Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass jämte två i ämnet väckta motioner.

1920-06-06 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1S2LU 1920:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1920 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag

till lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1920 års klass jämte två i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Widell, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, von Koch, Sigfrid Hansson,

Jönsson i Revinge, Anderson i Råstock*), Söderhielm, Andersson i

Knäppinge, Ödström*) och Johansson i Stockholm.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en den 20 maj 1920 dagtecknad proposition, nr 430, vilken

blivit hänvisad till förberedande behandling av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ I
Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 6 sand. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—6.) 1721 io 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

med en första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje året;

b) vid rytteriet, fält artilleriet 1 positionsartilleriet och fästning sartilleriet

å Karlsborg ävensom vid fältingenjör- och fälttelegraf trupperna i sammanlagt

210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje året;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästningsingenjörtrupperna i

sammanlagt 210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av fjärde året;

d) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 150 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbär artjänst:

med eu första tjänstgöring om 90 dagar, som tager sin början under

första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var Och en om 30 dagar,

före utgången av fjärde året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 100 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och eu om 25 dagar,

före utgången av fjärde året, samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 120 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar före utgången

av fjärde året;

e) vid marinen i sammanlagt 210 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i eu följd

med början under första eller andra året, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 168 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar före utgången av fjärde året.

§ 2.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 210 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 150 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitions-(regements-)övningar, var och en om 30 dagar,

före utgången av tredje eller fjärde året.

§ 3.

•

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27

mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga

att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid liären i sammanlagt 330 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 300 dagar, som uppdelas på första

och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 30 dagar under andra året;

b) vid marinen i 330 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleri tjänst i en följd med början under

första året, samt

i kust artilleri tjäna t med en första tjänstgöring om 300 dagar, som

tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 30 dagar under tredje året.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammsatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

§ 4-

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a)

icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 150 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i

en följd med början under första eller andra året eller ock med en första

och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra

året.

§ 5.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,

må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

att vid härens specialvapen och marinen fullgöra dem enligt

§ 1 a) åliggande tjänstgöring med 150 dagar i en följd.

e

§ 6.

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av

värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger

värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, Qvarstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen,, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Den till grund för förevarande proposition liggande utredningen

återfinnes dels uti ett den 4 maj 1920 av försvarsrevisionen avgivet

betänkande rörande ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års

klass, dels ock uti det propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

jämte därvid fogade bilagor; och tillåter sig utskottet hänvisa till dessa

handlingar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3. 5

Uti förevarande ämne hava framställningar även gjorts i två likalydande,

till andra lagutskottets förberedande behandling hänvisade motioner,

den ena avgiven inom första kammaren, nr 312, av herrar C. G.

Ekman och S. H. Kvarnzelius och den andra avgiven inom andra kammaren,

nr 458, av herr Johan Jönsson i Revinge.

Uti dessa motioner hemställes,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts i förenämnda proposition

nr 430 framställda förslag, för sin del antaga följande av försvarsrevisionen

i dess den 4 maj 1920 avgivna betänkande framlagda

Förslag

till

Lag

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ I
Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar,, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet

å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästning singen för trupp erna i

sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

Motionär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

e) vid trängen och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjdust:

med en första tjänstgöring om 105 (lagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera

av andra och fjärde åren, samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetltions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en

följd med början under första eller andra året, samt

av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

§ "

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

vid fotfolket:

med en företa tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens

längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första

tjänsfgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas

med 30 dagar.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27

mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga

att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på

första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleri tjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som

tager sin början under första året, och med eu repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

§ 3.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan do blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under freds
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock med

en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,

må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet

fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

§ 7.

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av

värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger

värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Beträffande motiven till de sålunda framställda yrkandena tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut av andra lagutskottet har Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition ävensom förenämnda båda motioner hänskjutits till behandling

av sammansatta stats- och andra lagiitskottet nr 1.

Innan utskottet övergår till att yttra sig över de framställda förslagen,

anser sig utskottet böra i korthet redogöra för dessas huvudsakliga

innebörd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansatta stats- och andra iagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Uti en till 1919 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 9, framlade

Kungl. Maj:t till riksdagens antagande förslag till lag om ändrad

utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass. Förslaget, vilket

avsåg att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna revisionen

av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena redan nu

påkallad inskränkning av övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga

av 1919 års klass, blev av riksdagen bifallet. Emellertid framhöll

riksdagen uti sin i ämnet till Kungl. Maj:t den 2 oktober 1919

avlåtna skrivelse, nr 10, att då den allmänna försvarsrevisionen ännu

icke blivit igångsatt, man givetvis måste räkna med, att en liknande

åtgärd kunde komma att behöva vidtagas jämväl med avseende å värnpliktiga,

tillhörande 1920 års klass. Innan man nådde fram till ett

definitivt ordnande av vårt försvarsväsende, hade man således att

emotse ett provisorium, som sannolikt komme att beröra minst två årsklasser

värnpliktiga. Vid sådant förhållande och då det läge synnerlig

vikt uppå, att de åtgärder, som under provisoriet vidtoges, bleve så

tillfredsställande som omständigheterna det medgåve, borde snarast

till behandling upptagas frågan rörande eu avkortning av utbildningstiden

jämväl för specialvapnen tilldelade värnpliktiga ävensom för studenter

och med dem i värnpliktshänseende likställda. Därjämte kunde

ifrågasättas en ytterligare minskning av utbildningstiden vid fotfolket,

trängen. och intendenturtrupperna genom repetitionsövningarnas inskränkning.

Sedan Kungl. Maj:t den 12 november 1919 uppdragit åt en kommission

att dels i första rummet verkställa utredning och avgiva förslag

i fråga om en provisorisk avkortning av första tjänstgöringstiden för

värnpliktiga, tilldelade härens specialvapen och marinen, ävensom för

studenter och med dem likställda och rörande övriga av 1919 års urtima

riksdag i dess förenämnda skrivelse, nr 10, berörda spörsmål, dels verkställa

utredning och avgiva förslag om en revision av Sveriges försvarsväsende,

avgav nämnda kommission —: den s. k. försvarsrevisionen

— den 4 maj 1920 betänkande och förslag rörande ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1920 års klass. Revisionens förslag innebar, att

den sammanlagda utbildningstiden skulle nedsättas

För vapenföra värnpliktiga i allmänhet:

vid fotfolket med 1G0 dagar eller från 340 till 180 dagar, fördelade i

en första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar

om 25 dagar;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. (i samt. Havd. 2 haft. (Nr 3 —6.) 172120 2

Försvarsrevisionens

förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet å

Karlsborg med 125 dagar eller från 365 till 240 dagar, fördelade

i en första tjänstgöring om 156 dagar och två repetitionsövningar

om 42 dagar;

» fästning sartilleriet i Boden och ingenjörtrupperna likaledes med 125

dagar eller från 365 till 240 dagar, fördelade i en första tjänstgöring

om 170 dagar och två repetitionsövningar om 35 dagar;

» trä,ngen och intendenturtrupperna med 60 dagar eller från 240 till

180 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår ar tjänst i en

första tjänstgöring om 105 dagar och tre repetitionsövningar om

25 dagar,

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst i en första tjänstgöring

om 130 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar, samt

vid intendenturtrupperna i en första tjänstgöring om 155

dagar och en repetitionsövning om 25 dagar;

7> marinen i allmän tjänst, sjötjänst och stationstjänst med 120 dagar

eller från 360 till 240 dagar, att fullgöras i en följd, samt

)> marinen i kustartilleritjänst med 125 dagar eller från 365 till 240

dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 198 dagar och en

repetitionsövning om 42 dagar.

För underbefäl och fackmän:

vid fotfolket med 160 dagar eller från 400 till 240 dagar, fördelade i

en första tjänstgöring om 165 dagar och tre repetitionsövningar

om 25 dagar, samt

» trängen och intendenturtrupperna med 125 dagar eller från 365 till

240 dagar, likaledes fördelade i en första tjänstgöring om 165

dagar och tre repetitionsövningar om 25 dagar.

För vapenföra studenter och likställda:

vid hären med 120 dagar eller från 485 till 365 dagar, fördelade i en

första tjänstgöring om minst 323 dagar och en repetitionsövning

samt

» marinen med 135 dagar eller från 500 till 365 dagar, att fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar

och en repetitionsövning om 42 dagar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

11

För icke vapenföra:

för icke vapenföra i allmänhet med 60 dagar eller från 240 till 180

dagar, att fullgöras antingen i en följd eller ock med en första

och en andra tjänstgöring, samt

» icke vapenföra student och likställda med 90 dagar (sjökaptener,

styrmän och maskinister 85 dagar) eller från 365 dagar (sjökaptener,

styrmän och maskinister 360 dagar) till 275 dagar, att fullgöras

i en följd.

