Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom industri och handel.
1920-04-23 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1920:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska sammanslutningar inom industri och handel.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
1
Nr 29.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1920 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av
en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och
andra monopolistiska sammanslutningar inom industri
och handel.
Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, von Koch, Westman, Boberg, T .in.
der, Sigfrid Hansson, Sandegård*, Gunnar Andersson*, Magnusson i
Kalmar*, Andersson i Knäppinge, Karlsson i Gasabäek, Carlsson i
Frosterud, Nilsson i Yibberbo, Hagman i Stockholm och Johansson
i Sollefteå.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion
nr 160, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Wohlin,
Gustaf Bergström, Bodin, Elisson, C. Petrus V. Nilsson och TVestman hemställt,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsamt utarbetande och framläggande till nästkommande riksdag
av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska
sammanslutningar inom industri och handel.
Utskottet har därjämte till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Westman i Brobygård väckt
motion nr 253, vari gjorts enahanda hemställan.
Beträffande motiveringen till ifrågavarande hemställan får utskottet
hänvisa till motionerna.
Frågan om truster och andra monopolistiska sammanslutningar har
upprepade gånger varit föremål för övervägande inom riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 18 käft. (Nr 29.)
Historik.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
Vid 1910 års riksdag väckte herr Palmstierna inom andra kammaren
en motion, vari hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta utföra eu undersökning
angående inom landet befintliga karteller och truster i syfte att
kunskap måtte erhållas om deras antal, beskaffenhet och arbetssätt m. m.
samt att Kungl. Maj:t, med stöd av den erfarenhet, denna undersökning
komme att lämna, ville låta uppgöra och för riksdagen framlägga förslag
till sådana åtgärder, varigenom möjlighet bereddes att vinna en kontinuerlig
översikt av kartell- och trustväsendets utveckling och verksamhet i
Sverige.
Andra kammaren beslöt, i enlighet med sitt fjärde tillfälliga utskotts
hemställan, att bifalla det i motionen gjorda yrkandet.
Sedan ärendet överlämnats till första kammaren, hemställde dess
första tillfälliga utskott, som ansåg att en kontinuerlig inspektion över
inom landet befintliga karteller och truster för det dåvarande icke vore
erforderlig, att första kammaren måtte för sin del besluta, »att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta
anordna en väsentligen statistisk utredning angående inom landet befintliga
kartellers och trusters organisation och verksamhetssätt ävensom
åstadkomma en utredning om kartell- och trustfrågans läge i andra stater.»
Kammaren avslog emellertid såväl motionen som utskottets förslag.
Vid 1911 års riksdag upprepade herr Palmstierna sin ovan omförmälda
motion och rönte den därvid samma öde som vid 1910 års riksdag.
Någon riksdagsskrivelse kom således ej till stånd.
Kungl. Maj:t beslöt emellertid den 22 december 1911 att tillkalla
sakkunniga med uppdrag bland annat att »verkställa utredning angående
förekomsten inom landet av truster och karteller, deras inverkan på landets
ekonomiska liv och framför allt på prisbildningen».
I motion inom andra kammaren vid 1917 års riksdag hemställde
herr Palmstierna under hänvisning till att det uppdrag de s. k. trustsakkunniga
erhållit vore i hög grad begränsat, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte lämna de s. k. trustsakkunniga i uppdrag att
verkställa utredning och framlägga förslag till de åtgärder, vilka befinnas
erforderliga för att, i de fall då viktiga samhällsintressen beröras, gentemot
monopolföretag samhällets krav må kunna bevakas».
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott tillstyrkte motionen samt
framhöll i sitt utlåtande, att de sakkunnigas uppdrag innefattat egentligen
endast verkställandet av en vetenskaplig undersökning rörande monopolistiska
företags förekomst inom landet samt deras inverkan på det ekonomiska
livet och framför allt prisbildningen, men att uppdraget ej inrymt
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
3
befogenhet att framlägga förslag till åtgärder. Utskottet påpekade emellertid,
att riksdagen ej haft klart för sig denna begränsning i de sakkunnigas
uppdrag» vilket visat sig vid behandlingen av en speciell trustfråga,
angående petroleumtrusten. Vid 1913 och 1916 års riksdagar hade
sålunda väckts motioner med begäran, det förstnämnda året om »sådant
ordnande av partihandeln med petroleum, att konsumenternas intresse
blir på bästa sätt tillgodosett», och det sistnämnda året om »utredning
angående möjligheterna av införandet av statsmonopol å mineraloljor».
Vid båda tillfällena avslogos motionerna med hänvisning till att de s. k.
trustsakkunniga väntades komma att avgiva förslag i ärendet även utan
att eu särskild riksdagsskrivelse avlätes.
Någon riksdagens skrivelse kom likväl ej heller vid denna riksdag
till stånd med anledning av herr Palmstiernas motion. Andra kammaren
biföll visserligen motionen, men däremot avslog första kammaren i enlighet
med sitt andra tillfälliga utskotts utlåtande densamma. Nämnda utskott
ansåg i likhet med den uppfattning, som kommit till uttryck vid behandlingen
av de ovannämnda motionerna angående mineraloljor, att de trustsakkunnigas
uppdrag innefattat jämväl befogenhet att framlägga förslag
till praktiska åtgärder.
