Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom industri och handel.

1920-04-23 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom industri och handel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av

en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och

andra monopolistiska sammanslutningar inom industri

och handel.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, von Koch, Westman, Boberg, T .in.

der, Sigfrid Hansson, Sandegård*, Gunnar Andersson*, Magnusson i

Kalmar*, Andersson i Knäppinge, Karlsson i Gasabäek, Carlsson i

Frosterud, Nilsson i Yibberbo, Hagman i Stockholm och Johansson

i Sollefteå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion

nr 160, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Wohlin,

Gustaf Bergström, Bodin, Elisson, C. Petrus V. Nilsson och TVestman hemställt,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsamt utarbetande och framläggande till nästkommande riksdag

av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska

sammanslutningar inom industri och handel.

Utskottet har därjämte till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Westman i Brobygård väckt

motion nr 253, vari gjorts enahanda hemställan.

Beträffande motiveringen till ifrågavarande hemställan får utskottet

hänvisa till motionerna.

Frågan om truster och andra monopolistiska sammanslutningar har

upprepade gånger varit föremål för övervägande inom riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 18 käft. (Nr 29.)

Historik.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

Vid 1910 års riksdag väckte herr Palmstierna inom andra kammaren

en motion, vari hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta utföra eu undersökning

angående inom landet befintliga karteller och truster i syfte att

kunskap måtte erhållas om deras antal, beskaffenhet och arbetssätt m. m.

samt att Kungl. Maj:t, med stöd av den erfarenhet, denna undersökning

komme att lämna, ville låta uppgöra och för riksdagen framlägga förslag

till sådana åtgärder, varigenom möjlighet bereddes att vinna en kontinuerlig

översikt av kartell- och trustväsendets utveckling och verksamhet i

Sverige.

Andra kammaren beslöt, i enlighet med sitt fjärde tillfälliga utskotts

hemställan, att bifalla det i motionen gjorda yrkandet.

Sedan ärendet överlämnats till första kammaren, hemställde dess

första tillfälliga utskott, som ansåg att en kontinuerlig inspektion över

inom landet befintliga karteller och truster för det dåvarande icke vore

erforderlig, att första kammaren måtte för sin del besluta, »att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta

anordna en väsentligen statistisk utredning angående inom landet befintliga

kartellers och trusters organisation och verksamhetssätt ävensom

åstadkomma en utredning om kartell- och trustfrågans läge i andra stater.»

Kammaren avslog emellertid såväl motionen som utskottets förslag.

Vid 1911 års riksdag upprepade herr Palmstierna sin ovan omförmälda

motion och rönte den därvid samma öde som vid 1910 års riksdag.

Någon riksdagsskrivelse kom således ej till stånd.

Kungl. Maj:t beslöt emellertid den 22 december 1911 att tillkalla

sakkunniga med uppdrag bland annat att »verkställa utredning angående

förekomsten inom landet av truster och karteller, deras inverkan på landets

ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen».

I motion inom andra kammaren vid 1917 års riksdag hemställde

herr Palmstierna under hänvisning till att det uppdrag de s. k. trustsakkunniga

erhållit vore i hög grad begränsat, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte lämna de s. k. trustsakkunniga i uppdrag att

verkställa utredning och framlägga förslag till de åtgärder, vilka befinnas

erforderliga för att, i de fall då viktiga samhällsintressen beröras, gentemot

monopolföretag samhällets krav må kunna bevakas».

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott tillstyrkte motionen samt

framhöll i sitt utlåtande, att de sakkunnigas uppdrag innefattat egentligen

endast verkställandet av en vetenskaplig undersökning rörande monopolistiska

företags förekomst inom landet samt deras inverkan på det ekonomiska

livet och framför allt prisbildningen, men att uppdraget ej inrymt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

3

befogenhet att framlägga förslag till åtgärder. Utskottet påpekade emellertid,

att riksdagen ej haft klart för sig denna begränsning i de sakkunnigas

uppdrag» vilket visat sig vid behandlingen av en speciell trustfråga,

angående petroleumtrusten. Vid 1913 och 1916 års riksdagar hade

sålunda väckts motioner med begäran, det förstnämnda året om »sådant

ordnande av partihandeln med petroleum, att konsumenternas intresse

blir på bästa sätt tillgodosett», och det sistnämnda året om »utredning

angående möjligheterna av införandet av statsmonopol å mineraloljor».

Vid båda tillfällena avslogos motionerna med hänvisning till att de s. k.

trustsakkunniga väntades komma att avgiva förslag i ärendet även utan

att eu särskild riksdagsskrivelse avlätes.

Någon riksdagens skrivelse kom likväl ej heller vid denna riksdag

till stånd med anledning av herr Palmstiernas motion. Andra kammaren

biföll visserligen motionen, men däremot avslog första kammaren i enlighet

med sitt andra tillfälliga utskotts utlåtande densamma. Nämnda utskott

ansåg i likhet med den uppfattning, som kommit till uttryck vid behandlingen

av de ovannämnda motionerna angående mineraloljor, att de trustsakkunnigas

uppdrag innefattat jämväl befogenhet att framlägga förslag

till praktiska åtgärder.

