Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med. förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. dels och i anledning därav väckt motion.

1920-05-17 · 83 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 81 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:36, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med. förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. dels och i anledning därav väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1920 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med. förslag

till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen

m. m. dels och i anledning därav väckt motion.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, Hult,* Westman, Linder,* Sigfrid

Hansson,* Sandegård,* Gunnar Andersson, J. B. Johansson,* Magnusson

i Kalmar, Andersson i Knäppinge, Karlsson i Gasabäck,* Carlsson

i Frosterud, Hage, Hedin och Johansson i Vittinge.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 13 april 1920 dagtecknad proposition, nr 415, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna

förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av vattenlagen;

2) lag om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas

till tryggande av närliggande marks torrläggning;

3) lag om ändrad lydelse av 8 och 17 §§ i lagen den 23 oktober

1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet; samt

4) lag om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 saml. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottet.

den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.

propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft

en i anledning av densamma av herrar Bengtsson i Norup och Pettersson

i Bjälbo i andra kammaren väckt motion, nr 450.

Det förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen, som

varit föremål för utskottets behandling, avser att med den under år 1918

antagna vattenlagen införliva de delar, som angå allmän farled, torrläggning

av mark samt kloakledning. Med nu berörda delars upptagande i

vattenlagen skulle, sedan i överensstämmelse med statsmakternas beslut

vid nästlidet års riksdag med vattenlagen redan införlivats reglerna rörande

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän flottled, vattenlagstiftningen

erhålla den avsedda fullständigheten och därmed det omfattande

lagstiftningsarbete, som tog sin början redan under år 1906 med

tillsättandet av de s. k. vattenrätts- och dikningslagskommittéerna samt

därefter med vissa avbrott alltjämt pågått, vara bragt till sin fullbordan.

Såsom framhållits såväl av lagrådet vid dess granskning av föreliggande

lagförslag som ock i den kungl. propositionen, är det jämväl enligt

utskottets åsikt av stor vikt, att vattenrättens olika delar, som tidigare

behandlats i skilda författningar och från olika utgångspunkter, sammanföras

till gemensam behandling. Endast härigenom kan tillgodoses kravet å det

allsidiga och enhetliga avvägande av de särskilda intressenas förhållande

till varandra, som med utvecklingens fortgång framträder alltmera oavvisligt.

Den uppfattning, varåt den kungl. propositionen i detta hänseende

giver uttryck, anser utskottet sålunda välgrundad.

Alldeles oavsett de intressen och önskemål, som äro förknippade

med de vattenrättsliga frågornas enhetliga reglering, finner utskottet emellertid

de brister, som vidlåda den gällande lagstiftningen å dessa områden,

så framträdande, att de åtgärder, som tarvas för deras botande, icke längre

kunna skjutas åt sidan utan allvarligt men för det allmänna. Utskottet

åsyftar härvid i främsta rummet gällande bestämmelser om marks torrläco-nino-.

I detta sammanhang må endast erinras om behovet av lagstiftning

rörande invallning och om reglerandet av torrläggmngsintressets rätt

att erhålla vattenavlopp genom väg eller järnväg, frågor, vilka uppenbarligen

äro av den mest genomgripande betydelse för utvecklingen av landets

jordbruk. De hava också vid upprepade tillfällen varit föremål för

framställningar från riksdagens sida. Otvivelaktigt är jämväl den del av

förslaget, som avhandlar avledande av kloakvatten, av stor betydelse för

härav intresserade parter. Vad slutligen farledslagstiftningen angår torde,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

3

sedan flottledslagstiftningen redan blivit införlivad med vattenlagen, följdriktigheten

kräva, att nämnda båda lagstiftnin^soinråden snarast regleras

efter såvitt möjligt enhetliga grunder.

Vid den granskning, som de föreliggande förslagen underkastats

från utskottets sida, har utskottet trott sig kunna fastställa, att den reglering

av förhållandena å ifrågavarande område, som den kungl. propositionen

vill genomföra, vilar på rättvisa grunder och i stort sett måste

anses väl avvägd.

I överensstämmelse med vad utskottet sålunda redan anfört, har utskottet

funnit sig i allt väsentligt kunna tillstyrka bifall till den kungl.

propositionen. På några särskilda punkter föreslås dock vissa ändringar.

Redogörelse för dessa lämnas härnedan vid de särskilda lagrummen. I

samband härmed skall utskottet jämväl till behandling upptaga den i

ovannämnda motion väckta frågan.

Lagen om ändring i vissa delar av vattenlagen.

8 KAP.

7 §•

Enligt denna paragraf skall, då kloakledning anlägges för två eller Utskottet.

flera samhällens räkning, anläggningskostnaden för ledningen, i den mån

den är gemensam, mellan samhällena fördelas i förhållande till den kostnad

för särskild ledning, som bortfaller därigenom att gemensam ledning

bygges. Är ett samhälles ldoakvatten av beskaffenhet att medföra särskild

kostnad beträffande ledningens inrättande eller anordnande, skall dock

hänsyn tagas härtill.

Vad som sålunda stadgas beträffande gemensam kloakledning för

två eller flera samhällen, skall enligt 13 § äga motsvarande tillämpning

med avseende å kloakledning till gemensamt bruk för två eller flera

fastigheter eller för samhälle eller en eller flera utom samhället belägna

fastigheter.

De nu återgivna reglerna för kostnadsfördelningen skola enligt 8 §

i huvudsak äga tillämpning jämväl i fråga om inledande av kloakvatten i

annans redan befintliga kloakledning.

Den kungl. propositionen ansluter sig i denna fråga till det till

grund för propositionen liggande sakkunnigförslaget. Såsom framhålles i

motiven till nämnda förslag skulle huvudgrunden vid fördelningen vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

den kostnad, som resp. samhälle eller fastighet skulle fått vidkännas för

framdragande av självständig, efter dess behov avpassad ledning. I denna

punkt avviker sakkunnigförslaget från vad dikningslagskommittén föreslagit,

i det att enligt nämnda förslag avseende borde i främsta rummet

fästas vid storleken av den vattenmängd, som kunde beräknas komma att

avledas från varje samhälle eller fastighet.

Det synes utskottet som om båda de sålunda föreslagna principerna,

därest de tillämpas var för sig, skulle kunna komma att i vissa fall leda

till otillfredsställande resultat. Därest någon större skillnad icke föreligger

mellan de vattenmängder, som från resp. samhällen eller fastigheter

tilledas ledningen, torde väl i allmänhet den i sakkunnigförslaget

upptagna regeln böra tillerkännas företräde. Föreligger däremot en dylik

skillnad, synes nämnda regel kunna leda till ett oskäligt betungande av

den fastighet, resp. det samhälle, varifrån den mindre vattenmängden avledes.

Med hänsyn härtill och då det icke låter sig göra att finna någon

enhetlig, för samtliga förekommande fall fullt lämpad regel för kostnadsfördelningen,

har utskottet stannat vid att föreslå, att härvid hänsyn skall

tagas ej allenast, såsom i kungl. propositionen föreslås, till den kostnad

för särskild ledning, som bortfaller genom anläggning av gemensam ledning,

utan jämväl till storleken av de olika vattenmängderna. I vad mån

den ena eller andra huvudgrunden bör i varje särskilt fall tilläggas betydelse

får givetvis bero på en skälighetsprövning.

10 KAP.

32 §.

Herrar Beträffande denna paragraf har i förutnämnda motion yrkats att

iBNorup°och1 mom. av densamma måtte erhålla denna lydelse:

Petterssons »Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 7 kap.

motion0 avses, skall förordnas statens lantbruksingenjör, lantmätare eller annan,

efter ty särskilt finnes eller kan varda stadgat, därtill behörig tjänsteman

eller ock annan person, vilken på grund av avlagda kunskapsprov och

praktisk erfarenhet i hithörande ämnen av Konungen förklarats behörig

att hålla dylik förrättning.»

Till stöd för berörda yrkande har anförts följande:

»Uti Kungl. Maj:ts proposition nr 415 med förslag till lag om ändring

i vissa delar av vattenlagen m. m. har åt 32 § 1 mom. i 10 kap.,

som handlar om syneförrättning, givits följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

''Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 7 kap.

avses, skall förordnas statens lantbruksingenjör eller annan, efter ty särskilt

finnes eller kan varda stadgat, därtill behörig tjänsteman eller ock

annan person, vilken på grund av avlagda kunskapsprov och praktisk

erfarenhet i hithörande ämnen av Konungen förklarats behörig att hålla

dylik förrättning.’

7 kap. i nämnda lag handlar om torrläggning av mark genom dikning,

vattenavledning eller invallning. Till förrättande av syn rörande

sådant företag är enligt 29 § i nu gällande lag om dikning och annan

avledning av vatten även lantmätare behörig. Att nu utesluta dem från

behörighet att verkställa ifrågavarande slag av förrättningar synes icke

böra ifrågakomma.

Till belysande av frågan må först och främst anmärkas, att lantbruksingenjörskåren

är otillräcklig. På sätt inhämtas av punkt 5 i statsverkspropositionen,

nionde huvudtiteln, till 1919 års riksdag saknas kompetenta

personer även för de befattningar, som finnas uppförda i stat och

som under närmaste åren bliva lediga. Kungl. Maj:t har ock under senare

åren, enär extra lantbruksingenjörstjänster icke kunnat tillsättas till följd

av brist på kompetenta sökande, bemyndigat lantbruksstyrelsen att använda

därigenom tillgängliga avlöningsmedel till anställande av lantbruksstipendiater.

Enligt statskalendern äro tvenne extra lantbruksingenjörsbefattningar

vakanta.

Inom lantmäteristaten finnas åtskilliga, som hava sysslat med förrättningar

av ifrågavarande slag, och sedan 1910 hava omkring 150 lantmätare

avlagt kulturteknisk examen. Den teoretiska utbildning, som genom

denna examen beredes tjänstemännen, är synnerligen grundlig och

omfattande. Flertalet av i tjänst varande lantbruksingenjörer hava icke

lika god teoretisk underbyggnad. Emellertid ingå i kursen även praktiska

övningar. Även om åtskilligt övrigt kan vara att önska med avseende å

många lantmätares erfarenhet beträffande dikningsförrättningar, synes detta

förhållande icke vara tillräcklig anledning att utesluta dem från en verksamhetsgren,

som från äldre tider stått dem öppen. Säkerligen kan icke

heller påvisas, att allmänheten blivit lidande på att lantmätare ägt behörighet

att verkställa torrläggningsförrättningar.

Härtill kommer, att markens torrläggning givetvis har intimt samband

med dess indelning vid skifte, och skiftesstadgekommitténs förslag till

ny skifteslagstiftning innehåller skyldighet för lantmätaren att vid skifte

utarbeta plan för markens torrläggning. Den pågående revisionen av denna

lagstiftning har ännu icke slutförts. Att nu utesluta rikets lantmätare

från behörighet att handlägga frågor om torrläggningsföretag innebär

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

därför ett föregripande av statsmakternas prövning av skifteslagstiftningen.

Slutligen torde böra erinras, att flertalet förekommande förrättningar

äro av skäligen enkel beskaffenhet, samt att erfarenheten icke visat,

att lantmätarna åtaga sig förrättningar, som de icke kunna nöjaktigt

utföra.

På grund av vad sålunda anförts, synes rikets lantmätare åtminstone

tills vidare böra bibehållas vid den behörighet, som hittills tillkommit

dem att hålla syn för verkställande av torrläggningsföretag.»

Enligt 29 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning

av vatten stadgas bl. a. att till förrättande av sådan syn, varom

i nämnda lag är fråga, Konungens befallningshavande på ansökan skall

förordna statens lantbruksingenjör, lantmätare eller annan, efter ty särskilt

stadgas, därtill behörig tjänsteman. Är fråga allenast om dikning, må dock,

om ej företaget är av större omfattning, kunna förordnas jämväl annan

person, som finnes lämplig. Från nu angivna bestämmelser avviker 1 mom.

av ifrågavarande paragraf dels därutinnan, att lantmätare icke, i likhet

med lantbruksingenjör, allenast på grund av sin tjänsteställning tillerkänts

behörighet som förrättningsman, dels ock såtillvida att i den kungl. propositionen

Kungl. Maj:t tillagts befogenhet att meddela personlig behörighet

som förrättningsman åt envar — vare sig lantmätare eller annan —

som på grund av avlagda kunskapsprov och praktisk erfarenhet kan anses

därtill skickad. Däremot har icke någon motsvarighet upptagits till den

i gällande lag förekommande bestämmelsen, att Konungens befallningshavande

må vid mindre företag till förrättningsman förordna lämplig person,

ändå att han icke innehar den eljest föreskrivna kompetensen. I stort

sett hava vid ifrågavarande bestämmelsers avfattning samma synpunkter

varit vägledande, som gjort sig gällande i fråga om det i vattenlagen redan

upptagna stadgandet i 10 kap. 1 § om behörighet som förrättningsman

vid syneförrättning rörande allmän flottled.

Den skärpning i behörighetsvillkoren för förrättningsman, som kungl.

propositionen sålunda vill genomföra, hade förordats redan av den s. k.

dikningslagskominittén i dess under år 1910 avgivna betänkande. Till

stöd för sin ståndpunkt framhöll kommittén, hurusom erfarenheten givit

vid handen, att ifrågavarande förrättningar icke alltid handlagts på ett

tillfredsställande sätt. Såväl för det allmänna som för den enskilde hade

härav uppkommit stora olägenheter och onödiga kostnader. Kommitténs

uppfattning i denna del har i allo biträtts av de sakkunniga, som sist

framlagt förslag i ämnet.

Ur såväl allmän som enskild synpunkt torde det utan gensägelse vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

7

av största vikt, att de förrättningar, varom kär är fråga, handläggas av

lämpliga och därtill fullt skickade förrättningsmän. Detta förhållande utgör

en nödvändig förutsättning för, att det nationalekonomiska syftet med

ifrågavarande lagstiftning icke må förfelas. Endast härigenom kan också

vinnas trygghet, att företaget erhåller en sådan planläggning, att nyttan

därav skäligen motsvarar de därå nedlagda kostnaderna, något som för

den enskildes ekonomi kan vara av den mest ingripande betydelse. Det

nu Sagda gäller i sin mån jämväl om de till synes enklare företagen. I

varje fall torde det möta stora svårigheter att, med hänsyn till företagets

omfattning, uppdraga någon bestämd gräns härutinnan. Också motionärerna

hava lämnat utan anmärkning den kungl. propositionens ståndpunkt,

i vad den avser borttagande av befogenheten för Konungens befallningshavande

att till förrättningsmän vid mindre företag förordna jämväl person,

som icke äger den eljest stadgade kompetensen.

Vid granskningen av ifrågavarande lagförslag har utskottet alltmera

kommit till den övertygelsen, att de uppgifter, som enligt detsamma ålagts

förrättningsmannen, ofta komma att ställa stora anspråk på hans erfarenhet,

omdöme och insikter såväl i frågor rörande lagens rätta tillämpning

som ock i ämnen av mera teknisk innebörd. Det synes utskottet uppenbart,

att nu antydda förutsättningar med större visshet måste antagas vara

för handen hos en grupp av tjänstemän, vilken såsom lantbruksingenjörerna

sedan derå årtionden tillbaka utbildats särskilt med tanke på dessa uppgifter

och dessutom så gott som uteslutande ägnat sig åt desamma. Av

en statistisk utredning, som åberopas i de sakkunnigas betänkande, framgår

också, att det övervägande antalet förrättningar å detta område redan

under den gällande lagens tid handlagts av lantbruksingenjör. Sålunda

hava under tidsperioden 1889—1912 av 6,290 meddelade förordnanden

allenast 415 eller 6,6 procent tillfallit lantmätare, under det att återstoden

tilldelats lantbruksingenjörer. Av dessa siffror torde utan vidare framgå,

att någon mera samlad erfarenhet å förevarande område knappast torde

finnas inom lantmäterikåren såsom sådan, varmed dock utskottet långt

ifrån vill hava sagt, att icke särskilda medlemmar av denna kår äro i besittning

av stor insikt och erfarenhet jämväl i hithörande ämnen. Den

kungl. propositionens innebörd är emellertid ingalunda att utesluta sålunda

kvalificerade personer från behörighet, utan står det dem givetvis alltid

öppet att hos Kungl. Maj:t utverka personlig kompetensförklaring. Då

motionärerna yttra, att förslaget skulle innebära ett uteslutande av lantmätarna

från behörighet såsom förrättningsmän vid ifrågavarande svner,

tarvar detta uttalande alltså ett beriktigande såtillvida, att det bör "avse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

allenast de medlemmar av kåren, som icke äga påvisbar kompetens ör

ifrågavarande uppdrag.

Det ovan antydda resultatet torde jämväl bekräftas av en undersökning

av lantmätarnas hittillsvarande utbildning. Såsom jämväl motionärerna

synas medgiva, torde först vid den omläggning av utbildningen, som

tillämpas från och med år 1911, tagits sikte å att meddela den blivande

lantmätaren mera ingående underbyggnad uti förevarande ämnen. Huruvida

denna undervisning kan anses jämngod med den, varav den blivande

lantbruksingenjören kommer i åtnjutande, eller överhuvudtaget tillräcklig

för uppdraget som förrättningsman, tilltror sig icke utskottet att med

visshet bedöma. Uppenbart torde dock vara, att sagda utbildning, varav

allenast en mindre del av kårens talrika medlemmar kommit i åtnjutande,

icke för närvarande kan åberopas såsom bevis för kompetensen hos kåren

såsom sådan. I detta sammanhang må framhållas, att avfattningen av

1 mom. icke lägger hinder i vägen för Kungl. Maj:t att efter särskild

prövning tillerkänna behörighet såsom förrättningsman jämväl åt andra

tjänstemannagrupper än lantbruksingenjörerna.

Vad motionärerna anfört om torrläggningsföretagens samband med

förekommande skiften å jord torde icke kunna tillmätas större betydelse.

I det stora flertalet fall ifrågakomma dessa båda slag av åtgärder fristående

och oberoende av varandra. Uppenbarligen åsyftar den kungl. propositionen

ej heller någon inskränkning i den befogenhet, som, enligt gällande

eller blivande skiftesförfattningar, må tillkomma lantmätare att i samband

med skifte ingå på frågor om jordens torrläggning.

Om sålunda utskottet icke anser sig äga skäl att i denna fråga

frångå den kungl. propositionens ståndpunkt, finner utskottet sig dock

böra framhålla angelägenheten av, att vid det meddelande av personlig

behörighet som förrättningsman, vilket enligt propositionen tillkommer

Kungl.° Maj:t, all möjlig hänsyn tages till ådagalagd erfarenhet och praktisk

duglighet å förevarande område och att icke någon härvid må förbigås,

som° utan anläggande av alltför formella synpunkter, skäligen kan anses

hava styrkt sig äga den erforderliga kompetensen. Särskilt med hänsyn till

de talrika mindre företagen är det onekligen för allmänheten av stor betydelse,

att tillgången på förrättningsman icke bliver alltför knapp. Uppenbarligen

böra härvid ej allenast lantmätarna utan även andra tjänstemannagrupper,

såsom jordbrukskonsulenter och, vad särskilt skogsdikningar angår,

jämväl skogsstatens tjänstemän komma i åtanke.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36. 9

77 §.

Enligt denna paragraf skall den förnyade uppskattning, varom i

denna och 78 §§ är fråga, verkställas av de synemän, som förrättat den

föregående uppskattningen. Från denna regel medgives undantag allenast

för det fall, att hinder möter för de förutvarande synemännen. Enligt

utskottets mening synes denna begränsning väl snäv. Otvivelaktigt kunna

fall förekomma, då det med hänsyn till såväl den nya uppskattningens

tillförlitlighet som ock andra förhållanden skulle vara lämpligare, om andra

synemän anlitades. Stadgandet har med hänsyn härtill erhållit en något

jämkad avfattning.

Uppkommer fråga om förordnande av annan förrättningsman, synes

utskottet lämpligt, att Konungens befallningshavande, innan förordnandet

meddelas, därom rådgör med vederbörande vattenrättsdomare, som genom

sin befattning med hithörande frågor i allmänhet snart nog torde förvärva

ingående kännedom om de olika förrättningsmännens lämplighet i förekommande

fall.

11 KAP.

Mellan 16 och 17 §§ samt 94 och 95 §§ hava inskjutits de i vattenlagen

mellan nu angivna lagrum förekommande rubrikerna.

13 KAP.

6 §.

Denna paragraf har med hänsyn till det förändrade innehåll, som

i den kungl. propositionen givits åt 1 §, underkastats någon jämkning.

Lagen om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation.

Det i sista stycket av ifrågavarande lagrum upptagna stadgandet bör

avse ej allenast, såsom i den kungl. propositionen föreslagits, väg och

järnväg utan jämväl spårväg. Stadgandet har fullständigats i nu angivna

hänseende.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. .9 sand. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.)

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

O

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande lagar,

nämligen:

(Kungl. Maj:ts förslag.)

( Utskottets förslag.)

l:o)

Lag*

om ändring i vissa delar av vattenlagen.

Härigenom förordnas, att vattenlagen den 28 juni 1918 skall, i nedanstående delar,

erhålla följande ändrade lydelse:

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över vatten, kan förpliktas

att till följd av företag, som avses i 2, 3, 5, 6 eller 7 kap., underkasta sig förlust i

honom tillkommande vattenmängd eller vattenkraft, därom stadgas i nämnda kap.;

och galle i fråga om rätt till ersättning för sålunda tillskyndad förlust vad i 5 kap.

4 § och 6 kapf 5 § samt i 9 kap. finnes föreskrivet, dock med de inskränkningar, som

föranledas av stadgandena i 6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. 7 och 8 §§.

Beträffande skyldighet att i andra fall än i första stycket sägs underkasta sig

förlust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför galle vad särskilt är stadgat,

dock med här nedan föreskrivna inskränkningar i rätten till ersättning, där sådan

kunnat eljest ifrågakomma.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande av vattenreglering

eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller av

allmän flottled, torrläggning av mark eller avledande av kloakvatten, skola stad
-

1 KAP.

Om rätt till vatten.

4 §.

2 KAP.

Om byggande i vatten.

38 §.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gandena i 2 och följande §§ av detta kap. äga tillämpning endast, såvitt sådant

linnes för varje fall i 3, 5, 6, 7 eller 8 kap. föreskrivet.

Är fråga om företräde mellan olika företag, som röra samma vattenområde eller

av annan grund ej kunna jämte varandra utföras, skall företräde givas åt det företag,

som ur allmän och enskild synpunkt kan antagas bliva till största gagn; och

skall vid sådan frågas avgörande mellan stridiga intressen såvitt möjligt så jämkas,

att ettvart kan tillgodoses utan väsentligt förfång för annat.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tvångsdelaktighet.

1 §■

Till någon till gemensamt gagn för sig och annan reglera vattnets avrinning ur

sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag för åstadkommande av bättre hushållning

med vattnet eller eljest för beredande av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft

eller såväl för ändamål, som nu sagts, som ock för torrläggning av mark, och

påfordrar han att övriga, för vilka företaget i något av nu angivna hänseenden är

till gagn, skola efter ty nedan sägs taga del i kostnaden för detsamma, äge han

vitsord till företaget, såframt mer än hälften av den beräknade båtnaden därav belöper

å egendom, som tillhör honom eller honom och andra, vilka förenat sig med

honom om företaget.

Yad i denna lag stadgas om vattenreglering skall jämväl tillämpas i fråga om

vattenavledning, som i 7 kap. sägs, såframt dylikt företag sker såväl för torrläggning

av mark som för annat här ovan angivet ändamål.

År fråga om företag för reglering av vattnets avrinning med deltagande däri allenast

av ägare av mark, som genom företaget vinner torrläggning, galle beträffande

sådant företag vad angående vattenavledning i 7 kap. stadgas.

2 §.

I fråga om rätt att verkställa vattenreglering, som i 1 § sägs, så, att genom uppdämning,

sänkning av vattenståndet eller annan inverkan på vattenförhållandena

skada tillfogas eller intrång göres å jord, hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall

eller annan egendom, skola bestämmelserna i 2 kap. 3 § äga motsvarande tillämpning;

dock att, där i företaget skall deltaga jämväl ägare av mark, som genom företaget

vinner torrläggning, den i nämnda lagrum föreskrivna jämförelsen skall avse den

nytta och skada, som återstår, sedan nyttan av markens torrläggning gått i avräkning

mot skadan å åker och äng och, i den mån samma nytta överstiger sistnämnda

skada, mot annan skada, som vid jämförelse enligt 7 kap. 38 § icke skall

beräknas två gånger. Vid bedömande av företagets tillåtlighet skall skada eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungi. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

intrång å egendom, tillhörig annan deltagare än sökanden till företaget eller den,

som förenat sig med sökanden, likställas med skada eller intrång å annans egendom.