Vid 1917 års riksdag väcktes därjämte av herrar Sterne och Waldén
i andra kammaren motion om riksdagsskrivelse till Kungl. Maj:t, att
Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda, »huruvida och på vad
sätt statsmonopol å tillverkningen och importen av socker måtte kunna
införas».
Andra kammarens tredje tillfälliga utskott ställde sig icke avvisande till
ett övervägande rörande de olika vägar, på vilka det kunde säkerställas,
att de samhälliga intressena bleve fullt tillgodosedda vid sockertillverkningens
handhavande i vårt land, men fann den av motionärerna påyrkade
särskilda framställningen till’Kungl. Maj:t icke påkallad just under hänvisning
till andra kammarens vid samma riksdag fattade beslut om skrivelse
till Kungl. Maj:t angående utvidgning av de s. k. trustsakkunnigas
uppdrag.
Kammaren beslöt i enlighet med utskottets utlåtande.
I en vid 1919 års lagtima riksdag inom andra kammaren väckt
motion hemställde herr Olsson i Kullenbergstorp jämte tretton andra
ledamöter av kammaren, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning, huru befintliga eller planerade truster inom livsmedelshandeln
och livsmedelsindustrien skulle genom lämpliga lagbestämmelser
förhindras att slå under sig jordbrukarnas berättigade vinst på
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
jordbruksproduktionen, och att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Efter avstyrkande utlåtande av andra lagutskottet avslogs motionen.
I berörda utskottsutlåtande framhölls, att de i motionen uttryckta önskemålen
komme att i annan ordning bliva föremål för övervägande, i vilket
sammanhang hänvisades till att Kungl. Maj:t den 13 februari samma år
tillkallat sakkunniga för att skyndsamt verkställa utredning och avgiva
förslag angående avvecklingen av den statliga spannmålsregleringen och
därmed sammanhängande förhållanden samt angående åtgärder för en
sund utveckling av livsmedelshandeln efter kristiden, avseende ett närmande
mellan producenter och konsumenter av livsmedel i syfte att åstadkomma
bättre avsättningsförhållanden och tillförsel.
Om fortgången av det arbete, som blivit anförtrott de i det föregående
omförmälda år 1911 tillkallade trustsakkunniga meddelas i den
till årets riksdag avgivna »berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista
lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit», i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som skett i berättelserna till 1915—1919 års riksdagar,
följande upplysningar: »De sakkunniga hava under rådande kris
av närliggande skäl sett sig nödsakade att tillsvidare uppskjuta slutförandet
av den dem anförtrodda utredningen angående förekomsten inom
landet av truster och karteller, varför i sammanhang härmed de sakkunnigas
sammanträden ajournerats, men ämna de sakkunniga under den
närmaste tiden återupptaga sitt arbete.»
Frågan därom, huruvida utöver den utredning rörande förekomsten
inom landet av truster och karteller, vilken år 1911 beslutits, staten
borde vidtaga åtgärder av praktisk art med anledning av dylika sammanslutningar,
berördes i remissdebatten vid innevarande års riksdag. I
anledning av att herr Wohlin därvid yttrade, att regeringen ingenting
åtgjort i den stora frågan om trustväsendets bekämpande, erinrade dåvarande
statsministern om regeringens, stora arbetsbörda, som gjort det
nödvändigt att undanskjuta vissa viktiga utredningsfrågor och bland dem
även utredningen angående kontroll över trusterna. Att en sådan
utredning ej blivit igångsatt berodde ej på att inteesset för densamma
svalnat, utan därpå att efter den senaste tidens erfarenheter måste
linjerna för en dylik utredning läggas icke oväsentligt annorlunda och
icke oväsentligt djupare än de lades, när en dylik förra gången anordnades.
Tiden hade icke medgivit regeringen att ännu upptaga denna sak.
Det synes utskottet uppenbart, att den tendens till sammanslutning
i monopolistiskt syfte, som i form av truster och karteller framträtt inom
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
5
näringslivet i vårt land liksom i de flesta andra länder, bör av statsmakterna
följas med den största uppmärksamhet. Att bildandet av traster
och karteller i vissa avseenden kan medföra nationalekonomiska fördelar,
synes icke kunna bestridas. Genom driftskoncenträtion, enhetlig arbetsledning,
modernare organisation och varornas standardisering kunna sålunda
produktionskostnaderna nedbringas. På grund av den större möjligheten
att samtidigt överskåda det förefintliga behovet av viss vara och
tillverkningens storlek kan en sammanslutning av dylik art därjämte undvika
en icke önskvärd överproduktion.
