Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1920-04-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1920:30, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets memorial Nr 30.

1

C''

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 3 e. m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande

första lagutskottets utlåtande nr 27 i anledning av

dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till ny giftermålsbalk

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Åkerman, Klefbeck, Högberg, Alexanderson,

greve Spens, Walles, Rutqvist, Lindley*, Hederstierna, Rehn,

Leo* och Söderberg.

*) Ej närvarande vid justeringen.

I utlåtande ur 27 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till giftermålsbalk, lag om införande av nya giftermålsbalken,

lag om barn i äktenskap, lag angående ändrad lydelse av 3 § i

lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap, lag om makes underhållsskyldighet

mot andra makens barn, lag angående ändrad lydelse av

13 § i lagen den 14 juni 1917 om adoption, lag om makes arvsrätt, lagom

ändring i vissa delar av ärvdabalken, lag om god man för bortovarande,

lag om ändring i vissa delar av förordningen den 24 september

18(51 angående vård av död mans bo, lag om ändring i vissa delar av

förordningen den 18 september 18(52 huru gäld vid dödsfall betalas skall

och om urarvagörelse, så ock angående undansättande av egendom i död

makes bo, lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 §, 10 kap. 13 § och 17

kap. 2 § handelsbalkeu, lag om ändrad lydelse av 2 kap. 9 § och 22

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 1 avd. 19 käft. (Nr 30.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets memorial Nr 30.

kap. 2 och 21 §§ strafflagen, lag om ändrad lydelse av 59, 60, 65, 67,

69 och 70 §§ ntsökningslagen, lag angående ändrad lydelse av 16 § i

lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller livränta,

lag angående ändrad lydelse av 1 § i lagen den 14 juni 1917 om förbud

för vissa underhåll sskyldiga att avflytta från riket, lag om ändrad

lydelse av vissa bestämmelser i rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse

av 1 § i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll

över lagfarter, inteckningar och andra ärenden, lag om ändring i vissa

delar av konkurslagen, lag angående ändrad lydelse av §§ 9 och 10 i

förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning,

lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom, lag om ändrad lydelse

av 4 § i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i

fast egendom, lag angående ändrad lydelse av 6 och 17 §§ i lagen den

14 juni 1907 om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av

fång till sådan rätt, lag angående ändrad lydelse av 2 och 23 §§ i lagen

den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt, lag om

ändrad lydelse av 26 § i lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker,

lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående

främmande trosbekännare och deras religionsövning, lag angående

ändrad lydelse av 2 § i lagen den 1 juni 1912 om vissa internationella

rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar, lag angående ändrad

lydelse av 17 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

samt lag angående ändrad lydelse av 18 § i lagen den 30 maj 1916 om

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag, dels ock i ämnet väckta motioner, hade första lagutskottet,

med anmälan att utskottet framdeles skulle avgiva utlåtande

över propositionen, såvitt den avsåge förslaget till lag om ändring i vissa

delar av konkurslagen, i övrigt hemställt, att riksdagen måtte antaga

lagförslagen med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hava vid behandling

av detta utlåtande kamrarna bifallit utskottets förslag med undantag

för dels, varom nu ej är fråga, 5 kap. 12 § giftermälsbalken, vilken

paragraf båda kamrarna godkänt i den avfattning, som föreslagits av

herr Pettersson i Bjälbo i hans vid paragrafen fogade reservation, dels 5 §

i lagen om barn i äktenskap, beträffande vilken paragraf första kammaren

bifallit utskottets förslag, varemot andra kammaren godkänt den avfattning,

som föreslagits av herr Hederstierna i hans vid paragrafen fogade

reservation, dels 6 § i lagen om barn i äktenskap, vilken paragraf båda

kamrarna godkänt i den avfattning, som föreslagits av herr Leo i hans

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets memorial Nr SO. 3

vid paragrafen fogade reservation, dels oek, varom nu ej är fråga, lagen

om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående

främmande trosbekännare och deras religionsövning, vilken av kamrarna

antagits med den av herr Leo i lians reservation föreslagna lydelsen.