I den mån ej genom hänvisning till visst lagbud eller eljest särskilda bestämmelser

givas i detta kap. skall i övrigt beträffande företag, som i 1 § avses, i tillämpliga

delar lända till efterrättelse vad i 2 eller 7 kap. är för motsvarande fall stadgat.

3 §.

Alla strömfall, för vilka vattenreglering, som i 1 § sägs, medför båtnad, så ock

all den ° mark, som genom företaget vinner stadigvarande torrläggning, utgöre i avseende

å företaget en samfällighet med skyldighet för ägarna, med de inskränkningar

nedan stadgas, att taga del i kostnaden för företaget, envar i mån av värdet

å den båtnad, som beredes hans egendom.

Där viss anläggning eller visst annat arbete för vattenreglering uteslutande eller till

huvudsaklig del är till gagn allenast för strömfall eller ock för mark, varde delaktigheten

dem emellan i motsvarande mån jämkad. Yad i 7 kap. 24—26 §§ stadgas om

dikningssamfällighets uppdelning i avdelningar och om jämkning i vissa fall av delaktigheten

i dikningskostnad skall äga motsvarande tillämpning med avseende å

mark, som tillföres båtnad genom vattenreglering.

Hava delägarna träffat överenskommelse om delaktigheten i företaget, vare sådan

överenskommelse gällande, såframt den vid prövning, som i 11 § sägs, finnes lämplig

och varder till efterrättelse fastställd.

I fråga om skyldighet för den, som förvärvar fastighet inom regleringssamfällighet,

att taga del i kostnaden för företaget, skall stadgandet i 7 kap. 60 § lända till efterrättelse.

4 §.

Omfattar företag, som i 1 § avses, reglering av två eller flera sjöar eller skilda

sträckor i vattendrag, för vilkas reglerande tarvas särskilda dammbyggnader eller

eljest särskilda anläggningar, skall kostnaden för varje sådan del av företaget särskilt

beräknas och å dem, som hava gagn därav, fördelas efter de i 3 § stadgade

grunder. Förty vare ej i fall, som nu nämnts, någon pliktig att deltaga i kostnaden

för sådan del av regleringen, varav han ej har nytta.

5 §.

Ej vare delägare i regleringssamfällighet skyldig att vidkännas större bidrag till

kostnaden för utförande av vattenreglering än som svarar mot värdet å den båtnad,

som därigenom beredes hans egendom, utan så är att han sökt företaget. Likställd

med sökanden vare den, som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av

ökad båtnad fört talan, som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

6 §.

Ägare av strömfall inom regleringssamfällighet vare, såframt han ej själv sökt

vattenregleringen eller efter ty i 5 § sägs är likställd med sökanden, icke skyldig

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att deltaga i kostnaden för företaget, förrän lian begagnar den genom regleringen

vanna förbättringen. Den å hans fall belöpande andel i kostnaden skall, intill

dess den varder av honom erlagd, gäldas av övriga delägare i samfälligheten med

fördelning dem emellan jämlikt bestämmelserna i 3—5 §§; och åligge den, som efter

regleringens utförande träder till företaget, att taga del jämväl i sådan kostnad,

som belöper å strömfall, för vars ägare betalningsskyldighet ännu ej inträtt.

Yarder efter regleringen anläggning för tillgodogörande av strömfall inom regleringssamfälligheten

ändrad, eller införes vid anläggningens drift förändrad ordning,

eller varder^ förut obegagnat strömfall inom samfälligheten bebyggt, skall, såframt ej

annat förhållande är uppenbart eller kan visas, ägaren av strömfallet anses hava

tagit den genom regleringen vunna förbättringen i bruk.

utgöres båtnad, som fastighet vinner genom marks torrläggning, av annat än jordförbättring

eller värdeökning av tomtmark eller av mark, som eljest huvudsakligen

har värde som byggnadsplats, torgplats, övningsfält eller dylikt, skola i fråga "om

skyldighet för fastighetens ägare att deltaga i kostnaderna för företaget bestämmelserna

i 7 kap. 29 § äga motsvarande tillämpning.

Delägare, som efter regleringens utförande inträder såsom deltagare i företaget,

vare ej pliktig att taga del i sådana utgifter för underhåll och drift, som dessförinnan

gjorts. Har för regleringen verkställt arbete måst till följd av olyckshändelse

eller annan likartad omständighet i avsevärd mån omgöras eller ändras, skall

kostnaden därför räknas såsom anläggningskostnad.

År vid den tid, då delägare efter ty ovan sägs är pliktig att taga del i kostnaden

för vattenreglering, byggnad eller annan anläggning, som för företaget utförts, i sådant

skick, att dess värde kan anses väsentligt minskat, äge vattendomstolen på

därom framställt yrkande föreskriva, att den kostnad, vari han har att taga del,

skajl beräknas till mindre belopp än det, vartill anläggningskostnaden uppgått.

A belopp, som delägare, vilken efter regleringens utförande inträder såsom deltagare

i företaget, har att gälda, skall ej beräknas ränta för tiden före betalningsskyldighetens

inträde.

Vad^i ^ kap. 28 § är stadgat om rätt för delägare i dikningssamfällighet att erlägga

å honom belöpande bidrag med fördelning på visst antal år skall lända till efterrättelse

jämväl i fråga om ägare av mark, som tillföres båtnad genom vattenreglering.

Vattenreglering skall, med beaktande av stadgandet i 2 kap. 2 §, så utföras att,

i den mån det är förenligt med företagets ändamål enligt 1 § samt kostnaderna ej

skulle oskäligt ökas, största båtnad vinnes för de olika intressen, varom är fråga;

och bör mellan dessa så jämkas, att företaget må ur allmän och enskild synpunkt

bliva till största gagn.

8 §.

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 § tillskyndas stadigvarande nytta i

annat hänseende än som i 3 § avses, till regleringens utförande lämnat visst anslag,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

med förbehåll om delaktighet i företaget, vare kommunen ansedd såsom deltagare i

detsamma, därvid som grund för delaktigheten skall gälla anslagets storlek i förhållande

till den av vattendomstolen beräknade kostnaden för regleringens utförande;

dock må båtnaden för kommunen i ovannämnda hänseende ej tagas i beräkning

vid avgörande, om företaget må komma till stånd.

Vad nu sagts om kommun galle även om kronan och landsting.

9 §.

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att densamma länder

till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan allmän farled eller för kloakledning,

må ägaren av farleden eller kloakledningen, där den vunna nyttan kan uppskattas

till visst penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en

gång eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del av nämnda

belopp, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskost

nåd och „å den andra den beräknade båtnaden därav i sådant hänseende, som i 3 §

avses. Å oguldet kapitalbelopp skall gäldas ränta efter den räntefot, som finnes

skälig. För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare

förty bidragsgivaren ej skyldig att taga del i framtida kostnad för detta.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning med avseende å allmän

flottled, där genom vattenregleringen vinnes stadigvarande minskning i kostnaderna

för flottningen eller för flottledens underhåll; dock att flottledens bidrag skall av de

flottande betalas i den ordning, som finnes stadgad beträffande allmän flottleds anläggningskostnad.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende, varom nu är fråga, den till godo, som

givit anslaget.

10 §.

Byggnad i vatten eller annan anläggning, som gjorts för vattenreglering, skall,

där någons rätt kan vara därav beroende, av deltagarna i företaget behörigen underhållas.

Beträffande fördelningen av kostnad för underhåll och skötsel så ock av

andra utgifter för företaget, vilka icke äro att hänföra till anläggningskostnad, galle

i tillämpliga delar vad i 3, 4, 6 och 8 §§ är stadgat. ..

Om förrättningskostnaden och dess fördelning stadgas i 10 kap. 79 och 80 §§•

Vad i 2 kap. 36 § är föreskrivet i fråga om uppläggande av jord eller annat, som

vid rensning upptages, skall lända till efterrättelse jämväl beträffande rensning för

vattenreglering.

11 §•

Vill någon verkställa vattenreglering, som i 1 § sägs, göre ansökan därom hos

vattendomstolen och varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas

för ansökningsmål; dock att, där det med hänsyn till omlattningen av erforderfig

utredning eller eljest finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller vattendomstolen

äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 §

sägs. Meddelas sådant förordnande av vattendomstolen, må domstolen tillika lämna

föreskrift om de huvudsakliga grunder, som av synemännen skola iakttagas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Då mål efter ty nu sagts hänvisas till syneförrättning, skall till ledning vid förordnande

av förrättningsman enligt vad i 10 kap. 32 § stadgas angivas, vilket av

de i 1 § omförmälda ändamål bör anses såsom företagets huvudsakliga.

Synemännens utlåtande angående vatten reglering skall underställas vattendomstolens

prövning; dock må ej vattendomstolen ingå i bedömande av frågor rörande

ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar

eller föreskrifter rörande företagets utförande.

Om verkan av vattendomstolens beslut eller synemännens utlåtande angående

vattenreglering äge vad i 7 kap. 56—58 §§ stadgas beträffande beslut i där omförmälda

mål motsvarande tillämpning; och skall bestämmelsen i 59 § om jämkning för

visst fall i utlåtande eller beslut rörande företag, som avses i 7 kap., lända till efterrättelse

jämväl beträffande vattenreglering.

I fråga om Konungens prövningsrätt så ock vissa andra förhållanden rörande vattenreglering

stadgas i 4 kap.

13 §.

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de beträffande företagets

utförande och delaktigheten däri meddelade beslut;

den ort, där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för räkenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget skall hållas;

det sätt, varpa kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden bringas

till deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde, då föreskrivna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna;

så ock vad i övrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skall hava sitt säte inom den vattendomstols område, som lämnat medgivande

till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes stridande mot denna eller

annan lags föreskrifter.

Stadgarna skola för att bliva gällande granskas och fastställas av Konungens befallningshavande

i den ort, där styrelsen bär sitt säte, eller i fall, som omförmäles i

4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granskningen skall särskilt tillses, att stadgarna innehålla

betryggande föreskrifter för tillgodoseende av sådana delägares rätt, för vilka efter

ty i 6 § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan komma att inträda.

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med mindre den varder i nyssnämnda

ordning fastställd.

Om vattenreglering utan tvångsdelaktighet.

26 §.

Vill ägare av strömfall utan att påfordra förpliktande för annan att deltaga i

kostnaden reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling eller i vatten
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

drag för åstadkommande av bättre hushållning med vattnet eller eljest för beredande

av ökad möjlighet att utnyttja vattenkraften i honom tillhörigt fall, skola

bestämmelserna i 2 kap. om byggande i vatten äga tillämpning beträffande företaget.

Vilja två eller flera strömfallsägare eller ock såväl ägare av strömfall som ägare

av mark till gemensam båtnad reglera vattnets avrinning, och är ej fråga om skyldighet

för annan att däri taga del, galle i fråga om dylikt företag vad i 27 § här

nedan är för motsvarande fall stadgat.

Skall åtgärd till reglerande av vattnets avrinning ske uteslutande eller huvudsakligen

till förmån för allmän farled eller allmän flottled eller uteslutande för torrläggning

av mark, vare lag som lör varje fall i 5, 6 eller 7 kap. sägs.

27 §.

Yäckes fråga om vattenreglering, som avses i 26 § första eller andra stycket, äge

den, vars rätt beröres av företaget i något av de i 3 § angivna hänseenden, förena

sig med sökanden om företaget; och skall, ända att i anledning därav skyldighet

för annan att taga del i företaget icke ifrågakommer, å dylik vattenreglering tillämpas

vad i 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10 och 11 §§ samt, om deltagarna äro flera än två, vad i

12—25 §§ är för motsvarande fall stadgat.

Yad nu sagts skall jämväl gälla om vattenavledning för marks torrläggning, där

någon vill för vinnande av båtnad för strömfall förena sig med sökanden om dylikt

företag.

28 §.

Har medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som avses i 26 § första

eller andra stycket, och skola ej enligt vad ovan stadgats bestämmelserna i 12—25

§§ äga tillämpning, äger Konungen att, om och när det för tillgodoseende av allmänt

väl prövas nödigt, utse lämplig person att övervaka företagets utförande samt utöva

tillsyn å företagets skötsel och handhavandet i övrigt av de med företaget förenade

angelägenheter. Sådan person åtnjute av den, för vars räkning företaget utföres, arvode,

som bestämmes av Konungen.

5 KAP.

Om allmän farled.

1 §■

I vattenområde, där den 1 januari 1921 finnes allmän farled, som inrättats efter

det förordningen om allmän farled den 30 december 1880 trädde i kraft, skall allmän

farled jämväl framgent bibehållas.

Där vid tiden, då nämnda förordning trädde i kraft, var allmän farled, skall ock

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kung}. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag.)

densamma bibehållas, såframt under det förordningen gällde åtminstone vissa år i

leden idkats sjöfart med fartyg eller båtar eller framförande av flottgods i sammanlagda

flottar.

2 §.

Kan vattendrag, sjö eller annat vatten, varest allmän farled ej finnes, användas

därtill, må, där det prövas vara för den allmänna samfärdseln nödigt eller nyttigt,

efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs, förordnas, att därstädes skall vara

allmän farled.

Om allmän farleds inrättande genom upptagande av ny vattenled vare i tillämpliga

delar lag samma.

3 §.

Har ansökan gjorts om inrättande av allmän farled, skall vattendomstolen, efter

det frågan behörigen utretts i den ordning, som i 11 kap. stadgas, med överlämnande

av eget yttrande till Konungens prövning hemställa, huruvida farleden bör

komma till stånd och, i sådant fall, huruvida särskilda villkor böra föreskrivas för

dess inrättande och begagnande.

Sedan Konungen meddelat beslut i anledning av hemställan, som ovan sagts, skall

målet överlämnas till vattendomstolen för den vidare prövning, som må föranledas

av bestämmelserna i 4 § eller eljest av vad i denna lag är stadgat.

4 §.

Erfordras för inrättande av allmän farled, att vatten, varöver annan råder, bortledes

ur sjö eller vattendrag eller att annan tillhörig egendom eljest tages i anspråk,

skall vad för ändamålet tarvas av ägaren avstås eller upplåtas. Finne9 för

allmän farleds inrättande någon anläggning eller åtgärd i övrigt nödig, som kan

inverka på annans rätt, vare denne pliktig att tåla skada eller intrång, som därigenom

vållas.

För fast egendom, som avstås eller upplåtes, så ock för skada och intrång, som

eljest vållas genom anläggning eller åtgärd för farleden, skall ersättning gäldas

enligt bestämmelserna i 9 kap. Till skada eller intrång, varför ersättning skall givas,

räknas ej, att vatten, för vars tillgodogörande särskild anordning ej vidtagits vid tiden

för farledens inrättande, nyttjas för farledens räkning utan att bortledande därav sker.

5 §.

Vad i 2 kap. 2 och 8 §§. 11 § andra stycket, 12, 13, 18, 19, 27—30 §§ samt

32—34 §§ finnes stadgat om byggande i vatten skall äga motsvarande tillämpning

med avseende å anläggning eller åtgärd för inrättande av allmän farled.

6 §.

Öar efter ansökan i den ordning, som i 11 kap. sägs, förordnats om inrättande

av allmän farled, skola i fråga om verkan av dylikt beslut bestämmelserna i 2 kap.

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 0 sand. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

22 och 24 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dock att den i 22 § meddelade

hänvisning till 23 § icke skall gälla beträffande allmän farled.

7 §•

Vill någon utföra anläggning eller åtgärd för allmän farleds utvidgande eller förbättrande

och äro sannolika skäl, att allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas,

eller önskar någon, att för sjöfartens underlättande eller till förebyggande eller minskande

av skada nya eller ändrade föreskrifter meddelas rörande hushållningen med

vattnet eller annat, skall vad ovan är stadgat om inrättande av dylik led äga motsvarande

tillämpning; dock vare, där fråga ej är om arbete av större omfattning,

hemställan, som i 3 § sägs, icke erforderlig.

Har anläggning eller åtgärd för allmän farled vidtagits utan föregången prövning,

må i den ordning, som nu sagts, godkännande därtill inhämtas.

Beträffande anläggning eller åtgärd, för vars utförande ej erfordras vattendomstolens

prövning, må ändock till beredande av trygghet för framtiden sådan prövning påkallas.

8 §.

Har någon efter den 1 januari 1921 vidtagit anläggning eller åtgärd för allmän

farled utan föregången prövning, vare han bevisningsskyldig i avseende å de före

arbetets utförande rådande förhållandena i vattnet.

9 §.

Rensning, som med hänsyn till sjöfartens behöriga bedrivande är av nöden för

bibehållande av vattnets djup eller iäge i allmän farled, må verkställas utan föregången

prövning; dock skall markens ägare förut därom tillsägas. Vill den, som

verkställer arbetet, påkalla prövning av dess laglighet, galle om sådan prövning vad

här ovan stadgats om allmän farleds inrättande; dock att föreskriften i 3 § icke skall

äga tillämpning. Har prövning, som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning

stadgandet i 8 § äga motsvarande tillämpning.

Vad i 2 kap. 36 § stadgas om uppläggande av jord eller annat, som vid rensning

upptages, skall jämväl lända till efterrättelse beträffande rensning, som sker för allmän

farleds räkning.

10 §.

Uppstår vid allmän farleds begagnande skada för annan genom vågsvall eller

dylikt, må i den ordning, som i 11 kap. stadgas, Särskild talan föras om vidtagande

av de åtgärder till förebyggande därav, som må finnas erforderliga. För skada och

intrång skall gäldas ersättning efter ty i 9 kap. sägs.

11 §.

Kan till följd av förändrade naturförhållanden allmän farled ej vidare användas

för samfärdseln eller finnes den vara obehövlig för sadant ändamål eller uppstår eljest

fråga om avlysning av allmän farled, ankomme ärendet på Konungens prövning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts ''förslag.)

(Utskottets förslag.)

12 §.

Erfordras reglemente eller eljest särskilda föreskrifter angående allmän farleds begagnande

eller underhåll eller rörande förvaltningen av farledens angelägenheter, äger

Konungen eller myndighet, som av Konungen utses, därom förordna.

13 §.

Beträffande inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän hamn galle vad

ovan stadgats i fråga om allmän farled; och skall till allmän farled räknas jämväl

det utrymme i vatten, som jämlikt denna lag upplåtes eller dessförinnan finnes i

laga ordning upplåtet till allmän hamn.

7 KAP.

Om torrläggning1 av mark genom dikning, vattenavledning eller inväntning.

Om dikning.

Om upptagande av dike.

1 §•

Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike, och möter mark, som tillhör

annan, då må denne ej hindra vattnets avlopp; vare ock, där för ändamålet tarvas

dike å hans mark, pliktig att tåla intrånget därav.

För skada och intrång, som vållas av dikningen, skall ersättning gäldas efter ty

i 9 kap. sägs.

2 §■

Ej må någon förvägras att för torrläggning av sin mark leda vatten till annans

dike. Är för ändamålet nödigt, att diket fördjupas, utvidgas eller annorledes förändras.

eller uppkommer ökad kostnad för dikets underhåll, galle därom bestämmelserna

i 33 och 34 §§.

3 §.

Vållas av dikning olägenhet för nedan liggande mark, dit vattnet ledes, och kan

sådan olägenhet genom dikning avhjälpas, åligge den, som dikar, att åt dikningen

giva den utsträckning och omfattning i övrigt, som är av nöden för olägenhetens avhjälpande.

Om deltagande i dikningen av markens ägare eller annan, för vilken

dikningen är till båtnad, stadgas i 20 §.

Finnes kostnaden för olägenhetens avhjälpande genom dikning vara avsevärt större

än det belopp, vartill olägenheten kan skattas, vare den dikande berättigad att i stället

ersätta skadan enligt reglerna i 9 kap.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungi. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

4 §.

Dike skall till läge och sträckning göras så, att ändamålet med dikningen må

utan oskälig kostnad vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan. Vad nu

sagts om dikes läge och sträckning skall jämväl äga tillämpning i fråga om dikes

djup och beskaffenhet i övrigt; och må dike göras öppet eller täckt efter tv finnes

lämpligast.

Kan utan väsentligt ökad kostnad och svårighet för vattnets avlopp dike läggas i

råskillnad, varde det lagt där, om endera grannen äskar det. I råskillnad tages halva

diket av vardera grannens mark.

5 §.

Jord, som uppkastas ur dike, må läggas vid sidan av diket eller föras till lämpligt

ställe i närheten; dock må jorden ej läggas så, att vattnets avrinnande hindras eller

fara uppstår för ras. Vill markens ägare göra sig dikesjorden till godo, äge rätt

därtill; vill han det ej, vare den dikande berättigad att bortföra jorden. Lider markens

ägare men av upplaget, njute ersättning, som i 9 kap. sägs.

6 §.

Vill den, å vars mark dikning skall av annan verkställas, hellre själv utföra arbetet,

äge han rätt därtill, såframt det prövas kunna ske utan olägenhet för dikningsföretaget,

och njute ersättning efter ty skäligt prövas; vare dock, vid påföljd av

skadeståndsskyldighet och förlust av rätten att verkställa vad som kan vara ogjort,

pliktig att fullgöra arbetet inom tid och på sätt, som genom åsämjande eller eljest

i laga ordning bestämmes.

7 §•

Tarvas för torrläggning av mark, att genom väg vattenavlopp anordnas eller ock

befintligt sådant utvidgas eller fördjupas, skall arbetet ombesörjas av vägens ägare,

där ej denne hellre vill överlämna det åt den dikande. Arbetet skall, såvitt ej i

8 § annorledes stadgas, bekostas av den dikande.

Vad nu sagts om ägare av väg skall i fråga om allmän väg på landet avse vägstyrelsen

samt beträffande allmän väg i stad, staden.

8 §.

Har väg, som är allmän, till den del, varom fråga är, påbörjats efter den

1 januari 1880, vare de väghållningsskyldiga pliktiga att vidkännas kostnaden för

arbete, som i 7 § avses, i den mån det tarvas för torrläggning till högst 1,2 meters

djup av åker eller äng, som jämväl vid tiden för vägens tillkomst varit att hänföra

till sådant ägoslag; dock äge vad nu sagts icke tillämpning i fråga om bro eller

annan byggnad i vatten, som verkställts i överensstämmelse med vattendomstolens

besked, varom i 2 kap. 20 § förmäles.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har enskild väg till den del, varom fråga är, påbörjats efter den 1 januari 1921

och är den icke huvudsakligen avsedd för hemkörslor eller för underlättande av ägors

brukande, skall vad ovan är stadgat beträffande allmän väg äga motsvarande tillämpning.

• 9 §.

Tarvas för torrläggning av mark, att genom järnvägs banvall vattenavlopp anordnas

eller ock befintligt sådant utvidgas eller fördjupas, vare järnvägens ägare pliktig

att ombesörja arbetet.

Om och i vad mån järnvägens ägare är berättigad till ersättning för sådant arbete

stadgas i 10 och 11 §§.

10 §.

Har järnväg till den del, varom fråga är, påbörjats före den 1 januari 1921, vare

järnvägens ägare berättigad till ersättning för arbete, som i 9 § sägs, i den mån ej

arbetet tarvas för torrläggning till högst 1,2 meters djup av åker eller äng, som jämväl

vid tiden för järnvägens tillkomst varit att hänföra till sådant ägoslag.

11 §■

Har bro eller annan byggnad i vatten för järnväg verkställts i överensstämmelse

med vattendomstolens besked eller har, där sådant besked ej inhämtats, järnvägen

till den del, varom fråga är, anlagts, enligt vad därom är särskilt stadgat, i överensstämmelse

med de föreskrifter, som meddelats vid särskild syneförrättning, eller

med i vederbörlig ordning kungjord plan, mot vilken erinran ej framställts, eller med

erinran, som gjorts mot sådan plan, vare järnvägens ägare berättigad till gottgörelse

för arbete, som i 9 § sägs; dock må, där besked av vattendomstolen eller föreskrift

vid syneförrättning ej inhämtats, ersättning för sådant arbete icke tillkomma järnvägens

ägare i den mån arbetet tarvas för vinnande genom markens torrläggning

intill ett djup av 1,2 meter av sådan jordförbättring, som i 22 § avses.

Ändå att järnvägsanläggning utförts enligt vid syneförrättning meddelad föreskrift

eller vederbörligen kungjord plan, vare järnvägens ägare icke fri från skyldighet att

i fråga om bro eller annan byggnad i vatten på sin bekostnad vidtaga de ändringar,

som på grund av bestämmelserna i 2 kap. må varda ålagda honom.

12 §.

Har på grund av bestämmelserna här ovan vattenavlopp genom väg eller järnväg

anordnats eller ändrats, skall arbete, som erfordras för vägens eller järnvägens iordningställande

efter det avlopp vunnits, verkställas och bekostas efter enahanda

grunder, som gälla för avloppets upptagande.

