhållsbidrag, äge ock
rätten, på yrkande, förordna, att svaranden
skall utgiva skäligt bidrag för nämnda
tid. -
Är å landet ansökan eller anmälan ingiven
till domaren eller stämning uttagen,
men har målet ej förevarit vid rätten,
äge domaren, på yrkande, meddela förordnande,
som i första stycket sagts. In
-
8
Första lagutskottets memorial Nr 30.
(Utskottets ursprungliga förslag.)
sagts. Innan förordnande meddelas,
skall tillfälle att yttra sig över yrkandet
beredas motparten. Har förordnande
meddelats, tage rätten vid första
rättegångstillfället i målet under omprövning,
huruvida förordnandet skall
äga bestånd.
Förordnande, som i denna paragraf
är sagt, gånge i verkställighet lika med
laga kraft ägande dom, men kan när
som helst av rätten återkallas.
Ä» §■
Klagan över rättens slutliga utslag i
mål, som i denna lag avses, skall, även
om målet är av beskaffenhet att böra
anhängiggöras genom stämning, föras
genom besvär.
Är part missnöjd med rättens förordnande,
varom i 21 § förmäles, eller beslut,
varigenom domarens förordnande
enligt samma paragraf förklarats skola
äga bestånd, må däröver föras särskild
klagan. Har domaren meddelat förordnande
enligt 21 §, må klagan föras hos
hovrätten; och vare tiden för besvärs
anförande räknad från det klaganden
erhöll del av beslutet. Över hovrättens
beslut i fråga, som i detta stycke avses,
må klagan ej föras.
23 §.
Utan hinder av vad rätten beslutit i
fråga, varom förmäles i 6, 8, 9 eller 11 §,
eller angående underhållsbidrag äge
rätten annorlunda förordna därom, när
väsentligen ändrade förhållanden påkalla
det.
(Utskottets sammanjämknings förslag.)
nan förordnande meddelas, skall tillfälle
att yttra sig över yrkandet beredas motparten.
Har förordnande meddelats, tage
rätten vid första rättegångstillfället i målet
under omprövning, huruvida förordnandet
skall äga bestånd.
Förordnande, som i denna paragraf är
sagt, gånge i verkställighet lika med laga
kraft ägande dom, men kan när som helst
av rätten återkallas.
21 §.
Klagan över rättens slutliga utslag i
mål, som i denna lag avses, skall, även
om målet är av beskaffenhet att böra
anhängiggöras genom stämning, föras
genom besvär.
År part missnöjd med rättens förordnande,
varom i 20 § förmäles, eller beslut,
varigenom domarens förordnande
enligt samma paragraf förklarats skola
äga bestånd, må däröver föras särskild
klagan. Har domaren meddelat förordnande
enligt 20 §, må klagan föras hos
hovrätten''; och vare tiden för besvärs
anförande räknad från det klaganden
erhöll del av beslutet. Över hovrättens
beslut i fråga, som i detta stycke avses,
må klagan ej föras.
22 §.
Utan hinder av vad rätten beslutit i
fråga, varom förmäles i 8, 9 eller 11 §,
eller angående underhållsbidrag äge rätten
annorlunda förordna därom, när
väsentligen ändrade förhållanden påkalla
det.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.
Genom denna lag upphävas 18, 19 och 20 §§ i legostadgan för husbönder och tjänstehjon
den 23 november 1833 samt § 15 mom. 1 andra punkten och mom. 2 i förord
rnngen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.
Första lagutskottets memorial nr 30. 9
Vad i 1 § denna lag är stadgat om barn i äktenskap skall äga tillämpning jämväl
beträffande barn, som fötts innan lagen den 14 juni 1917 om äktenskaplig börd trätt
i kraft och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom äkta, ehuru
föräldrarna ej blivit med varandra förenade i fullkomnat äktenskap, så ock barn,, som
fötts efter det lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft och som på grund av övergångsbestämmelsen
till samma lag äger äktenskaplig börd, ehuru det eljest skulle anses såsom
barn utom äktenskap.
Stockholm den 26 april 1920.
På törsta lagutskottets vägnar:
JAKÖP PETTERSSON.
Ililiana till riksdagens protokoll 1030. O sand. I ard. 10 käft. (År 30.)
i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.