Men såsom motionärerna med rätta framhållit kunna ifrågavarande
sammanslutningar inom näringslivet, om de få utveckla sig obundna och
utan övervakning från det allmännas sida, även medföra verkningar, vilka
såväl ur nationalekonomisk som social synpunkt äro ofördelaktiga och
böra föranleda ett ingripande både i samhällets och den enskilde konsumentens
intresse. Möjligheten till kapitalbesparing kan sålunda motverkas
genom överkapitalisering, såsom välbekanta exempel både från vårt
eget och andra land givit vid handen. Så länge den fria konkurrensen
mellan flera företag inom samma område består, är en faktor för handen,
som verkar i riktning att skydda konsumenterna mot alltför högt uppskruvade
priser. I den mån en sammanslutning i monopolistiskt syfte
lyckas i sig förena alla eller det övervägande antalet företag inom samma
arbetsområde, bortfaller denna faktor, och erfarenheten har visat, att
dylika sammanslutningar i talrika fall begagnat sin maktställning icke
blott till att åsätta sina tillverkningar oskäligt höga en gros-pris utan
även, i syfte att nedslå konkurrens, till att förmå detaljhandlarna att
ingå avtal om att endast saluhålla sammanslutningens varor eller att
försälja varor tillverkade av andra till pris ej understigande sammanslutningens
o. s. v.
De olägenheter de i nutidens näringsliv allt vanligare monopolistiska
sammanslutningarna visat sig innebära såväl ur det allmännas som
den enskildes synpunkt, där de fått ohejdat utveckla sig, hava föranlett,
att problemet om lagstiftningens ställning till dem trängt sig fram till
beaktande inom det stora flertalet av moderna kulturländer. De allvarliga
studier och de talrika lagstiftningsåtgärder, som i utlandet föranletts
av ifrågavarande sammanslutningsrörelse, hava lagt i dagen såväl problemets
stora betydelse som även svårigheterna att på ett tillfredsställande
sätt reglera dessa företeelser inom näringslivet. Vid lagstiftningen hava
i detta avseende tre olika utvägar föreslagits och försökts: förhud, förstatligande
och kontroll. Med hänsyn till frågans läge vid innevarande
riksdag synes det icke vara erforderligt att lämna en redogörelse för de
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
omständigheter, under vilka var och en av dessa utvägar försökts, och
de erfarenheter, som i fråga om var och eu av dem vunnits.
Det förslag utskottet anser sig höra framlägga är nämligen i främsta
rummet tillkommet i syfte att få till stånd eu myndighet med andra
och bättre möjligheter än en vanlig svensk kommitté att verkställa tillförlitliga
utredningar om de monopolistiska sammanslutningarnas verkningar
inom vårt näringsliv, speciellt med avseende å prissättningen å
produkterna, för att på detta sätt erhålla erforderliga utgångspunkter för
bedömandet av frågan om de åtgärder, som höra vidtagas. Det är för
detta ändamål utskottet förordar en provisorisk lagstiftning.
Av den redogörelse, som i det föregående lämnats för den utredning,
som år 1911 uppdragits åt inom finansdepartementet tillkallade
sakkunniga, framgår, att hittills icke på denna väg insamlats det material,
som statsmakterna behöva till ledning vid ett ingripande. Det
synes icke heller vara troligt, att med den utredningsmetod, som hittdls
följts och som är den vid andra utredningar vanliga, ett resultat skall
kunna vinnas, vilket skulle i enlighet med den hittills följda planen
kunna läggas till grund för en definitiv lagstiftning, åtminstone synes
ett sådant resultat icke kunna vara att påräkna inom en nära framtid.
Ett stöd för denna mening finner utskottet även i ett uttalande i det
betänkande som den 24 april 1919 avgavs av den »Committee on trusts»,
vilken den engelska regeringen året förut tillsatt. Denna kommitté, som
likväl enligt engelsk sedvana haft befogenhet att inhämta upplysningar
genom att inför sig inkalla och höra vittnen, yttrar om utredningsarbetets
svårigheter följande: »Vi äro enstämmigt av den meningen, att det skulle
vara °önskligt, att i Storbritannien inrättades en myndighet för utredning
av de verkningar, som framkallas av monopol, truster och andia sammanslutningar,
i likhet med de kommissioner och domstolar, som i sadant
syfte tillsatts i Nordamerikas Förenta stater och i brittiska kolonier och
som i det föregående omtalats. De problem, som måste tagas under
övervägande, innan man kan ernå ett riktigt omdöme om den verkliga
tillvaron av missförhållanden, skadliga för det allmänna, eller om de åtgärder
till skydd eller kontroll, som det skulle vara ändamålsenligt att
tillgripa för att avvärja dylika missförhållanden, för så vitt de uppvisats,
äro av den beskaffenhet, att det icke är möjligt för en kommitté sådan
som denna att i dem bilda sig en slutgiltig och till fyllest grundad uppfattning.
Vi äro emellertid övertygade därom, att industriella och andra
sammanslutningar hastigt tillväxa i detta land och att de inom en icke
avlägsen framtid komma att utöva ett avgörande inflytande inom alla
viktiga grenar av engelsk industri.»