Vid 1917 års riksdag väcktes därjämte av herrar Sterne och Waldén

i andra kammaren motion om riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t, att

Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda, »huruvida och på vad

sätt statsmonopol å tillverkningen och importen av socker måtte kunna

införas».

Andra kammarens tredje tillfälliga utskott ställde sig icke avvisande till

ett övervägande rörande de olika vägar, på vilka det kunde säkerställas,

att de samhälliga intressena bleve fullt tillgodosedda vid sockertillverkningens

handhavande i vårt land, men fann den av motionärerna påyrkade

särskilda framställningen till’Kungl. Maj:t icke påkallad just under hänvisning

till andra kammarens vid samma riksdag fattade beslut om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående utvidgning av de s. k. trustsakkunnigas

uppdrag.

Kammaren beslöt i enlighet med utskottets utlåtande.

I en vid 1919 års lagtima riksdag inom andra kammaren väckt

motion hemställde herr Olsson i Kullenbergstorp jämte tretton andra

ledamöter av kammaren, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om utredning, huru befintliga eller planerade truster inom livsmedelshandeln

och livsmedelsindustrien skulle genom lämpliga lagbestämmelser

förhindras att slå under sig jordbrukarnas berättigade vinst på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

jordbruksproduktionen, och att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Efter avstyrkande utlåtande av andra lagutskottet avslogs motionen.

I berörda utskottsutlåtande framhölls, att de i motionen uttryckta önskemålen

komme att i annan ordning bliva föremål för övervägande, i vilket

sammanhang hänvisades till att Kungl. Maj:t den 13 februari samma år

tillkallat sakkunniga för att skyndsamt verkställa utredning och avgiva

förslag angående avvecklingen av den statliga spannmålsregleringen och

därmed sammanhängande förhållanden samt angående åtgärder för en

sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, avseende ett närmande

mellan producenter och konsumenter av livsmedel i syfte att åstadkomma

bättre avsättningsförhållanden och tillförsel.

Om fortgången av det arbete, som blivit anförtrott de i det föregående

omförmälda år 1911 tillkallade trustsakkunniga meddelas i den

till årets riksdag avgivna »berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit», i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som skett i berättelserna till 1915—1919 års riksdagar,

följande upplysningar: »De sakkunniga hava under rådande kris

av närliggande skäl sett sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet

av den dem anförtrodda utredningen angående förekomsten inom

landet av truster och karteller, varför i sammanhang härmed de sakkunnigas

sammanträden ajournerats, men ämna de sakkunniga under den

närmaste tiden återupptaga sitt arbete.»

Frågan därom, huruvida utöver den utredning rörande förekomsten

inom landet av truster och karteller, vilken år 1911 beslutits, staten

borde vidtaga åtgärder av praktisk art med anledning av dylika sammanslutningar,

berördes i remissdebatten vid innevarande års riksdag. I

anledning av att herr Wohlin därvid yttrade, att regeringen ingenting

åtgjort i den stora frågan om trustväsendets bekämpande, erinrade dåvarande

statsministern om regeringens, stora arbetsbörda, som gjort det

nödvändigt att undanskjuta vissa viktiga utredningsfrågor och bland dem

även utredningen angående kontroll över trusterna. Att en sådan

utredning ej blivit igångsatt berodde ej på att inteesset för densamma

svalnat, utan därpå att efter den senaste tidens erfarenheter måste

linjerna för en dylik utredning läggas icke oväsentligt annorlunda och

icke oväsentligt djupare än de lades, när en dylik förra gången anordnades.

Tiden hade icke medgivit regeringen att ännu upptaga denna sak.

Det synes utskottet uppenbart, att den tendens till sammanslutning

i monopolistiskt syfte, som i form av truster och karteller framträtt inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

5

näringslivet i vårt land liksom i de flesta andra länder, bör av statsmakterna

följas med den största uppmärksamhet. Att bildandet av traster

och karteller i vissa avseenden kan medföra nationalekonomiska fördelar,

synes icke kunna bestridas. Genom driftskoncenträtion, enhetlig arbetsledning,

modernare organisation och varornas standardisering kunna sålunda

produktionskostnaderna nedbringas. På grund av den större möjligheten

att samtidigt överskåda det förefintliga behovet av viss vara och

tillverkningens storlek kan en sammanslutning av dylik art därjämte undvika

en icke önskvärd överproduktion.