Enligt revisionens förslag skulle så stor del av årsklassen, som vore

möjligt och lämpligt, sammandragas till den för utbildningen gynnsammaste

delen av året, d. v. s. under sommaren. Då det emellertid i och

för vakt- och vårdtjänstens upprätthållande ävensom med hänsyn till

befälets sysselsättning m. m. vore nödvändigt att hava vapenföra värnpliktiga

i tjänst året om, måste vissa kontingenter inkallas för fullgörande

av första tjänstgöringen under vinterhalvåret. För att dessa kontingenter

skulle kunna erhålla en någorlunda nöjaktig med sommavgruppen

jämförlig utbildning, föreslog revisionen, att första tjänstgöringen

(tjänstgöring i en följd) skulle för vinterkontingenterna ökas med 30

dagar.

I syfte att så långt möjligt vore befria de värnpliktiga vid rytteriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet från förekommande handräckningstjänst

föreslog revisionen vidare, att Kungl. Maj:t skulle äga

att, i den mån sådant funnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga

bedrivande samt nödig häst- och materielvård oundgängligen erforderligt,

beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

att vid nämnda truppslag fullgöra sin värnplikt med 210 dagar

i en följd.

Då det för täckande av erforderliga delar av året i en del fall

bleve nödvändigt att under första tjänstgöringen (tjänstgöring i en

följd) hemförlova de värnpliktiga visst antal dagar, men det i vissa

fall möjligen kunde inträffa, att hemförlovningen ur de värnpliktigas synpunkt

skulle falla sig oläglig, föreslog revisionen slutligen, att det borde

medgivas de värnpliktiga, som sådant åstundade, att efter därom hos

vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvarstanna i tjänstgöring

intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken de inkallats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Kungl. Maj:ts

förslag
-

Förs var srevisionens förslag var icke enhälligt. Mot detsamma hade

avgivits icke mindre än fem särskilda reservationer, av vilka tre åsyftade

en längre gående nedsättning av övningstiden än revisionens

majoritet föreslagit. I anslutning till en av dessa senare reservationer har

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget utarbetats. Kungl. Maj:ts förslag

innebär, att den sammanlagda utbildningstiden skall nedsättas

För vapenföra värnpliktiga i allmänhet:

vid fotfolket med 190 dagar eller från 340 till 150 dagar, fördelade i

en första tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar

om 30 dagar;

''» rytteriet, artilleriet och ing enjörtr upp erna med 155 dagar eller från

365 till 210 dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 150

dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar;

» trängen och intendentur trupp erna med 90 dagar eller från 240 till

150 dagar, fördelade

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbår aHj dust i en

första tjänstgöring om 90 dagar och två repetitionsövningar om

30 dagar;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst i en första tjänstgöring

om 100 dagar och två repetitionsövningar om 25 dagar; samt

vid intendenturtrupperna i en första tjänstgöring om 120 dagar

och en repetitionsövning om 30 dagar;

y> vid marinen i allmän tjänst, sjötjänst och stationstjänst med 150 dagar

eller från 360 till 210 dagar, att fullgöras i en följd, samt

)) marinen i kustartilleritjänst med 155 dagar eller från 365 till 210

dagar, fördelade i en första tjänstgöring om 168 dagar och en

repetitionsövning om 42 dagar.

För underbefäl och fackmän:

vid fotfolket med 190 dagar eller från 400 till 210 dagar, fördelade i

en första tjänstgöring om 150 dagar och två repetitionsövningar

om 30 dagar, samt

» trängen och intendenturtrupperna med 155 dagar eller från 365 till

210 dagar, likaledes fördelade i en första tjänstgöring om 150

dagar och två repetitionsövningar om 30 dagar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

13

För vapenföra studenter och likställda:

vid hären med 155 dagar eller från 485 till 330 dagar, fördelade i en

första tjänstgöring om 300 dagar och en repetitionsövning om

30 dagar, samt

» marinen med 170 dagar eller från 500 till 330 dagar, att fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd och

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 300 dagar

och en repetitionsövning om 30 dagar.

För icke vapenföra:

för icke vapenföra i allmänhet med 90 dagar eller från 240 till 150

dagar, att fullgöras antingen i en följd eller ock med en första

och en andra tjänstgöring, samt

» icke vapenföra studenter och likställda med 90 dagar (sjökaptener,

styrmän och maskinister 85 dagar) eller från 365 dagar (sjökaptener,

styrmän och maskinister 360 dagar) till 275 dagar, att

fullgöras i en följd.

Med hänsyn till behovet av att hava vapenföra värnpliktiga inne i

tjänstgöring under hela året föreslår Kungl. Maj:t, att inkallelsen av de

värnpliktiga äger rum vid infanteriet och intendenturtrupperna i tre omgångar

samt vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och flottan i

två omgångar. Härvid bör ordnas så, att den stora huvudmassan värnpliktiga

fullgör sin tjänstgöring under sommarmånaderna. I motsats

till vad försvarsrevisionen föreslagit skulle någon utökning av tjänstgöringstiden

för vinterkontingenterna icke äga rum. Vid trängen och

kustartilleriet skulle alla värnpliktiga samtidigt undergå utbildning.

Jämväl enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle erforderligt antal fotfolket

tilldelade vapenföra värnpliktiga kunna beordras att vid annat

truppslag fullgöra dem åliggande tjänstgöring i en följd. I motsats till

vad försvarsrevisionen föreslagit skulle emellertid ett dylikt beordrande

kunna äga rum även till trängen, intendenturtrupperna och flottan.

Beträffande värnpliktigas rätt att under förekommande hemförlovningsperioder

få kvarstanna i tjänstgöring ansluter Kungl. Maj:t sig

till försvarsrevisionens förslag.

Det av herrar Ekman, Kvarnzelius och Jönsson i deras motioner

framställda förslaget sammanfaller i allo med det av försvarsrevisionen

framlagda.

Motionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Av den i det föregående lämnade sammanfattande redogörelsen

framgår, att avsikten med Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda

förslag är att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena

påkallad inskränkning av övningstiden för de värnpliktiga.

Förslaget innebär alltså en provisorisk anordning, avsedd att tillämpas,

intill dess en ny härordning kan varda av statsmakterna antagen. Vid

sådant förhållande är det tydligt, att detsamma icke kan eller bör bedömas

fristående för sig utan framför allt måste ses nr synpunkten av

dess inverkan på den nya försvarsorganisation, som kan komma att

träda i stället för den nuvarande. Det ligger nämligen i sakens natur,

att då man står inför uppgiften att inom den närmaste framtiden uppbygga

en efter inträdda ändrade förhållanden anpassad försvarsorganisation,

man icke bör vidtaga sådana åtgärder, som äro ägnade att försvåra

denna uppgift. Den ledande synpunkten vid ordnandet av värnpliktstjänstgöringen

under provisorietiden måste därför vara, att nämnda

tjänstgöring icke inskränkes i större omfattning, än att den nuvarande

försvarsorganisationen kan nödtorfteligen upprätthållas, intill dess den

nya kan börja tillämpas.

Med beaktande av nyssnämnda synpunkt har försvarsrevisionen

uppgjort sitt förslag till värnpliktstjänstgöringens avkortning. Såsom

förut nämnts, har revisionen för sin del funnit sig böra föreslå en sammanlagd

utbildningstid av

180 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, tilldelade fotfolket,

trängen och intendenturtruppema, ävensom för icke vapenföra

värnpliktiga i allmänhet,

240 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, tilldelade rytteriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna och marinen, ävensom för underbefäl

och fackmän vid fotfolket, trängen och intendenturtruppema, samt

365 dagar för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra studenter

och likställda.

Därjämte har revisionen ansett, att den sålunda bestämda tjänstgöringstiden

bör för vapenföra värnpliktiga i allmänhet, vilka fullgöra

tjänstgöring under vinterhalvåret, utökas med 30 dagar.

Slutligen har revisionen föreslagit, att Kungl. Maj:t skall äga att

för utbildningsarbetets underlättande samt vakt- och vårdtjänstens upprätthållande

beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra värnpliktiga

att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet

fullgöra sin värnplikt med 210 dagar i en följd.