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
7
Den engelska kommittén hemställer därför i sitt förslag, vilket som
bilaga finnes fogat till detta utskottsbetänkande, om vidtagande av undersökningsåtgärder,
däribland inrättande av en domstol med vidsträckt befogenhet
att verkställa undersökningar och avgiva yttranden.
Även i Danmark är en liknande anordning under övervägande. I
»Förslag til midlertidig Lov om offentligt Tilsyn med visse Yirksomheder»,
framlagt för folketinget den 8 oktober 1919, har den danska regeringen
föreslagit inrättandet av ett kontrollråd med uppdrag att utöva tillsyn
över monopolistiska sammanslutningar inom produktion och omsättning,
däri inbegripet transportväsen, infordra upplysningar och avgiva yttrande.
Den danska regeringens förslag bar tillstyrkts av majoriteten i ett folketingets.
utskott med vissa ändringar. Regeringsförslaget med angivande
av majoritetens ändringsförslag är till detta utskottsbetänkande fogat som
bilaga. De av minoriteten framställda ändringsförslagen hava av utrymmesskäl
i bilagan icke återgivits.
I Norge bar det likaledes ansetts nödvändigt att bereda den »Trustkommission»,
som där tillsatts, särskild möjlighet att inhämta upplysningar,
och i detta syfte har en särskild »Lov om meddelelse av oplysningar
till Trustkommissionen» utfärdats den 14 april 1919. Denna lag
vidfogas ävenledes detta utskottsbetänkande som bilaga.
När utskottet för vårt lands räkning förordar en provisorisk lagstiftning
i bär föreliggande ämne, avser utskottet närmast att få till
stånd en efter våra förhållanden organiserad myndighet med särskild befogenhet
att inhämta erforderliga upplysningar. Givetvis kan en sådan
myndighets verksamhet anses innebära en viss kontroll över de monopolistiska
sammanslutningarna i vårt land, men denna kontroll skulle icke
innesluta eu självständig befogenhet för den ifrågasatta myndigheten att
meddela sammanslutningarna anvisningar rörande skötseln av deras
affärsdrift. Under sådana förhållanden synes en provisorisk lagstiftning
i föreliggande fall icke kunna anses innebära ett förhastat experimenterande
utan tvärtom vara ägnad att genom sina verkningar förebve-°-a
dylikt.
I fråga om den ekonomiska verksamhet, som bör underkastas
offentlig kontroll, hava motionärerna angivit sammanslutningar inom
»industri och handel». Som synes av det danska förslaget går detta
längre, enär därunder falla sådana monopolistiska sammanslutningar
»inom produktion och omsättning, varunder jämväl innefattas transport,
vilka åro i stånd att utöva ett bestämmande inflytande på pris och omsättningsförhållanden
å den inhemska marknaden eller en betydande del
därav». Ehuruväl dylika monopolföretag äro vanligast förekommande
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
inom industri och handel, finner utskottet intet avgörande skal, varför
sådana monopolistiska sammanslutningar inom andra grenar av närings
livet skulle undantagas från eu blivande lags tillämpning.
På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av motionerna nr 160
i första kammaren och nr 253 i andra kammaren,
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsamt utarbetande och framläggande om möjligt
till nästkommande riksdag av en provisorisk lag
rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska
sammanslutningar inom produktion, handel och
transportväsende.
Stockholm den 23 april 1920.
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL von SNEIDERN.
Reservation
av herrar von Sneidern, von Sydow, von Kock, Boberg, Gunnar
Andersson, Andersson i Knäppinge och Karlsson i Gasabäck, vilka ansett
utskottets utlåtande bort vara av följande lydelse^ o
»Utskottet. Av nu lämnade översikt framgår, att intresset för åtgärder
mot truster och monopoler ej minskats genom det av tidsläget
förorsakade avbrottet i 1911 års trustsakkunnigas arbete. Av programuttalanden
av olika riksdagspartier synes tvärtom framgå, att förslag till
väl övervägda åtgärder i detta syfte numer kunna förvänta ett allmänt
understöd inom riksdagen. Den nuvarande regeringens sammansättning
ävensom dess ställning i förhållande till den föregående innebär dessutom
otvivelaktigt en garanti, att av föregående regering planerade
åtgärder i trustfrågan komma att i någon form fullföljas. Under sadana
förhållanden kunde synas överflödigt, att riksdagen genom skrivelse i
ärendet gör ytterligare påminnelser. Då motioner emellertid äro väckta
och dessa särskilt taga sikte pa provisoriska lagstiftningsåtgärder, för
vilka vissa direktiv äro givna, har utskottet ansett lämpligt, att riks
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
9
dagen genom en skrivelse ger sin mening tillkänna. Utskottet kommer
därför att förslå, att riksdagen begär en allsidig utredning rörande truster
och monopolistiska sammanslutningar.
Utskottet förbiser icke, att en sådan utrednings omfattning kan
föranleda ett avsevärt dröjsmål, innan dess slutliga resultat föreligger.