Men såsom motionärerna med rätta framhållit kunna ifrågavarande

sammanslutningar inom näringslivet, om de få utveckla sig obundna och

utan övervakning från det allmännas sida, även medföra verkningar, vilka

såväl ur nationalekonomisk som social synpunkt äro ofördelaktiga och

böra föranleda ett ingripande både i samhällets och den enskilde konsumentens

intresse. Möjligheten till kapitalbesparing kan sålunda motverkas

genom överkapitalisering, såsom välbekanta exempel både från vårt

eget och andra land givit vid handen. Så länge den fria konkurrensen

mellan flera företag inom samma område består, är en faktor för handen,

som verkar i riktning att skydda konsumenterna mot alltför högt uppskruvade

priser. I den mån en sammanslutning i monopolistiskt syfte

lyckas i sig förena alla eller det övervägande antalet företag inom samma

arbetsområde, bortfaller denna faktor, och erfarenheten har visat, att

dylika sammanslutningar i talrika fall begagnat sin maktställning icke

blott till att åsätta sina tillverkningar oskäligt höga en gros-pris utan

även, i syfte att nedslå konkurrens, till att förmå detaljhandlarna att

ingå avtal om att endast saluhålla sammanslutningens varor eller att

försälja varor tillverkade av andra till pris ej understigande sammanslutningens

o. s. v.

De olägenheter de i nutidens näringsliv allt vanligare monopolistiska

sammanslutningarna visat sig innebära såväl ur det allmännas som

den enskildes synpunkt, där de fått ohejdat utveckla sig, hava föranlett,

att problemet om lagstiftningens ställning till dem trängt sig fram till

beaktande inom det stora flertalet av moderna kulturländer. De allvarliga

studier och de talrika lagstiftningsåtgärder, som i utlandet föranletts

av ifrågavarande sammanslutningsrörelse, hava lagt i dagen såväl problemets

stora betydelse som även svårigheterna att på ett tillfredsställande

sätt reglera dessa företeelser inom näringslivet. Vid lagstiftningen hava

i detta avseende tre olika utvägar föreslagits och försökts: förhud, förstatligande

och kontroll. Med hänsyn till frågans läge vid innevarande

riksdag synes det icke vara erforderligt att lämna en redogörelse för de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

omständigheter, under vilka var och en av dessa utvägar försökts, och

de erfarenheter, som i fråga om var och eu av dem vunnits.

Det förslag utskottet anser sig höra framlägga är nämligen i främsta

rummet tillkommet i syfte att få till stånd eu myndighet med andra

och bättre möjligheter än en vanlig svensk kommitté att verkställa tillförlitliga

utredningar om de monopolistiska sammanslutningarnas verkningar

inom vårt näringsliv, speciellt med avseende å prissättningen å

produkterna, för att på detta sätt erhålla erforderliga utgångspunkter för

bedömandet av frågan om de åtgärder, som höra vidtagas. Det är för

detta ändamål utskottet förordar en provisorisk lagstiftning.

Av den redogörelse, som i det föregående lämnats för den utredning,

som år 1911 uppdragits åt inom finansdepartementet tillkallade

sakkunniga, framgår, att hittills icke på denna väg insamlats det material,

som statsmakterna behöva till ledning vid ett ingripande. Det

synes icke heller vara troligt, att med den utredningsmetod, som hittdls

följts och som är den vid andra utredningar vanliga, ett resultat skall

kunna vinnas, vilket skulle i enlighet med den hittills följda planen

kunna läggas till grund för en definitiv lagstiftning, åtminstone synes

ett sådant resultat icke kunna vara att påräkna inom en nära framtid.

Ett stöd för denna mening finner utskottet även i ett uttalande i det

betänkande som den 24 april 1919 avgavs av den »Committee on trusts»,

vilken den engelska regeringen året förut tillsatt. Denna kommitté, som

likväl enligt engelsk sedvana haft befogenhet att inhämta upplysningar

genom att inför sig inkalla och höra vittnen, yttrar om utredningsarbetets

svårigheter följande: »Vi äro enstämmigt av den meningen, att det skulle

vara °önskligt, att i Storbritannien inrättades en myndighet för utredning

av de verkningar, som framkallas av monopol, truster och andia sammanslutningar,

i likhet med de kommissioner och domstolar, som i sadant

syfte tillsatts i Nordamerikas Förenta stater och i brittiska kolonier och

som i det föregående omtalats. De problem, som måste tagas under

övervägande, innan man kan ernå ett riktigt omdöme om den verkliga

tillvaron av missförhållanden, skadliga för det allmänna, eller om de åtgärder

till skydd eller kontroll, som det skulle vara ändamålsenligt att

tillgripa för att avvärja dylika missförhållanden, för så vitt de uppvisats,

äro av den beskaffenhet, att det icke är möjligt för en kommitté sådan

som denna att i dem bilda sig en slutgiltig och till fyllest grundad uppfattning.

Vi äro emellertid övertygade därom, att industriella och andra

sammanslutningar hastigt tillväxa i detta land och att de inom en icke

avlägsen framtid komma att utöva ett avgörande inflytande inom alla

viktiga grenar av engelsk industri.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

7

Den engelska kommittén hemställer därför i sitt förslag, vilket som

bilaga finnes fogat till detta utskottsbetänkande, om vidtagande av undersökningsåtgärder,

däribland inrättande av en domstol med vidsträckt befogenhet

att verkställa undersökningar och avgiva yttranden.