Uti det av försvarsrevisionen sålunda uppgjorda förslaget har nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3. 15

Kungl. Maj:t vidtagit den ändringen, att — med undantag för icke

vapenföra studenter och likställda — den sammanlagda tjänstgöringstiden

ytterligare minskats nämligen med 35 dagar för vapenföra studenter

och likställda samt med 30 dagar för övriga värnpliktskategorier.

I sammanhang härmed har antalet repetitionsövningar vid fotfolket samt

trängen i egentlig trängtjänst och sjukbärartjänst ävensom för underbefäl

och fackmän minskats från tre till två. Vidare har den av försvarsrevisionen

föreslagna ökade tjänstgöringstiden för vinterkontingenterna

borttagits. Slutligen har Kungl. Maj:t ansett ett beordrande av

vapenföra värnpliktiga från fotfolket böra kunna äga rum jämväl till

trängen, intendenturtrupperna och flottan. Tjänstgöringen för de sålunda

beordrade skulle, oaktat den finge fullgöras i en följd, omfatta

samma dagantal som vid fotfolket eller 150 dagar.

Av nedan intagna sammanställning framgå närmare skiljaktigheterna

mellan försvarsrevisionens och Kungl. Maj:ts förslag beträffande

ordnandet av tjänstgöringen för vapenföra värnpliktiga i allmänhet.

Truppslag.

Första tjänstgöring

Repetitions-

övningar

Summa

Sommar-

gruppen.

Vinter-

gruppen.

(antal och

längd).

dagar.

fFörsvarsrevisionen

105

105 + 30

3 x 25

180 (210)

Fotfolket ....................•

jKungl. Maj:t......

DO

—

2 x 30

150

Rytteriet och artilleriet fFörsvarsrevisionen

utom Bodens artilleri-!

156

156 + 30

2 x 42

240 (270)

reg:te........................|Kungl. Maja......

150

--

2 x 30

210

Bodens artillerireg:te och | Försvarsrevisionen

170

170 + 30

2 x 35

240 (270)

ingenjörtruppema......(Kungl. Maj:t......

150

—

2 x 30

210

Trängen i egentlig träng-1 Försvarsrevisionen

105

105 + 30

3 x 25

180 (210)

tjänst och sjukbärar-! , .

90

2 x 30

tjänst.......... ............|Kungl. Maj:t......

"

150

Trängen i egentlig sjuk-J försvarsrevisionen

130

130 + 30

2 x 25

180 (210)

vårdstjänst ..............(Kungl. Maj:t......

100

—

2 x 25

150

| Försvarsrevisionen

155

155 + 30

1 x 25

180 (210)

Intendenturtrupperna ...<* , „ . ,

1 Kungl. Maj :t......

120

—

1 x 30

150

I Försvarsrevisionen

240

240 + 30

__

240 (270)

Flottan ........................•;

(Kungl. Maj:t......

210

—

—

210

(Försvarsrevisionen

Kustartilleriet..............

198

198 + 30

1 x 42

240 (270)

168

1 X 42

(Kungl. Maj:t......

—

210

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Innan utskottet ingår på en granskning av de för de särskilda

vapenslagen föreslagna tjänstgöringstiderna, tillåter sig utskottet framhålla

vissa allmänna synpunkter, vilka äga tillämplighet på samtliga

vapenslag.

Såsom av ovan intagna sammanställning framgår, är den sammanlagda

tjänstgöringstiden för vapenföra värnpliktiga i allmänhet enligt

Kungl. Maj:ts förslag 30 dagar (för vintergrupperna 60 dagar) kortare

än enligt försvarsrevisionens förslag. Denna skillnad kan vid ett mera

ytligt betraktande förefalla vara av mindre betydelse. Detta är emellertid

ingalunda förhållandet. Med en så starkt begränsad övningstid, som

försvarsrevisionen föreslagit, är det tydligt, att ett borttagande av ytterligare

30 dagar måste ur utbildningssynpunkt framstå såsom en synnerligen

betänklig åtgärd. Man måste nämligen ihågkomma, att det är

först sedan den grundläggande utbildningen bibringats de värnpliktiga,

som övningstiden kan på ett fullt rationellt och resultatgivande sätt utnyttjas.

De ifrågavarande 30 dagarna måste därför tillmätas ett avsevärt

större värde än som framgår endast av förhållandet mellan sammanlagda

antalet tjänstgöringsdagar enligt Kungl. Maj:ts förslag och försvarsrevisionens.

Såsom nedan under respektive truppslag närmare påvisas,

kommer också det militära utbytet av värnpliktstjänstgöringen enligt

försvarsrevisionens förslag att bliva avsevärt överlägset det, som skulle

vinnas med den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen. Härtill bidrager

givetvis även den omständigheten, att den av försvarsrevisionen

föreslagna längre tjänstgöringen medgiver en ur utbildnings- och övningssynpunkt

mera tillfredsställande uppdelning av tjänstgöringstiden på första

tjänstgöring och repetitionsövningar.

Enligt försvarsrevisionens förslag skola vapenföra värnpliktiga vara

inne i tjänstgöring året om. Detta är jämväl förhållandet enligt Kungl.

Maj:ts förslag, utom vad angår trängen och eventuellt även kustartilleriet.

Mellan de båda förslagen föreligger emellertid den principiella skillnaden,

att medan försvarsrevisionen anser, att vinterkontingenterna skola erhålla

en någorlunda nöjaktig med sommargrupperna jämförlig utbildning,

nämnda kontingenter enligt Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda uteslutande

för vakt- och vårdtjänst. Mot detta Kungl. Maj:ts förslag, varigenom en

hel del värnpliktiga praktiskt taget skulle gå förlorade för försvaret, kan

givetvis först och främst göras den invändningen, att ett inkallande av

vapenföra värnpliktiga utan att meddela dem någon utbildning i vapentjänst

måste anses stå i uppenbar strid med hela värnpliktstjänstgöringens syfte,

och att en dylik anordning därför icke bör ifrågakomma, även om det

nu endast gäller ett provisorium i avvaktan på en ny härordnings antagande.

Frånsett denna principiella invändning är det emellertid på
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tågligt, att försvarsrevisionens förslag innebär bestämda fördelar framför

den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda all vinterutbildning för de

värnpliktiga bortfalla. För ett land med sådana klimatiska förhållanden

som Sverige, och där man alltid måste räkna med möjligheten av ett

vinterfälttåg, innebär detta givetvis en olägenhet av mycket allvarlig art.

Genom att vidhålla kravet på att de under vinterhalvåret inkallade

kontingenterna skola erhålla militär utbildning och, på sätt längre fram

närmare omförmäles, bereda möjlighet att förlägga en repetitionsövning

till vintern har försvarsrevisionen åter sökt att, så långt med den begränsade

övningstiden är möjligt, tillgodose kravet på att de värnpliktiga

skola utbildas jämväl med hänsyn till under vintertid rådande förhållanden.

Den omständigheten, att enligt Kungl. Maj:ts förslag vapenföra värnpliktiga

under vintern icke skola inkallas i större utsträckning än som

erfordras för vakt- och vårdtjänsten, kommer jämväl att medföra, att för

det fast anställda manskapets utbildning erforderlig trupp saknas. Följden

härav bliver, att nämnda utbildning, vilken med hänsyn till värnpliktstjänstgöringens

avkortning måste tillmätas särskilt stor betydelse, kommer

att i hög grad försvåras. Då en god utbildning av det fast anställda

manskapet städse ansetts vara av synnerlig betydelse för rekryteringen,

är det att befara, att denna genom ett antagande av Kungl. Maj:ts förslag

skall komma att få kämpa med än ytterligare svårigheter. Vidare kommer

avsaknaden under större delen av året av erforderlig trupp att medföra,

att erforderlig sysselsättning icke kan beredas befälspersonalen, något som

givetvis är ägnat att verka i hög grad desorganiserande på hela organisationen.