Med anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet till behandling

förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som

föreligger mellan kamrarnas beslut angående 5 § i lagen om barn i äktenskap,

samt därvid ansett sig böra föreslå, att första kammaren biträder

andra kammarens beslut.

Till följd av kamrarnas beslut angående 6 § i nyssnämnda lag har

utskottet funnit erforderligt, att i denna lag göras följande jämkningar,

nämligen att 19 § utgår, att i följd därav 20—23 §§ erhålla numren

19—22, vilken numrering även iakttages med avseende å hänvisningarna

i den nya 21 §, samt att hänvisningen till 6 § utgår ur de efter omnumreringen

med 19, 20 och 22 betecknade paragraferna.

Utskottet får alltså hemställa

att riksdagen måtte antaga följande

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjänikningsförslag.)

. Lag

om barn i äktenskap.

Med ändring av vad som finnes stadgat häremot stridande förordnas som följer:

Om barnets namn.

1 §•

Barn i äktenskap erhåller faderns släktnamn.

Om vårdnaden.

♦

2 §•

Barnet står under föräldrarnas vårdnad, enligt vad nedan sägs, till dess det fyllt

tjuguett år eller ingått äktenskap.

3 §•

Föräldrarna äro pliktiga att sörja för barnets person och att giva det sorgfällig uppfostran.

De skola tillse, att barnet erhåller uppehälle och utbildning, efter vad med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets memorial År 30.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

hänsyn till föräldrarnas villkor och de tillgångar barnet kan äga ävensom barnets anlag

må finnas tillbörligt.

4 §•

Föräldrarna have uppsikt över barnet.

Om det för barnets uppfostran är nödigt, äge föräldrarna tukta barnet, på sätt med

hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter må anses lämpligt.

5 §■

Barn, som fyllt aderton är, må själv

taga tjänst eller annat arbete.

Hava föräldrarna dessförinnan låtit

barnet taga tjänst eller annat arbete,

varigenom barnet blivit i stånd att försörja

sig, äge barnet, sedan det fyllt

femton år, själv uppsäga avtalet ävensom

träffa avtal om annat arbete av

liknande art Avtal, som barnet sålunda

träffat, äge föräldrarna häva, om

det må anses erforderligt med hänsyn

till barnets uppfostran eller välfärd.

Sker det, äge barnet ej därefter den

rätt att träffa arbetsavtal, som i detta

stycke sägs.

6 §•

Hätten att bestämma över barnets

personliga angelägenheter tillkomme

bägge föräldrarna i förening.

Kunna föräldrarna ej enas, äge rätten

på ansökan av endera, såvida det med

hänsyn till barnets bästa finnes erforderligt,

uppdraga åt den av dem, som

finnes bäst skickad därtill, att utöva bestämmanderätten

i de fall, då olika meningar

mellan dem uppkomma, eller att

träffa avgörande i särskild fråga, varom

sådan meningsskiljaktighet uppkommit.

Vad i 14 kap. giftermålsbalken är

stadgat om medling i vissa tvister mellan

makar äge ock tillämpning beträffande

meningsskiljaktighet, varom i denna

paragraf sägs.

5 §•

Barn, som fyllt aderton år, må själv

taga tjänst eller annat arbete.

Hava föräldrarna dessförinnan låtit

barnet taga tjänst eller annat arbete,

varigenom barnet blivit i stånd att försörja

sig, äge barnet, sedan det fyllt

sexton år, själv uppsäga avtalet ävensom

träffa avtal om annat arbete av

liknande art. Avtal, som barnet sålunda

träffat, äge föräldrarna häva, om

det må anses erforderligt med hänsyn

till barnets uppfostran eller välfärd.