Även i Danmark är en liknande anordning under övervägande. I

»Förslag til midlertidig Lov om offentligt Tilsyn med visse Yirksomheder»,

framlagt för folketinget den 8 oktober 1919, har den danska regeringen

föreslagit inrättandet av ett kontrollråd med uppdrag att utöva tillsyn

över monopolistiska sammanslutningar inom produktion och omsättning,

däri inbegripet transportväsen, infordra upplysningar och avgiva yttrande.

Den danska regeringens förslag bar tillstyrkts av majoriteten i ett folketingets.

utskott med vissa ändringar. Regeringsförslaget med angivande

av majoritetens ändringsförslag är till detta utskottsbetänkande fogat som

bilaga. De av minoriteten framställda ändringsförslagen hava av utrymmesskäl

i bilagan icke återgivits.

I Norge bar det likaledes ansetts nödvändigt att bereda den »Trustkommission»,

som där tillsatts, särskild möjlighet att inhämta upplysningar,

och i detta syfte har en särskild »Lov om meddelelse av oplysningar

till Trustkommissionen» utfärdats den 14 april 1919. Denna lag

vidfogas ävenledes detta utskottsbetänkande som bilaga.

När utskottet för vårt lands räkning förordar en provisorisk lagstiftning

i bär föreliggande ämne, avser utskottet närmast att få till

stånd en efter våra förhållanden organiserad myndighet med särskild befogenhet

att inhämta erforderliga upplysningar. Givetvis kan en sådan

myndighets verksamhet anses innebära en viss kontroll över de monopolistiska

sammanslutningarna i vårt land, men denna kontroll skulle icke

innesluta eu självständig befogenhet för den ifrågasatta myndigheten att

meddela sammanslutningarna anvisningar rörande skötseln av deras

affärsdrift. Under sådana förhållanden synes en provisorisk lagstiftning

i föreliggande fall icke kunna anses innebära ett förhastat experimenterande

utan tvärtom vara ägnad att genom sina verkningar förebve-°-a

dylikt.

I fråga om den ekonomiska verksamhet, som bör underkastas

offentlig kontroll, hava motionärerna angivit sammanslutningar inom

»industri och handel». Som synes av det danska förslaget går detta

längre, enär därunder falla sådana monopolistiska sammanslutningar

»inom produktion och omsättning, varunder jämväl innefattas transport,

vilka åro i stånd att utöva ett bestämmande inflytande på pris och omsättningsförhållanden

å den inhemska marknaden eller en betydande del

därav». Ehuruväl dylika monopolföretag äro vanligast förekommande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

inom industri och handel, finner utskottet intet avgörande skal, varför

sådana monopolistiska sammanslutningar inom andra grenar av närings

livet skulle undantagas från eu blivande lags tillämpning.

På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av motionerna nr 160

i första kammaren och nr 253 i andra kammaren,

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsamt utarbetande och framläggande om möjligt

till nästkommande riksdag av en provisorisk lag

rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska

sammanslutningar inom produktion, handel och

transportväsende.

Stockholm den 23 april 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

Reservation

av herrar von Sneidern, von Sydow, von Kock, Boberg, Gunnar

Andersson, Andersson i Knäppinge och Karlsson i Gasabäck, vilka ansett

utskottets utlåtande bort vara av följande lydelse^ o

»Utskottet. Av nu lämnade översikt framgår, att intresset för åtgärder

mot truster och monopoler ej minskats genom det av tidsläget

förorsakade avbrottet i 1911 års trustsakkunnigas arbete. Av programuttalanden

av olika riksdagspartier synes tvärtom framgå, att förslag till

väl övervägda åtgärder i detta syfte numer kunna förvänta ett allmänt

understöd inom riksdagen. Den nuvarande regeringens sammansättning

ävensom dess ställning i förhållande till den föregående innebär dessutom

otvivelaktigt en garanti, att av föregående regering planerade

åtgärder i trustfrågan komma att i någon form fullföljas. Under sadana

förhållanden kunde synas överflödigt, att riksdagen genom skrivelse i

ärendet gör ytterligare påminnelser. Då motioner emellertid äro väckta

och dessa särskilt taga sikte pa provisoriska lagstiftningsåtgärder, för

vilka vissa direktiv äro givna, har utskottet ansett lämpligt, att riks

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

9

dagen genom en skrivelse ger sin mening tillkänna. Utskottet kommer

därför att förslå, att riksdagen begär en allsidig utredning rörande truster

och monopolistiska sammanslutningar.

Utskottet förbiser icke, att en sådan utrednings omfattning kan

föranleda ett avsevärt dröjsmål, innan dess slutliga resultat föreligger.

