Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33

1920-05-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:33, Andra lagutskottets utlåtande Nr 33

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1920 kl. */» 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i de uti

lagen om försäkring för olycksfall i arbete intagna bestämmelser

om vilka personer äro att anse såsom arbetare

enligt nämnda lag.

Näruarande: herrar von Sneidern, von Sydow*, Alfred Petrén*, Halt*, Boberg*, Sigfrid

Hansson. Tjällgren*, Karlsson i Gasabäck, Carlsson i Frosterud*, Nilsson

i Vibberbo, Karlsson i Nynäshamn*, Johansson i Sollefteå, Johansson i

Vittinge och Svensson i Kompersmåla.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 12, som behandlats av audra lagutskottet, har herr Anderson i Knapasjö

hemställt, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i lagen om

försäkring för olycksfall i arbete, att lagens bestämmelser måtte bliva

tillämpliga på arbetsgivares barn eller adoptivbarn, som ej äro hemmavarande.

Till stöd för berörda yrkande har motionären efter att hava

erinrat om bestämmelsen i 2 § andra stycket i lagen den 17 juni 1916

om försäkring för olycksfall i arbete, att såsom arbetare enligt denna

lag ej anses arbetsgivares barn eller adoptivbarn och föräldrar eller

adoptivföräldrar i förhållande till honom, anfört i huvudsak följande:

Det vore rätt så naturligt, att föräldrar och barn i ett och samma hem

icke kunde eller borde i ifrågavarande lags mening anses som arbetare

eller arbetsgivare gent emot varandra. Annorlunda ställde sig emellertid

förhållandet, sedan barn lämnat föräldrahemmet och bildat eget hem.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 21 höft. (Nr 33—34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Riksförsäk•

ringsanstalten.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

Därigenom att dessa barn allt fortfarande i förhållande till sina föräldrar

såsom arbetsgivare vore undantagna från lagens bestämmelser,

kunde avsevärda ekonomiska svårigheter uppstå för fattiga familjer.

Det syntes motionären rättvist, att barn, som lämnat föräldrahemmet,

gent emot sina föräldrar såsom arbetsgivare ansåges såsom arbetare i

avseende å ifrågavarande lag.

Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver begärt yttrande av riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet.

Riksförsäkringsanstalten har i anledning härav avgivit särskilt

yttrande, som finnes fogat som bilaga vid detta utlåtande, medan försäkringsrådet

framfört sin mening i ett över flera motioner angående

ändringar i ifrågavarande lag avgivet betänkande, vilket såsom bilaga

A finnes fogat vid utskottets utlåtande nr 32. I den mån redogörelse

för riksförsäkringsanstalténs yttrande ej här nedan lämnas får utskottet

hänvisa till detsamma.

Riksförsäkringsanstalten har — efter att hava lämnat en kortfattad

redogörelse för det av motionären åsyftade stadgandets tillkomst

samt efter att hava erinrat, att enligt motsvarande lag i Danmark försäkringen

även omfattar medlemmar av arbetsgivarens familj, endast

hustrun undantagen, försåvitt de med hänsyn till beskaffenheten och

omfattningen av deras arbete i arbetsgivarens verksamhet kunde likställas

med andra arbetare samt att motsvarande norsk lag saknar någon

särskilt inskränkande bestämmelse av ifrågavarande innebörd — anfört,

att en lagändring i åsyftad riktning kunde synas desto mera påkallad,

som ifrågavarande nu gällande bestämmelse i lagens 2 § enligt av försäkringsrådet

meddelade utslag ansetts böra medföra, att vid beräknande

av skadad persons arbetsförtjänst enligt lagens 9 § såsom arbetsförtjänst

ej skall medräknas inkomst av arbete, som barn utfört hos

föräldrar eller föräldrar av arbete hos barn.

Med häusyn till med försäkringens organisation enligt gällande

lagstiftning, som uppläte försäkringens handhavande av ett flertal enskilda

bolag vid sidan av riksförsäkringsanstalten, sammanhängande

förhållanden samt det stora antalet av dem, som genom en åsyftad lagändring

skulle inbegripas under försäkringen ävensom svårigheten att

i de särskilda fallen erhålla kännedom om, vilka barn, som intaga den

ställning till föräldrarna, som av motionären åsyftas, ansåge sig riksförsäkringsanstalten

emellertid ur stånd att, så länge anstalten ej ensam

vore bärare av den sociala olycksfallsförsäkringen, tillstyrka bifall

till motionärens förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

Försäkringsrådet har anfört, att rådet icke hade något att erinra Försäknngsmot

den föreslagna lagändringen.

I likhet med motionären anser utskottet rättvisan kräva, att barn utskottet.

och adoptivbarn, som lämnat föräldrahemmet och som därmed få anses

hava begynt en i ekonomiskt avseende självständig tillvaro, icke såsom

arbetare i förhållande till sina föräldrar, resp. adoptivföräldrar uteslutas

från de förmåner vid olycksfall, som ifrågavarande lag bereder annan

arbetare. Detta krav är enligt utskottets förmenande så starkt, att det

icke kan avvisas allenast med den hänvisning till de huvudsakligen

organisatoriska svårigheter, riksförsäkringsanstalten omnämnt.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 juni 1916 om

försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att 2 § i lagen den 17

juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete skall

hava följande ändrade lydelse:

2 §•

I denna lag — — — arbetets utförande.