Därest i enlighet med försvarsrevisionens förslag, värnpliktiga

i för utbildnings bedrivande erforderlig utsträckning inkallas under

vinterhalvåret, komma däremot såväl underbefäl som ett betydande antal

underofficerare och yngre officerare ävensom ett antal äldre officerare att

med säkerhet få sysselsättning vid trupp året om. För dem som icke

hava trupptjänst kan åter tiden i lämplig utsträckning utfyllas genom

befälsövningar m. m. Slutligen torde jämväl böra framhållas, att det

med hänsyn till de för närvarande rådande stora vakanserna bland befälet,

är en stor fördel, därest utbildningen kan i enlighet med försvarsrevisionens

förslag äga rum i omgångar, särskilt då fråga är om den

onormalt stora årsklassen 1920.1)

'') Orsakerna till den stora ökningen av 1920 års värnpliktskontingent torde vara att söka

dels i den minskade emigrationen, dels däri att många värnpliktiga i avvaktan på tjänstgöringstidens

minskning tidigare erhållit uppskov, dels i fastställandet av ett nytt besiktningsregleinente,

dels och slutligen i det stora antalet vakanser vid truppförbanden (f. n. omkring 6,000), vilka medföra

en ökning av vämpliktskontingenton av omkring 2,000 man.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 sand. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—(i.) 172120 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Uti sitt till statsrådsprotokollet avgivna yttrande i ämnet tiar chefen

för lantförsvarsdepartementet anfört, att genom ett rationellt utnyttjande

av övningstiden och genom utmönstring ur utbildningsprogrammen av

en del mindre väsentligt till fördel för det mera väsentliga ett gott utbildningsresultat

bör kunna vinnas under avsevärt kortare tid än den nu

i värnpliktslagen fastställda. Utskottet tillåter sig framhålla, att försvarsrevisionen

vid uppgörandet av sitt förslag redan räknat med att

en dylik omläggning av utbildningsprogrammen måste äga rum.

Utskottet övergår härefter till en granskning av Kungl. Maj:ts

förslag i vad det avser tjänstgöringstidens längd och fördelning för de

olika värnpliktskategorierna.

Vad då först fotfolket angår, skulle tiden för första tjänstgöringen

för detta truppslag tilldelade vapenföra värnpliktiga utgöra enligt Kungl.

Maj:ts förslag 90 dagar och enligt försvarsrevisionens förslag 105 dagar

(för vintergruppen 135 dagar). Skillnaden mellan de båda förslagen är

således ifråga om dagantalet icke stor, men med hänsyn till vad utskottet

förut anfört beträffande värdet av de dagar, som tillkomma

efter den grundläggande utbildningens meddelande, ingalunda betydelselös.

Det kan därför utan tvekan sägas, att försvarsrevisionens förslag

i förevarande hänseende är Kungl. Maj:ts överlägset. Vad den 30 dagar

längre tjänstgöringstiden för vintergruppen beträffar, betingas denna

därav, att utbildningen under vintern med dess korta dagar kräver

längre tid än under sommaren. Såsom försvarsrevisionen framhållit,

måste det emellertid för alla sådana värnpliktiga, exempelvis jordbruksarbetare

oeh vissa säsongarbetare, vilka hava sin mest inkomstbringande

sysselsättning förlagd till sommarhalvåret, givetvis innebära en bestämd

fördel att få fullgöra första tjänstgöringen under vintern, även om tjänstgöringstiden

därigenom skulle bliva något förlängd.

Därest, på sätt Kungl. Maj:t föreslår, första tjänstgöringen bestämmes

endast till 90 dagar, måste såsom departementschefen jämväl

framhåller, de värnpliktiga inkallas i tre omgångar, därav huvudmassan

på sommaren och de båda för uteslutande vakt- och vårdtjänst avsedda

omgångarna under övriga delar av året. Frånsett den synnerligen störande

inverkan på den inre tjänstens ordnande, som en dylik uppdelning

av årsklassen i tre omgångar kommer att medföra, skulle, såsom

förut nämnts, de för vakt- och vårdtjänsten avsedda båda grupperna

icke erhålla någon som helst militär utbildning. Enligt vad utskottet

inhämtat torde för vardera vintergruppen krävas minst G0 man per

regemente. Då antalet infanteriregementen utgör 28, skulle alltså

— frånsett de kontingenter, som enligt såväl försvarsrevisionens som i

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

än större omfattning Kungl. Maj:ts förslag äro avsedda att beordras till

tjänstgöring vid andra vapenslag — minst (2 x 60 x 28 =) 3,360 man

praktiskt taget gå förlorade för härens viktigaste vapenslag. Att en

dylik anordning icke kan av utskottet förordas, ligger i öppen dag.

Med avseende å repetitionsövningarna har försvarsrevisionen föreslagit,

att dessa bibehållas vid samma antal som för närvarande, eller

tre, men att dagantalet minskas för varje övning från 30 dagar till 25

dagar. Huvudskälen för revisionens förslag om bibehållandet av tre

repetitionsövningar har varit, dels den stora betydelse för såväl truppförbandens

som befälets utbildning, som repetitionsövningarna av den

militära sakkunskapen tillmätas, dels att underlätta en sådan övnings

förläggning till vintertiden, varigenom vinterutbildning i viss utsträckning

kan ernås. Enligt Kung]. Maj:ts förslag skulle repetitionsövningarnas

antal minskas till två, vardera om 30 dagar såsom hittills.

Såsom skäl för minskningen av repetitionsövningarnas antal har föredragande

departementschefen anfört, att på, grund av den starka ökning

av årsklasserna som inträtt, sedan man först framställde kravet på att

tre årsklasser skulle deltaga i dessa övningar, två repetitionsövningar

syntes vara tillräckligt med hänsyn till vad som vore oundgängligen

nödvändigt för att möjliggöra bedrivandet av övningar i större förband.

Med avseende å vad departementschefen sålunda anfört är det visserligen

riktigt, att värnpliktsklasserna under de senare åren väsentligt

ökats, men att därav draga den slutsatsen, att två årsklasser värnpliktiga

skulle vara tillräckliga för anordnande av övningar i större förband,

är icke med förhållandena överensstämmande. I 1914 års härordningsproposition

framhölls, att det för erhållande av tillräckligt

starka förband och ur andra synpunkter vore synnerligen önskvärt, om

antalet repetitionsövningar kunde ökas från tre till fyra. Med hänsyn

till därmed förknippade sociala olägenheter syntes dock en sådan ökning

icke böra ifrågasättas. Sedan dess har emellertid behovet av manskap

under repetitionsövningarna väsentligt ökats, i det granatkastar- och

pion] är formationer tillkommit och ökat personalbehov för kulsprute- och

signalformationerna gjort sig gällande. Enligt de beräkningsgrunder,

vilka lågo till grund för 1914 års kärordningsproposition, skulle på

varje regemente under repetitionsövningarna med tre årsklasser komma

i medeltal 1,600 man, ett antal vilket torde vara det minsta för att

verkliga tillämpningsövningar i större förband skola kunna bedrivas.

Med tillämpning av samma beräkningsgrunder skulle två årsklasser,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

lika stora som årsklassen 1920, tillföra varje regemente en kontingent

av 1,700 man. Härifrån måste emellertid avdrag göras dels för vintergrupperna,

vilka antagas fullgöra en repetitionsövning i följd med första

tjänstgöringen, dels för de kontingenter, som avses att beordras till

tjänstgöring vid specialvapnen och marinen, dels för erforderliga kontingenter

till Svea och Göta livgarden ävensom till de för Bodens samt

Karlskrona och Vaxholms fästningar avsedda regementena, vilka kontingenter

antagas fullgöra en repetitionsövning i anslutning till första

tjänstgöringen, dels ock slutligen för vapenföra studenter och likställda,

vilka fullgöra endast en repetitionsövning. Enligt verkställda beräkningar

minskas på grund av dessa avdrag ovannämnda siffra till 1,360

man. Häri ingå emellertid minst 100 man, vilka, såsom tillhörande

vintergrupperna, icke erhållit någon som helst utbildning och följaktligen

icke heller böra. medräknas. I betraktande härav och med hänsyn

därtill att vid beräkningen av förenämnda avdrag räknats med minimisiffror

ävensom i betraktande av det stora antalet volontärvakanser, torde

i verkligheten den för repetitionsövningarna disponibla kontingenten icke

komma att överstiga 1,200 man per regemente, d. v. s. 400 man mindre

än som redan år 1914 ansågs vara det minsta erforderliga. En granskning

av Kungl. Maj:ts förslag leder således till det resultatet, att därest

repetitionsövningarna över huvud taget skola kunna fylla sitt ändamål,

det icke är tillräckligt att för dem avse endast två årsklasser utan måste,

i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslår, härför tagas i anspråk

samma antal årsklasser som för närvarande.

Aven om det ur militär synpunkt sett måste medgivas, att Kungl.