Under sådana omständigheter torde den kommitté eller myndighet, som

får utredningen sig förelagd, få taga under övervägande, i vilken ordning

de nya bestämmelser i ämnet, som kunna visa sig erforderliga, böra

genomföras. Det synes utskottet icke uteslutet, att det kan bliva’angeläget

att de delar av den nya lagstiftningen, vilka kunna anses mest av

behovet påkallade, genomföras före övriga delar. Härom torde emellertid

den blivande utredningen giva klarhet. Den särskilda varsamhet, som

man på detta lagstiftningsområde bör iakttaga, framgår emellertid av de

svårigheter, med vilka den i utlandet prövade lagstiftningen på området

haft att kämpa. De missförhållanden, mot vilka lagarne vänt sig, ha

kanske kunnat i viss mån avlägsnas, men endast för* att lämna rum åt

andra av kanske ännu betänkligare art.

Detta föga tillfredsställande resultat av i utlandet tillämpade lagar

har givit anledning till, att man där nu synes vara beredd att slå in på

hittills oprövade vägar. Man avser att skapa myndigheter, vilka på en

gång skulle utföra ett ingående utredningsarbete och samtidigt utöva ett

kontrollerande inflytande på ifrågavarande grenar av näringslivet. Motionärerna

hänvisa till de förslag, som i denna riktning äro framlagda i

Danmark och England. I de anvisade länderna har man således endast

kommit till förslag, och varje praktisk erfarenhet, hur det nya systemet

verkar, saknas således. Utskottet anser visserligen, att dessa nya uppslag

förtjäna beaktande, men finner dem vara i behov av att genom Kungl.

Maj:ts försorg bliva ingående prövade, innan riksdagen till dem intager

ställning. Det förord för införande av liknande bestämmelser hos oss,

som av motionärerna payrkas, kan utskottet därför i frågans nuvarande

läge icke tillstyrka.

Utskottet har särskilt funnit arten och omfånget av den nya myndighetens

kontrollerande verksamhet oklara och svåra att på förhand''bedöma.

Dess nära släktskap med kristidens näringslivet övervakande myndigheter

är omisskänneligt. Detta är även lätt förklarligt, då de nya

lagförslagen äro föranledda av kristidslagstiftningens avveckling i respektive

ländei. Men i intet land, så starkt som i vart, torde den allmänna

meningen vänt sig mot administrativt ingripande mot olika grenar av

näringslivet med därav följande möjligheter till godtycke. En sorgfällig

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt 2 avd. 18 käft. {Nr 29.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

prövning bör därför i varje fall föregå återinförandet av ett med kris

tidsorganisationerna besläktat system.

En närmare granskning av de olika förslagen ger vidare vid banden

en påfallande organisatorisk olikhet. Den danska myndigheten

Tilsynsraadet — har i sig ett starkt politiskt inslag med de olägenheter,

som därav kunna följa. I England åter skulle ledningen av den nya

verksamheten tillkomma handelsdepartementet, vid vars sida ställes en

specialdomstol, där uteslutande den juridiska och yrkesmässiga sakkunskapen

äro representerade.

Vad till sist beträffar tillskapandet av den ifrågasatta myndigheten

för ett möjligast verksamt utförande av utredningsarbetet, anser utskottet,

att utredningens närmare anordnande bör ankomma på Kungl. Maj:t.

Skulle Kungl. Maj:t efter närmare prövning finna sig behöva andra organ

för detta utredningsarbete än dem, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande,

torde Kungl. Maj:t icke underlåta att till riksdagen inkomma med de

förslag, som härav kunna föranledas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 160

och II: 253 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en

allsidig utredning rörande truster och monopolistiska sammanslutningar

inom näringslivet samt för riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

11

Bilaga A.

(England.)

Ministry of reconstruction.

Report of the committee on trusts.

Appointed in Fébruary, 1918.

(tryckt 1919.)

Conclusions and recommendations.

12. In the United Kingdom, Combinations operating in restraint of trade

are, though not criminal, unlawful if shown to be against public policy, as public

policy is nnderstood by the English Courts, where these words are construed in

a somewhat narrow and technical sense.

We are unanimously of opinion that it would be desirable to institute in

the United Kingdom machinery for the investigation of the operation of monopolies,

trusts, and combines, similar to the Commissions and other tribunals created

för that purpose in the U. S. A. and the British Colonies above referred to. The

problems to be considered, before any just conclusion can be arrived åt with regard

to the actual existence of abuses tending to the detriment of the public, or with

regard to a form of safeguard or control wbich it would be practical to adopt to

prevent such abuses, if proved, are not matters on which it is possible for a

Committé such as this to form any final or considered judgment. But we are

satisfied that Trade Associations and Combines are rapidly increasing in this

country, and may within no distant period exercise a paramount control over all

important branches of the British trade.