13 §.

Skall allmän väg på landet eller därtill hörande bro eller trumma genom vägstyrelsens

försorg byggas eller ändras och påfordrar ägare av mark, innan arbetet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

påbörjas, att för markens framtida torrläggning vattenavlopp anordnas genom vägen

i enlighet med av honom framlagd, av sakkunnig person uppgjord plan, åligge vägstyrelsen

att sålunda utföra arbetet, där det kan ske utan men för anläggningens

brukbarhet och framtida bestånd; och njute ersättning därför med det belopp, varmed

anläggningen och underhållet därav må fördyras. Underlåtes det och kommer

torrläggningsföretaget sedermera till utförande, ma, ända att enligt här ovan givna

bestämmelser arbetet skall bekostas av den dikande, större kostnad än nu sagts icke

åläggas honom. o . , ..

Yad ovan stadgats skall äga motsvarande tillämpning a järnväg med därtill börande

broar och trummor.

14 §.

Genom vad i 7—13 §§ stadgas göres ej inskränkning i den rätt, som kan grundas

å dom, avtal eller annan särskild rättsgrund; dock vare ägare av mark, där för

markens torrläggning tarvas vattenavlopp genom väg eller järnväg, berättigad att

utan hinder av vad sålunda eller vid syneförrättning, som i 11 § sägs, kan hava

bestämts äska, att erforderligt avlopp göres på hans bekostnad.

Ei må vid expropriation av mark för väg eller järnväg meddelas bestämmelse,

som inskränker den markägare enligt 7 13 §§ tillkommande rätt.

15 §.

Yad ovan stadgats om järnväg skall även gälla om spårväg, för vilken särskild

banvall finnes anlagd.

16 §.

Tarvas i andra fall än som avses i 3 och 12 §§, att för avhjälpande av olägenhet

till följd av dikning bro, trumma eller annan anläggning göres eller ändras, skall

arbetet bekostas av den dikande. I fråga om verkställande av dylikt arbete gälle

vad i 6, 7 och 9 §§ är för motsvarande fall stadgat.

17 §.

Finnes, då fråga väckes om marks torrläggning, kostnaden för utförande av arbete,

som den dikande eller annan efter ty ovan sägs är skyldig att verkställa utan ersättning,

vara avsevärt större än beloppet av den skada, som uppstår därigenom, att

arbetet icke utföres, vare han fri. från skyldighet att bekosta dylikt arbete, där

han hellre vill ersätta skadan. Är fråga om arbete, som enligt 16 § åligger den

dikande, vare denne jämväl fri från skyldigheten att utföra arbetet.

18 §.

Där till följd av arbete, som efter ty ovan stadgats skall bekostas av den dikande,

uppstår ökning i kostnaderna för underhåll av bro, trumma eller annan

anläggning, åligge honom att ersätta sagda ökning. Varder underhållskostnaden

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36

23

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

genom arbetet minskad, äge den dikande, om arbetet ombesörj es av annan, tillgodonjuta

motsvarande minskning i den för arbetet utgående ersättningen och, om det

utföres av den dikande, erhålla däremot svarande gottgörelse.

Där arbete i anledning av dikning på bekostnad av den dikande eller markägare,

som i 13 § avses, verkställes av annan, skall, om ej annat överenskommes, den för

arbetet utgående ersättningen utbetalas i mån av arbetets utförande. Gottgörelse för

ökning eller minskning i underhållskostnad skall, om ej annat överenskommes, erläggas

efter arbetets utförande på en gång eller ock, om den betalningsskyldige det

äskar, fördelas till utbetalning på högst tio år med skyldighet för denne att å oguldet

kapitalbelopp gälda ränta efter den räntefot, som linnés skälig. Gottgörelse för

ökning i underhållskostnad skall i fråga om allmän väg på landet inbetalas till vägstyrelsen,

som även har att gälda gottgörelse för minskning i dylik kostnad.

Skall ersättning, som nu sagts, gäldas av den dikande eller markägare, som i 13

§ avses, vare denne, om det äskas, pliktig att för beloppet hos Konungens befallningshavande

ställa pant eller borgen.

ändamål och hinder ej möter till följd av markens beskaffenhet eller läge eller därav,

att kostnaderna skulle oskäligt ökas, berättigad fordra, att åt diket gives det läge

och djup samt dikningen i övrigt erhåller den utsträckning och omfattning, att största

möjliga båtnad beredes hans mark.

Är dike, som någon vill upptaga, till båtnad jämväl för annans mark, vare denne

skyldig att taga del i dikningen.

Vad ovan stadgats skall jämväl äga tillämpning i fråga om dike, som jämlikt 3 §

skall upptagas till förebyggande av olägenhet för nedanliggande mark, dit vattnet

ledes.

All mark, för vilken dikningen medför båtnad och vars ägare skola däri taga del,

utgöre i avseende å företaget en samfällighet.

Med avseende å mark, vars nytta av torrläggning består i höjning av dess alstringsförmåga,

skall såsom båtnad (jordförbättring) anses den genom företaget åstadkomna

höjningen däri genom torrläggning intill ett djup av 1,2 meter eller det större djup,

19 §.

Om dikningssamfällighet.

20 §.

Vill någon upptaga dike för torrläggning av sin mark och åstundar annan att för

sin mark deltaga i dikningen, vare denne, såframt det är förenligt med dikningens

21 §.

22 §.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Mcij:ts förslag.) . (Utskottets förslag.)

vartill jordens ägare äskat torrläggning av densamma, så ock den ökade möjligheten

till alstringsförmågans höjande på sätt nu sagts.

Med båtnad av marks torrläggning i andra fall förstås den värdeökning marken

vinner genom torrläggning till det djup, varom i varje särskilt fall är fråga, ävensom

genom den ökade möjligheten till torrläggning till nämnda djup.

Ej må till båtnad, som genom torrläggning beredes mark, hänföras förmån, som

består däri, att markens frostländighet minskas eller att de klimatiska förhållandena

eljest förändras.

23 §.

Delägare i dikningssamfällighet vare, såvitt ej nedan annorledes stadgas, skyldig

att taga del i kostnaden för samfällighetens torrläggning i mån av värdet å den båtnad

hans mark därigenom beredes.

24 §.

Erfordras för torrläggning av den till samfälligheten hörande marken särskilda

grenar av diket eller äro med utförandet av viss del av dikningen förenade särskilt

stora kostnader eller förefinnes mellan skilda till samfälligheten hörande områden

väsentlig olikhet i fallförhållanden, och kan på grund härav antagas, att kostnaden

i förhållande till båtnadsvärdet för torrläggning av något område skulle bliva mindre,

därest annat område icke ingått i samfälligheten, skall för sådan jämkning, som

nedan sägs, den till samfälligheten hörande marken hänföras till särskilda avdelningar,

allt efter som vattnet avrinner till olika grenar av diket eller till skilda, med

hänsyn till särskilt hinder för dikningen eller genom större brytning i dikets bottenlinje

naturligen avgränsade dikessträckor.

Å avdelning, som nu nämnts, må icke på grund av stadgandet i 23 § anses belöpa

större andel i kostnaden för företaget än som svarar mot förhållandet mellan

den beräknade kostnaden för torrläggning allenast av till avdelningen hörande mark,

å ena, samt den beräknade kostnaden för samfällighetens torrläggning, å andra sidan.

Överstiger den beräknade kostnaden för avdelningens torrläggning den kostnad, som

efter båtnadstalet skulle belöpa å till avdelningen hörande mark, därest till avdelningen

hänfördes jämväl den till en eller flera andra avdelningar hörande marken, skall

sistnämnda kostnads belopp anses såsom avdelningens torrläggningskostnad, dock att

ej därigenom kostnaden för någon av de andra avdelningarna må höjas utöver denna

avdelnings torrläggningskostnad, beräknad på sätt nu sagts. ,

:25 §.

Har på yrkande av delägare i dikningssamfällighet åt dikningen givits större

omfattning än som erfordras för samfällighetens torrläggning till ett djup av 1,2

meter, skall, där ej samtliga delägare efter ty i 22 § sägs skola anses hava båtnad

av denna del av dikningen, särskild beräkning ske av kostnaden för sagda del samt

båtnaden av densamma ävensom det bidrag till nämnda kostnad, som enligt de i

23 och 24 §§ stadgade grunder må anses belöpa å varje delägare; och varde med

iakttagande härav delaktigheten i den sammanlagda kostnaden för företaget fastställd.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

26 §.

Finnes vid bestämmande av delaktigbeten i företaget efter ty i 23—25 §§ föreskrives

någon delägares bidrag till den beräknade kostnaden för företaget överstiga det belopp,

vartill kostnaden för torrläggning av honom tillhörig mark må antagas hava

uppgått utan annans deltagande i dikningen, äge sådan delägare tillgodonjuta jämkning

i delaktigheten så att denna svarar mot sistnämnda kostnad.

27 §.

Ej vare delägare i dikningssamfällighet skyldig att vidkännas större bidrag till

kostnaden för dikningen än som svarar mot värdet å den båtnad, hans mark därigenom

beredes, utan så är att han sökt företaget. Likställd med sökanden vare den,

som förenat sig med honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad fört talan,

som föranlett större anläggning än sökanden äskat.

28 §.

Delägare, som icke är sökande till företaget eller enligt vad i 27 § sägs likställd

med sökanden, må berättigas att erlägga å honom belöpande bidrag med fördelning

Eå visst antal år efter ty i varje fall prövas skäligt. Å oguldet kapitalbelopp skall

eräknas ränta efter den räntefot, som finnes skälig.

29 §.

Utgöres båtnad, som vinnes genom dikning, av annat än jordförbättring eller

värdeökning av tomtmark eller av mark, som eljest huvudsakligen har värde

såsom byggnadsplats, torgplats, övningsfält eller dylikt, vare delägare, som i 28 §

avses, icke pliktig att, såvitt angår dylik båtnad, taga del i kostnaden för företaget,

förrän han begagnar sig av båtnaden, utan skall intill dess den å båtnaden belöpande

andel gäldas av övriga delägare med fördelning dem emellan enligt bestämmelserna

här ovan. Tillgodogöres förmånen av markens torrläggning såsom jordförbättring,

skall delägare jämväl för sådant fäll anses hava begagnat sig av båtnaden.

Delägare, som sålunda träder till företaget, åligge att taga del jämväl i kostnad,

som må belöpa å annan delägare, för vilken enligt vad nu sagts betalningsskyldighet

ännu ej inträtt, men vare fri från sådana utgifter för företagets underhåll, som

gjorts före hans tillträde. Ej heller må för tiden dessförinnan beräknas ränta å bidrag,

som han har att erlägga.

Vill ägaren begagna sig av båtnaden såsom jordförbättring eller eljest huvudsakligen

allenast för fastighetens eget behov, må på talan i den ordning 11 kap.

stadgar det bidrag, som denne bär att i anledning därav erlägga, bestämmas

till en mindre del av bidragets hela belopp och med gäldandet av återstoden tillsvidare

anstå.

30 §.

Har deltagare i dikningsföretag på sätt och för ändamål, som i 13 § sägs, förskjutit

medel, äge han tillgodonjuta ersättning för denna utgift med skälig ränta

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 23 höft. (Nr 33.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

därå, dock högst med det belopp, vartill nyttan av utgiften må skattas. Sådan ersättning

ävensom deltagare tillkommande gottgörelse för skada eller intrång skall

vid uttaxering av deltagarens bidrag tillgodoräknas honom.

31 §.

Tarvas dike för oskift byamark eller annan samfälld mark, bave den delägare

vitsord, som fordrar dike; och tage envar del i dikningen efter sin lott i samfälligheten.

32 §.

Till kostnad för marks torrläggning (torrläggningskostnad) räknas i denna lag förutom

arbetskostnaden jämväl skadestånd och annan ersättning, som föranledes av

företaget.

Om förrättningskostnaden och dess fördelning stadgas i 10 kap. 79 och 80 §§.

L'' Om förbättring och underhåll av dike.

33 §.

Askar någon bättre torrläggning av förut avdikad mark, och är för ändamålet nödigt,

att dike utvidgas, fördjupas eller annorledes förändras, eller tarvas sådan åtgärd

till följd därav, att någon leder vatten till annans dike efter ty i 2 § sägs,

galle i avseende å sådan förändring vad om upptagande av nytt dike är i denna lag

stadgat.

34 §.

Dike, som enligt denna lag varder upptaget, skall, där någons rätt kan vara därav

beroende, underhållas av deltagarna i företaget. Beträffande underhållsskyldighetens

fördelning galle enahanda grunder som i 23—26 §§ samt 29 § äro stadgade för deltagande

i kostnaden för dikets upptagande.

Leder någon vatten till annans dike och uppkommer därigenom ökad kostnad för

dikets underhåll, vare han pliktig att svara för denna tillökning. Där förut befintligt

dike utvidgas, fördjupas eller annorledes förändras, svare ock ägaren av den mark,

för vars torrläggning förändringen skett, för den tillökning i underhållskostnad, som

därav må föranledas.

Om avdikning av vattendränkt mark.

35 §.

Vill någon för sin marks torrläggning avdika kärr, mosse eller annan dylik vattendränkt

mark, vare lag som eljest om dikning är stadgat.

Kan till följd av dikningen vållas märkbar inverkan å vattenförhållandena i vattendrag,

sjö eller annan vattensamling, skall å företaget tillämpas vad i denna lag stadgas

om vattenavledning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om prövning av dikningsmål.

36 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike å annans mark eller leda

vatten till annans dike eller eljest begagna sig av rättighet, som omförmäles i 1—19 §§,

eller skola två eller flera med skilda andelar taga del i dikningsföretag, då skall,

där ej överenskommelse därom träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande

inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om dikning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde

frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, varom i 10 kap. stadgas.

Där någon ärnar verkställa dikning, varför ej fordras föregående prövning, stånde

honom ändock fritt, om han så önskar, att till beredande av trygghet för framtiden

påkalla sådan prövning.

Har dike upptagits utan föregången syneförrättning, må för det framtida underhållets

fördelning i nu nämnd ordning påkallas prövning därav.

Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga

underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap. 52 §.

Om vattenavledning.

37 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark sänka eller uttappa sjö eller annan vattensamling,

fördjupa, utvidga eller räta älv, å eller annat vattendrag eller eljest avleda

vatten därifrån, skall med iakttagande av föreskrifterna i 38—47 §§ å sådan vattenavledning

tillämpas vad ovan stadgats om dikning.

Yad enligt denna lag skall gälla angående vattenavledning lände jämväl till efterrättelse

i fråga om åtgärd för reglering av vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling

eller i vattendrag eller införande av nya eller ändrade bestämmelser beträffande

vattenhushållningen vid befintlig byggnad i vatten, såframt dylik åtgärd huvudsakligen

avser torrläggning av mark och bestämmelserna i 3 kap. icke äro därå tilllämpliga.

38 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 § sägs, att annan tillhörigt strömfall borttages eller

dess fallhöjd minskas eller att till men för annans egendom, vare sig jord, hus, fiske

eller annat, vattenförhållandena i vattendrag, sjö eller annan vattensamling eljest förändras,

vare dylik åtgärd ej tillåten utan så är att nyttan därav efter avdrag av

kostnaden för dess verkställande finnes överstiga skadan och intrånget å annans egendom.

Tillskyndas ägare av strömfall förlust av tillgodogjord vattenkraft eller av

icke tillgodogjord, som uppenbarligen är avsedd för befintlig eller under byggnad

varande anläggning, eller av annan förmån, som i fråga om vattenhushållning eller

vattentillgång tillkommer honom såsom ägare av byggnad för uttagande av vattenkraft,

eller vållas skada eller intrång å fiskeverk, bevattningsanstalt eller annan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

därmed eller med byggnad för uttagande av vattenkraft jämförlig inrättning, skall

vid ovannämnda jämförelse förlust, skada eller intrång, som nu sagts, beräknas två

gånger.

I kostnaden för åtgärden skall inräknas det belopp, vartill skadan och intrånget å

egendom, tillhörig den, för vars räkning företaget sker, må skattas; dock att, där

fråga är om företag, som efter ty ovan är stadgat verkställes för samfälld räkning,

skada eller intrång å egendom, tillhörig annan deltagare än sökanden till företaget

eller den, som förenat sig med sökanden, skall likställas med skada eller intrång å

annans egendom. För skada och intrång skall ersättning givas efter ty i 9 kap. skils.

39 §.

Skulle åtgärd, som i 37 § sägs, hava till följd, att större fabrik eller annan anläggning,

varav många hava uppehälle, måste nedläggas eller dess drift väsentligt minskas

eller att fiskerinäring av större betydenhet lider väsentligt förfång, må åtgärden,

ändå att nyttan uppgår till värde, som i 38 § omförmäles, icke ske. Lag samma

vare, där genom dylik åtgärd skulle förorsakas sådan bestående ändring av naturförhållandena,

varigenom väsentligt minskad trevnad för närboende eller betydande förlust

för landets djur- eller växtvärld är att befara.

Prövas företaget vara av synnerlig betydelse för jordbruksnäringen eller för orten

eller eljest från allmän synpunkt, må Konungen, ändå att hinder mot företaget skulle

möta av bestämmelserna i 38 § eller vad i denna § är stadgat, efter hemställan av

vattendomstolen på sätt i 46 § sägs lämna medgivande till företaget.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 § sägs, att å annan tillhörig fastighet lägges damm,

vall eller väg eller ledning för vattnet eller att å annans grund i eller vid vattendrag

verkställes grävning, sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande

eller till förebyggande eller minskande av skada, vare ägare av fastighet, som sålunda

tages i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning, som i 9 kap. skils.

Ej må för ändamål, som nu sagts, tagas i anspråk tomtplats, trädgård eller park,

där det utan synnerlig olägenhet kan undvikas.

41 §.

Å företag, som i 37 § sägs, skall vad i 2 kap. 2 och 8 §§, 11—13 §§, 14 § andra

stycket, 27—30 §§, 31 § andra stycket samt 32—34 §§ stadgas beträffande byggande i

vatten äga motsvarande tillämpning.

42 §.

Skall ersättning för vattenkraft, som till följd av företag enligt detta kap. går för

ägaren förlorad, utgå medelst kraftöverföring efter ty i 9 kap. skils, galle med avseende

å de för sådan överföring erforderliga ledningar vad i 2 kap. 18 § finnes i sådant

hänseende stadgat för där avsedda fall.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

43 §.

Tarvas för ändamål, som omförmäles i 37 §, att annans byggnad i vatten utrives

eller ändras, besörje därom ägaren av den mark, som skall torrläggas. Skall byggnaden

ändras och vill byggnadens ägare själv utföra arbetet, galle därom vad i 2

kap. 19 § finnes för där avsett fall stadgat.

44 §.

Yad i denna lag är stadgat om skyldighet att taga del i dikningsföretag skall icke

äga tillämpning i fråga om företag, som avser sänkning eller uttappning av sjö, med

mindre den beräknade båtnaden av företaget med mer än hälften faller å egendom,

tillhörig den, som sökt företaget, eller honom och andra, vilka förenat sig med honom

därom. Yad nu sagts om sänkning eller uttappning av sjö lände jämväl till

efterrättelse i fråga om åtgärd för reglering av vattnets avrinning ur dylikt vattenområde.

45 §.

Vill någon utföra vattenavledning, som i 37 § sägs, och äro sannolika skäl, att

allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas, eller skola två eller flera med skilda

andelar taga del i företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs

inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om vattenavledning skall ingivas till Konungens befallningshavande och

varde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning i den ordning, som i 10 kap.

stadgas. Avser företaget sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets

avrinning ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge.

i vattendrag, där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled finnes, skall synemännens

utlåtande underställas vattendomstolens prövning; dock må ej vattendomstolen

ingå i bedömande av frågor rörande ersättning i vidare mån än som föranledes

av anförda besvär eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagets

utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas i 10 kap.

52 §.

46 §.

År fråga om företag, som avser sänkning av eller reglering av vattnets avrinning

ur någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller

Siljan, skola bestämmelserna i 4 kap. 13 § om Konungens prövningsrätt i vissa hänseenden

och om skyldighet för vattendomstolen att hemställa frågan Konungens avgörande

äga motsvarande tillämpning; och skall vad sålunda är stadgat jämväl gälla

beträffande annat företag, varigenom vattnets avrinning i större omfattning regleras

eller vattenförhållandena eljest väsentligt förändras, såframt Konungen förbehåller

sig sådan prövning och besked därom före målets avgörande lämnas synemännen

eller i fall, då enligt 45 § underställning skall ske, vattendomstolen.

Finner vattendomstolen vid prövning av fråga om tillåtligheten av tillämnad vattenavledning,

mot vilken hinder skalle möta av bestämmelserna i 38 § eller 39 §

första stycket, att företaget med hänsyn till stadgandet i andra stycket av 39 § ändock

bör komma till stånd, skall frågan därom av domstolen hemställas Konungens

avgörande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

47 §.

Har efter den 1 januari 1921 vattenavledning verkställts utan föregången prövning,

vare den, för vars räkning arbetet skett, bevisningsskyldig i avseende å de före arbetets

utförande rådande förhållandena i vattnet.

48 §.

Vill någon för torrläggning av sin mark verkställa rensning, som för bibehållande

av vattens läge eller djup är av nöden, äge han rätt därtill utan föregående prövning,

ändå att arbete inom annans område tarvas; dock skall i ty fall denne förut

därom tillsägas. Vill den, som ämnar företaga rensning, påkalla prövning av arbetets

laglighet eller är fråga om annans deltagande i arbetet, galle därom vad här

ovan stadgas i fråga om vattenavledning. Har föregående prövning icke ägt rum,

skall i fråga om rensning stadgandet i 47 § äga motsvarande tillämpning.

Vad i 5 § stadgas angående uppläggande av jord eller annat, som vid dikning

upptages, skall lända till efterrättelse jämväl beträffande rensning för marks torrläggning.

Om invallnmg.

49 §.

Vill någon för sin marks torrläggning vid eller i vattendrag, sjö eller annan vattensamling

eller havet göra vall eller annan byggnad till skydd mot vattnet, skall

med iakttagande av föreskrifterna i 50—55 §§ beträffande sådan invallning vad ovan

stadgats om vattenavledning äga motsvarande tillämpning.

50 §.

Finnes, då fråga väckes om invallning, vall eller annan byggnad, som uppförts till

skydd mot vattnet, bliva till nytta för företaget, skall vad i 2 kap. 15 § stadgas om

rätt att begagna sig av annans byggnad i vatten och om skyldighet att taga del i

kostnaden för dylik byggnad äga motsvarande tillämpning.

Jord, sten, grus och grästorv må mot ersättning efter ty i 9 kap. sägs tagas å

det invallade området, där det tjänligast och till minsta skada för jordägare kan ske,

så ock å närbelägen mark, såframt ej avsevärd olägenhet därav uppstår för ägaren.

Vallar och gravar, som äro anlagda till marks skyddande, må ej användas till annat

ändamål utan samtycke av dem, som äga del i invallningen.

51 §.

Beträffande skyldighet för annan att taga del i invallning skall vad i denna lag

är stadgat om företag, som avser sänkning eller uttappning av sjö, äga motsvarande

tillämpning.

52 §.

Ingår i samfällighet för invallning mark, som med hänsyn till höjdläge eller andra

förhållanden uppenbarligen kan med mindre kostnad torrläggas genom dikning eller

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vattenavledning, äge delägare, som icke är sökande till företaget eller jämlikt 27 §

likställd med sökanden, tillgodonjuta motsvarande jämkning i delaktigheten; och

skall härvid hänsyn tagas jämväl till den ökade kostnad, som föranledes av invallningens

vidmakthållande jämte drift av uppfordringsverk, därest sådant erfordras.

53 §.

Har ^vallning skett för marks torrläggning och äskas sedermera för samma ändamål

dikning, vattenavledning eller vattenreglering, skall för bestämmande av den

delaktighet i det sålunda ifrågasatta företaget, som må belöpa å den invallade markens

ägare, uppskattning ske av den båtnad, som företaget må bereda honom därigenom,

att markens torrläggning genom företaget förbättras utöver vad som skett

genom invallningen.

Medför företaget, att vidmakthållande av invallningen jämte drift av uppfordringsverk,

där sådant finnes, varder obehövligt eller kostnaderna därför minskas, vare,

ändå att båtnad genom markens torrläggning icke vinnes, den invallade markens

ägare skyldig att i anledning härav bidraga till kostnaderna för företaget; dock högst

med hälften av det belopp, vartill sagda utgiftsminskning må skattas. Sådant bidrag

skall efter ty i varje fall prövas skäligt antingen erläggas på en gång eller ock fördelas

till utbetalning på visst antal år med skyldighet för bidragsgivaren att å oguldet

kapitalbelopp gälda ränta efter den räntefot, som finnes skälig. För bidrag, som nu

nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget, och vare förty bidragsgivaren ej skyldig

att taga del i framtida kostnad för företaget.