Såsom arbetare enligt denna lag anses ej den, som

utför arbetet i sitt hem eller å arbetsställe, som av

honom bestämmes, ej heller arbetsgivares hemmavarande

barn eller adoptivbarn och föräldrar eller adoptivföräldrar

i förhållande till honom, ej heller---

använder arbetare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

Stockholm den 6 maj 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

Bilaga.

Till riksdagens andra lagutskott.

Kungl. Maj.t har den 13 februari 1920 anbefallt riksförsäkringsanstalten att

avgiva och till utskottet överlämna yttrande i anledning av en inom riksdagens

andra kammare väckt motion, nr 12, av herr Anderson i Knapasjö, däri yrkats, att

riksdagen måtte besluta sådan ändring i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

att endast arbetsgivares hemmavarande barn eller adoptivbarn ej anses

som arbetare i lagens mening och sålunda må vara från lagens bestämmelser

undantagna.

Med anledning härav får riksförsäkringsanstalten anföra följande.

I det av ålderdomsförsäkringskommittén avgivna förslaget till nu gällande

lag om försäkring för olycksfall i arbete anförde kommittén rörande den av motionären

berörda i lagens 2 § stadgade inskränkning i lagens tillämpning, att enligt

kommitténs åsikt borde i allmänhet någon skillnad icke göras mellan medlemmar

av arbetsgivarens familj och andra arbetstagare, även om deras avlöning ofta

utginge i naturaförmåner. Kommittén ansåg dock, att så nära anhöriga till arbetsgivaren

som hans barn och föräldrar icke borde anses såsom arbetare i förhållande

till honom. I själva verket skulle det enligt kommitténs mening i dessa fall ofta

bliva synnerligen svårt att avgöra, huruvida ett egentligt arbetsförhållande ägde

rum, och ej sällan måste dessa nära anhöriga i viss mån betraktas såsom delägare

i verksamheten. I varje fall hade dessutom barn och föräldrar enligt lag försörjningsplikt

gent emot varandra, och en försäkring vore därför i dessa fall mindre

behövlig än i fråga om arbetare i mera egentlig mening.

Riksförsäkringsanstalten framhöll i sitt utlåtande över kommitténs förslag,

att detsamma i denna del innebar en inskränkning i förhållande till då gällande

1901 års lag om ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, vilken inskränkning

mången gång kunde synas orättvis. Av praktiska skäl ansåg sig dock

riksförsäkringsanstalten böra biträda kommitténs förslag i förevarande hänseende.

Riksförsäkringsanstaltens erfarenhet om tillämpningen av ifrågavarande lagbestämmelse

har ytterligare bestyrkt riksförsäkringsanstaltens åsikt om det principiellt

berättigade i att, om ett arbetsavtal består, vilket i allmänhet föranleder de

skyldigheter för arbetsgivare, som i olycksfallsförsäkringslagen avses, dessa skyldigheter

icke upphävas eller inskränkas på den grund att arbetaren står i ifrågavarande

nära släktskapsförhållande till arbetsgivaren. Detta har också erkänts

t. ex. i den danska »Lov om Forsikring mot Folger av Ulykkstillfselde» den 6 juni

1916, enligt vars 51 § försäkringen även omfattar medlemmar av arbetsgivarens

familj, endast hustrun undantagen, försåvitt de med hänsyn till beskaffenheten och

omfattningen av deras arbete i arbetsgivarens verksamhet må likställas med andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 33. 5

arbetare. Den norska »Lov om ulykkesforsikring» av den 13 augusti 1915 innehåller,

med dess vida större begränsning i allmänhet till sin omfattning än de

svenska och danska lagarna, ej någon särskilt inskränkande bestämmelse av nu

ifrågavarande innebörd.

En lagändring om försäkringspliktens utsträckning till att omfatta även arbetare,

varom nu är fråga, kan synas desto mer påkallad, som ifrågavarande nu

gällande bestämmelse i olycksfallsförsäkringslagens 2 § enligt av kungl. försäkringsrådet

meddelade utslag ansetts böra medföra, att vid beräknande av skadad

persons arbetsförtjänst enligt lagens 9 § såsom arbetsförtjänst ej skall medräknas

inkomst av arbete, som barn utfört hos föräldrar eller föräldrar av arbete hos barn.

Vidkommande de praktiska olägenheter, som skulle vara förbundna med en

utvidgning av olycksfallsförsäkringslagens tillämpning i nu berörda hänseende, äro

väl dessa mindre att hänföra till bedömandet av arbetsförhållandet och uppskattandet

av arbetsförtjänsten i och för sig, än till andra förhållanden, som sammanhänga

med försäkringens organisation enligt gällande lagstiftning.