We are satisfied that considerable mistrust with regard to their activities

exists in the public mind, and that the effect of such mistrust may be equally

nurtful to the political and social stability of the State, wbether or not the public

mistrust and resentment be in tact well-founded. We consider that it is desirable

that means should be provided whereby the fullest information as to the activities

of Trade Associations may be made available to the public, and complaints may

be promptly and thoroughly investigated, so that doubts and suspicions may be

dispelled or, on the other hand, the true facts ascertained as to evils for which

a remedy is required. We believe that it wiil be found necessary ultimately to

establish further machinery for promptly and effectively dealing with such abuses

as the Tribunal of Investigation may discover.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

We recommend that:

a) It shall be made tke duty of the Board of Trade, or such departement as

may hereafter exercise surveillance over trade and commerce, to obtain from

all available sources information as to the nature, extent and development

of trusts, companies, firms, combinations, agreements and arrangements connected

with mining, manufactures, trade, commerce, finance, or transport having

for their purpose or effect the regulation of the prices or output of commodities

or services, produced or rendered in the United Kingdom, or imported into

the United Kingdom, or the delimitation of markets in respect thereof, or

the regulation of transport rates and services, in so far as they tend to the

creation of monopolies or to the restraint of trade.

The Board of Trade shall present annually to Parliament a report

upon the nature, extent and development of such forms of organisations.

b) It shall be made the duty of the Board of Trade to make preliminary enquiry

into any complaints which may be made with regard to the existence or

action of any organisation specified in a).

c) In the event of the information obtainable by the Board of Trade being, in

the opinion of that Department, insufficient to enable it to discharge its

duties under a) or b) above, or if, in the opinion of the Board, as the result

of investigations undertaken on its own initiative or on complaints made to

it, there is prima facie evidence that the public interest is adversely affected

by the operation of any monopoly, combination or agreement, the Board of

Trade shall be empowered to:

1) Apply to the Tribunal hereafter provided for an order to suck

companies, iirms, or individuals as may be specified in the application, to

furnish such information as may be specified thereunder; or

2) Befer the whole matter to the said Tribunal för investigation and

report.

d) There shall be established a Tribunal consisting of a person of legal qualifications,

as permanent chairman, and not less than two, or more than seven,

other members selected by him from time to time from a panel appointed

for the purpose by the President of the Board of Trade after considering

nomin ations made by representative trade organisations, including the Cooperative

Movement and Träde Unions, which Tribunal shall have power.

1) On the application of the Board of Trade, to make orders of the

kind specified under c) 1) above; and

2) On reference from the Board of Trade, to investigate the operation

of any organisation specified in a), and for that purpose to call for all books

and papers, to take evidence upon oath, and to adopt such other measures

of enquiry as it may deem necessary to elicit the facts; and when it shall

be proved that acts injurious to the public interest have been committed,

such facts as are relevant to the particular offence shall be published immediately

on the conclusion of each inquiry.

e) It shall be the duty of the Board of Träde to make recommendations as to

State action for the remedying of any grievances which the Tribunal may

find to be established.

We wish to place on record our appreciation of the great services which

have been rendered to the Committee by our Secretary, Mr John Hilton, whose

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 13

comprehensive study of Combinations we have printed as an appendix to this

Report.

(Signed) Charles A. McCcrdy (Chairman). Ernest Bevin. J. H. Guy.

J. A. Hobson. Stanley Machin. J. Francis Mason. Frederick Richmond.

G. Scoby-Smith. H. L. Symonds. W. H. Watkins. Sidney Webb

Douglas Wenham.

John Hilion (Secretary).

24tb April, 1919.

Bilaga JB.

(Danmark.)

Förslag til midlertidig Lov om offentligt Tilsyn med visse Virksomheder.

(Fremsat i Folketinget den 8. Oktober 1919.)

Med ändringsförslag framlagda av en majoritet i »Betsenkning, afgiven af Folketingets

Udvalg den 18. Februar 1920.»

Denne Lovs Bestemmelser kommer til Anvendelse paa saadanne enkelte

eller sammensluttede Virksomheder af monopolagtig Karakter indenfor Produktion

og Omssetning, derunder indbefattet Transport, som er i Stånd til åt udpve en

bestemmende Indflydelse paa Pris og Omsietningsforhold i det indenlandske Marked

eller en betydende Del deraf.

Bestaar der indenfor et Erhverv et saadant Fsellesskab eller en saadan ensartet

Optreeden til Regulering af Pris eller af Omssetningsforhold, att Virkningen

heraf, selv om Virksomhederne ikke foretager en videregaaende Sammenslutning,

er den i n;erva>rende Paragrafs lste Stykke nsevnte, kan Lovens Bestemmelser

gpres anvendelige for de Virksomheder, som deltager deri.

Hvilke Virksomheder, der herefter skal omfattes af denne Lovs Bestemmelser,

afgores af det i § 2 neevnte Tilsynsraad, hvis Afgorelse dog inden 1

Maaned, efter åt Afgorelsen er blevet Virksomheden meddelt, af hver enkelt Virksomhed

kan bringes för en Domstol bestaaende af 5 af J ustitsministeren beskikkede

nuvserende eller tidligere Medlemmer av Hojesteret eller Landsretterne (Overretterne).

Denne Domstols Afgorelse er endelig.