54 §.

Har delägare i invallningsföretag icke sökt företaget och är han ej heller efter ty

i 27 § sägs likställd med sökanden, vare han berättigad påfordra, att all honom

tillhörig mark, som ingår i samfälligheten, skall med belopp, som i 9 kap. 49 § sägs,

lösas för företagets räkning.

Vill någon begagna sig av rättighet, som nu sagts, skall yrkande därom framställas

medelst stämning å deltagarna i den ordning 11 kap. stadgar inom sextio dagar

efter det tiden för påkallande av sådan ny uppskattning av båtnaden, som omförmäles

i 10 kap. 77 och 78 §§, tilländagått, eller, om sådan uppskattning påkallats,

inom samma tid efter det uppskattningen vunnit laga kraft.

Sedan sådan talan blivit anhängig] ord, vare ägaren av den fastighet, vartill marken

hör, fri från skyldighet att taga del i företaget; och träde den lösta marken i

fastighetens ställe med skyldighet för ägaren att övertaga den delaktighet i företaget,

varifrån fastighetens ägare befriats.

Om rätt för fastighetens ägare att återbekomma förskjutet bidrag så ock om denne

åliggande ersättningsskyldighet i visst fall stadgas i 9 kap. 49 §.

55 §.

A invallning, som sker i eller vid sjö eller i eller vid sådant vattendrag, som i 45 §

andra stycket sägs, skola bestämmelserna i nämnda § om underställning av synemännens

utlåtande äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

oa

0*

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vad i 46 § första stycket är stadgat om Konungens prövningsrätt skall beträffande

invändning gälla allenast såframt Konungen i den ordning, som i sistnämnda § sägs,

förbehållit sig sådan prövningsrätt.

Gemensamma bestämmelser.

56 §.

Innefattar synemäns utlåtande, varvid enligt 10 kap. 75 § skall bero, eller vattendomstols

laga kraft ägande beslut rörande företag enligt detta kap. medgivande till företaget,

vare det gällande mot envar såväl vad angår rätten att utföra företaget och

för framtiden bibehålla dike och annan anläggning som beträffande skyldighet att

taga del i företaget, dock med de inskänkningar, som följa av bestämmelserna i 57 §

samt av vad i 9 kap. ävensom i 10 kap. 77 och 78 §§ finnes stadgat om förnyad

prövning i vissa fall.

57 §.

Där genom utförande i enlighet med utlåtande eller beslut, som i 56 § sägs, av

företag, som i detta kap. avses, vållas skada eller intrång, som vid utlåtandets eller

beslutets meddelande icke av synemännen eller av vattendomstolen förutsetts, må utan

hinder av bestämmelserna i nämnda § den, som lider skadan eller intrånget, framställa

anspråk å ersättning enligt reglerna i 9 kap.; dock skall sådant anspråk för

att kunna upptagas till prövning anmälas hos vattendomstolen inom fem år eller

den längre tid, högst tolv år, som i utlåtandet eller beslutet må hava föreskrivits,

räknat från utgången av den för företagets fullbordande i utlåtandet eller beslutet

eller ock sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.

År skada eller intrång, som i första stycket avses, av betydenhet, må inom tid,

som gäller för anmälan av anspråk enligt nämnda stycke, talan föras om meddelande

av sådana ändrade föreskrifter rörande skötseln av de för företaget gjorda anläggningar

och vidtagande på deltagarnas i företaget bekostnad av sådana åtgärder, som utan

att förnärma tredje mans rätt eller för företaget medföra väsentlig olägenhet äro ägnade

att förebygga eller i största möjliga mån minska skadan eller intrånget för framtiden.

58 §.

Har företag, varom i detta kap. sägs, icke bragts till slut inom tid, som enligt 10

kap. 62 § föreskrivits, vare frågan om företaget förfallen; dock må, om giltigt skål för

dröjsmål visas eller genom företagets inställande synnerligt men skulle uppstå, vattendomstolen

på därom före nämnda tids utgång gjord ansökan bevilja anstånd med

företagets fullbordande på högst tio år.

Har fråga om företag enligt detta kap. förfallit, äge deltagare i företaget påkalla

vattendomstolens prövning, huruvida den å företaget nedlagda kostnad skall gäldas

allenast av sökanden och dem, som förenat sig med honom, eller om och i vilken

mån jämväl övriga deltagare skola med hänsyn till vunnen nytta i kostnaden taga del.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

59 §.

Finnes under företagets utförande, att visst arbete, som i utlåtandet eller beslutet

rörande företaget föreskrivits, kan anses obehövligt, eller erfordras till följd av oförutsedd

arbetssvårighet eller av annan dylik orsak jämkning av de rörande företagets

utförande meddelade bestämmelser, äge vattendomstolen på ansökan av deltagare i

företaget föreskriva dylik jämkning ävensom i övrigt vidtaga den ändring i bestämmelserna

rörande företaget, som därav må föranledas.

60 §.

Har efter det medgivande lämnats till utförande av företag, som i detta kap. sägs,

fastighet inom torrläggningssamfälligheten övergått till ny ägare, vare jämväl denne

pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i kostnaden för företaget; dock skall, där

föregående ägares skyldighet att erlägga å fastigheten belöpande andel i kostnaden

blivit genom dom eller annorledes fastställd eller, oavsett huruvida den genom företaget

vunna båtnaden av denne tagits i bruk, åvilat honom, ny ägare ej svara för

bidrag, som förfallit till betalning mer än ett år innan han blev ägare till fastigheten

eller, om han inropat fastigheten å exekutiv auktion, för bidrag, som före försäljningsdagen

förfallit till betalning.

Där föregående ägare försummat att verkställa arbete, som för utförande av företaget

eller för underhåll av detsamma ålagts honom, vare nye ägaren skyldig fullgöra

vad sålunda blivit eftersatt.

61 §.

Har till företag, som i detta kap. avses, medgivande i laga ordning erhållits, skall

där deltagarna äro flera än två, för handhavandet av de med företaget förenade angelägenheter

utses styrelse, bestående av en eller flera ledamöter.

Vilja deltagarna antaga stadgar rörande handhavande av företagets angelägenheter,

stånde dem fritt; dock vare dylika stadgar ej gällande, med mindre de blivit av Konungens

befallningshavande granskade och fastställda. I fråga om stadgar för torrläggningsföretag

skola i övrigt bestämmelserna i 3 kap. 13 § äga tillämpning.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande, må ej i

fall, som i 61 § avses, arbete å annans mark verkställas eller åtgärd eljest till förfång

för annan vidtagas.

Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan

därom hos Konungens befallningshavande.

Då anmälan, som i denna § sägs, ägt rum, skall underrättelse därom på deltagarnas

i företaget bekostnad intagas i länskungörelserna.

63 §.

Vad i 3 kap. 15 samt 17—21 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om företag, som i förevarande kap. avses, dock att förordnande, som i 17 §

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sägs, skall införas i länsknngörelserna samt att, där icke i fastställda stadgar viss

ort bestämts såsom styrelsens säte, talan, som i 20 § omförmäles, skall anhängiggöras

hos den allmänna underrätt, inom vars domvärjo samfälligheten eller största delen

därav är belägen.

04 §.

Rätten att handhava de med företag, som i detta kap. avses, förenade angelägenheter

utövas å sammanträde, därvid envar deltagare i företaget äger rösträtt efter det

andelstal, som jämlikt 23—26 §§ samt 29 § är bestämmande för hans skyldighet att

taga del i kostnaden för företaget. Kallelse till sammanträde skall, där ej i särskilda

stadgar annorledes bestämts, antingen skriftligen delgivas samtliga deltagarna

minst en vecka före sammanträdet eller ock minst fjorton dagar därförut kungöras

såväl i kyrkan för den eller de församlingar, där samfälligheten är belägen, som ock

i minst en av ortens tidningar. Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad

i 3 kap. 22 § är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

65 §.

Yad i 3 kap. 23—25 §§ är stadgat om talan mot beslut, som fattas vid sammanträde

med deltagarna, samt om hållande av dylikt sammanträde skall äga motsvarande

tillämpning beträffande företag enligt detta kap.; dock att talan skall i fall, som avses

i 63 §, anhängiggöras hos den allmänna underrätt, som i sistnämnda lagrum sägs.

66 §.

Har jämlikt 36 § fjärde stycket påkallats prövning av fråga rörande framtida

underhåll av dike, skall för dylikt fall vad i 56 samt 60—65 §§ är stadgat om företag,

vartill medgivande lämnats enligt detta kap., i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

8 KAP.

Om kloakledningar.

1 §■

Tarvas för avledande av spillvatten eller annan flytande orenlighet från en eller

flera fastigheter eller ett eller flera samhällen, att kloakledning framdrages över annans

fastighet, vare ägaren av den fastighet pliktig att mot ersättning, som i 9 kap. sägs,

tåla intrånget därav.

Med kloakledning förstås i denna lag avloppsledning för ändamål, som ovan

nämnts, ändå att därmed tillika må avses vattens avledande för torrläggning av begravningsplats

eller av samhälles planlagda område. Avloppsledning, varmed avses

dels avledande av spillvatten och flytande orenlighet och dels torrläggning av annan

mark än nyss nämnts, vare ock ansedd som kloakledning, där spillvattnets och orenlighetens

avledande är det huvudsakliga ändamålet eller ock spillvattnet eller orenligheten

avsevärt inverkar å det i avloppsledningen framrinnande vattnets beskaffenhet.

Vatten och orenlighet, som framrinner i kloakledning, benämnes i denna lag kloakvatten.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36. 35

{Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 §.

Kloakledning skall göras täckt, såframt ej med hänsyn till särskilda förhållanden

öppen ledning må tillstädjas.

3 §.

Där för avledande av kloakvatten tarvas, att genom väg eller genom järnvägs eller

spårvägs banvall eller stationsområde avlopp anordnas eller ock befintligt sådant utvidgas

eller fördjupas, skall arbetet bekostas av anläggare^ samt ombesörjas, där

råga är om väg, av vägens ägare, såvitt ej denne hellre vill överlämna arbetet åt

anläggaren, och i annat fäll av järnvägens eller spårvägens ägare.

Yad nu sagts om ägare av väg skall i fråga om allmän väg på landet avse vägstvrelsen

samt beträffande allmän väg i stad, staden.

4 §.

I den män ej detta kap. innehåller särskilda föreskrifter skall vad i 7 kap. 4, 5,

12, 13 och lti—19 §§ är stadgat om upptagande av dike i tillämpliga delar gälla

även beträffande kloakledningar.

5 §.

Kloakledning skall, där någons rätt kan vara därav beroende, av ägaren behörigen

underhållas.

6 §•

Finnes, då kloakledning skall byggas för ett samhälle, det medföra väsentlig

fördel, att ledningen inrättas för avledande jämväl av annat samhälles kloakvatten,

skall, där det från sistnämnda samhälle påfördras, ledningen så byggas.

7 §.

Skall kloakledning efter ty i 6 § sägs

inrättas för avledande av kloakvatten

jämväl från annat samhälle, skall anläggningskostnaden

för ledningen, i den

mån den är gemensam, mellan samhällena

fördelas i förhållande till den kostnad

för särskild ledning för vartdera

samhället, som bortfaller därigenom att

gemensam ledning bygges. År ett samhälles

kloakvatten av beskaffenhet att

medföra särskild kostnad beträffande

ledningens inrättande eller anordnande,

skall hänsyn tagas härtill.

Skall kloakledning efter ty i 6 § sägs

inrättas för avledande av kloakvatten

jämväl från annat samhälle, skall anläggningskostnaden

för ledningen, iden

mån den är gemensam, mellan samhällena

fördelas med hänsyn tagen dels till

den kostnad för särskild ledning för

vartdera samhället, som bortfaller därigenom,

att gemensam ledning bygges,

dels till mängden kloakvatten, somjrån

vartdera samhället skall avledas. År ett

samhälles kloakvatten av beskaffenhet

att medföra särskild kostnad beträffande

ledningens inrättande eller anordnande,

skall hänsyn tagas jämväl härtill.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §.

Vill samhälle inleda kloakvatten i kloakledning, som anlagts eller är under anläggning

för annat samhälles räkning, må det ej förvägras, utan så är att -väsentlig olä
fenhet

vållas därav och avledning kan ändamålsenligt beredas på annat sätt; vare

ock det samhälle, som vill tilleda kloakvatten, pliktigt att vidtaga sådana anordningar,

som till undvikande av olägenhet av tilledandet för det andra samhället må

anses erforderliga.

Om skyldighet för samhälle, som sålunda tilleder kloakvatten, att deltaga i anläggningskostnaden

för den gemensamma delen av ledningen, galle vad i 7 § stadgas,

med iakttagande att den gemensamma delen, i den mån densamma redan blivit utförd,

skall uppskattas till dess värde i befintligt skick samt att kostnaden för särskild

ledning skall beräknas till det belopp, som skulle åtgått för ny ledning. Finnes

till följd av tilledandet nödigt, att ledningen utvidgas eller annorledes förändras,

skall kostnaden åligga sistnämnda samhälle; dock vare samhället ej skyldigt att i ty

fall taga del i redan nedlagd kostnad, som till följd av ändringen varder onyttig.

9 §.

I den män kloakledning är gemensam för två eller flera samhällen, skall skötseln

och underhållet därav, såframt ej annorlunda överenskommes, ombesörjas av det

samhälle, för vars räkning ledningen ursprungligen anlagts, eller, där den byggts

för gemensam räkning, av det samhälle, över vars område den gemensamma sträckan

av ledningen eller väsentlig del därav framdragits, eller ock, för den händelse ledningen

huvudsakligen är belägen på annan mark, av det, varifrån största vattenmängden

beräknas tillrinna densamma.

Samhälle, som begagnar kloakledning, vars skötsel och underhåll åligger annat

samhälle, vare pliktigt att medelst årlig avgäld gottgöra det andra samhället skälig

andel av kostnaden för underhåll och skötsel av den gemensamma delen av ledningen.

Avgäld, som nu nämnts, skall bestämmas efter enahanda grunder som enligt

7 och 8 §§ skola lända till efterrättelse i fråga om anläggningskostnadens fördelning.

10 §.

Avgäld, som enligt 9 § åligger samhälle att utgiva, skall utgå från dag, som i

sammanhang med beslutet därom bör bestämmas, dock, i den händelse samhället före

nämnda dag tager ledningen i bruk, från dagen för ledningens begagnande.

11 §.

Inträffar, sedan bestämmelse meddelats rörande samhälles skyldigheter med avseende

å underhåll och skötsel av gemensam kloakledning eller kostnaderna därför,

väsentlig ändring i något förhållande, som lagts till grund för bestämmelsen, må

talan i den ordning 11 kap. stadgar kunna föras om ändrade föreskrifter, dock ej

förr än minst fem år förflutit från det bestämmelsen meddelades.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

12 §.

Tarvas ombyggnad av kloakledning, som är för två eller flera sambällen gemensam,

skall vad bär ovan är stadgat om ny ledning äga motsvarande tillämpning.

Sker ombyggnaden på yrkande av ett samhälle och är densamma ej tillika

erforderlig för det eller de andra samhällenas räkning, vare samhälle, som sist

sagts, ej pliktigt att till ombyggnaden bidraga i vidare mån än samhällets utgifter

till den ombyggda ledningens skötsel och underhåll beräknas bliva för framtiden

minskade. Yarder kostnaden för den ombyggda ledningens skötsel och underhåll

genom ombyggnaden ökad, vare nyssnämnda samhälle ej skyldigt att taga del i

sådan ökning.

13 §.

Yad i 6—12 §§ stadgas beträffande gemensam kloakledning för två eller flera

samhällen skall äga motsvarande tillämpning med avseende å kloakledning till gemensamt

bruk för två eller flera fastigheter eller för samhälle samt en eller flera

utom samhället belägna fastigheter.

14 §■

Ägare av mark, varifrån vattnet har naturligt fall åt det håll, där annans kloakledning

framgår eller skall anläggas, vare berättigad att för markens torrläggning

leda vattnet till kloakledningen under de villkor, som ovan finnas stadgade i fråga

om rätt att inleda kloakvatten; dock att, där markens torrläggning icke utan oskäliga

kostnader kan vinnas annorledes än medelst ledning över samhälles planlagda område

eller över bebyggd fabrikstomt, ersättningsskyldighet till följd av vattnets inledande

i samhällets eller fabrikens kloakledning icke åligger markens ägare i vidare

mån än som må betingas av ökning i kostnaderna för ledningens anläggning samt

skötsel och underhåll.

15 §.

Yill någon framdraga kloakledning över annans fastighet eller eljest begagna sig

av rättighet, som omförmäles i 1—14 §§, då skall, där ej överenskommelse därom

träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande inhämtas besked, huru och

under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om avledande av kloakvatten skall ingivas till Konungens befallningshavande

och varde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, varom i 10

kap. stadgas.

Ändå att prövning enligt vad nu sagts icke erfordras, må till beredande av trygghet

för framtiden sådan prövning påkallas.

Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga

underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap. 52 §.

10 §.

I fråga om giltigheten av laga kraft vunnet utlåtande eller beslut rörande avledande

av kloakvatten skall vad i 7 kap. 56—58 §§ finnes stadgat beträffande före
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

tag enligt nämnda kap. i tillämpliga delar lända till efterrättelse, dock med den

inskränkning, som föranledes av stadgandet i 17 § här nedan.

I avseende å de skyldigheter, som beträffande gemensam kloakledning åligga ny

ägare av fastighet, varifrån vatten genom ledningen avledes, äge stadgandet i 7 kap.

60 § motsvarande tillämpning.

17 §.

Huruvida och i vilken mån det må vara tillåtet att genom kloakvatten förorena

vatten, vard ver annan äger råda, eller luften, så ock i vad mån ersättning skall

gäldas för skada och olägenhet genom sådant förorenande, därom gälle vad särskilt

är eller kan varda stadgat.

Föreskrifter, vilka till förekommande eller minskande av olägenheter till följd av

förorenande, som nu nämnts, blivit i laga ordning meddelade, skola vid anläggande

och skötsel av kloakledning noga iakttagas.

18 §.

Beträffande avledande inom samhälles planlagda område av kloakvatten från byggnader,

tomter, gator eller andra platser i samhället äge vad ovan stadgats ej tillämpning.

19 §.

Med samhälle avses i detta kap. stad, köping och municipalsamhälle.

9 KAP.

Om ersättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet.

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tilläsa sig samfällt strömfall med

eller utan utmål eller att eljest lösa eller taga i anspråk annan tillhörigt område

eller att tillgodogöra sig vattenmängd eller vattenkraft, som tillhör annan, eller att

vidtaga åtgärd, varigenom eljest annans egendom lider skada eller intrång, varde, såvitt

ej i 1, 5 eller 6 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter ty nedan sägs gälda

ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada eller intrång, som förorsakas.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas till fulla värdet och hälften därutöver, då

fråga är om ersättning för:

1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen är avsedd

för befintlig eller under byggnad varande anläggning;

2. fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan därmed eller med byggnad för uttagande

av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets nyttjande så ock skada å

sådan anläggning;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag.)

3. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till följd av vattenuppdämning

eller annan ändring i vattenståndsförhållandena, dock med undantag av

mark, som till följd av yrkande, varom i 7 kap. 54 § förmäles, skall lösas, ävensom

av skada, som bestar däri, att framtida torrläggning av mark genom vattenuppdämning

hindras eller försvåras;

4. fiske eller skada därå så ock sådant intrång i rätt till fiske, som föranledes av

förbud, varom i 2 kap. 14 § andra stycket förmäles;

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §, så ock intrång genom ledning för elektrisk

kraftöverföring.

Om undantag för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils i 50 §.

49 §.

Där ej efter ty i 48 § stadgas ersättning skall utgå med förhöjning, varde den

bestämd till fulla värdet av den egendom, som avstås, eller, då fråga är om förlust,

skada eller intrång, till belopp, motsvarande full gottgörelse för förlusten, skadan

eller intrånget.

Ersättning för sådan till invallningssamfällighet hörande mark, som jämlikt 7 kap.

54 § skall lösas, skall bestämmas till markens värde i dess skick efter företagets

fullbordande efter avdrag av det belopp, vartill båtnaden för samma mark genom

invallningen blivit i laga ordning uppskattad. Bidrag, som markens ägare erlagt

till företaget, skall gottgöras honom med skälig ränta därå från den dag, då bidraget

utgavs. Har markens ägare tillgodonjutit avkastning utöver den, som varit att påräkna

i markens skick före invallningen, äge deltagarna för sagda ökning bekomma

skälig gottgörelse. Skall enligt 2 § i detta kap. tillika lösas mark, som ej ingår i

samfälligheten, varde ersättningen för sådan mark bestämd till fulla värdet.

10 KAP.

Om syneförrättning''.

Om syneförrättning rörande företag enligt 3, 7 och 8 kap.

32 §.

1 mom. Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 7 kap. avses,

skall förordnas statens lantbruksingenjör eller annan, efter ty särskilt finnes eller

kan varda stadgat, därtill behörig tjänsteman eller ock annan person, vilken på

grund av avlagda kunskapsprov och praktisk erfarenhet i hithörande ämnen av

Konungen förklarats behörig att hålla dylik förrättning.

2 mom. Beträffande syneförrättning rörande vattenreglering, vars huvudsakliga

ändamål är torrläggning av mark, vare lag som i 1 mom. sagts.

3 mom. Skall vattenreglering ske huvudsakligen för beredande av ökad möjlighet

att utnyttja vattenkraft, skall till förrättningsman förordnas person, som på grund

av avlagda kunskapsprov och praktisk erfarenhet i avseende å byggande i vatten

och därmed sammanhängande ämnen av Konungen förklarats behörig att hålla dylik

förrättning. J

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4 mom. Till handläggande av syneförrättning rörande företag, som i 8 kap.

sägs, skall förordnas person, som på grund av avlagda kunskapsprov och praktisk

erfarenhet i avseende å inrättande av kloakledningar av Konungen förklarats behörig

att hålla dylik förrättning. År fråga om företag av mindre omfattning och

kan det ej antagas beröra motstående intresse av någon betydelse, må dock förordnande,

som nu sagts, meddelas jämväl annan i dylika frågor förfaren person, vilken

finnes lämplig.

33 §.

Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande.

I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets

beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde, som

av företaget kan komma att beröras. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å

de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas

namn och hemvist ävensom sådana nyttjanderättshavares, vilkas rätt kan vara

av företaget beroende.

Yad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden samt om

underrättelse till vattenrättsdomaren äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande

enligt denna §.

34 §.

Vid syneförrättning, som avses i 32 § 3 mom., skall, där den förordnade ej tilllika

är behörig att hålla syneförrättning, som i 1 mom. sägs, att såsom biträdande

förrättningsman deltaga i förrättningen förordnas person, som innehar dylik behörighet.

Är vid syneförrättning, som avses i 32 § 1 och 2 mom., fråga om ändring eller

utrivning av vattenverk eller annan åtgärd, varigenom ägare av strömfall tillskyndas

förlust av vattenkraft, eller om beredande åt strömfallsägare av båtnad i avseende

å vattenkraft, skall, där den förordnade ej tillika är behörig att hålla syneförrättning,

som i 3 mom. sägs, för att deltaga i behandlingen av dylik fråga och

vad därmed sammanhänger till biträdande förrättningsman förordnas den, som innehar

dylik behörighet, eller ock annan för sakkunskap å ifrågavarande område känd

person, som finnes lämplig.

Om förordnande av biträdande förrättningsman galle i tillämpliga delar vad i 33 §

stadgas.

35 §.

Vid syneförrättningen skola biträda två gode män. Dessa skola utses bland dem,

som äro valda till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid lantmäteriförrättning

i orten. Grode männen tillkallas av förrättningsmannen efter samråd

med biträdande förrättningsmannen, om sådan förordnats.

36 §.

Den allmänna planen för företaget skall uppgöras av förrättningsmannen efter

samråd med gode männen ävensom biträdande förrättningsmannen, om sådan förordnats.

Är någon synemän av annan mening än förrättningsmannen, varde den

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

antecknad i protokollet. Finnes av sökanden uppgjord plan, skall beträffande granskning

av sådan plan vad nu sagts äga motsvarande tillämpning.

Är fråga om vattenreglering och har vattendomstolen i samband med målets hänvisande

till syneförrättning meddelat bestämmelse angående grunderna för företaget,

skall vad sålunda föreskrivits lända till efterrättelse.

37 §.