Under sådana omständigheter torde den kommitté eller myndighet, som
får utredningen sig förelagd, få taga under övervägande, i vilken ordning
de nya bestämmelser i ämnet, som kunna visa sig erforderliga, böra
genomföras. Det synes utskottet icke uteslutet, att det kan bliva’angeläget
att de delar av den nya lagstiftningen, vilka kunna anses mest av
behovet påkallade, genomföras före övriga delar. Härom torde emellertid
den blivande utredningen giva klarhet. Den särskilda varsamhet, som
man på detta lagstiftningsområde bör iakttaga, framgår emellertid av de
svårigheter, med vilka den i utlandet prövade lagstiftningen på området
haft att kämpa. De missförhållanden, mot vilka lagarne vänt sig, ha
kanske kunnat i viss mån avlägsnas, men endast för* att lämna rum åt
andra av kanske ännu betänkligare art.
Detta föga tillfredsställande resultat av i utlandet tillämpade lagar
har givit anledning till, att man där nu synes vara beredd att slå in på
hittills oprövade vägar. Man avser att skapa myndigheter, vilka på en
gång skulle utföra ett ingående utredningsarbete och samtidigt utöva ett
kontrollerande inflytande på ifrågavarande grenar av näringslivet. Motionärerna
hänvisa till de förslag, som i denna riktning äro framlagda i
Danmark och England. I de anvisade länderna har man således endast
kommit till förslag, och varje praktisk erfarenhet, hur det nya systemet
verkar, saknas således. Utskottet anser visserligen, att dessa nya uppslag
förtjäna beaktande, men finner dem vara i behov av att genom Kungl.
Maj:ts försorg bliva ingående prövade, innan riksdagen till dem intager
ställning. Det förord för införande av liknande bestämmelser hos oss,
som av motionärerna payrkas, kan utskottet därför i frågans nuvarande
läge icke tillstyrka.
Utskottet har särskilt funnit arten och omfånget av den nya myndighetens
kontrollerande verksamhet oklara och svåra att på förhand''bedöma.
Dess nära släktskap med kristidens näringslivet övervakande myndigheter
är omisskänneligt. Detta är även lätt förklarligt, då de nya
lagförslagen äro föranledda av kristidslagstiftningens avveckling i respektive
ländei. Men i intet land, så starkt som i vart, torde den allmänna
meningen vänt sig mot administrativt ingripande mot olika grenar av
näringslivet med därav följande möjligheter till godtycke. En sorgfällig
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt 2 avd. 18 käft. {Nr 29.) 2
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
prövning bör därför i varje fall föregå återinförandet av ett med kris
tidsorganisationerna besläktat system.
En närmare granskning av de olika förslagen ger vidare vid banden
en påfallande organisatorisk olikhet. Den danska myndigheten
Tilsynsraadet — har i sig ett starkt politiskt inslag med de olägenheter,
som därav kunna följa. I England åter skulle ledningen av den nya
verksamheten tillkomma handelsdepartementet, vid vars sida ställes en
specialdomstol, där uteslutande den juridiska och yrkesmässiga sakkunskapen
äro representerade.
Vad till sist beträffar tillskapandet av den ifrågasatta myndigheten
för ett möjligast verksamt utförande av utredningsarbetet, anser utskottet,
att utredningens närmare anordnande bör ankomma på Kungl. Maj:t.
Skulle Kungl. Maj:t efter närmare prövning finna sig behöva andra organ
för detta utredningsarbete än dem, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande,
torde Kungl. Maj:t icke underlåta att till riksdagen inkomma med de
förslag, som härav kunna föranledas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 160
och II: 253 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en
allsidig utredning rörande truster och monopolistiska sammanslutningar
inom näringslivet samt för riksdagen framlägga
de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.»
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
11
Bilaga A.
(England.)
Ministry of reconstruction.
Report of the committee on trusts.
Appointed in Fébruary, 1918.
(tryckt 1919.)
Conclusions and recommendations.
12. In the United Kingdom, Combinations operating in restraint of trade
are, though not criminal, unlawful if shown to be against public policy, as public
policy is nnderstood by the English Courts, where these words are construed in
a somewhat narrow and technical sense.
We are unanimously of opinion that it would be desirable to institute in
the United Kingdom machinery for the investigation of the operation of monopolies,
trusts, and combines, similar to the Commissions and other tribunals created
för that purpose in the U. S. A. and the British Colonies above referred to. The
problems to be considered, before any just conclusion can be arrived åt with regard
to the actual existence of abuses tending to the detriment of the public, or with
regard to a form of safeguard or control wbich it would be practical to adopt to
prevent such abuses, if proved, are not matters on which it is possible for a
Committé such as this to form any final or considered judgment. But we are
satisfied that Trade Associations and Combines are rapidly increasing in this
country, and may within no distant period exercise a paramount control over all
important branches of the British trade.