§ 2-

Det i denne Lov omhandlede Tilsyn udoves af et Tilsynsraad, der bestaar

av 14* Medlemmer. Formanden udneevnes af Kongen og 4 Medlemmer af Indenrigsministeren.

Formanden og 2 af de af Indenrigsministeren udmevnte Med
-

1 Majoriteten föreslår 16 medlemmar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

lemmel'' skal vsere eller have värn et Medlemmer af eu af de kollegiale Iletter; de

2 andre af Indenrigsministeren mina:vnte Medlemmer skal have national0konomisk

eller polyteknisk Uddannelse. Ingen af de af Bongen eller Indenrigsministeren

udnsevnte Medlemmer maa vgere Indehaver af eller Medlem af Bestyrelsen for

nogen Virksomhed, der er under Tilsyn efter nservserende Lov, og ej heller have

Ssede i en privat Banks Bestyrelse eller Bepresentantskab. 4 Medlemmer vselges

af Bigsdagen. Endelig udnsevner Indenrigsministeren 5 Medlemmer, 1 efter Indämning

af Industriraadet, 1 efter Indstilling af Den danske Handelsstands Feellesrepraesentation,

21 * efter Indstilling af De samvirkende Eagforbund og3 1 efter

Indstilling af De samvirkende danske Andelsselskaber.

Saafremt en eller flere Yirksomheder, der ikke kan anses repraesenteret ved

de i foregaaende Punktum nsevnte Medlemmer,3 inddrages under Tilsynet, udnsevner

Indenrigsministeren efter Indstilling fra vedkommende Erhvervsorganisation,

hvis saadan findes, en Beprsesentant for den paagseldende Erhvervsgren til

åt tiltrsede Behandlingen af vedkommende Sag.4

Paa samme Maade udpeges et tilsvarende Antal Suppleanter.

Baadet fastssetter selv sin Forretningsorden.

Bestemmelse om Honorar til Baadets Formand og Medlemmer samt om

andre Udgifter i Anledning af Baadets Virksomhed og Lovens Gennemf0relse

trseffes ved de aarlige Finanslove.

§ 3.

Naar Tilsynsraadet har truffet Afg0relse om, åt en Virksomhed skal omfattes

af denne Lovs Bestemmelser, giver Baadet Virksomheden Meddelelse herom,

og om, åt den er underkastet fblgende Forpligtelser:

a) Virksomheden skal inden 3 Maaneder efter hvert Begnskabsaars Udl0b

til Tilsynsraadet indsende sit Aarsregnskab.

Det til Baadet afgivne Begnskab skal vaere saaledes affattet, att det giver

et tydeligt Billede af Forretningens Driftsindtsegter, Drif tsud gifter, Brutto- o g

Nettofortjeneste samt Status. Driver en Virksomhed Forretning baade paa det

indenlandske og det udenlandske Marked, skal det til Baadet afgivne Begnskab

vaere affattet saaledes eller ledsaget af en saaledes affattet Bedeg0relse, åt det

tydeligt kan ses, hvilken Del af de i Henhold til förrige Punktum oplyste Bel0b

der stämmer fra Forretningen paa det indenlandske Marked.

b) Saafremt Baadet fläder, åt det afgivne Begnskab er affattet i en saadan

Form, åt det ikke giver Baadet tilstrsekkelig Vejledning, skal Begnskabsformen

sendres efter Baadets Bestemmelse.

c) Paa Foranledning af Baadet skal Virksomheden derhos afgive allé saadanne

yderligere Oplysninger, som Baadet Under fornpdne til åt skaffe sig til
-

1 Majoriteten föreslår 3 medlemmar.

3 Majoriteten föreslår, att ordet »og» utgår och i stället insattes »1 efter Indstilling

af Arbejdsgiverforeningen og».

3 Majoriteten föreslår, att efter »Medlemmer» insattes »menes åt burde».

4 Majoriteten föreslår, att efter ordet »Sag» sättes skiljetecknet komma, varefter göres

följande tillägg: »og först derefter tages endelig Beslutning om Virksomhedens Inddragning

under Tilsynet».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.9.

strikteligt Indblik i vedkommende Erhvervs Produktions-, Omssetnings- og finansielle

Forhold. Raadet kan foranstalte Eftersyn af Yirksomhedens B0ger og

Lägre. En Virksomhed kan nrngte åt give Raadet (^plysning om tekniske Hemmeligheder.

Fremkommer en paa denne Regel stötte Indsigelse, kan Sägen af

Raadet forelsegges for Direktören for Statsproveanstalten, hvem Virksomheden er

forpligtet til åt meddele alle de Oplysninger, han onsker. I det Omfång, hvori

han Under, åt de onskede Oplysninger er tekniske Hemmeligheder, skal han soge

Forholdet ordnet ved til Raadet åt afgive en saadan Underretning, der uden åt

blotlsegge den tekniske Side af Virksomhedens Forretningsforhold tjener til förnöden

og tilstrsekkelig Oplysning för Raadets Formaal.