Vattendrag, sjö eller annan vattensamling med av- och tillopp, som beröres av

företaget, och den mark, varå företaget kan inverka, skola, om och i den mån sådant

synes nödigt, avvägas, uppmätas, avtecknas och beskrivas.

38 §.

Efter samråd med de övriga synemännen ävensom med sökanden, där så lämpligen

kan ske, bestämme förrättningsmannen tid och ställe för syneförrättningen.

Han skall därom ofördröjligen ej mindre underrätta de andra synemännen än även

utfärda kungörelse, vari tillika de fastigheter, som företaget förmenas angå, skola

namngivas eller, i den mån det kan ske på oförtydbart sätt, utmärkas medelst gemensam

geografisk eller annan beteckning; föranstalte ock därom, att kungörelsen varder

minst tre veckor före den för förrättningen utsatta tiden avsänd till vederbörande

pastorsämbete för uppläsande så snart ske kan i kyrkan för den eller de församlingar,

där fastighet, som nyss nämnts, är belägen, så ock minst fjorton dagar före förrättningssammanträdet

införd i en eller, där förhållandena påkalla det, två eller flera

av ortens tidningar.

Är företaget av mindre omfattning och berör det uppenbarligen förutom sökanden

allenast viss eller vissa sakägare, vare kungörelse, som nu sagts, icke erforderlig;

dock skall underrättelse om tid och ställe för sammanträdet sist å åttonde dagen

förut delgivas sådan sakägare i den för stämning stadgade ordning.

39 §.

Är fråga om företag, som avses i 32 § 2 och 3 mom., eller annat företag, som är

av större omfattning, bestämme förrättningsmannen tillika viss för parterna välbelägen

plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare, någon av synemännen eller

pålitlig enskild person, där till förrättningen hörande handlingar enligt vad nedan

sägs i avskrift skola hållas för granskning tillgängliga. Berör företaget två eller

flera län eller eljest ett vidsträckt område, må bestämmas flera dylika ställen. Underrättelse

om de ställen, där handlingarna skola tillhandahållas, skall intagas i kungörelse,

som enligt 38 § utfärdas.

Ävskrift av ansökningen jämte därtill hörande handlingar ävensom av kungörelsen

skall av förrättningsmannen ofördröjligen efter kungörelsens utfärdande översändas

till de ställen, som i kungörelsen angivits. Varder särskild plan angående företaget

upprättad, skall ock sådan plan snarast möjligt tillhandahållas sakägarna på sätt

nu sagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 23 höft. (Nr 36.) (i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

40 §.

Har kungörelse rörande företaget utfärdats, skall vad i 8 § är stadgat om avlämnande

av underrättelse till sakägare samt om förteckning över avsända underrättelser

äga tillämpning jämväl i fråga om syneförrättning enligt 32 §, med iakttagande

att sådan underrättelse skall avsändas till envar i ansökningen uppgiven eller

eljest för förrättningsmannen känd ägare av fastighet, som i kungörelsen avses, till

de kända nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken, så ock till känd förvaltning

eller styrelse för allmän farled eller vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse

för allmän flottled eller syssloman eller styrelse för torrläggningsföretag, där

det företag, varom fråga är, berör led eller företag, som nu nämnts. Är egendomen

samfälld för helt skifteslag eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse

till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd styrelse,

varde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

41 §.

Finnes fastighet, till vars ägare enligt 40 § underrättelse skall utsändas, tillhöra

kronan eller allmän anstalt eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjanderätt,

insände förrättningsmannen utan dröjsmål underrättelse om kungörelsens

innehåll till Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen;

och åligge Konungens befallningshavande att ofördröjligen förordna ombud till bevakande

av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkommer

annan myndighet, överlämna underrättelsen till den myndighet.

42 §.

År fråga om sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning

ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag,

där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled linnés, eller kan företag,

som i 32 § 1—3 mom. eljest avses, antagas beröra allmänna intressen av någon

betydelse, skall avskrift av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen utan dröjsmål

av förrättningsmannen översändas till kammarkollegiet, som har att, där det prövas

nödigt, föra talan för tillgodoseende av de allmänna intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan av allmänt ombud, åligge ombudet att på begäran

tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i saken, med kostnadsfria råd angående bevakandet

av deras rätt. Är fråga om företag, som avses i 32 § 3 mom., må på framställning

av synemännen eller, då det eljest finnes påkallat, Konungens befallningshavande

förordna ortsombud, varom i 4 § sista stycket förmäles.

Om förordnande av allmänt ombud i andra fall besörje Konungens befallningshavande,

när anledning därtill förekommer.

43 §.

Är fråga om sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning

ur sådant vattenområde eller kan företag, som eljest avses i 32 §, an
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tagas beröra fiskeintresse av någon betydelse, skall avskrift av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen, utan dröjsmål av förrättningsmannen översändas till

lantbruksstyrelsen. Finner denna uppenbart, att fiskens upp- och nedgång eller

eljest fiskeintresse icke kan röna inverkan av företaget, skall meddelande .härom

skyndsamt lämnas förrättningsmannen; i annat fall förordna styrelsen fiskeritjänsteman

att under syneförrättningen till förrättningsmannen avgiva yttrande, huruvida

fiskerinäring av betydenhet kan genom företaget lida väsentligt förfång, så oek vilka

särskilda åtgärder kunna erfordras till skydd för fisket.

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning å platsen

äger rum, ankomme på Konungens befallningshavande att efter inkommen anmälan

därom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade eller oek annan av styrelsen

föreslagen fiskeritjänsteman att, såvitt angår företagets inverkan å fisket, såsom

sakkunnig biträda vid förrättningen ävensom i frågan avgiva utlåtande.

44 §.

Är fråga om företag, som avses i 32 § 4 mom., skall avskrift av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen utan dröjsmål översändas till ortens hälsovårdsmyndighet

ävensom till förste provinsialläkaren i länet, som har att, om anledning

därtill förekommer, hos Konungens befallningshavande göra anmälan om företaget

för den åtgärd, som enligt 42 § sista stycket eller eljest må ankomma på Konungens

befallningshavande.

45 §.

I samband med översändande av handlingar efter ty i 42—44 §§ sägs bör förrättningsmannen

tillika lämna de upplysningar rörande de i nämnda §§ omförmälda

frågor, som för honom äro att tillgå.

46 §.

I fråga om tillkallande av sakkunnigt biträde, där sådant är av nöden, gälle vad

i 3 § andra stycket är stadgat.

47 §.

Kommer ej förrättningsman eller biträdande förrättningsman tillstädes å den för

förrättningen utsatta tid, och infinner han sig ej heller inom tre timmar därefter;

då må de, som tillstädeskommit, åtskiljas. Utebliver god man, kalle förrättningsmannen

genast annan god man i stället.

Synemän, som utan skälig orsak utebliver från förrättningen, ersätte all skada och

olägenhet, som därav uppstår; förrättningsman och biträdande förrättningsman ansvara

därjämte såsom för tjänstefel.

48 §.

Vill sökanden återkalla ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen,

innan förrättningen avslutas. Där ej annan sakägare skriftligen förklarar sig vilja

fullfölja ansökningen, varde förrättningen inställd och frågan förfallen..

Äro sökandena flera, må utan samtligas medgivande återkallelse ej ske, utan så

är, att beträffande företag enligt 3 eller 7 kap. kostnaden av synemännen beräknas

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att

härvid hänsyn icke skall tagas till båtnad, för vilken ''enligt 3 kap. 6 § och 7 kap.

29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk.

Sker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare den eller de övriga fortfarande

att anse såsom sökande.

49 §.

Mot synemän och sakkunnigt biträde galle dessa jäv: om han själv eller någon, med

vilken han är i den skyldskap eller det svågerlag, som enligt lag utgör jäv mot domare, är

sökande till förrättningen eller äger del i saken eller eljest kan vänta synnerlig nytta eller

skada av företaget, eller om han är vederdeloman eller uppenbar ovän till sakägare, som

nu nämnts, eller såsom domare deltagit i åtgärd eller beslut, som rör saken. Söker

någon, sedan ärendet anhängiggjorts, sak med synemän eller sakkunnigt biträde eller

tilLfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt att därmed göra honom jävig,

det skall ej räknas för jäv.

Yad i 12 § andra stycket samt 13 och 14 §§ är stadgat i fråga om jäv mot synemän

eller sakkunnigt biträde äge tillämpning jämväl vid förrättning enligt 32 §;

och skall föreskriften i 14 § första stycket om anmälan av jäv mot förrättningsman

och förordnande av annan i den jävades ställe tillika gälla beträffande biträdande

förrättningsman. Ifråga om tillkallande av ojävig god man vare lag som i 35 § sägs.

50 §.

Vid förrättningen hava synemännen att tillse, huruvida enligt de i denna lag stadgade

grunder hinder möter mot företaget; finna synemännen, efter det utredning skett i

nödiga delar, sådant hinder möta, give genast besked därom och avslute förrättningen.

51 §.

Där fråga är om avledande av kloakvatten, skola synemännen meddela sådana bestämmelser,

att vatten, varöver annan äger råda, eller luften icke genom avledandet

förorenas eller, om sådant förorenande ej kan undvikas, att olägenheterna därav såvitt

möjligt minskas. Särskilda föreskrifter, som i nyssnämnda hänseende må hava

meddelats vid prövning i därför stadgad ordning, skola av synemännen noga iakttagas.

Har prövning, som nu nämnts, ej skett, och finnes frågan om kloakledningens

sträckning eller beskaffenhet icke lämpligen kunna avgöras utan föregående sådan

prövning, varde förrättningen inställd i avbidan på sagda hinders undanröjande.

52 §.

Ingår i planen för företag, som avses i 32 §, anordnande eller ändrande av vattenavlopp

genom järnväg, åligge förrättningsmannen att insända planen i denna del till

chefen för vederbörande väg- och vattenbyggnadsdistrikt eller, i fråga om statens

järnväg, till vederbörande distriktsförvaltning, som har att skyndsamt till förrättningsmannen

avgiva yttrande, huru arbetet lämpligast bör verkställas. Yad nu sagts äge

motsvarande tillämpning, där eljest företag, som nu nämnts, berör bro, trumma eller

annan anläggning för järnväg och särskild åtgärd kan komma i fråga till skydd för

sådan anläggning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

45

(.Kungl. Maj.is förslag.) (Utskottets förslag.)

Har i synemännens utlåtande angående företaget gjorts avvikelse från vad sålunda

föreslagits, skall utlåtandet i denna del underställas vattendomstolens prövning.

53 §.

Yrkar vid syneförrättning rörande vattenreglering eller vattenavledning för

marks torrläggning markägare, vars rätt beröres av företaget, att i stället skall ske

torrläggning genom invallning, eller äskar vid syneförrättning rörande invallning

markägare, som nu sagts, att åt vattenavledning skall givas företräde, förelägge synemännen

den, som gjort yrkandet, att inom viss tid med företeende av synemännens

föreläggande anmäla yrkandet hos Konungens befallningshavande vid äventyr, om

det försummas, att yrkandet lämnas utan avseende.

Yarder, innan syneförrättning rörande företag enligt 3 eller 7 kap. avslutats, ny

syneförrättning anhängiggjord angående annat dylikt företag, som rör samma vattenområde

eller av annan grund synes ej kunna jämte det förra företaget utföras, skall

vederbörande förrättningsman härom ofördröjligen göra anmälan hos Konungens

befallningshavande.

Göres anmälan, som ovan sagts, uppdrage Konungens befallningshavande enligt

de i 32 § stadgade grunder antingen åt den tidigare förordnade förrättningsmannen

eller, om två eller flera förordnats, någon av dem eller ock, där det finnes lämpligare,

åt annan person att såsom särskild förrättningsman jämte av honom tillkallade gode

män vid gemensamt sammanträde handlägga frågan, huruvida åt någotdera. företaget

bör lämnas företräde eller huru eljest lämpligen bör förfäras.

Om behandlingen av fråga, som nu sagts, skola bestämmelserna i detta kap. i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse; dock vare ej erforderligt, att i kungörelsen angående

förrättningen samtliga de fastigheter angivas, vilka av frågan beröras. Synemännens

utlåtande skall underställas vattendomstolens prövning.

54 §.

Framställes vid syneförrättning rörande vattenavledning för marks torrläggning av

någon, vars rätt beröres av företaget, yrkande, som avses i 3 kap. 27 § andra stycket,

förelägge synemännen den, som gjort yrkandet, att inom viss tid, med företeende av synemännens

föreläggande, hos vederbörande vattendomstol anhängiggöra sådan ansökan,

som i 3 kap. 11 § sägs, vid äventyr, om det försummas, att yrkandet lämnas utan avseende.

Göres inom förelagd tid ansökan, som nu sagts, skall, där ej vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen annorledes förordnar, den fortsatta behandlingen rörande företaget

av synemännen överlämnas åt vattendomstolen.

55 §.

Anhängiggöres, innan syneförrättning rörande företag enligt 3 eller 7 kap. avslutats,

jämlikt stadgande i 11 kap. eller i den ordning, som om syneförrättning rörande

företag enligt 6 kap. är föreskriven, ansökan om annat företag, som rör samma vattenområde

eller av annan grund synes ej kunna jämte det förra företaget utföras, ankomme

på vattendomstolen att i samband med prövning av ansökningsmålet eller

efter underställning, där sådan skall äga rum, meddela besked om företagens för
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hållande till varandra; och må förty, innan dylikt besked lämnats, ej meddelas slutligt

utlåtande rörande företag, som först nämnts.

56 §.

Vid avgörande av fråga, som i 53—55 §§ avses, skola de i 2 kap. 38 § och 3 kap.

7 § stadgade grunder vinna tillämpning.

Där åt företag gives företräde framför annat företag, skall tillika bestämmas viss

tid, inom vilken frågan om förstnämnda företag skall i den härför i denna lag

bestämda ordning fullföljas, vid äventyr att, då frågan om det andra företaget åter

upptages, detta icke må hindras av yrkande, som ovan nämnts, så ock föreskrivas,

att samma påföljd skall gälla, där ej företaget fullbordas inom den tid, som i sådant

hänseende må varda i stadgad ordning fastställd.

57 §.

Möter ej hinder mot företaget, böra synemännen, efter det sakägarna blivit hörda

och utredning skett angående de förhållanden, vilka kunna inverka på frågan, söka

att i de delar, varom tvist yppas, åvägabringa överenskommelse mellan dem, vilkas

rätt därav beröres; och varde, där sådan överenskommelse träffas, särskild avhandling

därom upprättad, av sakägarna underskriven samt medelst synemännens påskrift

vitsordad. Angår överenskommelsen annat än beloppet av sakägare tillkommande

ersättning, vare den dock ej gällande, med mindre den av synemännen prövas lämplig.

Rör överenskommelsen fastighet, tillhörig kronan eller allmän anstalt, skall den

i avseende å kronans eller anstaltens rätt ej gälla, med mindre den godkännes av

vederbörande myndighet.

58 §.

Vilja en eller flera sakägare förena sig med sökanden om företaget eller yrka, att

däråt gives större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen; och varde handlingen

vitsordad medelst synemännens påskrift.

59 §.

Kommer ej enligt 57 § överenskommelse till stånd, varde frågan i de delar, som

äro tvistiga, prövad av synemännen jämlikt de i denna lag stadgade grunder.

60 §.

För utrönande av värdet å båtnad för mark genom dess torrläggning, där sådan

med företaget avses, skola synemännen med tillämpning av de i 7 kap. 22 § stadgade

grunder efter undersökning av den mark, varom fråga är, uppskatta marken

såväl i dess skick före företaget som ock i det skick, vari den antages komma efter

företagets fullbordan.

Vid uppskattning av båtnad, som genom vattenreglering beredes strömfall, skola

de i 9 kap. stadgade grunder beträffande värdering av vattenkraft, som skall ersättas,

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

47

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

61 §.

Utgöres mark, varå uppskattning enligt 60 § bör ske, helt och hållet eller till någon

del av sjöbotten eller annan vatten dränkt mark, och linnes uppskattningen av

båtnaden ej kunna, innan företaget blivit fullbordat, verkställas med tillförlitlig noggrannhet;

då skola synemännen medelst sannolikhetsberäkning enligt grunder, som

må finnas användbara, tillsvidare bestämma värdet å båtnaden; och varde slutlig

uppskattning utsatt att efter ty i 78 § sägs förrättas efter företagets fullbordan.

62 §.

I fråga om företaget hava synemännen att bestämma:

varest och huru dike, avloppsledning eller annan anläggning, som prövas nödig,

tjänligast skall göras, allt med hänsyn till de i 7 kap. eller eljest i denna lag stadgade

grunder ävensom till vattenmängd, fallförhållanden, jordens sättning och andra

omständigheter;

varest jord skall läggas, som uppkastas ur dike vid dess anläggande eller rensande;

varest och huru bro, trumma eller dylikt skall göras eller ombyggas, där sådant

tarvas;

huru beträffande hushållningen med och framsläppandet av vattnet bör förfaras

vid dammbyggnad, som må erfordras för företaget, sa ock eljest vad för vattenhöjdens

reglering och förekommande av skada genom översvämning eller annorledes

bör iakttagas, varvid med avseende å vattenmärkes utsättande skall iakttagas vad i

11 kap. 64 § finnes för där avsett fall stadgat;

huru i fråga om sättet för utförande av gemensamt arbete samt framtida underhåll

av gjorda anläggningar tjänligast bör förfaras;

tiden, då vattenverks ändring eller annat arbete för företaget må begynna; tiden

och sättet för fullgörande av samt betalningen för arbete, som enligt särskilda stadganden

markägare, vattenverksägare eller annan berättigats ombesörja; så ock viss

tid, i regel minst två och högst tio år, inom vilken företaget i dess helhet bör vara

bragt till slut;

huruvida för avgörande, om företaget må anses fullbordat, eller av annan anledning

besiktning, som omförmäles i 13 kap. 1 §, bör äga rum;

så ock, där sådant finnes nödigt, företagets benämning samt i övrigt allt, som kan

lända till företagets ändamålsenliga anordning.

Har biträdande förrättningsman förordnats, må förrättningsmannen överlämna åt

denne att jämte gode männen handlägga de särskilda frågor, beträffande vilka han

företrädesvis äger sakkunskap.

63 §.

Har den till dikningssamfällighet hörande mark blivit, efter ty i 7 kap. 24 §

sägs, uppdelad i särskilda avdelningar, och finnes någon avdelning så belägen, att

upptagande av dike därstädes ej tarvas för torrläggning av annan avdelning, äge

synemännen föreskriva, att sådant dike skall göras först aå någon delägare i avdelningen

påkallar det; och meddele synemännen i ty fall de bestämmelser, som erfordras

för avgörande av avdelningens förhållande till samfälligheten i övrigt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

64 §.

Ersättning, som till följd av företaget tillkommer sakägare för förlust, skada eller

intrång, skall i brist av åsämjande bestämmas av synemännen enligt de i 9 kap.

stadgade grunder; dock att, där fråga uppkommer om ersättning medelst kraftöverföring,

härom skall gälla föreskriften i 20 §. Skall ersättning utgå med förhöjning

över värdet, böra värdet och förhöjniDgen var för sig angivas.

Uppkommer eljest på grund av bestämmelserna i 3, 7 eller 8 kap. vid syneförrättning

fråga om ersättning åt delägarna eller annan för arbete eller dylikt, skall

ock sådan fråga prövas av synemännen.

65 §.

Förrättningen skall, såvitt ske kan, utan uppskov fortsättas och avslutas.

Varder nytt sammanträde- av nöden, skall besked om tiden och stället därför meddelas

innan sammanträdet avslutas. Kan till följd av laga hinder tiden för sammanträdet

ej genast utsättas eller sammanträde ej å utsatt tid hållas, skall om tiden och

stället för det nya sammanträdet utfärdas kungörelse i den ordning, som i 38 § sägs,

eller ock sist å åttonde dagen förut i den för stämning stadgade ordning samtliga

sakägare kallas till sammanträdet. Ett exemplar av kungörelsen skall, då enligt 39 §

föreskrift meddelats om handlingars tillhandahållande, ofördröjligen översändas till

de härför bestämda ställen.

Finnes under förrättningens fortgång saken angå fastighet, som ej på sätt i 38 §

är föreskrivet angivits i förut utfärdad kungörelse om förrättningen, och har ej

ägare och känd nyttjanderättshavare till den fastighet ändock tillstädeskommit,

åligge förrättningsmannen att därom utfärda kungörelse med tillkännagivande vad

ägare till sådan fastighet så ock nyttjanderättshavare, där dennes rätt är i fråga,

har att iakttaga för bevakande av talan vid sammanträde ävensom att till sakägare,- som nu nämnts, avsända underrättelse på sätt i 8 § stadgas. Kungörelsen skall

sist tre veckor före sammanträdet för uppläsande i kyrkan avsändas till pastorsämbetet

i den eller de församlingar, där i kungörelsen angivna fastigheter äro belägna,

så ock minst fjorton dagar före sammanträdet införas i en eller flera av ortens

tidningar. Har enligt 39 § meddelats föreskrift om handlingars tillhandahållande,

skall ett exemplar av kungörelsen ofördröjligen översändas till de härför bestämda

ställen. Är uppenbarligen fråga allenast om viss eller vissa sakägares hörande, vare

kungörelse och underrättelse, som nu sagts, dock icke erforderliga, såframt sådan

sakägare i den för stämning stadgade ordning kallas till sammanträde sist å åttonde

dagen förut.

Har sammanträde ej på sätt ovan sagts tillkännagivits, vare dock sådant tillkännagivande

ej av nöden, där alla sakägare komma tillstädes eller de uteblivna i den

för stämning stadgade ordning sist å åttonde dagen förut kallats till sammanträdet.

66 §.

Yad i 25 § är stadgat om protokoll äge tillämpning jämväl i fråga om förrättning,

som avses i 32 §. Protokollet bör vid varje sammanträdes slut uppläsas och

förses med synemännens underskrift.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(■Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

67 §.

Sedan erforderliga sammanträden hållits och alla vid syneförrättningen förefallande

frågor blivit utredda, skola synemännen upprätta utlåtande angående företaget.

Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen, i de i

62—64 §§ eller eljest här ovan omförmälda frågor. Avgift, som omförmäles i 11

ka]3. 95 §, så ock avgift enligt 2 kap. 10 §, där sådan bör utgå, skola bestämmas i

utlåtandet. Lämnas medgivande till vattenreglering, varde angivet, om företaget är

av beskaffenhet att stadgandena i 4 kap. om nyprövning och om avgifter därå äga

tillämpning; och skall för sådant fall utlåtandet upptaga förslag till dylik avgift.

Skola två eller flera med skilda andelar taga del i företaget, skall utlåtandet innehålla

särskild längd, upptagande såväl den å varje strömfall eller fastighet belöpande

anparten i kostnaden för företaget med noggrant angivande av strömfall eller annan

egendom, som med delaktigheten avses, som ock det belopp, vartill kostnaden för företaget

beräknats. För varje delägare skall anmärkas, huruvida han är sökande till

företaget eller på grund av föreskriften i 82 § att anse såsom likställd med sökande,

så ock beskaffenheten av den båtnad, som lagts till grund för delaktigheten, samt

det uppskattade värdet av sagda båtnad. Har på grund av bestämmelsen i 7 kap.

28 § rätt medgivits delägare att erlägga å honom belöpande bidrag med fördelning

å visst antal år, skall ock härom anteckning ske. Beträffande mark, som genom

företaget vinner torrläggning, skall längden innehålla uppgift för varje fastighet å

markens värde före och efter företaget. År i avbidan på slutlig uppskattning delaktigheten

bestämd på sätt i 61 § sägs, varde anteckning därom gjord.

68 §.

Har i kungörelsen angående företaget förordnats, att handlingarna rörande detsamma

skola hållas för sakägarna tillgängliga på sätt i 89 § sägs, skall förslag till

utlåtande, som i 67 § sägs, jämte därtill hörande handlingar ävensom meddelande

om förrättningsmannens adress så snart ske kan i bestyrkt avskrift av förrättningsmannen

översändas till de i kungörelsen angivna ställen. Om förslagets framläggande

och platsen för dess tillhandahållande så ock vad sakägare jämlikt 69 §

har att iakttaga för sin talans bevakande skall underrättelse införas i den eller de

ortstidningar, som bestämts för införande av kungörelse angående företaget.

69 §.

Vill någon, vars rätt kan vara beroende av företaget, göra invändning mot förslag,

som i 68 § sägs, äge han inom trettio dagar från den dag, då kungörelsen

varit i tidning senast införd, till förrättningsmannen ingiva eller i betalt brev med

posten insända sina erinringar.

70 §.