Maj:ts förslag beträffande dagantalet för varje repetitionsövning äger

företräde framför försvarsrevisionens, står det dock för utskottet klart,

att det sätt, varpå revisionen ansett repetitionsövningarna vid infanteriet

böra anordnas, är betydligt överlägset det i den kungl. propositionen

framställda förslaget. Utskottet anser sig i detta sammanhang böra särskilt

framhålla det nära samband, som äger rum mellan första tjänstgöringens

längd och antalet repetitionsövningar. I samma mån som

första tjänstgöringen minskas och tillfällena att därunder bedriva tillämpningsövningar

i kompani- och högre förband inskränkas, i samma

mån framträder behovet av tillräckligt antal repetitionsövningar med

ökad styrka. Också har man i länder, vilkas härordningar bygga på

det s. k. milissystemet, sökt kompensera de med den korta tjänstgöringen

förenade olägenheterna genom ett flertal repetitionsövningar. I Schweiz

uppgår sålunda antalet dylika övningar till icke mindre än åtta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

21

Såsom i det föregående omnämnts har försvarsrevisionen genom att

föreslå repetitionsövningarnas bibehållande vid nuvarande antal jämväl

velat underlätta en sådan övnings förläggande till vintertiden, varigenom

vinterutbildning i viss utsträckning skulle kunna ernås. Häremot har

föredragande de.partementschefen anfört, att starka skäl syntes honom

tala mot sammandragande till repetitionsövning under vintern av värnpliktiga,

vilka dessförinnan icke erhållit någon särskild vinterutbildning,

och att det med en avsevärd förkortning av övningstiden vore nödvändigt

att definitivt övergiva »vinterlinjen» även i den starkt modifierade form

försvarsrevisionen tänkt sig densamma. Mot vad sålunda anförts vill

utskottet endast framhålla, att med hänsyn till den synnerligen stora

betydelse som vinterutbildningen tillmätes icke blott av den militära

sakkunskapen utan jämväl av samtliga civila personer, som tidigare deltagit

i utredningar angående försvarsväsendets ordnande, än starkare

skäl tala mot en anordning, enligt vilken mobilisering vintertid, därest

en sådan skulle inträffa, skulle äga rum med värnpliktiga, vilka icke erhållit

någon som helst vinterutbildning. Visserligen anser sig departementschefen,

i anslutning till vad vissa reservanter inom försvarsrevisionen

uttalat, icke böra under provisorieåren räkna med »en krigsmobilisering

för här ifrågavarande värnpliktiga», men han synes här helt

förbise det faktum, att dessa värnpliktiga ända till år 1935 kvarstå i

beväringen och följaktligen måste kunna tagas i anspråk, därest mobilisering

under denna tid skulle inträffa. I övrigt vill utskottet framhålla,

att vinterrepetitionsövning, på sätt försvarsrevisionen tänkt sig, torde

utan särskild våda för de värnpliktiga kunna äga rum, därest övningen

ordnas på ett ändamålsenligt sätt och bedrives med den försiktighet förhållandena

påkalla. Genom att begränsa dessa övningar till två arméfördelningar

årligen torde den ur hygienisk synpunkt viktiga förläggningsfrågan

kunna på ett tillfredsställande sätt lösas.

Vad härefter rytteriet, artilleriet och ingenjör trupp erna angår, är skillnaden

mellan den för dessa truppslag tilldelade vapenföra värnpliktiga

av försvarsrevisionen och Kungl. Majd föreslagna tiden för första tjänstgöringen

icke så stor — den utgör för rytteriet och attilleriet utom

Bodens artilleriregemente 6 dagar (för vintergrupperna 36 dagar) samt

för sistnämnda regemente och ingenjörtrupperna 20 dagar (för vintergrupperna

50 dagar). Med hänsyn såväl till den något längre tiden

som framför allt till det sätt, varpå tjänstgöringen är avsedd att ordnas,

måste dock det av försvarsrevisionen framställda förslaget anses fördelaktigare

än Kungl. Maj ds. Utskottet anser sig endast böra framhålla,

att sistnämnda förslag icke medgiver någon som helst vinterutbildning,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta stats- och andra lagutsJcotiets nr 1 utlåtande Nr 3.

försvårar det fast anställda manskapets utbildning och bereder icke

möjlighet att utnyttja befälet under eu stor del av året.

Antalet repetitionsövningar vid nu ifrågavarande vapenslag skulle

enligt såväl försvarsrevisionens som Kungl. Maj:ts förslag bliva detsamma

som för närvarande. Däremot skulle antalet. dagar för varje

övning enligt Kungl. Maj:ts förslag minskas med 12 dagar för rytteriet

och artilleriet utom Bodens artilleriregemente samt med 5 dagar för

sistnämnda regemente och ingenjörtrupperna. Med hänsyn därtill att

det visat sig förenat med avsevärda svårigheter att under den nu

bestämda tiden medhinna vad som under repetitionsövningarna bör

genomgås och i betraktande av repetitionsövningarnas ökade betydelse

efter första tjänstgöringens avkortande, har utskottet icke ansett sig

kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. Ett ytterligare skäl härtill är, att

enligt sistnämnda förslag vintergruppen skulle göra en repetitionsövning

i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen, en anordning vilken

skulle hava till följd, att den för repetitionsövningarna disponibla styrkan,

vilken redan nu torde vara den minsta möjliga för att verkliga tillämpningsövningar

skola kunna bedrivas, komme att ytterligare reduceras.

Med avseende å det sätt, varpå tjänstgöringen vid tvungen enligt

Kungl. Maj:ts förslag är avsedd att ordnas, vill utskottet framhålla, att

enligt 1914 års härordning värnpliktiga vid trängen i egentlig trängtjänst

och sjukbärartjänst varit inkallade till tjänstgöring på en gång under

sommaren, under det att de egentlig sjukvårdstjänst tilldelade värnpliktiga

legat inne under vinterhalvåret. Därjämte hava underbefäl och fackmän

praktiskt taget varit i tjänstgöring under hela året. Genom denna

anordning har vakt- och vårdtjänsten kunnat upprätthållas och utbildningen

av det fast anställda manskapet tillfredsställande bedrivas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle däremot under tiden.från början av

december, då underbefäl och fackmän fullgjort sin tjänstgöring, till slutet

av maj icke några som helst vapenföra värnpliktiga befinna sig i tjänstgöring.

Genom en dylik anordning kommer givetvis icke blott vaktoch

vårdtjänsten utan jämväl det fast anställda manskapets utbildning

att i hög grad försvåras eller omöjliggöras. Enda sättet att råda bot på

dessa svårigheter torde vara att beordra ett jämförelsevis stort antal

värnpliktiga från fotfolket till tjänstgöring vid trängen, en anordning

vilken ur infanteriets synpunkt icke kan vara annat än ofördelaktig.

Att märka är även, att antalet dagar för repetitionsövningarna av Kungl.

Maj:t föreslagits till 30 för trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbärartjänst

men endast till 25 dagar för trängen i egentlig sjukvårdstjänst.

Att på detta sätt bestämma dagantalet olika för de särskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Sammansatta stats■ och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

tjänsterna vid ett och samma vapenslag är givetvis ägnat att vålla oreda

och måste därför såsom olämpligt avstyrkas. Beträffande antalet repetitionsövningar

vid trängen i egentlig trängstjänst och i sjukbärartjänst

gäller i tillämpliga delar vad utskottet anfört i fråga om repetionsövningarnas

antal vid infanteriet.

Den av Kungl. Maj:t för intendenturtrupperna föreslagna övningstiden

förutsätter, att de värnpliktiga måste uppdelas i tre särskilda omgångar.

Härigenom kommer utbildningen att avsevärt försvåras, varjämte

den föreslagna anordningen i och för intendenturförrådens skötsel

nödvändiggör anställandet av civil arbetskraft och därmed följande

kostnader.

Med avseende å underbefäl och fackmän vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna överensstämma försvarsrevisionens och Kungl.

Maj:ts förslag därutinuan, att de båda utöka den för övriga värnpliktiga

föreslagna första tjänstgöringen med 60 dagar. Av vad förut anförts

rörande tjänstgöringsförhållandena vid dessa truppslag framgår, att ett

avsevärt bättre resultat erhålles med den av försvarsrevisionen föreslagna

utbildningstiden. Såsom en alldeles särskild brist hos Kungl.

Maj:ts förslag måste framhållas, att underbefäl och fackmän icke erhålla

någon som helst vinterutbildning. Detta är givetvis så mycket

mera betänkligt, som ifrågavarande värnpliktiga utgöra föregångsmän

för de övriga.