We are satisfied that considerable mistrust with regard to their activities
exists in the public mind, and that the effect of such mistrust may be equally
nurtful to the political and social stability of the State, wbether or not the public
mistrust and resentment be in tact well-founded. We consider that it is desirable
that means should be provided whereby the fullest information as to the activities
of Trade Associations may be made available to the public, and complaints may
be promptly and thoroughly investigated, so that doubts and suspicions may be
dispelled or, on the other hand, the true facts ascertained as to evils for which
a remedy is required. We believe that it wiil be found necessary ultimately to
establish further machinery for promptly and effectively dealing with such abuses
as the Tribunal of Investigation may discover.
12
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
We recommend that:
a) It shall be made tke duty of the Board of Trade, or such departement as
may hereafter exercise surveillance over trade and commerce, to obtain from
all available sources information as to the nature, extent and development
of trusts, companies, firms, combinations, agreements and arrangements connected
with mining, manufactures, trade, commerce, finance, or transport having
for their purpose or effect the regulation of the prices or output of commodities
or services, produced or rendered in the United Kingdom, or imported into
the United Kingdom, or the delimitation of markets in respect thereof, or
the regulation of transport rates and services, in so far as they tend to the
creation of monopolies or to the restraint of trade.
The Board of Trade shall present annually to Parliament a report
upon the nature, extent and development of such forms of organisations.
b) It shall be made the duty of the Board of Trade to make preliminary enquiry
into any complaints which may be made with regard to the existence or
action of any organisation specified in a).
c) In the event of the information obtainable by the Board of Trade being, in
the opinion of that Department, insufficient to enable it to discharge its
duties under a) or b) above, or if, in the opinion of the Board, as the result
of investigations undertaken on its own initiative or on complaints made to
it, there is prima facie evidence that the public interest is adversely affected
by the operation of any monopoly, combination or agreement, the Board of
Trade shall be empowered to:
1) Apply to the Tribunal hereafter provided for an order to suck
companies, iirms, or individuals as may be specified in the application, to
furnish such information as may be specified thereunder; or
2) Befer the whole matter to the said Tribunal för investigation and
report.
d) There shall be established a Tribunal consisting of a person of legal qualifications,
as permanent chairman, and not less than two, or more than seven,
other members selected by him from time to time from a panel appointed
for the purpose by the President of the Board of Trade after considering
nomin ations made by representative trade organisations, including the Cooperative
Movement and Träde Unions, which Tribunal shall have power.
1) On the application of the Board of Trade, to make orders of the
kind specified under c) 1) above; and
2) On reference from the Board of Trade, to investigate the operation
of any organisation specified in a), and for that purpose to call for all books
and papers, to take evidence upon oath, and to adopt such other measures
of enquiry as it may deem necessary to elicit the facts; and when it shall
be proved that acts injurious to the public interest have been committed,
such facts as are relevant to the particular offence shall be published immediately
on the conclusion of each inquiry.
e) It shall be the duty of the Board of Träde to make recommendations as to
State action for the remedying of any grievances which the Tribunal may
find to be established.
We wish to place on record our appreciation of the great services which
have been rendered to the Committee by our Secretary, Mr John Hilton, whose
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29. 13
comprehensive study of Combinations we have printed as an appendix to this
Report.
(Signed) Charles A. McCcrdy (Chairman). Ernest Bevin. J. H. Guy.
J. A. Hobson. Stanley Machin. J. Francis Mason. Frederick Richmond.
G. Scoby-Smith. H. L. Symonds. W. H. Watkins. Sidney Webb
Douglas Wenham.
John Hilion (Secretary).
24tb April, 1919.
Bilaga JB.
(Danmark.)
Förslag til midlertidig Lov om offentligt Tilsyn med visse Virksomheder.
(Fremsat i Folketinget den 8. Oktober 1919.)
Med ändringsförslag framlagda av en majoritet i »Betsenkning, afgiven af Folketingets
Udvalg den 18. Februar 1920.»
Denne Lovs Bestemmelser kommer til Anvendelse paa saadanne enkelte
eller sammensluttede Virksomheder af monopolagtig Karakter indenfor Produktion
og Omssetning, derunder indbefattet Transport, som er i Stånd til åt udpve en
bestemmende Indflydelse paa Pris og Omsietningsforhold i det indenlandske Marked
eller en betydende Del deraf.
Bestaar der indenfor et Erhverv et saadant Fsellesskab eller en saadan ensartet
Optreeden til Regulering af Pris eller af Omssetningsforhold, att Virkningen
heraf, selv om Virksomhederne ikke foretager en videregaaende Sammenslutning,
er den i n;erva>rende Paragrafs lste Stykke nsevnte, kan Lovens Bestemmelser
gpres anvendelige for de Virksomheder, som deltager deri.
Hvilke Virksomheder, der herefter skal omfattes af denne Lovs Bestemmelser,
afgores af det i § 2 neevnte Tilsynsraad, hvis Afgorelse dog inden 1
Maaned, efter åt Afgorelsen er blevet Virksomheden meddelt, af hver enkelt Virksomhed
kan bringes för en Domstol bestaaende af 5 af J ustitsministeren beskikkede
nuvserende eller tidligere Medlemmer av Hojesteret eller Landsretterne (Overretterne).
Denne Domstols Afgorelse er endelig.