Efter utgången av den för erinringars avlämnande föreskrivna tid och sedan den

ytterligare utredning i ärendet ombesörjts, som av inkomna erinringar må föranledas,

give synemännen på grund av vad sålunda och förut i ärendet förekommit vid sammanträde

med sakägarna snarast möjligt slutligt utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 saml. 2 avd. 23 käft. (AV 36.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

71 §.

År ej sådant fall för handen, som i 68 § avses, skall utlåtandet angående företaget

med därtill hörande handlingar framläggas vid sammanträde med sakägarna.

72 §.

Skall för handhavande av de med företaget förenade angelägenheter finnas styrelse,

skola före förrättningens avslutande synemännen uppdraga åt eu eller flera av deltagarna

att i föreskriven ordning utfärda kallelse till sammanträde för styrelseval.

73 §.

Skall jämlikt föreskrift i denna lag synemännens utlåtande i sin helhet eller beträffande

viss fråga underställas vattendomstolens prövning, åligge förrättningsmannen

att före syneförrättningens avslutande härom meddela besked. Förrättningsmannen

skall tillika giva sakägarna tillkänna, vid vilken vattendomstol talan mot förrättningen

må föras samt vad enligt 11 kap. 85 § bör iakttagas för sådan talans bevarande.

Underrättelse härom skall intagas i utlåtandet.

Sist förklare synemännen förrättningen avslutad.

74 §.

Avskrift av utlåtandet med därtill hörande handlingar skall i fall, som i 68 § avses,

så snart ske kan och sist inom trettio dagar efter förrättningens avslutande sändas

till de för handlingars tillhandahållande i kungörelsen bestämda ställen. Har ej

ändring gjorts i avgivet förslag till utlåtande, skall dock allenast meddelande härom

jämte sådan underrättelse, som i 73 § avses, inom samma tid översändas till nämnda

ställen.

1 andra fall skall inom tid, som ovan stadgats, avskrift av utlåtandet med därtill

hörande handlingar överlämnas till någon i orten boende pålitlig person, som enligt

tillkännagivande vid förrättningen av synemännen utsetts att mottaga samma handlingar;

och vare de hos honom tillgängliga för envar, som åstundar att granska dem

eller taga avskrift därav.

75 §.

Där ej inom föreskriven tid talan anhängiggjorts mot syneförrättning och ej heller

underställning av synemännens utlåtande skall ske, skall vid utlåtandet bero; och

gånge detsamma i verkställighet i den ordning, som för laga kraft ägande dom är

stadgad.

Finnes företaget angå fastighet, som icke angivits i kungörelse enligt detta^ kap.

och vars ägare icke kallats till sammanträde under syneförrättningen eller vid sådant

sammanträde varit tillstädes eller under förrättningen fört talan angående företaget

eller eljest lagligen varit part i målet, vare utlåtandet mot sådan fastighets ägare

utan verkan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ls förslag.)

(iUtskottets förslag.)

76 §.

Föres ej talan mot syneförrättning, och har ej heller underställning^ av synemännens

utlåtande ägt rum, åligge förrättningsmannen att inom kalenderåret näst efter

det, då förrättningen avslutats, insända det därvid förda protokollet jämte kartor, ritningar,

kostnadsförslag och övriga handlingar, som röra saken, till vederbörande vattendomstol.

Efter det handlingarna inkommit till vattendomstolen, äge förrättningsmannen att

därifrån till låns utbekomma desamma under tid, som av vattenrättsdomaren bestämmes.

Menar någon, efter det företag, som

avses i 32 § 1—3 mom., blivit fullbordat,

att sedermera visat sig, att vid uppskattning,

som skett enligt 60 §, till

hans skada värdet av den båtnad, som

genom torrläggning beredes till samfälligheten

hörande mark, blivit oriktigt beräknat,

äge då erhålla ny uppskattning

av värdet, där han före utgången av

kalenderåret näst efter det, som i utlåtandet

eller sedermera i anledning av

ansökan om anstånd bestämts för företagets

fullbordande, eller, om dessförinnan

företaget efter besiktning förklarats

fullbordat, efter det, då sådan besiktning

ägt rum, gör ansökan därom hos Konungens

befallningshavande. Sådan ny

uppskattning skall efter ansökningstidens

slut så snart lämpligen kan ske verkställas

av de synemän, som förrättat

den föregående uppskattningen, eller, om

hinder möter för dem, av andra, vilka

utses därtill på sätt ovan föreskrives; och

må därvid på yrkande av annan delägare

än den, som sökt förrättningen, eller, där

det eljest finnes lämpligt, ny uppskattning

ske jämväl beträffande andra markområden

än dem, som avses i ansökningen,

i den män sådant är av nöden

för vinnande av enhetlig tillämpning av

grunderna för uppskattningen. Angående

dylik förrättning galle i tillämpliga

delar vad i detta kap. är stadgat;

dock vare ej erforderligt, att i kungörelse

Menar någon, efter det företag, som

avses i 32 § 1—3 mom., blivit fullbordat,

att sedermera visat sig, att vid uppskattning,

som skett enligt 60 §, till

hans skada värdet av den båtnad, som

genom torrläggning beredes till samfä-lligheten

hörande mark, blivit oriktigt beräknat,

äge då erhålla ny uppskattning

av värdet, där han före utgången av

kalenderåret näst efter det, som i utlåtandet

eller sedermera i anledning av

ansökan om anstånd bestämts för företagets

fullbordande, eller, om dessförinnan

företaget efter besiktning förklarats

fullbordat, efter det, då sådan besiktning

ägt rum, gör ansökan därom hos Konungens

befallningshavande. Sådan ny

uppskattning skall efter ansökningstidens

slut så snart lämpligen kan ske verkställas

av de synemän, som förrättat

den föregående uppskattningen, eller, om

hinder möter för dem eller det finnes

lämpligare, av andra, vilka utses därtill

på sätt ovan föreskrives; och må därvid

på yrkande av annan delägare än den,

som sökt förrättningen, eller, där det

eljest finnes lämpligt, ny uppskattning

ske jämväl beträffande andra markområden

än dem, som avses i ansökningen,

i den mån sådant är av nöden för vinnande

av enhetlig tillämpning av grunderna

för uppskattningen. Angående

dylik förrättning galle i tillämpliga delar

vad i detta kap. är stadgat; dock

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

angående förrättningen samtliga de fastigheter

angivas, vilka beröras av företaget.

Sker genom uppskattningen ändring

i vad förut blivit bestämt, varde fördelningen

av kostnad och utgift för företaget,

så ock av underhållsskyldigheten

jämkad därefter.

År någon missnöjd med den nya uppskattningen,

fullfölje talan däremot i

den ordning 11 kap. 85 § föreskriver.

(Utskottets förslag.)

vare ej erforderligt, att i kungörelse angående

förrättningen samtliga de fastigheter

angivas, vilka beröras av företaget.

Sker genom uppskattningen ändring

i vad förut blivit bestämt, varde fördelningen

av kostnad och utgift för företaget,

så ock av underhållsskyldigheten

jämkad därefter.

År någon missnöjd med den nya uppskattningen,

fullfölje talan däremot i

den ordning 11 kap. 85 § föreskriver.

78 §.

Har, efter ty i 61 § förmäles, slutlig uppskattning av båtnaden blivit utsatt att

äga rum efter företagets fullbordan, äge envar markägare, vars rätt är av frågan beroende,

att inom tid, som i 77 § sägs, hos Konungens befallningshavande anmäla ärendet

för uppskattningens verkställande; men försummas det, vare all fråga om dylik

uppskattning förfallen och den förut gjorda värderingen gällande till framtida efterrättelse.

Om sådan slutlig uppskattning, som här avses, galle vad om ny uppskattning i

77 § stadgas.

79 §.

Vad i 30 § första och andra styckena är stadgat om förrättningskostnad lände

jämväl till efterrättelse i fråga om syneförrättning, som avses i 32 §; dock att ersättning

till ortsombud, som omförmåles i 42 § andra stycket, skall förskjutas av

sökanden.

Äro flera pliktiga att förskjuta förrättningskostnad, svare envar av dem i förhållande

till de övriga allenast för så stor del av förskottet, som enligt nedan givna

regler skulle slutligen belöpa på honom, därest ej andra deltagare i företaget än de

förskottspliktiga funnes.

Delägare vare icke berättigad till ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättningen.

Har annan sakägare måst vidkännas särskild kostnad för tillvaratagande

av sin rätt till skadeersättning i målet eller eljest för bevakande av sin rätt,

skall i utlåtandet tillerkännas honom skälig gottgörelse därför.

80 §.

Beträffande den slutliga fördelningen av kostnad, som i 79 § sägs, galle enahanda

grunder som för fördelningen av kostnaden för själva företaget, dock att sådan

kostnad skall fördelas utan hänsyn till sådan begränsning i delaktigheten, som om
förmäles

i 3 kap. 5 § samt 7 kap. 27 och 28 §§. Avgift enligt 11 kap. 95 § skall

fördelas enligt samma grunder, som jämlikt sistnämnda lagrum skola tillämpas vid

avgiftens bestämmande.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har sakägare eller annan framställt invändning eller påstående, ändå att lian insett

eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov eller

eljest ökade kostnader, varde honom i utlåtandet ålagt att såsom en honom enskilt

åliggande kostnad ersätta delägarna eller annan sakägare de utgifter, som därigenom

åsamkats dessa. Här vid sådan ny uppskattning, som i 77 § sägs, ändring ej göres

i förut verkställd värdering, skall den, som påkallat den senare uppskattningen, ensam

gälda kostnaden därför.

81 §.

Vad i 9 §, 10 § sista stycket, 15 § samt 22—24 §§ är stadgat skall jämväl äga

tillämpning å syneförrättning rörande företag, som avses i 32 §; och galle föreskriften

i 9 § tillika om biträdande förrättningsman.

82 §.

Som sökande till förrättning, som i 32 § avses, anses i detta kap. ej allenast den

eller de, som sökt förrättningen, utan även den eller de, som i den ordning 58 §

stadgar förenat sig med sökanden eller för vinnande av ökad båtnad fört talan,

vilken föranlett större anläggning än sökanden äskat.

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.

2 §.

Vattendomstol består av en vattenrättsdomare såsom ordförande samt såsom övriga

ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän. Är anläggning,

företag eller annat, varom i vattenmål är fråga, utan nämnvärd inverkan å vattenförhållandena

och beröres därav ej heller motstående intresse av någon betydelse, vare

dock i sådant mål vattendomstolen beslutför med vattenrättsdomaren och vattenrättsnämndemännen

samt allenast den ene av vattenrättsingenjörerna.

Vattenrättsdomare skall vara lagkunnig, i domarevärv erfaren man.

Vattenrättsingenjörerna skola vara i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga

och erfarna män, den ene särskilt beträffande byggande i vatten och den andre särskilt

i frågor om torrläggning av mark.

Vattenrättsnämndemännen, som böra vara allmänt betrodda, om sin orts förhållanden

kunniga^ män, skola vara valbara till nämndemansbefattning vid häradsrätt inom

orten och må ej hava uppnått sextiofem års ålder.

5 §.

Av de till vattenrättsnämndemän valda skola i vattendomstolen tjänstgöra de två,

som av vattenrättsdomaren för varje mål kallas därtill. Till tjänstgöring böra kallas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

nämndemän från det län, som beröres av det ifrågavarande målet; avser målet företag,

som berör mer än ett län, avgöre vattenrättsdomaren, om nämndemännen skola

tagas från olika län eller från ett av dem.

Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn på stället, böra företrädesvis de närmast

boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

Är vattendomstolen enligt vad i 2 § sägs beslutför med allenast den ene av vattenrättsingenjörerna,

skall vattenrättsdomaren till tjänstgöring i domstolen kalla den

av dem, som företrädesvis äger sakkunskap i det ämne, varom fråga är.

Hos vattendomstol skall vara anställd en lagkunnig sekreterare, förordnad av

Vid utövandet av sin verksamhet som vattenöverdomstol skall Svea hovrätt bestå

av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom ordförande, tre andra ledamöter

i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet.

Är fråga allenast om ledighet för vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör eller vattenrättssekreterare

eller om förordnande av ställföreträdare för dem eller om föreläggande

att i vattenmål inkomma med handlingar eller om utsättande av ny tid eller

beviljande av anstånd med avseende å ingivande av handling eller vidtagande av

annan åtgärd i dylikt mål, må hovrätten vara sammansatt såsom vid handläggning

av andra mål än vattenmål.

Har ledamot i vattenöverdomstol ej förut avlagt domareed, skall han före inträde

i tjänstgöring avlägga sådan ed inför Svea hovrätt.

Angående jäv mot ledamot i vattenöverdomstol galle vad i 7 § andra stycket finnes

stadgat om jäv mot ledamot i vattendomstol.

Till vattenmål hänföras följande mål:

Ä. ansökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under vilka villkor

byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda lagrum av verkställt

ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

o. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads laglighet;

4. ansökan jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av bestämmelser

rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i vatten;

8 §:

Konungen, som ock äger, när sådant finnes lämpligt, återkalla förordnandet. Ställ

företrädare för sekreteraren förordnas av vattenöverdomstolen.

16 §.

Om vad till vattenmål är att hänföra.

17 §.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6. ansökan jämlikt 3 kap. 11 § om prövning, utan förutgången syneförrättning

enligt 10 kap., rörande sättet och villkoren för verkställande av vattenreglering, som

avses i 3 kap. 1 §, så ock angående delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i vilken utsträckning

skyldighet må åläggas ägare av strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande

bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap. 4 § att komma i åtnjutande av kraft, som på

grund av dylikt åläggande skall tillhandahållas;

8. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller 16 § så ock om bestämmande av

avgift enligt 14 § i nämnda kap.;

9. ansökan jämlikt 5 kap. 2 eller 7 § om inrättande, utvidgande eller förbättrande

av allmän farled eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande hushållningen med

vattnet eller annat för sjöfartens underlättande eller till förebyggande eller minskande

av skada eller om godkännande av anläggning eller åtgärd för allmän farled;

10. ansökan jämlikt 6 kap. 12 § om ändrade anordningar med avseende å beslutade

flottledsarbeten;

11. ansökan jämlikt 6 kap. 21 § om prövning, utan föregången syneförrättning

enligt 10 kap., av fråga om anläggning eller åtgärd för befintlig allmän flottleds

utvidgande eller förbättrande eller om nya eller ändrade föreskrifter rörande hushållningen

med vatten eller annat för flottningens underlättande eller om bestämmelser

rörande virkes barkning eller fiskeavgift;

12. ansökan jämlikt 6 kap. 27 § första stycket om avlysande av allmän flottled;

13. ansökan jämlikt 6 kap. 28 § om tillåtelse att bortskaffa flottledsanläggning;

14. ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande enligt

denna lag lämnats, så ock om tillämpning av de i 7 kap. 58 § andra stycket och

59 § meddelade bestämmelser eller om sådan ny uppskattning, som avses i 69 § här

nedan;

15. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet till en annan

av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för förlorad vattenkraft.

B. stämningsmål:

16. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad i vatten för

uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande annorledes i industriellt syfte,

för vattenreglering, för fiske eller fiskens framkomst, för bevattning, för allmän farled

eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 § andra stycket, eller för järnvägsbro

eller allmän vägbro, såframt talan grundas därå, att byggnaden icke tillkommit i

laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet;

17. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad i vatten, som

under 16 sägs;

18. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats i strid mot stadgande

i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats i sammanhang med arbetets

medgivande, eller för det någon mot stadgandet i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåtit

att söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring å dylik byggnad;

19. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten, vartill vattendomstolen

meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter rörande hushållningen

med vattnet vid sådan byggnad;

20. talan, beträffande andra företag enligt denna lag än de i 6 kap. avsedda, om

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

ansvar eller skadestånd för hushållning med eller framsläppande av vattnet i strid

mot lag eller givna föreskrifter så ock talan jämlikt 2 kap. 31 § andra stycket om

meddelande av dylika föreskrifter eller ändrande av förut givna sådana i fråga om

annan tillhörig byggnad i vatten;

21. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla sådan byggnad

i vatten, som under 16 sägs, brister i fullgörande av denna skyldighet, eller

därå, att någon utan erhållet medgivande, där sådant erfordras, utriver dylik byggnad;
22.

talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2 kap. 23 § om

gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller om fortsatt tillgodogörande av

annan tillhörigt vatten och bestämmande av ersättning därför, jämlikt 2 kap. 10 §

om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till intrång å annans

fastighet i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna annan tillhörig

byggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till utmål å annans fastighet;

23. talan utan samband med ansöknings- eller underställningsmål om tillämpning

av stadgandena i 1 kap. 6—13 §§;

24. talan jämlikt 3 kap. 6 § om skyldighet för delägare i regleringssamfällighet

att deltaga i kostnaden för vattenreglering och om beräkning av den kostnad, vari

sådan delägare har att taga del, så ock talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för

den, som av vattenreglering tillskyndas båtnad i annat hänseende än som omförmäles

i 3 § av nämnda kap., att lämna bidrag till företaget;

25. talan jämlikt 5 kap. 10 § om vidtagande av sådana anordningar vid allmän

farled, som erfordras till förebyggande av skada genom vågsvall eller dylikt;

26. talan beträffande allmän fiottled om vidtagande av sådana anordningar eller

åtgärder eller meddelande av sådana föreskrifter, som i 6 kap. 17 § första stycket

eller 18 § sägs;

27. talan om borttagande eller ändrande av anläggning eller om rättelse i åtgärd,

som skett för allmän flottled, såframt talan grundas därå, att anläggningen eller

åtgärden icke tillkommit i laga ordning eller icke är av laga beskaffenhet, så ock

talan om ansvar för vidtagande av dylik anläggning eller åtgärd eller för olovligt

hushållande med eller framsläppande av vattnet i allmän flottled;

28. talan jämlikt 6 kap. 13 § första stycket om förverkande av rätten till flottledsarbetes

vidare utförande;

29. talan jämlikt 7 kap. 29 § om skyldighet för ägare av mark att deltaga i

kostnaden för diknings-, vattenavlednings- eller invallningsföretag så ock om sådan

jämkning av b i dragsskyldigheten, som i nämnda lagrum omförmäles;

30. talan jämlikt 7 kap. 54 § om skyldighet att lösa mark, som ingår i invallningssamfällighet;
31.

talan, som grundas därå, att genom vattenavledning eller invallning vattenförhållandena

ändrats i strid mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som

meddelats i samband med arbetets medgivande;

32. talan om tillämpning av stadgandena i 7 kap. 57 § andra stycket;

33. talan jämlikt 8 kap. 11 § om ändrade föreskrifter rörande delaktigheten i

underhåll och skötsel av gemensam kloakledning eller kostnaderna därför;

34. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter rörande

kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vattenkraft, samt om ändring i vad

s. 57 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36. 57

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förut bestämts angående uttagningskostnadens storlek och dess gäldande, så ock talan

om förnyad prövning av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles i 9 kap.

23 §;

35. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i 9 kap. 31 § för

mäles;

36. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller om böjning eller

sänkning av redan bestämt sådant vite;

37. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande av vattenkraft,

som strömfallsägare till följd av företag enligt denna lag gått förlustig;

38. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför fast egendom häftar,

om högre ersättning för egendomen eller för därifrån förlorad vattenkraft eller

för skada eller intrång därå;

39. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom, som på grund

av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

C. besvärsmål:

40. besvär mot synemäns beslut, varigenom vid syneförrättning enligt 10 kap. jävsinvändning

ogillats, ävensom klagan över synemännens åtgöranden eller utlåtande i

fall, då utlåtande ej underställes.

D. underställningsmål:

41. underställning av samt besvär mot utlåtande vid syneförrättning enligt 10

kap. i fall, då underställning av utlåtandet äger rum.

Hurusom, efter anmälan, ersättningsanspråk i vissa fall skola prövas av vattendomstolen,

därom stadgas i 68 §.

18 §.

Där i denna lag finnes föreskrivet, att vad i något av de i 17 § åberopade lagrum

stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som avses i samma lagrum, skall ock

talan, som rör sådan tillämpning, hänföras till vattenmål.

20 §.

Vid vattendomstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 och 18 §§ är att hänföra

till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, må av vattendomstolen

upptagas, därest invändning mot domstolens behörighet icke i laga ordning göres

eller den väckta frågan finnes hava avsevärd betydelse för vattenförhållandena. Upptages

talan, som nu nämnts, varde målet räknat som vattenmål. Ej må dock på

grund av vad nu sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar för gärning,

vard de i denna lag givna straffbestämmelser icke äro tillämpliga.

Där i denna lag stadgas särskild ordning för behandling av viss fråga, lände det

till efterrättelse.

21 §.

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 och 18 §§ är att

hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, angå fråga av av
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 23 höft. (AV 36.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sevärd betydelse för vattenförhållandena, äge, på hemställan av den allmänna domstolen,

vederbörande vattendomstol förordna om målets upptagande därstädes. Meddelas

sådant förordnande, hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt handläggning

och avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som vattenmål

Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan, som nu sagts,

skall vid det beslut förbliv^.

Där någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande eller ändrande

av annan byggnad i vatten än som avses i 17 § 16 och 27, förrän målet blivit

vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande vattendomstol gjort ansökan

om sådan prövning beträffande byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall, såframt ej frågan

rör tvist om äganderätt till fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde,

den allmänna underrätten hänvisa det där anhängiga målet till handläggning och

avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet. Varder den

hos vattendomstolen gjorda ansökningen avvisad eller återkallas densamma eller förklaras

den hava förfallit, skall på anmälan av någondera parten den allmänna underrätten

ånyo upptaga det där anhängiggjorda målet och detsamma slutligen avdöma.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar jämte beskrivning

och andra handlingar samt innehålla de upplysningar, vilka erfordras för

bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar.

Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter, varå

byggandet skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angår,

vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist samt, om företaget

ej är av större omfattning, de ersättningsbelopp sökanden förmenar böra till följd av

företaget utgå till dylik fastighetsägare eller andra. Är fråga om utförande av byggnad

för vattens tillgodogörande, skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt

sökandens åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden

förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte

storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom anläggningen,

uppgiven.

1 fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första stycket stadgas i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 och 13 sägs, skall vara åtföljd av den beskrivning

å byggnadens eller anläggningens läge och beskaffenhet samt innehålla de upplysningar

i övrigt, som erfordras för bedömande av verkningarna utav byggnadens

utrivande eller anläggningens bortskaffande.

3 mom. I ansökan jämlikt 17 § 9, 10 och 11 skall uppgivas, såvitt möjligt, vilka

bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda fisken saken ma angå samt,

då ansökningen avser utförande eller godkännande av visst arbete, å vilken fastighet

arbetet skalf utföras eller är utfört, så ock beträffande egendom, som nu nämnts

ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist.

4 mom. Då ansökan göres enligt 17 § 15, skall sökanden förete bevis därom,

huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd kraft skall överflyttas, är

besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser, som i ärendet ma hava

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) fUtskottets förslag.)

träffats med inteckningshavare. Ansökningen skall därjämte innehålla uppgift å den

plats, dit kraften önskas för framtiden överförd, samt vara åtföljd av plan för den

erforderliga ledningens sträckning.

30 §.

Avses med ansökan enligt 17 § 1, 2, 9 eller 11 ändring av befintlig anläggning i

vatten, må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande erhållits till anläggningen

i dess skick före vidtagande av den ändring, varom fråga är, eller jämlikt 12 kap.

11 § första stycket ägarens rätt att bibehålla anläggningen är fri från klander, ansökningen

icke upptagas, med mindre jämväl prövning av anläggningens laglighet

påkallas.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan brister inom

förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren skyndsamt inhämta nödiga upplysningar

för bestämmande av det eller de ställen, där handlingarna efter ty nedan

sägs skola hållas för parterna tillgängliga, samt därefter om ansökningen utfärda

kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av ansökningshandlingarna

skall för dem, som önska taga del därav, finnas tillgängligt å viss för parterna

välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig

enskild person eller, där ansökningen angår företag, som berör två eller flera län

eller eljest ett vidsträckt område, å flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i 39 § förmäles,

eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa handlingar skola hållas tillgängliga

på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift vara för parterna

att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet är anhängigt

vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast sökanden eller ock särskilt tillställas

den eller dem, till vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens

försorg införas i viss eller vissa tidningar inom orten och hållas tillgängliga

så som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om den tid, inom vilken

erinringar enligt 38 § skola ingivas.