På sätt i det föreliggande betänkandet med förslag till lag om allmän sjukförsäkring

anmärkes, utgjorde enligt 1910 års folkräkning vid nämnda års slut hela

antalet hemmavarande barn över 15 år och mågar hos hemmansägare, arrendatorer

och andra brukare av annans jord, jordbrukare, torpare och andra jordbruksarbetare

i runt tal omkring 400,000 personer, hälften män och hälften kvinnor. Därtill

kommo, förutom hustrur, inemot 50,000 andra familjemedlemmar över femton år.

Under övriga yrken upptogos omkring 60,000 män och 150,000 kvinnor över femton

år såsom hemmavarande familjemedlemmar.

Riksförsäkringsanstalten har i sitt den 19 nästlidne mars till utskottet avgivna

yttrande i anledning av vissa inom riksdagen väckta motioner framhållit de

svårigheter för riksförsäkringsanstalten, som föreligga med nuvarande anordning av

olycksfallsförsäkringen och dess handhavande av ett flertal enskilda bolag vid sidan

om riksförsäkringsanstalten, ävensom den ökade försäkringsrisk för anstalten i förhållande

till de enskilda bolagen, som sammanhänger med den automatiska försäkringen

i anstalten, enligt vilken anstalten har att huvudsakligen ur mantalslängderna

förskaffa sig kunskap om samtliga arbetsgivare.

Det ligger i öppen dag, att de sålunda avsedda svårigheterna och olägenheterna

skulle avsevärt ökas, därest under försäkringen skulle inordnas nu ifrågavarande

slags stora grupper av arbetare.

Motionären avser nu emellertid, att, sedan en arbetare bildat eget hem och

lämnat föräldrahemmet, han skulle — därest förutsättningarna därför i övrigt äro

för handen — likställas med andra arbetare gent emot sina föräldrar som arbetsgivare.

Att döma av det av motionären anförda exemplet, därvid skogsavverkningsarbete

utförts av en son för faderns räkning, och sonen därvid skadats till

följd av olycksfall, skulle motionären huvudsakligen syfta på de fall, där barn icke

blott lämnat föräldrarnas hushåll, men det oaktat kvarbo å föräldrarnas jord, utan

avflyttat därifrån och under bosättning å annan ort skada sig i arbete för föräldrarnas

räkning. I varje händelse synes motionärens förslag ej gå längre än till

att under olycksfallsförsäkringslagen skulle, under eljest i allmänhet gällande förutsättningar,

inbegripas barn, som ej äro att hänföra till föräldrarnas hushåll. Vidkommande

däremot föräldrars ställning i nu ifrågavarande avseende såsom arbetare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 33.

i förhållande till sina barn såsom arbetsgivare synes frågan härom falla utom ramen

för motionen.

Ovan anförda svårigheter och olägenheter, som skulle vara förbundna med

en utsträckning av den nu gällande olycksfallsförsäkringslagstiftningens tillämpning

till att omfatta samtliga de fall, där ett arbetsavtalsförhållande i lagens mening

består mellan föräldrar och barn, skulle alltså enligt motionärens förslag såtillvida

förminskas, som den därigenom inträdande ökningen i antalet försäkrade, varom nu

är fråga, skulle bliva avsevärt mindre, än om under försäkringen även inbegrepes

det säkerligen större antalet barn, som även i föräldrarnas hushåll arbeta hos dem.

Å andra sidan skulle det möta betydande svårigheter för riksförsäkringsanstalten

att i de särskilda fallen erhålla kännedom om, vilka barn, som intaga den

ställning till föräldrarna, som av motionären åsyftas, och med stöd därav kunna

utföra premiedebiteringen, vad dem angår. Förutsättningen härför är nämligen, att

tillräckliga upplysningar härom lämnas i mantalslängderna om barnens ställning i

nämnda hänseende, något som riksförsäkringsanstalten med stöd av sin hittills vunna

erfarenhet om bristfälligheten i de anteckningar, som därvid för riksförsäkringsanstaltens

räkning skola göras redan enligt gällande föreskrifter, har all anledning

antaga icke kan bli händelsen. Vid sådant förhållande skulle genom en lagändring

av nu föreslagna innebörd riksförsäkringsanstalten komma att ikläda sig en försäkringsrisk,

som, om den finge fördelas på samtliga försäkringstagare enligt olycksfallsförsäkringslagen,

väl kunde lämpligen utjämnas, men som under rådande förhållanden

med ett väsentligt antal försäkringstagare i enskilda bolag med en bestämd

på avtal för varje fall beroende försäkringsstock och automatisk försäkring

vid sidan därav i riksförsäkringsanstalten, skulle komma att alltför tungt drabba

riksförsäkringsanstalten ensam.

På grund av vad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört ser sig riksförsäkringsanstalten

ur stånd att, så länge riksförsäkringsanstalten ej är ensam bärare

av den sociala olycksfallsförsäkringen, tillstyrka bifall till motionärens förslag.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

riksförsäkringsanstaltens samtliga ledamöter.

Stockholm den 8 april 1920.

J. May.

IL v. Schulsenheim.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:294 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i de uti lagen om försäkring för olycksfall i arbete intagna bestämmelser om vilka personer a1 i texten