§ 2-
Det i denne Lov omhandlede Tilsyn udoves af et Tilsynsraad, der bestaar
av 14* Medlemmer. Formanden udneevnes af Kongen og 4 Medlemmer af Indenrigsministeren.
Formanden og 2 af de af Indenrigsministeren udmevnte Med
-
1 Majoriteten föreslår 16 medlemmar.
14
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
lemmel'' skal vsere eller have värn et Medlemmer af eu af de kollegiale Iletter; de
2 andre af Indenrigsministeren mina:vnte Medlemmer skal have national0konomisk
eller polyteknisk Uddannelse. Ingen af de af Bongen eller Indenrigsministeren
udnsevnte Medlemmer maa vgere Indehaver af eller Medlem af Bestyrelsen for
nogen Virksomhed, der er under Tilsyn efter nservserende Lov, og ej heller have
Ssede i en privat Banks Bestyrelse eller Bepresentantskab. 4 Medlemmer vselges
af Bigsdagen. Endelig udnsevner Indenrigsministeren 5 Medlemmer, 1 efter Indämning
af Industriraadet, 1 efter Indstilling af Den danske Handelsstands Feellesrepraesentation,
21 * efter Indstilling af De samvirkende Eagforbund og3 1 efter
Indstilling af De samvirkende danske Andelsselskaber.
Saafremt en eller flere Yirksomheder, der ikke kan anses repraesenteret ved
de i foregaaende Punktum nsevnte Medlemmer,3 inddrages under Tilsynet, udnsevner
Indenrigsministeren efter Indstilling fra vedkommende Erhvervsorganisation,
hvis saadan findes, en Beprsesentant for den paagseldende Erhvervsgren til
åt tiltrsede Behandlingen af vedkommende Sag.4
Paa samme Maade udpeges et tilsvarende Antal Suppleanter.
Baadet fastssetter selv sin Forretningsorden.
Bestemmelse om Honorar til Baadets Formand og Medlemmer samt om
andre Udgifter i Anledning af Baadets Virksomhed og Lovens Gennemf0relse
trseffes ved de aarlige Finanslove.
§ 3.
Naar Tilsynsraadet har truffet Afg0relse om, åt en Virksomhed skal omfattes
af denne Lovs Bestemmelser, giver Baadet Virksomheden Meddelelse herom,
og om, åt den er underkastet fblgende Forpligtelser:
a) Virksomheden skal inden 3 Maaneder efter hvert Begnskabsaars Udl0b
til Tilsynsraadet indsende sit Aarsregnskab.
Det til Baadet afgivne Begnskab skal vaere saaledes affattet, att det giver
et tydeligt Billede af Forretningens Driftsindtsegter, Drif tsud gifter, Brutto- o g
Nettofortjeneste samt Status. Driver en Virksomhed Forretning baade paa det
indenlandske og det udenlandske Marked, skal det til Baadet afgivne Begnskab
vaere affattet saaledes eller ledsaget af en saaledes affattet Bedeg0relse, åt det
tydeligt kan ses, hvilken Del af de i Henhold til förrige Punktum oplyste Bel0b
der stämmer fra Forretningen paa det indenlandske Marked.
b) Saafremt Baadet fläder, åt det afgivne Begnskab er affattet i en saadan
Form, åt det ikke giver Baadet tilstrsekkelig Vejledning, skal Begnskabsformen
sendres efter Baadets Bestemmelse.
c) Paa Foranledning af Baadet skal Virksomheden derhos afgive allé saadanne
yderligere Oplysninger, som Baadet Under fornpdne til åt skaffe sig til
-
1 Majoriteten föreslår 3 medlemmar.
3 Majoriteten föreslår, att ordet »og» utgår och i stället insattes »1 efter Indstilling
af Arbejdsgiverforeningen og».
3 Majoriteten föreslår, att efter »Medlemmer» insattes »menes åt burde».
4 Majoriteten föreslår, att efter ordet »Sag» sättes skiljetecknet komma, varefter göres
följande tillägg: »og först derefter tages endelig Beslutning om Virksomhedens Inddragning
under Tilsynet».
15
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.9.
strikteligt Indblik i vedkommende Erhvervs Produktions-, Omssetnings- og finansielle
Forhold. Raadet kan foranstalte Eftersyn af Yirksomhedens B0ger og
Lägre. En Virksomhed kan nrngte åt give Raadet (^plysning om tekniske Hemmeligheder.
Fremkommer en paa denne Regel stötte Indsigelse, kan Sägen af
Raadet forelsegges for Direktören for Statsproveanstalten, hvem Virksomheden er
forpligtet til åt meddele alle de Oplysninger, han onsker. I det Omfång, hvori
han Under, åt de onskede Oplysninger er tekniske Hemmeligheder, skal han soge
Forholdet ordnet ved til Raadet åt afgive en saadan Underretning, der uden åt
blotlsegge den tekniske Side af Virksomhedens Forretningsforhold tjener til förnöden
og tilstrsekkelig Oplysning för Raadets Formaal.
§ 4.