Enligt försvarsrevisionens förslag skola underbefäl och fackmän

uttagas av båda tjänstgöringsomgångarna. Detta förslag har departementschefen

icke ansett sig kunna biträda, utan synes han förutsätta, att

underbefäl och fackmän skola uttagas endast av sommargrupperna. En

dylik anordning skulle emellertid medföra, att exempelvis vid intendenturtrupperna

icke mindre än (3 x 14 =) 42 procent skulle uttagas av

sommargruppen, vilket näppeligen kan anses vara rättvist mot de värnpliktiga

och dessutom omöjliggör uttagandet av de för ändamålet lämpligaste

bland årsklassen i dess helhet. Liknande synpunkter göra sig

gällande ifråga om uttagningen vid infanteriet.

Med avseende å tjänstgöringstiden för flottan tilldelade värnpliktiga

tillåter sig utskottet hänvisa till vad chefen för marinstaben därom uti

sitt i ärende avgivna yttrande anfört, nämligen att det av försvarsrevisionen

framlagda förslaget vållar de minsta rubbningarna i flottans nuvarande

organisation och synes ägnat att medgiva en tämligen tillfredsställande

utbildning av de värnpliktiga, under det att det inom revisionen

reservationsvis framlagda förslaget skulle vålla såväl stora rubbningar

i organisationen som ett väsentligt sämre utbildningsresultat och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

därför måste på det allvarligaste avstyrkas. Den omständigheten, att

Kungl. Maj:t icke ansett sig kunna i denna del godtaga reservanternas

förslag utan ökat detsamma med 30 dagar bestyrker enligt utskottets

uppfattning marinstabschefens sålunda gjorda uttalande.

Beträffande tjänstgöringstiden vid kustartilleriet göra sig i stort sett

enahanda synpunkter gällande som i fråga om härens specialvapen. Ur

såväl utbildnings- som krigsberedskapssynpunkt måste ett bestämt företräde

givas åt försvarsrevisionens förslag.

Vad härefter vapenföra studenter och likställda angår, har försvarsrevisionen

för dessa föreslagit en sammanlagd tjänstgöringstid av 365

dagar. Kungl. Maj:t åter har ansett tjänstgöringstiden böra bestämmas

till endast 330 dagar. Därjämte är att märka, att enligt Kungl. Maj ds

förslag den senare perioden av första tjänstgöringen skulle så utsträckas,

att den lämnar rum för en hemförlovningstid av 20 dagar. Uti det av

försvarsrevisionen upprättade diagrammet över tjänstgöringen finnes

däremot icke några hemförlovningsdagar inlagda, utan har revisionen

synbarligen tänkt sig, att de värnpliktiga i stället skulle erhålla viss

tids tjänstledighet. Beräknas denna uppgå till sammanlagt 20 dagar,

skulle den effektiva tjänstgöringstiden uppgå till 245 dagar eller 15 dagar

mera än enligt Kungl. Maj ds förslag. Ehuru skillnaden mellan de

båda förslagen icke är stor, torde dock med hänsyn till den längre

tjänstgöringstiden ett bättre utbildningsresultat kunna påräknas med

försvarsrevisionens förslag än med Kungl. Maj ds.

Enligt såväl försvarsrevisionens som Kungl. Majds förslag skulle

första tjänstgöringen för studenter och likställda uppdelas på två skilda

perioder, den ena under första årets sommarmånader och den andra

under andra årets vinter- och sommarmånader. Denna anordoing torde

emellertid icke böra utesluta, att de värnpliktiga, som sådant åstunda,

må, i enlighet med vad de militära myndigheterna framhållit, efter

Kungl. Majds beprövande fullgöra första tjänstgöringen i en följd. Någon

ändring i lagens avfattning är icke härav påkallad.

Beträffande slutligen tjänstgöringstiden för icke vapenföra i allmänhet

skulle denna utgöra enligt försvarsrevisionens förslag 180 dagar och

enligt Kungl. Maj ds förslag 150 dagar. Med hänsyn till den vid truppförbanden

förekommande stora mängden av liandräckningsgöromål av

olika slag är det tydligt, att försvarsrevisionens är det ur militär synpunkt

fördelaktigare, då möjlighet därigenom beredes att på ett bättre

sätt än enligt Kungl. Majds förslag utnyttja den korta övningstiden för

vapen tjänsten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

Av den granskning utskottet underkastat Kungl. Maj:ts förslag torde

framgå, att trots skiljaktigheten med avseende å tjänstgöringstiden mellan

detsamma och försvarsrevisionens förslag i allmänhet inskränker sig till

endast 30 dagar, det förrå dock lider av så väsentliga brister, att det

icke kan av utskottet tillstyrkas. En ingående jämförelse mellan de båda

förslagen bestyrker oförtydbart det av motionärerna i ämnet gjorda uttalandet,

att försvarsrevisionens förslag tillvaratager möjligheterna till

inskränkningar i de värnpliktigas tjänstgöringstid så långt det är förenligt

med ett fasthållande av det ledmotiv, som bör vara normerande för provisoriets

ordnande, nämligen att bevara den förefintliga organisationen,

intill dess frågan om det framtida ordnandet av vårt försvarsväsende i

dess helhet föreligger. Att därutöver gå till ett försvagande, som på

vissa punkter närmar sig desorganisation, synes, såsom motionärerna

framhållit, icke vara av sakliga hänsyn tillrådligt eller påkallat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 430 framlagda förslag icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick antagas, må med anledning

av den av herrar Ekman och Kvarnzelius i

första kammaren avgivna motionen nr 312 och den av

herr Johan Jönsson i Revinge i andra kammaren avgivna

motionen nr 458, för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag’

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass.

Utan hinder av vad gällande värnpliktslag därom stadgar förordnas

härigenom som följer:

§ I
Vapenföra

värnpliktiga av 1920 års klass, med undantag av dem,

som omnämnas i § 27 mom. 1 B och C värnpliktslagen samt i § 2

denna lag, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga att under fredstid för

sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. G samt. 3 avd. 2 käft. (Nr 3—6.) 172120 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatta stats- och andra lagutskottet Nr 1 utlåtande Nr 3.

a) vid fotfolket i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året;

b) vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet samt fästning sartilleriet

å Karlsborg i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 156 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 42 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

c) vid fästning sartilleriet i Boden och fästning singenjör trupp erna i sammanlagt

240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av tredje och fjärde åren;

d) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

:

med en första tjänstgöring om 170 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 35 dagar under vart och

ett av andra och tredje åren;

e) vid träng en och intendenturtrupperna i sammanlagt 180 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

:

vid trängen i egentlig trängtjänst och i sjukbär artjänst:

med en första tjänstgöring om 105 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om 130 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under vartdera

av andra och fjärde åren, samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

27

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 155 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning om 25 dagar under fjärde

året;

f) vid marinen i sammanlagt 240 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

av de i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst inskrivna i en

följd med början under första eller andra året, samt

av de i kustartilleritjänst inskrivna:

med en första tjänstgöring om 198 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om 42 dagar under fjärde året.

§ 2-

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som jämlikt bestämmelserna

i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen vid fotfolket, trängen och

intendenturtrupperna uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän,

äro skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 240 dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen närmare förordnar, skall fullgöras

:

vid fotfolket:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde året, samt

vid trängen och intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om 165 dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitions-(regements-)övningar, var och en om 25 dagar,

före utgången av fjärde eller femte året.

§ 3.

Oavsett vad ovan i §§ 1 och 2 stadgas angående utbildningstidens

längd och fördelning, skall för vapenföra värnpliktiga, som påbörja första

tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) under första året, denna ökas

med 30 dagar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

§ 4.

Vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass, som omnämnas i § 27

mom. 1 B och C värnpliktslagen, äro, sedan de blivit inskrivna, skyldiga

att under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar,

som nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst 323 dagar, som uppdelas på

första och andra året, samt

med en repetitions-(regements-)övning under andra året;

b) vid marinen i 365 dagar, vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst i en följd med början under

första året, samt

i kustartilleritjänst med en första tjänstgöring om 323 dagar, som

tager sin början under första året, och med en repetitions-(regements-)

övning om 42 dagar under tredje året.

§ 5.