Sker det, äge barnet ej därefter den

rätt att träffa arbetsavtal, som i detta

stycke sägs.

6 §•

Rätten att bestämma över barnets personliga

angelägenheter tillkomme bägge

föräldrarna i förening.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets memorial Nr 30.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

7 §•

Är en av föräldrarna i följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak hindrad att deltaga

i beslut rörande någon barnets angelägenhet, som icke utan olägenhet kan uppskjutas,

utövas bestämmanderätten av den andre. Denne må dock icke ensam fatta

beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, med mindre barnets bästa uppenbarligen

kräver det.

8 §•

Gör eu av föräldrarna sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid

vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande medel, eller

för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för

längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden, äge rätten på ansökan av den andre

eller på anmälan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd förordna, att vårdnaden

skall tillkomma allenast den andre. Inträffar fall, varom nu är sagt, i fråga om bägge

föräldrarna, äge rätten överflytta vårdnaden å särskilt förordnad förmyndare.

9 §•

Leva föräldrarna på grund av söndring åtskilda, har rätten på ansökan av endera

att förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen

böra stå under den enes vårdnad, huru de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro föräldrarna

ense, give rätten sitt beslut i överensstämmelse med vad de önska, såframt det

ej är uppenbart stridande mot barnens bästa; åsämjas de ej, bestämme rätten, efter vad

med hänsyn främst till barnens bästa finnes skäligt. Bär endera huvudsakligen skulden

till sammanlevnadens hävande, och äro de lika skickade att hava vårdnaden om barnen,

vare den andre närmast därtill.

Dömes till återgång av föräldrarnas äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad

mellan dem, meddele rätten tillika förordnande angående vårdnaden om barnen;

och skall därvid vad i första stycket är stadgat äga motsvarande tillämpning.

10 §.

Dör en av föräldrarna, tillkommer vårdnaden den andre. Äro bägge föräldrarna

döda, utövas vårdnaden av förmyndaren.

11 §•

Har vårdnaden enligt 9 § tillerkänts den ene av föräldrarna, och inträffar i fråga om

honom fall, varom i 8 § sägs, eller dör han, förordne rätten den andre att utöva vårdnaden,

såvida ej denna med hänsyn till barnets bästa finnes böra anförtros åt särskilt

förordnad förmyndare.

12 §.

Fader eller moder, som är skild från vårdnaden om barnet, må ej betagas tillfälle

till umgänge med det, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda. Nöjes

han ej åt vad härutinnan bestämmes av den, som har vårdnaden, skilje rätten dem

emellan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets memorial Nr SO.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkning sförslag.)

Om underhållsskyldighet.

13 §.

Föräldrarna vare skyldiga vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning,

om ej barnet har egna tillgångar.

Underhållsskyldighet, varom nu är sagt, upphöre ej, innan barnet erhållit den utbildning,

som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig,

och ej i något fall, förrän barnet fyllt sexton år.

14 §.

I kostnaden för barnets underhåll tage en var av föräldrarna del efter sin förmåga.

15 §.

Leva föräldrarna åtskilda på grund av söndring eller efter vunnen hemskillnad, eller

är deras äktenskap upplöst, vare den av föräldrarna, som ej har vårdnaden om barnet,

skyldig att betala underhållsbidrag.

Har ingendera av föräldrarna vårdnaden om barnet, åligge sådan skyldighet bägge

föräldrarna.

16 §.

Är barnet, sedan dess rätt till underhåll enligt 13 § upphört, i följd av sjukdom eller

annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, vare föräldrarna i mån av förmåga

skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot fader eller moder, som av sjukdom

eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja sig.

17 §.

Betalning av underhållsbidrag skall, om ej på grund av särskilda omständigheter

rätten annorlunda bestämmer, erläggas i förskott för kalendermånad. Förskottsbetalning

utöver vad nu sagts medför ej befrielse att gälda underhållsbidrag för den tid sådan

betalning avser.