§ 4.

Tilsynsraadet kan til Fremme af sine Undersogelser vedrorende de af denne

Lov omhandlede Virksomheder krmve Oplysninger og Forklaringer, mundtlige eller

skriftlige, af private, ligesom statslige og kommunal Myndigheder er forpligtede

til åt bistaa Raadet med Meddelelse af Oplysninger.

§ 5.

Paa Grundlag af de til Raadet indgaaede Oplysninger afgiver dette Indberetninger

til Indenrigsministeren, der videresender dem til Rigsdagen. Ind

beretningerne fremsendes snarest muligt, efterbaanden som Raadets Underspgelser

skrider frem. I disse Indberetninger skal Raadet afgive et motiveret Skön over

hvorvidt den Fortjeneste, de undersogte Virksomheder afkaster — hvad enten

denne anvendes til Udbytte, Tantiérae, Gager, Atskrivninger, flenlseggelser eller

lignende — skyldes Udnyttelse af en Monopolstilling. Ligeledes skal Raadet afgive

Erklsering om, hvorvidt der ved oförsvarlig Konkurrence, Misbrug af ekonomiske

Magtmidler m. v. er hidfort en tirimelig og skadelig Indskrmnkning i

den frie Erhversudovelse. Sammen med Indberetningen skal Raadet sende Indenrigsministeren

en Redogörelse, indeholdende det fornodne Oplysningsmateriale.

Raadet kan ledsaga denne Redogörelse med en Indstilling om, åt Redegorelsen

helt eller delvis skal offentliggores.

Ved Siden heraf paahviler det Raadet åt gore Indstilling til Indenrigsministeren

om, åt der soges gennemfort saadanne Foranstaltninger til Sikring af

Forbrugernes Interesser, som Raadet efter sket Undersogelse finder onskelige.

Saadan Indstilling skal fremmes, naar mindst 4l Medlemmer fremssetter Onslre

derom.

§ 6.

Saavel Raadets Medlemmer som dels Personale er under Ansvar efter

almindelig borgerlig Straffelov § 137 underkastet Tavshedspligt med Hensyn til

alle Oplysninger, hvoraf de i deres Hvervs Medför er komne i Besiddelse.

1 Majoriteten föreslår 7 medlemmar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

8 6.

Indsendelse af Regnsbaber og Afgivelse af Oplysninger i Henhold til denne

Lov kan i Vaegringstilfaelde fremtvinges ved Tvangsbpder til Statskassen af fra

50 Er. til 1,000 Er. pr. Dag.

Afgivelse af bevidst urigtige Oplysninger, skriftlige eller mundtlige, straffes

efter almindelig borgerlig Straffelov § 155. Samme Straffebestemmelse kan bringes

til Anvendelse paa den, der aabenbart ubefpjet vaegrer sig ved åt opfylde den ved

denne Lov paalagte Oplysningspligt.

Retslig Tiltale for Overtraedelse af denne Lovs Bestemmelser finder kun

Sted paa Begaering af Raadet. Ingen Sag maa afg0res uden Dom, med mindre

Raadet giver sit Samtykke dertil.

§ 8.

Denne Lov gaelder til den 1. April 1925, til hvilket Tidspunkt Raade

senest skal afgive en samlet Indberetning om sine Underspgelser.

Bilaga G.

(Norge.)

Lov om meddelelse av oplysninger til Trustkommissionen,

datert 14de april 1919.

§ I
Enhver

naeringsdrivende (enkeltmand eller selskap) er forpligtet til åt meddele

alle de oplysninger, utlevere alle de dokumenter, regnskapsutdrag, forretnings-

og regnskapsboker o. s. v., som forlanges av den ved kgl. res. av 29de

februar 1916 nedsatte Trustkommission, g.jennem dens formand eller et av kommissionen

opnmvnt utvalg, til planlaeggelse av mulige forholdsregler overfor trust-,

kartel- og andre monopoldannelser.

Oplysninger angaaende hemmeligholdte tekniske indretnmger eller fremgangsmaater

kan ikke kraeves meddelt.

§ 2.

Den som undlater åt efterkomme den i foregaaende paragraf ombandlede

oplysningspligt inden en for hvert. enkelt tilfselde fastsat frist, eller som medvirker

bertil, straffes med böter indtill kr. 100,000''oo.

Den, som meddeler urigtige oplysninger, eller som medverker bertil, straffes

som i den almindelige borgerlige straffelovs § 166 bestemt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.

17

SO

o.

Kull ver som i medför av denne lov faar kundskap om en bedrifts forhold

pligter åt bevare taushet derom, forsaavidt det ikke finaes paakrmvet av hensyn

til kommissionens opgave åt gi meddelelse av forholdet.

Overtrsedelse av denne taushetspligt straffes som i straffelovens § 121

bestemt.

§ 4-

Benne lov trmr i kraft straks.

Bihang till riksdagen» protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 18 käft. (Nr 29.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:209 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska samma s. 1 i texten