Icke vapenföra värnpliktiga av 1920 års klass äro, sedan de blivit

inskrivna, skyldiga att, på sätt Konungen närmare förordnar, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 A värnpliktslagen,

i sammanlagt 180 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen

i en följd med början under första eller andra året eller ock med

en första och en andra tjänstgöring under de tre första åren, samt

b) icke vapenföra, som omförmälas i § 27 mom. 2 B och C värnpliktslagen,

i 275 dagar i en följd med början under första eller andra

året.

§ 6.

I den mån sådant finnes för utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

samt erforderlig häst- och materielvård oundgängligen nödigt,

må Konungen beordra erforderligt antal fotfolket tilldelade vapenföra

värnpliktiga att vid rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet

fullgöra dem enligt § 1 a) åliggande tjänstgöring med 210 dagar

i en följd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sammansatta stats- och andra lagutskottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

§ r

Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning av

värnpliktiga skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äger

värnpliktig, som sådant åstunda!'', efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, tvärstanna i tjänstgöring intill utgången

av den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm den 6 juni 1920.

På det sammansatta utskottets vägnar:

LUDVIG WIDELL.

Reservation:

av herrar Johan Nilsson, Sigfrid Hansson, Anderson i Råstock och

Johansson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava

följande lydelse:

»Av den i det föregående lämnade sammanfattande redogörelsen

framgår, att avsikten med Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda

förslag är att, i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna

revisionen av vårt försvarsväsende, åstadkomma en av förhållandena påkallad

inskränkning av övningstiden för de värnpliktiga. Förslaget innebär

alltså en provisorisk anordning. I fråga om längden och förläggningen

av övningstiden under detta provisorium har till utskottets omprövning

förelegat, förutom Kungl. Maj:ts förslag, det av herrar C. G.

Ekman, S. H. Kvarnzelius och doh. Jönsson i Revinge först inom försvarsrevisionen

och sedermera genom motionerna nr 312 i första och nr

458 i andra kammaren framlagda förslaget.

Vid uppgörandet av de båda förslagen ha utgångspunkterna varit

gemensamma. Kungl. Maj:t åberopar sålunda i sin proposition det av

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets nr 1 utlåtande Nr 3.

försvarsrevisionen gjorda uttalandet, att de efter världskrigets avslutande

inträdda utrikespolitiska förhållandena icke synas vara av beskaffenhet

att påkalla upprätthållande av någon högre grad av krigsberedskap samt

att en avkortning å de värnpliktigas övningstid måste anses erforderlig

såväl ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn till det rådande starka

behovet av att kunna åt det under nuvarande förhållanden mera än vanligt

viktiga produktiva arbetet ägna alla till buds stående krafter. Utskottet

delar den sålunda uttalade uppfattningen.

Det torde icke kunna förnekas, att dessa synpunkter blivit på ett

bättre sätt beaktade i Kungl. Maj:ts förslag än i det av motionärerna

framlagda förslaget. Motionärerna förorda nämligen en ökning av den

av Kungl. Maj:t föreslagna övningstiden med i allmänhet 30 dagar, men

för stora grupper värnpliktiga med ända upp till 60 dagar. Enligt uppgift

utgöra de under år 1920 inskrivna värnpliktiga omkring 48,000.

Motionärernas förslag torde sålunda innebära, att för dessa värnpliktigas

utbildning ytterligare omkring 1,500,000 dagar, som enligt Kungl. Mapts

förslag kunna besparas, gå förlorade för det produktiva arbetet. Det

är uppenbart, att en dylik ökning av tjänstgöringsdagarnas antal också

kommer att medföra en betydande direkt utgift för staten och alltså

icke rätt väl överensstämmande med de av försvarsrevisionen åberopade

statsfinansiella synpunkterna.

Kungl. Maj:ts förslag måste sålunda ur såväl statsfinansiell synpunkt

som med hänsyn till det starka behovet av arbetskrafter inom

produktionen bestämt förordas framför motionärernas. Det senare förslaget

synes icke heller ur andra synpunkter bjuda några fördelar framför

Kungl. Maj:ts förslag, som skulle kunna uppväga sparsamhetssynpunkterna.

Under ärendets behandling inom utskottet ha visserligen förespråkarna

för motionärernas förslag framhållit, att en mera omfattande

utbildning kan medhinnas om övningstiden är 30 resp. 60 dagar längre.

Motionärerna ha däremot icke lyckats ådagalägga, att en utbildningstid

på just 180 respektive 210 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna

samt 240 respektive 270 dagar för övriga vapenslag är

den lämpligaste. De ha tvärtom redan inom försvarsrevisionen medgivit,

att genom deras förslag »utbildningsresultatets militära värde

kommer att minskas» och nöjt sig med den förmodan, att ändock »ett

utbildningsresultat av militärt värde skall kunna uppnås». Men även

departementschefen kan till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anföra, »att

genom ett rationellt utnyttjande av övningstiden och genom utmönstring

ur utbildningsprogrammen av en del mindre väsentligt till fördel för

det mera väsentliga ett gott utbildningsresultat bör kunna vinnas under

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutslcottets nr 1 utlåtande Nr 3. 31

avsevärt kortare tid än den nu i värnpliktslagen fastställda». Hur pass

tillfredsställande detta resultat i verkligheten kan bli, torde kunna avgöras

endast genom förslagets praktiska tillämpning. Med hänsyn till

att Kungl. Maj:t föreslagit, att den för 1920 års klass förordade övningstiden

skall för huvudmassan av de värnpliktiga tillämpas även i avseende

på 1919 års klass, kunna praktiska erfarenheter vinnas redan innan försvarsrevisionen

avgiver sina slutliga förslag. Aven ur denna synpunkt

torde det vara av stor betydelse, att av de nu föreliggande förslagen,

det som innefattar den kortaste övningstiden blir i praktiken prövat.

Mot Kungl. Maj:ts förslag ha motionärerna vidare anfört, att det

skulle »helt avstänga betydande delar av de vapenföra värnpliktiga från

all militär utbildning» och »avskriva all vinterutbildning». Påståendet

i dess första del innehåller påtagliga överdrifter. De värnpliktiga vid

infanteriet, som under höst- och vintermånaderna skulle inkallas väsentligen

för vård och vakttjänst, torde icke komma att uppgå till mer än

något över 3,000, vilket antal näppeligen kan rubriceras som »betydande

delar av de vapenföra värnpliktige». Men därjämte är det oriktigt att

påstå, det dessa värnpliktiga skulle »helt avstängas från all militär utbildning».

Motionärerna ha själva inom försvarsrevisionen framhållit,

att sådana göromål, som äro att hänföra till den egentliga vakttjänsten

ävensom till vissa delar av vårdtjänsten, ingå i de vapenföras utbildning.

Erfarenheten har också visat, att värnpliktiga av 1918 års klass, som

varit inkallade huvudsakligen för vård- och vakttjänst, kunnat erhålla

militär utbildning.

Yad angår vinterutbildningen, anser utskottet i likhet med departementschefen

»starka skäl tala mot sammandragandet till repetitionsövning

under vintern av värnpliktiga, vilka dessförinnan icke erhållit brågon

särskild vinterutbildning»; detta skulle nämligen även enligt motionärernas

förslag bli fallet beträffande den övervägande delen av de värnpliktiga.

När det häremot åberopas, att man måste räkna med möjligheten

av ett vinterfälttåg, så tyckas motionärerna ha förgätit innebörden

av sina egna uttalanden i försvarsrevisionen, att förhållandena icke synas

vara av beskaffenhet att påkalla upprätthållande av någon högre grad

av krigsberedskap. Dessa uttalanden måste nämligen, därest de skola

anses ha någon förnuftig mening, innebära, att man icke behöver under

de närmaste åren räkna med en mobilisering. Skulle återigen häremot

invändas, att de värnpliktiga tillhöra beväringen under 15 år, så synes

man vara berättigad att draga i tvivelsmål, att en vinterutbildning av

det begränsade slag, som motionärerna förorda, skall sträcka sina verkningar

flera år framåt i tiden. För övrigt åberopa motionärerna med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sammansatta stats■ och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 3.

orätt de militära experterna för sin linje. Dessa experter utdömde, som

man erinrar sig, för några år sedan en vinterlinje, som dock var väsentligt

mindre »delad» än den nu förordade skulle bli.