I mål, som avses i 17 § 1—8, 13 och 15, skola i kungörelsen de fastigheter, som

saken förmenas angå, namngivas eller, i den mån det kan ske på. oförtydbart sätt,

utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte, där sökanden

vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig vattenkraft, särskild

uppgift därom skall lämnas. I mål, som avses i 17 § 9, 10 och 11, skall i kungörelsen

uppgivas, vilka bebyggda strömfall eller med fast fiskebyggnad försedda fisken

saken må angå, så ock, dä ansökningen avser utförande eller godkännande av visst

arbete, å vilken fastighet arbetet skall utföras eller är utfört.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall så, som i 2

kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att deltaga i företaget, skall i

kungörelsen, med omförmälan av sistnämnda förhållande, jämväl intagas föreläggande

för delägare, som vill begagna sig av inbjudningen, att tillkännagiva detta i den

ordning och inom den tid, som är förelagd för bestridande av ansökningen eller

framställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr att den, som underlåter

detta, skall hava försuttit sin rätt att bliva delaktig i företaget.

Om kungörelsens innehåll i fall, som avses i 61 § första stycket, galle vad där

finnes stadgat.

Är fråga om ansökan, varom i 17 § 10 och 14 förmäles, skall kungörelse enligt

denna § eller 61 § första stycket utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren prövar det

nödigt. Utfärdas ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för vattendomstolens

sammanträde sist å tjuguförsta dagen förut kungöras på sätt i 33 § första

stycket sägs.

Huruledes mål i visst fall må kunna behandlas utan förutgången kungörelse, därom

stadgas i 61 §'' andra stycket.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall genom vattenrättsdomarens försorg dels för

uppläsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas, i mål, som i 17 § 1—8

samt 13 och 15 avses, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där fastigheter,

som saken förmenas angå, äro belägna, i mål, som avses i 17 § 9, 10, 11 och

12, till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där den del av farleden eller flottleden,

varom fråga är, framgår, samt i mål, som avses i 17 § 14, till pastorsämbetet

i den eller de församlingar, i vilka ansökan om företaget förut kungjorts, dels ock

inom tio dagar införas i en eller flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna.

Ett exemplar av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna

ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om ansökan enligt

17 § 1, 2, 3, 4, 6, 9, 10 eller 11, utan dröjsmål i betalt öppet brev eller brevkort å

posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande, om det eller de ställen,

varest handlingarna i målet hållas för parterna tillgängliga, samt om den för erinringars

avgivande bestämda tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest för

honom känd ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, så ock till de kända

nyttj an d er ätts h a vare, vilkas rätt beröres i saken. Underrättelsen skall adresseras till

den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap vinnes om annan adress

inom landet för mottagaren. Varder efter ty i 37 § sägs sökanden ålagt att delgiva

viss sakägare kungörelsen, erfordras ej underrättelse, som nu sagts, till sådan

sakägare.

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren känd först

efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen på ovannämnda

sätt meddela sådan sakägare underrättelse om målet så ock om vad han för

sin rätts bevakande må hava att iakttaga. Befinnes underrättelse, som blivit å posten

avlämnad, hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning om motta
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

61

(Kiingl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag)

garens rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter ty ovan sägs

bort sändas, kava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock målets handläggning och

avgörande uppehållas av anledning, som nu sagts.

År jord eller annan fast egendom, som saken angår, samfälld för helt skifteslag

eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse, varom ovan förmäles, till

de särskilda delägarna i den samfällda egendomen. Finnes för denna känd styrelse,

värde styrelsen på nämnda sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren eller

vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt till fastigheten, där dennes rätt

beröres av saken. Underlåter han det, och uppstår skada för nyttjanderättshavare,

som saknat kännedom därom, att företaget eller åtgärden angår fastigheten, skall

ägaren, där han visas hava ägt dylik kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös.

Erinran härom varde införd i den kallelse, som enligt denna § tillsändes fastighetens

ägare.

37 §.

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och vid äventyr, som nedan sägs,

till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att kungörelsen delgivits anläggningens ägare

eller styrelsen för densamma på sätt, som för delgivande av stämning är stadgat.

Lag samma vare beträffande känd förvaltning eller styrelse för annan allmän farled

eller vattenregleringsföretag eller flottningsstyrelse för allmän flottled eller syssloman

eller styrelse för torrläggningsföretag, där det företag, varom i målet är fråga, berör

led. eller företag, som nu nämnts.

År fråga att genom tillärnad byggnad taga i anspråk av annan tillgodogjord vattenkraft,

förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet med ägaren av den anläggning,

där kraften tillgodogöres. Varder denne vid delgivningsförsök å särskilda

dagar ej anträffad i sitt hemvist, må kungörelsen med samma verkan delgivas föreståndaren

för kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller ej vid särskilda

delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anläggningen.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 15 avses, förelägge vattenrättsdomaren sökanden

att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer, och vid nedan stadgat äventyr

ingiva bevis om kungörelsens delgivning med ägaren av det strömfall, från vilket,

kraftbelopp, varom fråga är, tillhandahålles. Vad nu sagts äge motsvarande tilllämpning

beträffande ansökan enligt 17 § 7 eller 8.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall ansökningen av

vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis därom med de skäl, varå beslutet

grundas, tecknat å ett exemplar av ansökningen. Tillkännagivande om beslutet

skall lämnas parterna i den för kallelser till dem stadgade ordning.

45 §.

1 inom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning eller vidlyftigare

värdering, uppdraga vattenrättsdomaren, där sådant finnes lämpligt, åt biträde,

som i 44 § sägs, eller ock åt annan sakkunnig person att efter förberedande

undersökning avgiva utlåtande i målet. Tarvas utredning av mer än en person,

varde uppdraget lämpat därefter.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan. Om tiden för dess

företagande skall meddelande lämnas vattenrätts domaren, som i den för kallelser till

parterna bestämda ordning underrättar dem därom. Sedan undersökningen bragts

till slut, skall utlåtandet utan dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren och av

honom hållas för parterna tillgängligt å förut kungjorda ställe eller ställen. Förordas

i något hänseende andra tekniska anordningar eller andra regler för hushållningen

med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall utlåtandet hållas tillgängligt

under minst fjorton dagar före vattendomstolens sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga åt vattenrättsingenjörerna

eller eu av dem att, med eller utan biträde av vattenrättsnämndemännen

eller en av dem, verkställa undersökning å stället. I enklare fall må sådant

uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndemännen eller en av dem.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela parterna underrättelse

i den för kallelser till dem bestämda ordning. Protokoll över undersökningen

skall föras av den, vattenrättsdomaren därtill förordnat, och sedermera tillställas

vattenrättsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse för domstolens

sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse och protokoll, som nu

nämnts, ej av nöden.

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering en

eller flera strömfallsägare eller en eller flera markägare vilja förena sig med sökanden

om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad båtnad däråt gives större omfattning

än sökanden äskat, göre det skriftligen; och varde handlingen vitsordad

medelst undersökningsförrättarens påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

I mål, som i 17 § 9 och 11 omförmäles, må vattenrättsdomaren, där sökanden därom

anhåller och ärendet finnes brådskande, medgiva vidtagande av erforderliga provisoriska

åtgärder. Omfattar sådan åtgärd vidlyftigare arbete eller är avsevärt intrång

på allmän eller enskild rätt därav att befara, må sådant förordnande av vattenrättsdomaren

lämnas, allenast såframt sökanden hos Konungens befallningshavande

ställer pant eller borgen för skadestånd, som han kan kännas skyldig utgiva till

följd av arbetet i fråga.

Beslut, som nu sagts, må utan hinder av däröver anförda besvär lända till efterrättelse,

såframt ej vattendomstolen eller vattenöverdomstolen annorlunda förordnar.

49 §.

Åvatten domstolen eller vattenrättsdomaren äge, där så finnes nödigt för målets avgörande,

från förvaltande myndighet begära utlåtande i fråga, som fäller inom myndighetens

verksamhetsområde.

Är fråga om inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller om

byggnad i eller vid allmän farled, skall vattendomstolen eller vattenrättsdomaren,

förrän målet avgöres, från lotsstyrelsen inhämta yttrande, huruvida från dess sida

något finnes att erinra i avseende å företaget.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på stället eller, där

målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för parterna välbelägen,

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av vattenrättsdomaren

och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i

den för kallelser till dem bestämda ordning.

Har sökanden begärt syn på stället, och avser ej målet företag enligt 5 eller 6

kap.,; må dess avdömande ej ske utan syn. Äskas i mål om byggnad för vattnets

tillgodogörande syn av någon, som förmenar sig lida skada av sådan byggnad, vare

lag samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig för tillgodoseende

av parternas rätt.

56 §.

Vill sökanden före vattendomstolens sammanträde återkalla ansökningen, göre det

skriftligen hos vattenrättsdomaren, och avskrive denne målet från vidare behandling.

Efter det målet företagits till handläggning vid sammanträde med vattendomstolen,

må återkallelse av sökandens talan ske allenast hos domstolen.

Har återkallelse av talan skett, skall genom vattenrättsdomarens försorg meddelande

därom lämnas parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Yad i 10 kap. 48 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

vattenreglering, då sådant företag är föremål för behandling i den för ansökningsmål

stadgade ordning.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att bygga i vatten,,

skall utslaget innehålla noggranna bestämmelser om byggnadens läge och konstruktion,

om den ersättning, som skall till följd av företaget utgå, i den mån ej prövning

därav jämlikt 9 kap. 47 § göres beroende på särskild talan eller bestämmelser

därom skola träffas i den för expropriation stadgade ordning, samt om de villkor i

övrigt, som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och enskild rätt, så ock,

i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om vattenmärke eller andra

föreskrifter om hushållningen med och framsläppande av vattnet såväl efter byggnadens

fullbordan som under byggnadstiden.

2 mom. Är fråga om byggnad för vattnets tillgodogörande, skall utslaget angiva,

med vilken fastighet rätten till tillgodogörandet skall för framtiden vara förenad.

Denna fastighet (strömfallsfastigheten) bör. där så lämpligen kan ske, omfatta allenast

den sökanden tillhöriga mark, som upptages av byggnaden och därmed förenade

anläggningar, jämte den del av vattenområdet, som sökanden äger. Vattenrättsdomaren

bör förty, när omständigheterna därtill föranleda, tillse att, såvitt möjligt, en

till strömfallsfastighet lämpad fastighet varder under målets handläggning bildad.

Utslaget skall jämväl angiva, i vad mån tillgodogörandet medgivits på grund av

äganderätt eller av annan grund, samt, där med byggnaden avses tillgodogörande

allenast av en del av det framrinnande vattnet, huruvida utslaget vilar på antagande

att jämväl vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd tages

i anspråk, eller den sida av strömfallet, om vars tillgodogörande är fråga, tillhör

fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(54

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

I utslag, varigenom medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande av vattenkraft,

varde vidare angivet, huruvida byggnaden är av beskaffenhet, att de i 4 kap.

meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens ägare att tillhandahålla

kraft åt kringliggande bygd ävensom angående nyprövning och lösningsrätt för kronan

därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

vattendomstols utslag i andra ansökningsmål. I utslag, varigenom lämnas

medgivande till utförande av vattenreglering, varde angivet, om regleringsföretaget

är av beskaffenhet, att stadgandena i 4 kap. om nyprövning och om avgifter därå

äga tillämpning. I fråga om meddelande av bestämmelser rörande delaktigheten i

•öretaget skola i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i 10 kap. 67 §.

63 §.

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten eller utförande

av vattenreglering medgives, bestämma vattendomstolen viss tid, i regel ej överstigande

tio år eller, där fråga är om anläggning för allmän flottled, två år, inom vilken

arbetet skall vara fullbordat.

Vad i 10 kap. 56 § stadgas i fråga om företräde mellan olika företag skall äga

motsvarande tillämpning, då dylik fråga uppkommer i samband med ansökningsmål

i andra fall än som avses i nämnda lagrum.

65 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra motpart sådana

kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt;

dock att i mål rörande företag enligt 5 eller 6 kap. sakägare ej är berättigad till

gottgörelse i annat fall än att han måst vidkännas kostnad för tillvaratagande av

sin rätt till skadeersättning i målet.

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i målet, ändå att han

insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och vållas därav uppskov i

målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han sökanden de utgifter, som därigenom

åsamkats denne.

68 §.

Anmälan om ersättningsanspråk, som avses i 2 kap. 24 §, så ock motsvarande

anspråk vid företag enligt 3, 5, 7 eller 8 kap. skall göras skriftligen och i två exemplar

ingivas till vattenrättsdomaren. Ena exemplaret varde genom vattenrättsdomarens försorg

i rekommenderat brev tillsänt ägaren av den vattenbyggnad eller anläggning,

varom fråga är.

Efter utgången av den tid, inom vilken ersättningsanspråk, som nu sagts, må anmälas,

skall vattendomstolen för prövning av anspråk, som inom behörig tid anmälts,

sammanträda till syn på stället. Äro derå anspråk anmälda, varde de såvitt möjligt

prövade i ett sammanhang. Om tiden och stället för vattendomstolens samman
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

träde skall sist å fjortonde dagen förut till parterna avsändas underrättelse i rekommenderat

brev så ock kungörelse införas i en eller derå av ortens tidningar.

Angående skyldighet för byggnadens eller anläggningens ägare att ersätta motpart

kostnad, som föranledes av prövning enligt denna §, galle vad i 65 § är om sökande

stadgat. Finnes den, som anmält ersättningsanspråk, hava saknat skälig anledning

därtill, varde honom ålagt att gottgöra byggnadens eller anläggningens ägare de utgifter,

som denne till följd därav fått vidkännas.

69 §.

Vad i 10 kap. 60 och 61 §§ samt 77 och 78 §§ är stadgat i fråga om uppskattning

av båtnad vid syneförrättning enligt nämnda kap. skall i tillämpliga delar

gälla jämväl beträffande ansökningsmål; dock att sådan ny uppskattning, som omförmäles

i 77 och 78 §§, skall påkallas medelst ansökan hos vattendomstolen.

70 §.

För ingivande av erinringar eller påminnelser eller skrifter i anledning av förordnande

om ytterligare eller py skriftväxling eller ock bevis om delgivning äge vattenrättsdomaren

bevilja anstånd på viss tid, när skäl därtill äro.

Yarder före utgången av tid, inom vilken det åligger part att något fullgöra, laga

förfall visat, utsätte vattenrättsdomaren ny tid.

71 §.

Beträffande fråga, vari det enligt förestående stadganden tillkommer vattenrättsdomaren

att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet det påkallar, rådgöra med

vattenrättsingenj örerna.

Av vattenrättsdomarens beslut är vattendomstolen ej förhindrad att annorlunda

förordna.

72 §.

Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen anhängiggjorda

ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då varje mål inkommit, därmed vidtagna

åtgärder samt tiden för målets avgörande. .

73 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren protokoll vid vattendomstolens

sammanträden och underskrive detsamma å domstolens vägnar. I målet

ingiven handling må ej i protokollet intagas, utan där allenast anmärkas.

För varje ansökningsmål skall av vattenrättssekreteraren upprättas en akt, omfattande

ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet ingivits, så ock avskrift

av de utav vattenrättsdomaren i målet utfärdade kungörelser och meddelade beslut

ävensom av vattendomstolens protokoll och utslag i målet jämte förteckning å de

kartor, ritningar och andra handlingar, som akten omfattar.

Bihang till riksdagens protokoll 1620. 9 sarnl. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vid akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven förteckning:

över de underrättelser, vilka på grund av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit av

honom å posten avlämnade; och skall förteckningen angiva den dag, då avlämnandet

skett. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, utgöre

förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen underrättelser avsänts

under de i förteckningen upptagna adresser.

Beträffande skyldighet att till Svea hovrätt insända ett exemplar av akten i målet

skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts dombok är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 16—39 avses, ingive till vattenrättsdomaren

skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens namn och hemvist så

ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill; bifoge ock de handlingar käranden

vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas i två exemplar;

dock äge i fråga om kartor och ritningar samt handlingar av vidlyftigare

beskaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrielse från denna skyldighet.-

Beträffande mål rörande häktad gälle vad i 84 § finnes stadgat.

81 §.

Vad i 42—45 §§, 49 § forsta stycket, 50 § första stycket, 51, 52, 55 §§, 56 § första

stvcket, 57, 58, 64, 67, 70 — 72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena samt 74 §

stadgas beträffande ansökningsmål skall, där annat ej framgår av vad nedan i denna

§ sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt å vattenrättsdomarens

tjänsterum.

I de fall, då, enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna skola erhålla

besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i stämningsmål

med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället lända till efterrättelse

föreskriften i 80 §.

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall vad i 55 § finnes

stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning, såvitt angår svarande, vilken

ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse, som lägges honom till last. Förordnande,

som i 67 § sägs, må ej meddelas angående verkställighet av straff eller

annan påföljd av brottslig gärning.

83 §.

Där någon, mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande därav hos vattenrättsdomaren

gör ansökan, som i 17 § 2, 3, 4, 9, 10 eller 11 avses, värde målet

i dess helhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade ordning, där det ej är av

beskaffenhet att jämlikt 61 § andra stycket ändock böra behandlas som stämningsmål.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller överexekutor

förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller annan anläggning i vatten,,

och göres därefter ansökan, som nyss nämnts, äge vattenrättsdomaren, om skäl där
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till äro och sökanden ställer pant eller borgen för kostnad och skada, förordna, att

utslaget ej må verkställas, innan ansökningsmålet blivit slutligen avgjort eller ock

vattendomstolen annorlunda förordnar.

85 §.

Är sakägare missnöjd med beslut, varigenom under förrättning enligt 10 kap.

synemännen ogillat framställd jävsinvändning, ingive inom trettio dagar från det

beslutet avkunnats till vattenrättsdomaren sina besvär jämte utdrag av synemännens

protokoll, i vad det avser det överklagade beslutet.

Är någon eljest missnöjd med åtgärd eller beslut under syneförrättning enligt 10

kap., eller vill ban föra talan mot synemännens utlåtande eller mot ny eller slutlig

uppskattning av båtnad enligt 77 och 78 §§ i nämnda kap., ingive i mål, som avse

företag enligt 6 kap., inom trettio men eljest inom sextio (lagar från den dag förrättningen

förklarats avslutad sina till vattendomstolen ställda besvär.

I besvären skola fullständigt upptagas klagandens alla påståenden och skälen därtill;

och skola vid besvären fogas de nandlingar klaganden vill åberopa till stöd för

ändringssökandet.

Besvär, varom i andra stycket förmärs, skola ingivas i tre exemplar. Hava besvä•ren

ej ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner vattenrättsdomaren eljest flera

exemplar vara erforderliga, förelägge ban klaganden viss tid att ingiva det antal

exemplar, som ytterligare är av nöden, vid äventyr, om det försummas, att på klagandens

bekostnad av besvärshandlingarna verkställes avskrift i erforderligt antal

exemplar.

Huruledes påståenden rörande synemännens åtgärder och förslag i frågor, som omförmälas

i 10 kap. 19 §, må göras bos Konungens befallningshavande, därom skils i

lagen om flottning i allmän flottled.

87 §.

Sedan de i 86 § andra stycket omförmälda handlingar inkommit och besvärstiden

gått till ända, skall vattenrättsdomaren, så snart ske kan, låta ett exemplar av besvärshandlingarna

tillställas den eller de personer, som efter ty därom är stadgat

utsetts att mottaga förrättningshandlingärna'' samt angående besvären utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess målet slutligen avgjorts, ett exemplar av besvärshandlingarna ävensom

av inkommande förklaringar och påminnelser samt av utlåtande, som enligt 45 §

må komma att avgivas, skall hållas för sakägare tillgängligt hos bemälde person

eller personer;

att även vattendomstolens utslag i målet skall på nämnda sätt i avskrift vara för

parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna i målet, under det målet är anbängigt

vid vattendomstolen, skola, där de icke särskilt tillställas den eller dem, till

vilka de äro riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens försorg offent
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

liggöras i viss eller vissa tidningar inom orten samt hållas tillgängliga hos ovannämnda

person eller personer;

dels ock erinran om innehållet i 89 § samt, där besvären ej angå allenast fråga

om värdet å båtnad eller om ersättning, besked om den tid, inom vilken förklaring

skall enligt 89 § avgivas.

Angå besvären allenast fråga om värdet å båtnad av företaget eller om ersättning,

varde kungörelsens innehåll, såvitt rör tiden för förklarings avgivande, lämpat efter

stadgandet i 89 § andra stycket.

I sammanhang med kungörelsens utfärdande bör vattenrättsdomaren, om det lämpligen

låter sig göra, bestämma tid och ställe för det vattendomstolens sammanträde,

där målet skall företagas till handläggning, samt i kungörelsen intaga underrättelse därom.

Sammanträdet må i allmänhet ej utsättas till tidigare dag än trettio dagar efter den

för förklarings avgivande bestämda tid; dock må, där i besvären föres talan allenast beträffande

värdet å båtnad eller ersättning, tidigare dag för sammanträdet bestämmas.

88 §.

Angående offentliggörande av kungörelse, som i 87 § sägs, galle beträffande mål,

som avse företag enligt 6 kap., vad i 33 § första stycket finnes stadgat i fråga om

mål enligt 17 § 9, 10, II och 12 men i andra fall vad nämnda lagrum föreskriver

beträffande mål, som omförmälas i 17 § 1—8 samt 13 och 15.

Kungörelsen varde tillställd den eller de personer, som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

Angå besvär, som anförts av enskild sakägare, allmänna intressen, skall, då fråga

är om företag enligt 3, 7 eller 8 kap., ett exemplar av besvärshandlingarna jämte

kungörelsen tillställas den myndighet, som enligt vad i 10 kap. 42—44 §§ finnes för

varje särskilt fäll föreskrivet äger bevaka nämnda intressen.

Där i besvär över syneförrättning rörande företag enligt 3, 7 eller 8 kap. föres

talan mot ägare eller nyttjanderättshavare till sådan fastighet, vilken ej angivits i

någon angående syneförrättningen offentliggjord kungörelse, förelägge vattenrättsdomaren

klaganden att inom viss tid ingiva bevis därom, att styrkt avskrift av besvären

jämte den rörande desamma utfärdade kungörelsen blivit i den för delgivande

av stämning stadgade ordning delgiven ägare eller nyttjanderättshavare, som ovan

sagts. Om dylikt föreläggande samt påföljden, där det ej fullgöres, äge vad i 37 §■

stadgas motsvarande tillämpning.

89 §.

Sakägare, som vill bemöta vad i besvären anförts och yrkats, skall till vattenrättsdomaren

ingiva förklaring i två exemplar inom viss tid, minst trettio dagar efter

kungörelsens dag vid äventyr, där förklaring ingives senare, att vattendomstolen ej

är pliktig att fästa avseende vid densamma, i den mån den rör annat än fråga om

värdet å båtnad eller om ersättning, som bör till följd av företaget utgå.

I fråga om tiden och sättet för avgivande av förklaring över yrkande, som i besvären

göres angående värdet å båtnad eller ersättning, så ock rörande påföljden av

underlåtenhet att avgiva sådan förklaring skall gälla vad i 53 § stadgas i fråga om

yrkanden och påståenden, som där avses.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Andra lagutskottets utlutande Nr 36.

(Kitngl. Maj:ta förslag.) (Utskottets förslag.)

91 §.

1 besvärsmål skall tid ock ställe för målets handläggning inför vattendomstolen sist

å fjortonde dagen före sammanträdet tillkännagivas parterna i den för kallelser till dem

bestämda ordning, såframt ej underrättelse därom intagits i kungörelse enligt 87 §.

Underställningsmål skall jämte i målet anförda besvär företagas till avgörande å

tid och plats, som vattenrättsdomaren bestämmer och låter kungöra genom tre veckor

före sammanträdet utfärdad kungörelse, vilken offentliggöres på sätt i 88 § första

stycket är för motsvarande fäll stadgat samt tillställes den eller de personer, som

utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

92 §.

_Vad i 29 § andra stycket, 39—41 §§, 56 § första stycket, 60 § första, andra och

fjärde styckena, 70—72 §§, 73 § första, andra och fjärde styckena samt 74 § stadgas

beträffande ansökningsmål skall äga motsvarande tillämpning å underställningsmål

ävensom i tillämpliga delar å besvärsmål vid vattendomstolen, 60 § dock med iakttagande

av bestämmelserna i 3 kap. 11 §, 6 kap. 3 § 1 mom. samt 7 kap. 45 och 55 §§.

^ Bestämmelserna i 42—45, 48, 49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 54, 55, 57—59,

62—64, 66 och 67 §§ skola i tillämpliga delar gälla besvärsmål vid vattendomstolen

och underställningsmål.

94 g.

I underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. skall vattenrättsdomaren bereda

Konungens befallningshavande tillfälle att inom lämplig tid avgiva yttrande rörande

å ena sidan gagnet för orten av det i målet ifrågasatta företaget och å andra sidan

de olägenheter, som tilläventyrs av detsamma äro att förvänta.