18 §.

Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet, som i 13 eller 16 §

sägs, utgöre ej hinder för den underhållsberättigade att utfå det underhåll, som enligt

lag tillkommer honom. Sådant avtal må på den underhållsskyldiges yrkande av rätten

jämkas, om väsentligen ändrade förhållanden påkalla det.

Är avtal om barnets underhåll, som med avseende å förestående återgång av äktenskap,

hemskillnad eller äktenskapsskillnad träffats mellan föräldrarna, uppenbart obilligt

för en av dem, må ock avtalet, om det ej slutits under hemskillnad, på hans talan av

rätten jämkas. I fråga om talan, som sist är sagd, skall vad i 11 kap. 29 § andra punkten

giftermålsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets memorial nr 30.

{Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottds sammanjämkningsförslag.)

Vissa bestämmelser om rättegången.

19 §.

Vad i 15 kap. 8 § andra stycket giftermålsbalken

är stadgat om mål angående

hemskillnad enligt 11 kap. 2 §

nämnda hålk skall äga tillämpning beträffande

mål, som avses i 6 § denna

lag.

20 §.

I mål, som avses i 6, 8, 9 eller 11 §,

äge rätten infordra yttrande från barnavårdsnämnd

samt jämväl i övrigt införskaffa

erforderlig utredning.

Har rätten förordnat, att någon av

föräldrarna skall personligen inställa

sig, och kommer han ej, varde han, om

så finnes lämpligt, till rätten hämtad.

Varder någon enligt rättens förordnande

inkallad såsom vittne eller för

att upplysningsvis höras, skall beträffande

ersättning av allmänna medel för

inställelsen och sådan ersättnings återgäldande

i tillämpliga delar gälla vad

i avseende å brottmål är stadgat.

Rätten må, om part det begär, förordna,

att målet skall handläggas inom

stängda dörrar.

21 §.

I mål, som avses i 6, 8, 9 eller 11 §,

äge rätten, på yrkande, att för tiden

intill dess laga kraft ägande dom föreligger

förordna om vårdnaden, efter vad

som finnes skäligt. Föres talan om utbekommande

av underhållsbidrag, äge

ock rätten, på yrkande, förordna, att

svaranden skall utgiva skäligt bidrag

för . nämnda tid.

År å landet ansökan eller anmälan

ingiven till domaren eller .stämning uttagen,

men bar målet ej förevarit vid

rätten, äge domaren, på yrkande, meddela

förordnande, som i första stycket

19 §.

I mål, som avses i 8, 9 eller 11 §,

äge rätten infordra yttrande från barnavårdsnämnd

samt jämväl i övrigt införskaffa

erforderlig utredning.

Har rätten förordnat, att någon av

föräldrarna skall personligen inställa sig,

och kommer han ej, varde han, om så

finnes lämpiigt, till rätten hämtad.

Varder någon enligt rättens förordnande

inkallad såsom vittne eller för att upplysningsvis

höras, skall beträffande ersättning

av allmänna medel för inställelsen

och sådan ersättnings återgäldande

i tillämpliga delar gälla vad i avseende å

brottmål är stadgat.

Rätten må, om part det begär, förordna,

att målet skall handläggas inom stängda

dörrar.

30 §.

1 mål, som avses i 8, 9 eller 11 §,

äge rätten, på yrkande, att för tiden intill

dess laga kraft ägande dom föreligger

förordna om vårdnaden, efter vad som

finnes skäligt. Föres talan om utbekommande

av underhållsbidrag, äge ock

rätten, på yrkande, förordna, att svaranden

skall utgiva skäligt bidrag för nämnda

tid. -

Är å landet ansökan eller anmälan ingiven

till domaren eller stämning uttagen,

men har målet ej förevarit vid rätten,

äge domaren, på yrkande, meddela förordnande,

som i första stycket sagts. In
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets memorial Nr 30.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

sagts. Innan förordnande meddelas,

skall tillfälle att yttra sig över yrkandet

beredas motparten. Har förordnande

meddelats, tage rätten vid första

rättegångstillfället i målet under omprövning,

huruvida förordnandet skall

äga bestånd.