Slutligen ha motionärerna velat göra gällande, att Kungl. Maj:ts

förslag skulle »genom minskning i antalet och omfattningen av repetitionsövningarna

väsentligt reducera befälets mest givande och betydelsefulla

utbildningstillfällen». Motionärerna ha emellertid icke kunnat bestrida

departementschefens uttalade uppfattning, att på grund av de här

ifrågavarande årsklassernas storlek det är möjligt att även med tillgång

på endast två årsklasser uppsätta fältstarka förband. Därmed förfaller

första delen av deras anmärkning, tv då även enligt Kungl. Maj:ts

förslag repetitionsövningar skulle komma att äga rum varje år inträder

ju ingen minskning i antalet utbildningstillfällen för befälet. Vad åter

angår repetitionsövningarnas omfattning, drabbar motionärernas kritik i

första hand deras eget förslag, vilket innebär en minskning av dagantalet

i repetitionsövningarna för huvudmassan av de värnpliktiga från

30 till 25. Kungl. Maj:t har däremot förordat, att i avseende på huvudmassan

av de värnpliktiga repetitionsövningarnas dagantal skall bibehållas

vid 30, men ansett, att där för närvarande repetitionsövningen

omfattar mer än 30 dagar en reduktion i dagantalet kan ske.

Då utskottet sålunda finner de mot Kungl. Maj:ts utförligt motiverade

och i enlighet med de allmänna utgångspunkterna väl avvägda

förslag riktade anmärkningarna ogrundade, tillstyrker det Kungl. Maj:ts

förslag oförändrat. Endast i avseende på utbildningen av vapenföra

värnpliktiga studenter och anställda anser sig utskottet böra framhålla,

att därest vissa av dessa värnpliktiga skulle önska fullgöra första tjänstgöringen

i en följd och detta skulle befinnas ur utbildningssynpunkt

acceptabelt, Kungl. Maj:t bör taga under övervägande lämpligheten av

medgivande i denna riktning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å de i ämnet

väckta motionerna, bifalla Kungl. Maj:ts i proposition

430 framställda förslag.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

33

Särskilda yttranden:

av herrar Widell och Andersson i Knäppinge, vilka anfört:

»Enär det av försvarsrevisionen framlagda, av motionärerna upptagna

förslaget måste, såsom utskottet närmare utvecklat, anses äga

synnerligen stora företräden framför Kungl. Maj:ts proposition, hava vi

med hänsyn till det läge, vari förevarande fråga för närvarande befinner

:sig, ansett oss böra biträda utskottets hemställan.»

av herr Söderhielm, som anfört:

»Inom försvarsrevisionen hava herrar friherre Fleming och Hammarskjöld

beträffande revisionens förslag angående övningstiden för 1920 års

Idass avgivit särskilt yttrande och därvid anfört följande:

''Under arbetet inom försvarsrevisionen hava vi förklarat oss villiga att söka

nedbringa kostnaderna för landets försvars väsende. Inom revisionen har gjorts gällande,

.att den nuvarande organisationen bör bibehållas under den s. k. provisorietiden, d. v. s.

till dess förslag till en ny härordning blifvit utarbetat och antaget. För att vinna

detta mål måste man, enligt vår åsikt, även fasthålla vid att de åtgärder, vilka vidtagas

under provisorietiden, icke försvaga organisationen. De nu föreslagna åtgärderna

synas emellertid gå i motsatt riktning. På grund av ogynnsamma förhållanden och

riksdagens beslut hava under de senaste tvenne åren inskränkningar gjorts uti värnpliktstjänstgöringen

av sådan omfattning, att fredsorganisationen försvagats och mobiliseringsberedskapen

minskats. Vid sådant förhållande hade det, enligt vår mening,

varit angeläget att föreslå åtgärder för att bota de skador, freds- och krigsorganisationen

redan lidit. I alla händelser borde åtminstone allt undvikits, vilket är ägnat

att ytterligare försvaga organisationen. En dylik tanke kan visserligen återfinnas uti

försvarsrevisionens betänkande, men den är ingalunda den vägledande. Revisionen

utgår nämligen ifrån, att en minskning av utbildningstiden måste göras. Man synes

.emellertid bortse ifrån, att våra här- och marinorganisationer till så väsentlig del äro

byggda på den allmänna värnplikten, att längden av de värnpliktigas tjänstgöring och

sättet att anordna densamma på ett mycket kännbart sätt måste inverka på hela utbildningsresultatet

vid truppförbanden och på organisationens fasthet. För de värnpliktiga

bör icke heller bestämmas en så kort utbildningstid, att de icke kunna bibringas

de kunskaper och färdigheter, vilka erfordras för att de vid mobilisering

omedelbart skola kunna ingå uti operations- och stridsdugliga avdelningar, tillhörande

fälthären. Med hänsyn till att de värnpliktiga under femton år tillhöra beväringen

och under samma tid måste kunna tilldelas fälthären, får det nuvarande militärpolitiska

läget i detta avseende icke anses bestämmande. De av försvarsrevisionen

uppställda fordringarna, att »ett utbildningsresultat av militärt värde skall kunna

uppnås» och att »de värnpliktiga skola erhålla åtminstone någon om än icke ur

militär synpunkt fullt tillfredsställande utbildning», kunna icke heller anses tillfyllest.

Eu åtgärd, som enligt vår åsikt skulle varit ägnad att i avsevärd grad avhjälpa de

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 6 samt. 3 avd. 2 käft. (Kr 3—6.) 172120 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sammansatta stats- och andra lagutsJcottets Nr 1 utlåtande Nr 3.

nuvarande svårigheterna, skulle varit att, utöver vad som föreskrives uti § 26 värnpliktslagen,

bestämma för samtliga truppslag och tjänster uttagning av underbefäl

och fackmän i förhållande till antalet vakanta fast anställda. Revisionen har visserligen

i syfte att avhjälpa manskapsbristen föreslagit överföring av vapenföra värnpliktiga

från infanteriet till vissa specialtruppslag och till kustartilleriet. En dylik

åtgärd, som måste medföra olägenheter av skilda slag, kan dock icke fylla bristen

på mera kvalificerad personal. Försvarsrevisionens argumentering att med åberopande

av 1914 års värnpliktslag föreslå första tjänstgöringen för underbefäl och fackmän vid

fotfolket till endast 60 dagar längre än för övriga värnpliktiga, d. v. s. till 165 dagar,

kan icke godtagas. Tankegången i 1914 års värnpliktslag var icke, att underbefäl

och fackmän under alla förhållanden skulle erhålla 60 dagars längre första tjänstgöring

än övriga värnpliktiga vid samma truppslag, utan att tiden för första tjänstgöringen

och första repetitionsövningen för underbefäl och fackmän tillsammans skulle

uppgå till ett år med undantag av det till 3 å 4 veckor uppgående vapenövningsuppehållet

efter regementsövningarna, under vilket utbildningsarbetet i stort sett låg;

nere. Att nämnda skillnad i utbildningstid kom att uppgå till 60 dagar, berodde

också på att första tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga vid fotfolket bestämdes.

60 dagar kortare än vad som ansågs erforderligt för underbefäl och fackmän. En

tillräcklig utbildningstid för underbefäl och fackmän måste under nuvarande förhållanden

anses särdeles betydelsefull icke endast med hänsyn till det stora antalet,

vakanser i volontärstyrkan utan även emedan det, såsom försvarsrevisionen framhåller,

är angeläget att redan under närmaste tiden anordna försök och utbildning med de

under världskriget tillkomna nya stridsmedlen, exempelvis granatkastare, handgranater

och lätta kulsprutor. Alla dessa anspråk på de värnpliktiga, vilka uttagas till underbefäl

och fackmän, kunna givetvis icke uppfyllas, om deras första tjänstgöring minskasfrån

310 till 165 dagar.

Då de inom försvarsrevisionen framkomna förslagen icke uppfylla ovan uppställda

fordringar, kunna vi icke godkänna desamma, men da framläggandet av ett

eget förslag icke synes oss kunna bidraga till en tillfredsställande lösning, enär ett

dylikt förslag påtagligen icke skulle kunna samla majoritet inom riksdagen, hava vi

icke ansett oss nu böra framlägga något sådant.’

I den kritik, som av de båda reservanterna sålunda riktats mot

försvarsrevisionens förslag, vartill utskottsmajoriteten anslutit sig, måste

jag tillfullo instämma. Å andra sidan har jag icke kunnat undgå att

linna utskottsmajoritetens förslag besitta så bestämda företräden framför

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, att jag, då någon utsikt nu

icke torde finnas att vinna riksdagens bil all till en ur försvarssynpunkt

mera tillfredsställande lösning, ansett mig böra biträda vad utskottets

majoritet föreslagit.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.