Tilsynsraadet kan til Fremme af sine Undersogelser vedrorende de af denne
Lov omhandlede Virksomheder krmve Oplysninger og Forklaringer, mundtlige eller
skriftlige, af private, ligesom statslige og kommunal Myndigheder er forpligtede
til åt bistaa Raadet med Meddelelse af Oplysninger.
§ 5.
Paa Grundlag af de til Raadet indgaaede Oplysninger afgiver dette Indberetninger
til Indenrigsministeren, der videresender dem til Rigsdagen. Ind
beretningerne fremsendes snarest muligt, efterbaanden som Raadets Underspgelser
skrider frem. I disse Indberetninger skal Raadet afgive et motiveret Skön over
hvorvidt den Fortjeneste, de undersogte Virksomheder afkaster — hvad enten
denne anvendes til Udbytte, Tantiérae, Gager, Atskrivninger, flenlseggelser eller
lignende — skyldes Udnyttelse af en Monopolstilling. Ligeledes skal Raadet afgive
Erklsering om, hvorvidt der ved oförsvarlig Konkurrence, Misbrug af ekonomiske
Magtmidler m. v. er hidfort en tirimelig og skadelig Indskrmnkning i
den frie Erhversudovelse. Sammen med Indberetningen skal Raadet sende Indenrigsministeren
en Redogörelse, indeholdende det fornodne Oplysningsmateriale.
Raadet kan ledsaga denne Redogörelse med en Indstilling om, åt Redegorelsen
helt eller delvis skal offentliggores.
Ved Siden heraf paahviler det Raadet åt gore Indstilling til Indenrigsministeren
om, åt der soges gennemfort saadanne Foranstaltninger til Sikring af
Forbrugernes Interesser, som Raadet efter sket Undersogelse finder onskelige.
Saadan Indstilling skal fremmes, naar mindst 4l Medlemmer fremssetter Onslre
derom.
§ 6.
Saavel Raadets Medlemmer som dels Personale er under Ansvar efter
almindelig borgerlig Straffelov § 137 underkastet Tavshedspligt med Hensyn til
alle Oplysninger, hvoraf de i deres Hvervs Medför er komne i Besiddelse.
1 Majoriteten föreslår 7 medlemmar.
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
8 6.
Indsendelse af Regnsbaber og Afgivelse af Oplysninger i Henhold til denne
Lov kan i Vaegringstilfaelde fremtvinges ved Tvangsbpder til Statskassen af fra
50 Er. til 1,000 Er. pr. Dag.
Afgivelse af bevidst urigtige Oplysninger, skriftlige eller mundtlige, straffes
efter almindelig borgerlig Straffelov § 155. Samme Straffebestemmelse kan bringes
til Anvendelse paa den, der aabenbart ubefpjet vaegrer sig ved åt opfylde den ved
denne Lov paalagte Oplysningspligt.
Retslig Tiltale for Overtraedelse af denne Lovs Bestemmelser finder kun
Sted paa Begaering af Raadet. Ingen Sag maa afg0res uden Dom, med mindre
Raadet giver sit Samtykke dertil.
§ 8.
Denne Lov gaelder til den 1. April 1925, til hvilket Tidspunkt Raade
senest skal afgive en samlet Indberetning om sine Underspgelser.
Bilaga G.
(Norge.)
Lov om meddelelse av oplysninger til Trustkommissionen,
datert 14de april 1919.
§ I
Enhver
naeringsdrivende (enkeltmand eller selskap) er forpligtet til åt meddele
alle de oplysninger, utlevere alle de dokumenter, regnskapsutdrag, forretnings-
og regnskapsboker o. s. v., som forlanges av den ved kgl. res. av 29de
februar 1916 nedsatte Trustkommission, g.jennem dens formand eller et av kommissionen
opnmvnt utvalg, til planlaeggelse av mulige forholdsregler overfor trust-,
kartel- og andre monopoldannelser.
Oplysninger angaaende hemmeligholdte tekniske indretnmger eller fremgangsmaater
kan ikke kraeves meddelt.
§ 2.
Den som undlater åt efterkomme den i foregaaende paragraf ombandlede
oplysningspligt inden en for hvert. enkelt tilfselde fastsat frist, eller som medvirker
bertil, straffes med böter indtill kr. 100,000''oo.
Den, som meddeler urigtige oplysninger, eller som medverker bertil, straffes
som i den almindelige borgerlige straffelovs § 166 bestemt.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 29.
17
SO
o.
Kull ver som i medför av denne lov faar kundskap om en bedrifts forhold
pligter åt bevare taushet derom, forsaavidt det ikke finaes paakrmvet av hensyn
til kommissionens opgave åt gi meddelelse av forholdet.
Overtrsedelse av denne taushetspligt straffes som i straffelovens § 121
bestemt.
§ 4-
Benne lov trmr i kraft straks.
Bihang till riksdagen» protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 18 käft. (Nr 29.) 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:209 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om åvägabringande av en provisorisk lag rörande statskontroll över truster och andra monopolistiska samma s. 1 i texten