Förordnande, som i denna paragraf

är sagt, gånge i verkställighet lika med

laga kraft ägande dom, men kan när

som helst av rätten återkallas.

Ä» §■

Klagan över rättens slutliga utslag i

mål, som i denna lag avses, skall, även

om målet är av beskaffenhet att böra

anhängiggöras genom stämning, föras

genom besvär.

Är part missnöjd med rättens förordnande,

varom i 21 § förmäles, eller beslut,

varigenom domarens förordnande

enligt samma paragraf förklarats skola

äga bestånd, må däröver föras särskild

klagan. Har domaren meddelat förordnande

enligt 21 §, må klagan föras hos

hovrätten; och vare tiden för besvärs

anförande räknad från det klaganden

erhöll del av beslutet. Över hovrättens

beslut i fråga, som i detta stycke avses,

må klagan ej föras.

23 §.

Utan hinder av vad rätten beslutit i

fråga, varom förmäles i 6, 8, 9 eller 11 §,

eller angående underhållsbidrag äge

rätten annorlunda förordna därom, när

väsentligen ändrade förhållanden påkalla

det.

(Utskottets sammanjämknings förslag.)

nan förordnande meddelas, skall tillfälle

att yttra sig över yrkandet beredas motparten.

Har förordnande meddelats, tage

rätten vid första rättegångstillfället i målet

under omprövning, huruvida förordnandet

skall äga bestånd.

Förordnande, som i denna paragraf är

sagt, gånge i verkställighet lika med laga

kraft ägande dom, men kan när som helst

av rätten återkallas.

21 §.

Klagan över rättens slutliga utslag i

mål, som i denna lag avses, skall, även

om målet är av beskaffenhet att böra

anhängiggöras genom stämning, föras

genom besvär.

År part missnöjd med rättens förordnande,

varom i 20 § förmäles, eller beslut,

varigenom domarens förordnande

enligt samma paragraf förklarats skola

äga bestånd, må däröver föras särskild

klagan. Har domaren meddelat förordnande

enligt 20 §, må klagan föras hos

hovrätten''; och vare tiden för besvärs

anförande räknad från det klaganden

erhöll del av beslutet. Över hovrättens

beslut i fråga, som i detta stycke avses,

må klagan ej föras.

22 §.

Utan hinder av vad rätten beslutit i

fråga, varom förmäles i 8, 9 eller 11 §,

eller angående underhållsbidrag äge rätten

annorlunda förordna därom, när

väsentligen ändrade förhållanden påkalla

det.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

Genom denna lag upphävas 18, 19 och 20 §§ i legostadgan för husbönder och tjänstehjon

den 23 november 1833 samt § 15 mom. 1 andra punkten och mom. 2 i förord

rnngen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets memorial nr 30. 9

Vad i 1 § denna lag är stadgat om barn i äktenskap skall äga tillämpning jämväl

beträffande barn, som fötts innan lagen den 14 juni 1917 om äktenskaplig börd trätt

i kraft och som på grund av dessförinnan gällande lag är att anse såsom äkta, ehuru

föräldrarna ej blivit med varandra förenade i fullkomnat äktenskap, så ock barn,, som

fötts efter det lagen om äktenskaplig börd trätt i kraft och som på grund av övergångsbestämmelsen

till samma lag äger äktenskaplig börd, ehuru det eljest skulle anses såsom

barn utom äktenskap.

Stockholm den 26 april 1920.

På törsta lagutskottets vägnar:

JAKÖP PETTERSSON.

Ililiana till riksdagens protokoll 1030. O sand. I ard. 10 käft. (År 30.)

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.