Där i mål rörande företag enligt 6 kap. bestämmelser erfordras angående frågor,

som omförmälas i 10 kap. 19 §, åligge det vattenrättsdomaren att, sedan målet blivit

hos vattendomstolen avgjort, för prövning av sådana frågor översända handlingarna

i målet till Konungens befallningshavande; och galle angående ärendets handläggning

hos- denna myndighet vad därutinnan stadgas i lagen om flottning i allmän

flottied. Handlingarna i mål, som nu sagts, skola förvaras hos vattendomstolen

och böra förty, sedan målet blivit avgjort, av vederbörande myndighet dit återställas.

Är beslut i mål rörande företag enligt 3 eller 7 kap. av beskaffenhet att föranleda

väsentliga förändringar i den enligt 10 kap. 67 § rörande delaktigheten i företaget

upprättade längden, äge domstolen uppdraga åt förrättningsmannen att upprätta ny

sådan längd i enlighet med domstolens beslut.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas

organisation och verksamhet.

95 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft eller till vattenreglering eller till torrläggningsföretag,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som avses i 7 kap., eller meddelas i syfte att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft

ändrade bestämmelser rörande hushållningen med vattnet, åligge sökanden

att, innan medgivet arbete må påbörjas, eller, där fråga är om ändrade hushållningsbestämmelser,

dessa må tillämpas, ''erlägga viss avgift såsom bidrag till kostnaden

för vattendomstolarnas organisation och verksamhet.

Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke tillgodogjorda vattenkraft,

som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid byggnaden, dock med avdrag

för den vattenkraft, för vilken i samband med regleringsföretag avgift förut erlagts.

Där med vattenreglering eller med ändrade hushålmingsbestämmelser åsyftas ökning

i uttagbar vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande till ökningen i den

vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens eller, då fråga är om vattenreglering

enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten hörande strömfall.

° Avses att möjliggöra utnyttjande av förut uttagbar vattenkraft på fördelaktigare

sätt, varde avgiften bestämd i förhållande till den ökning i vattenkraftens värde,

som genom företaget eller genom de ändrade hushållningsbestämmelserna beredes.

Är ändamålet med vattenreglering jämväl torrläggning av mark, skall avgift tillika

utgå i förhållande till värdet av den båtnad, som i nämnda hänseende vinnes genom

företaget. Yad nu sagts äge ock tillämpning i fråga om företag enligt 7 kap. Där

till grund för avgiften skall läggas storleken av viss vattenkraft, skall den utgå

med en krona för varje hästkraft till och med 5,000, femtio öre för varje hästkraft

över 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem öre för varje hästkraft utöver 10,000,

men må ej, utom då fråga är om vattenreglering, överstiga tjugu tusen kronor.

Skall avgiften beräknas efter ökningen i värde å vattenkraft eller efter båtnad, som

beredes mark, varde den erlagd med en för tusen av värdeökningen eller båtnaden.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre belopp än tio

kronor, skall icke erläggas.

90 §.

Storleken av avgift, varom i 95 § förmäles, skall enligt där meddelade grunder

bestämmas av vattendomstolen eller, då fråga är om företag, vartill medgivande lämnas

vid syneförrättning enligt 10 kap., av synemännen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed avsedda ändamålet

användas, därom förordnar Konungen.

97 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka det åligger

vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för handlingarnas tillhandahållande,

såsom i 32 § sägs, där särskild utgift härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde, varom i 11 §

andra stycket förmäles;

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § 1 mom. särskilt förordnats att biträda sakägarna

i målet;

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i målet såsom sakkunnigt

biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 § 1 mom.; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse vid domstolens

sammanträde, där detta hålles vid syn å stället, eller vid undersökning enligt

45 § 2 mom., dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller ångbåtsstation,

som ligger närmast sammanträdesplatsen.

Vad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande tillämpning

i avseende å kärande i stämningsmål samt å klagande i besvärs- och underställningsmål,

i den mån kostnaden förorsakats av hans besvär.

Där i underställningsmål kostnad, som nu nämnts, är av nöden, vare om dess förskjutande

lag, som i 10 kap. 30 och 79 §§ sägs, i den mån ej kostnaden efter ty

nyss sagts skall förskjutas av klagande.

Huruvida kostnad, som någon sålunda förpliktas att gälda, skall helt eller delvis

gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt de rörande rättegångskostnader

i vattenmål gällande regler.

101 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen sig inställa

före klockan tolv å trettionde dagen eller, där anläggning, företag eller åtgärd, varom

fråga är, angår fastighet inom Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före

klockan tolv å fyrtiofemte dagen från den dag, då utslaget gavs; dock att, där vadetalan

fullföljes mot vattendomstols utslag i mål, som avser företag enligt 5 eller 6

kap., part skall i vattenöverdomstolen inställa sig före klockan tolv å nittionde dagen

efter aet tiden för anförande av besvär jämlikt 108 § gått till ända eller, där sådan

besvärstalan förts, efter det slutligt utslag i anledning därav givits.

108 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som avser företag enligt 5 eller

6 kap., skall, i vad beslutet rör annat än förd ansvarstalan eller ersättning, fullföljas

hos Konungen genom besvär, som ingivas i vederbörande statsdepartement sist före

klockan tolv å trettionde dagen eller, där företaget berör område inom Norrbottens

eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte dagen från beslutets

dag.

I samma ordning, som nu sagts, skall ock talan fullföljas mot beslut, som vattenrättsdomaren

jämlikt 6 kap. 13 § andra stycket meddelat i avseende å tiden för fullbordande

av föreskrivna tilläggsarbeten.

Beträffande besvärstalan, som i denna § avses, skall i tillämpliga delar gälla vad

i 105 och 107 §§ stadgats angående besvär, som anförts hos vattenöverdomstolen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag:)

12 KAP.

Om vattenbok.

1 §•

För varje vattendomstols område skall föras bok för antecknande av de uppgifter

rörande företag enligt denna lag, varom här nedan stadgas. Denna bok kallas vattenbok.

Vattenboken föres i tre avdelningar:

första avdelningen: för inskrivning av faktiska och rättsliga förhållanden rörande

anläggningar för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkrait eller annorledes

så ock rörande dammbvggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande; dock

att vad nu stadgats ej äger tillämpning å andra anläggningar för allmän farled eller

allmän flottled än dammbyggnader;

andra avdelningen: för införande av uppgifter om beslut i farleds- och flottledsmål

rörande inrättande av allmän farled eller allmän flottled eller rörande nya ellej

ändrade anordningar eller föreskrifter med avseende å befintlig allmän farled eller

allmän flottled sä ock om andra förhållanden, vilka efter tv därom stadgas i lagen

om flottning i allmän flottled böra antecknas i vattenboken; samt

tredje avdelningen: för förtecknande av alla efter den 1 januari 1921 i laga ordning

beslutade torrläggningsföretag och andra till första och andra avdelningen ej

hänförliga anläggningar med avseende å vatten.

I vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska beskrivningar

över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag med tillhörande vattensamlingsområden,

i den mån sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande

myndighet utarbetade.

När. efter det denna lag trätt i kraft, beslut av domstol eller annan myndighet

meddelats och vunnit laga kraft rörande verkställande, ändrande eller borttagande

av anläggning, varom enligt 1 § inskrivning bör ske i vattenbokens första avdelning,

eller beträffande hushållningen med vattnet vid sådan anläggning eller ock jämlikt

2 kap. 34 § angående skyldighet för annan än anläggningens ägare att underhålla

densamma, åligge det vattenrättsdomaren utan särskild ansökan att med ledning av

beslutet i sagda avdelning av vattenboken verkställa inskrivning av de huvudsakliga

förhållanden, som äro av vikt för kännedomen om anläggningens beskaffenhet samt

om de rättigheter och skyldigheter för framtiden, vilka äro förenade med densamma.

Vad nu sagts galle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning jämlikt 2 kap.

25 §, 5 kap. 7 § eller 6 kap. 20 § av redan verkställd anläggnings laglighet, så ock

beträffande beslut, varigenom ändring göres i förhållande, som förut inskrivits. Meddelas

jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av strömfall att

tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande sagda skyldighet inskrivning

göras i vattenboken.

Har beslut, som nu sagts, blivit av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen

meddelat, skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och

s. 73 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30. 73

(Kvngl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

upplysningar genom den beslutande myndighetens försorg så snart 3ig göra låter

tillsändas vattenrättsdomaren.

14 §.

När efter den 1 januari 1920 vattendomstol eller annan myndighet meddelat sådant

beslut i flottledsmål, varom anteckning bör göras i vattenbokens andra avdelning,

åligge det vattenrättsdomaren, sedan beslutet vunnit laga kraft, att utan särskild

ansökan i sagda avdelning göra anteckning därom, med angivande av dagen för

beslutet, det vatten, som därav beröres, samt företagets eller anläggningens huvudsakliga

beskaffenhet. Har annat beslut, varom anteckning bör ske i vattenbokens

andra avdelning, eller beslut rörande företag eller anläggning, som skall förtecknas

i vattenbokens tredje avdelning, meddelats efter den 1 januari 1921, skall i avseende

å sådant beslut vad nu sagts äga motsvarande tillämpning.

Har beslutet meddelats av annan domstol eller myndighet än vattendomstolen,

skall underrättelse om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar genom

den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter tillsändas vattenrättsdomaren.

13 KAP.

Om besiktning ock handräckning så ock om ansvar för överträdelse av

denna lag.

1 8-

I sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande av annat

företag enligt denna lag medgives, äge vattendomstolen, eller, om medgivandet lämnas

vid syneförrättning i den ordning 10 kap. stadgar, synemännen, när skäl därtill

äro, föreskriva att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet bestämda tid

gått till ända, besiktning å arbetet skall verkställas av sakkunnig person. Innehåller

beslutet rörande företaget, att vattenmärke jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas, skall

samtidigt meddelas föreskrift om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, lämnats, men viss besiktningsman

icke samtidigt förordnats, tillkomme vattenrättsdomaren att förordna sådan vid tiden,

då besiktningen skall ske.

Där i mål, som avser företag enligt 6 kap., beslut meddelas om byggnads eller

annat arbetes utförande, skall, såvitt ej arbetet skall verkställas av flottningsföreningen

och det är av mindre betydenhet, föreskrift meddelas om besiktning, som

nyss nämnts.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall i fråga om företag enligt 6 kap. förskjutas

av anläggaren, men i andra fall gäldas av den, för vars räkning byggnaden

eller arbetet utföres.

2 §.

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från vattendomstolens

beslut eller synemännens utlåtande vara gjorda, att allmän eller enskild rätt där
Bihang

till riksdagens protokoll 1020. 9 samt. 2 avd. 23 käft. (Nr 3b.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Katigt. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

igenom kränkes, meddele besiktningsmannen, om allmänt åtal därå kan följa, att

rättelse bör ske inom viss tid vid äventyr att förhållandet eljest anmäles för allmänne

åklagaren i orten.

Till besiktning av arbete för allmän flottled skall anläggaren kallas så ock, där

annan än flottningsförening är anläggare, flottningsstyrelsen. Finnes att till följd

av förändrade förhållanden värdet å arbetet avviker från det förut beräknade eller

att i annat avseende särskild värdering är av nöden, åligge besiktningsmannen att

med biträde av två ojävige gode män, som han själv äger tillkalla, företaga erforderlig

värdering.

6 §.

Besiktningsman, varom i detta kapitel

stadgas, åtnjute det skydd och vare underkastad

det ansvar, som i lag stadgas

beträffande tjänsteman.

11 §•

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra stycket bygger i

vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot.nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 § verkställer vattenreglering

utan att medgivande därtill inhämtats i därför stadgad ordning

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att söka vattendomstolens

godkännande av verkställd ändring å byggnad i vatten

eller mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens medgivande

utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för vattendrags återställande

utan medgivande av vattendomstolen

eller mot bestämmelserna i 5 kap. 7 § utför anläggning eller åtgärd för allmän farled

utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant enligt 11 kap. 46 § är tillfyllest,

av vattenrättsdomaren eller mot stadgandena i 2 kap. 34 § första stycket och

5 kap. 5 § utan vattendomstolens medgivande utriver dylik anläggning

eller mot stadgandet i 6 kap. 20 § första stycket utför anläggning eller åtgärd

för allmän flottled utan medgivande av vattendomstolen eller, där sådant enligt

11 kap. 46 § är tillfyllest, av vattenrättsdomaren

eller mot föreskrifterna i 7 kap. 45 och 49 §§ utför vattenavledning eller invallning

utan att därtill inhämtats medgivande i den ordning, som i 45 § omförmälesr

skall, där han insett eller skäligen bort inse, att jämlikt åberopade lagrum medgivande

eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt, straffas med böter

från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse från och med

en till och med sex månader.

12 §.

Den, som efter erhållet medgivande till byggande i vatten eller till verkställande

av vattenreglering, vattenavledning eller invallning från beslutet rörande arbetets

s. 75 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Sr 36. 75

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

verkställande gör avvikelse av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt,

straffes med böter från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse

från och med en till och med sex månader.

16 §.

Försummar den, som är skyldig att underhålla dike eller kloakledning, vad honom därutinnan

åligger, och bättrar han ej skyndsamt bristen, då han därom tillsäges, ma den,

som lider men av försummelsen, kalla två ojäviga män att hålla besiktning och äge, sedan

bristen blivit av dem vitsordad, att på den försumliges bekostnad verkställa arbetet.

Yad nu är stadgat galle ock om annan ledning för vatten samt vall, som anlagts

för andra i denna lag avsedda företag än de i 6 kap. omförmälda.

Om underhåll av byggnader och anläggning för företag, som omförmälas i 6 kap.,

skils i lagen om flottning i allmän flottled.

17 §.

Har efter den 1 januari 1921 till utförande av torrläggningsföretag av allmänna

medel lämnats lån, som ej till fullo återbetalats, eller till sådant företag lämnats

bidrag utan återbetalningsskyldighet från de av staten för ändamålet anvisade

anslag eller ur skogsvårdskassa under villkor, att det verkställda arbetet vederbörligen

underhålles, skall, där försummelse i underhållet äger rum, den i 16 § stadgade

rätt för den, som lider men av försummelsen, att själv bota bristen tillkomma

Konungens befallningshavande eller den myndighet Konungen bestämmer eller ock,

då fråga är om företag, som åtnjutit understöd ur skogsvårdskassa, länets skogsvårdsstyrelse.

Kostnaden för underhållsarbetet må i fall, som nu nämnts, av utmätningsman

omedelbart uttagas hos den försumlige.

14 KAP.

Slutbestämmelser.

6 §.

Ej må den, vars rätt är beroende av hushållning med vattnet vid annan tillhörig

byggnad, förvägras tillträde till ställe, där vattenmärke (vattenståndsmätare, pegel)

är utsatt, eller att taga del av anteckningar, som det ålagts byggnadens ägare att

hålla över gjorda iakttagelser rörande vattenstånd eller vattnets avrinning. Vad nu

sagts om den, vars rätt är beroende av vattenhushållningen, galle ock beträffande

allmän åklagare samt tjänsteman vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Tarvas för tillsyn å dike eller annan anläggning, sOm avses i denna lag, tillträde

till annans fastighet, det må ej heller förvägras. Vållas därav eller genom arbete,

som är av nöden för anläggningens vidmakthållande, skada för fastighetens ägare

eller annan, njute han därför skälig ersättning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Andra lagutskottet* utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj: ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

7 §•

Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 § vattenrättsdomare förordnat, att handlingar

i vattenmål skola hållas för granskning tillgängliga hos ordförande i kommunalnämnd

eller kommunalstämma, municipalnämnd eller municipalstämma eller hos domhavande,

landsfiskal eller ordförande i magistrat, må sådan befattningshavare icke utan giltigt

skäl undandraga sig uppdraget, såframt företaget i fråga berör den kommun eller

det municipalsamhälle han tillhör eller den domsaga, det distrikt eller eljest det

område, som av hans tjänst omfattas. Ej heller må annan person, sedan hån efter

eget åtagande mottagit uppdrag, som nu nämnts, utan giltigt skäl avsäga sig detsamma.

Prövar vattenrättsdomaren det anförda skälet giltigt, förordne han annan

person att omhändertaga handlingarna; och skall kungörelse härom utfärdas i den

för meddelanden till parterna bestämda ordning. Sedan målet slutligen avgjorts, äge

sökanden eller, om styrelse för företaget utsetts, styrelsen utbekomma handlingarna.

Av vattenrättsdomaren må bestämmas viss ersättning till den, hos vilken handlingarna

skola hållas tillgängliga, att gäldas av sökanden i vattenmålet. Utgift, som

nu nämnts, räknas till kostnad i målet.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, då enligt 10 kap. förordnats, att

handlingar skola hållas tillgängliga på sätt ovan nämnts, dock att i sådant fall

prövningen av fråga, varom i denna § förmäles, tillkommer synemännen.

Genom denna lag upphävas:

förordningen den 20 februari 1704, huru sjöar, strömmar och åar överallt i riket

årligen böra vårdas till skadliga vattendämningars avvärjande;

kungörelsen den 28 december 1822 angående strömrensningars verkställande samt

strömmars och åars öppenhållande;

lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten;

kungörelsen den 31 december 1879 angående vissa villkor för tillstånd från det

allmännas sida till vattenavledning med mera;

förordningen den 30 december 1880 om allmän farled; samt

kungörelsen den 30 december 1880 angående särskilda föreskrifter för handläggning

av frågor om allmän farled;

tillika med alla de särskilda stadgande^ vilka innefatta ändring eller förklaring

av vad sålunda upphävda bestämmelser innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot bestämmelserna

i denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum, som ersättes

genom bestämmelse i denna lag, skall denna i stället tillämpas; och skall i

de hänseenden, vari enligt 12 kap. 3. 4 och 11 §§ vattenlagen tiden för samma lags

ikraftträdande är av betydelse, i stället, såvitt rörer dammbyggnad för allmän farled,

dagen då denna lag träder i kraft komma i betraktande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

De vid nämnda tid anhängiga mål, vilka röra ämne, varom i denna lag bestämmelse

givits, skola handläggas och bedömas enligt äldre lag. Mål, som enligt lagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36. 77

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten skall prövas vid syneförrättning,

anses icke anhängiggjort förr än kallelse till parterna utfärdats enligt

31 § samma lag. Yad i 7 kap. 60 § är stadgat skall lända till efterrättelse jämväl

i fråga om äldre torrläggningsföretag, dock ej såvitt angår bidrag, som förfallit till

betalning innan denna lag trätt i kraft.

Dike, som, då denna lag träder i kraft, finnes upptaget, skall underhållas av den,

vilken dittills varit pliktig därtill, intill dess fråga om upptagande av nytt eller

förändring av gammalt dike blivit väckt och med tillämpning av de i denna lag

givna föreskrifter dikningsskyldigheten blivit annorledes bestämd. Försummas underhåll

av äldre dike, vare lag som i 13 kap. 16 § sägs.

Är någon på grund av bestämmelse vid laga skifte eller enligt gällande avtal förbunden

att hålla dike åt annan, och yppas i sammanhang med väckt fråga om förändrad

dikesläggning tvist, om och i vad mån den, som hållit det äldre diket, bör

vidkännas underhållet av det nya eller förändrade diket, må ej dikningsskyldighetens

bestämmande jämlikt de i denna lag stadgade grunder uppehållas därav, utan ankomme

tvisten på särskild prövning av allmän domstol.

Yad nu sagts om dike galle ock i tillämpliga delar om kloakledning ävensom om

annan ledning för vatten samt vall, som anlagts för andra i denna lag aysedda företag

än de i 6 kap. omförmälda,

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

2:6) Lag

om vad vid anläggande av järnväg eller spårväg bör iakttagas till tryggande

av närliggande marks torrläggning.

Härigenom förordnas som följer:

Då järnväg skall byggas, äge järn vägs anläggar en att för ändamål, som nedan

sägs, till vattenrättsdomaren i den vattendomstol, inom vars område järnvägen

skall framgå, ingiva fullständig plan med beskrivning över järnvägens läge

och vattenavloppen genom dess banvall, angivande genom vilka kommuner och över

vilka fastigheter järnvägen skall framdragas, å vilka ställen och i vilket höjdläge

trummor eller andra vattenöppningar i banvallen skola finnas samt vilka dimensioner

skola givas åt dem. Sträcker sig järnvägen inom två eller flera vattendomstolars

områden, skall för varje vattendomstols område, som av järnvägsanläggningen sålunda

beröres, särskild plan jämte beskrivning upprättas och till vederbörande vattenrättsdomare

ingivas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag,)

Med j ärnvägsanläggare förstås i denna lag i fråga om järnväg, som anlägges för

statens räkning, järnvägsstyrelsen samt i andra fall koncessionsinnehavaren, eller, om

särskild koncession ej meddelats, den, för vars räkning järnvägen anlägges.

2 §■

Vid uppgörande av plan och beskrivning, som i 1 § sägs, skall iakttagas, att genom

anläggande av banvall för järnvägen den grad av torrläggning, som närliggande

mark redan innehar, ej må förminskas samt att den ytterligare torrläggning av marken,

som kan antagas bliva tekniskt och ekonomiskt utterbär, ej må förhindras.

Med närliggande mark förstås i denna lag mark, vars torrläggning är beroende av

vattenavlopp genom järnvägens banvall.

3 §.

Av plan jämte beskrivning, som i 1 § sägs, skola genom vattenrättsdomarens försorg

avskrifter hållas för markägarna tillgängliga å ett eller flera välbelägna ställen

hos tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig enskild person; och åligge

det järnvägsanläggaren att tillhandahålla vattenrättsdomaren dylika avskrifter till

det antal, som denne i varje fall prövar erforderligt. Avskrift, som nu nämnts, må

avse allenast viss del av planen med tillhörande beskrivning, allt efter ty vattenrättsdomaren

med hänsyn till belägenheten av det ställe, där avskriften skall tillhandahållas,

samt andra omständigheter finner lämpligt.

I fråga om skyldighet för person att åtaga sig uppdrag, som nu nämnts, så ock

angående ersättning därför skola bestämmelserna i 14 kap. 7 § vattenlagen äga

motsvarande tillämpning.

4 §.

Sedan handlingarna i fullständigt skick inkommit, åligger det vattenrättsdomaren

att snarast möjligt dels om järnvägsanläggningen utfärda kungörelse dels ock översända

de i 3 § omförmälda avskrifter till de ställen, som bestämts för deras tillhandahållande.

Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande om de ställen, där avskrifterna

sålunda äro för granskning tillgängliga, med angivande för varje särskilt ställe

av den sträckning av järnvägen, som den där tillhandahållna avskriften avser, ävensom

underrättelse om vad markägare enligt 5 § har att iakttaga, om han vill beträffande

läge eller dimensioner för vattenavlopp genom järnvägens banvall påyrka ändring

i den ingivna planen.

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens försorg dels för uppläsande så snart

ske kan i kyrkan genast översändas till pastorsämbetet i den eller de församlingar,

där järnvägen skall framgå, dels ock inom tio dagar införas i en eller flera av ortens

tidningar så ock i allmänna tidningarna.

5 §.

Förmenar någon, att planen ej upptager vattenavlopp med det läge eller de dimensioner,

som erfordras för torrläggning av honom tillhörig mark, äge han inom sextio

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dagar efter kungörelsens dag därom till vattenrättsdomaren inkomma med skriftlig

erinran i två exemplar.

Av inkomna erinringsskrifter äge järnvägsanläggaren utbekomma det ena exemplaret.

Om verkan av framställd erinran så ock därav, att erinran ej inom föreskriven tid

framställts, stadgas i 7 kap. 11 § vattenlagen.

6 §.

Har markägare framställt erinran, som i 5 § sägs, eller vill järnvägsanläggaren

eljest beträffande järnvägen i dess belbet eller viss sträcka därav bereda sig trygghet

för framtiden mot att på grund av bestämmelserna i 7 kap. 9 och 11 §§

vattenlagen nödgas bekosta nya eller ändrade vattenavlopp genom järnvägens banvall,

äge han påkalla frågans vidare behandling vid syneförrättning i den ordning

nedan stadgas.

Ansökan om syneförrättning skall ingivas till Konungens befallningshavande i det

län, där den sträcka av järnvägen, ansökningen avser, skall framgå. Framgår järnvägen

eller den del därav, varom fråga är, inom skilda län, skall ansökningen ingivas

till Konungens befallningshavande i det län, där den längsta sträckan finnes.

Till förrättningsman förordne Konungens befallningshavande statens lantbruksingenjör

inom länet eller annan, som enligt 10 kap. 32 § 1 mom. vattenlagen är behörig

att hålla sådan syneförrättning, varom förmäles i nämnda lagrum.

8 §.

Förrättningsmannen skall vid syneförrättningen biträdas av två gode män, vilka bland

dem. som äro valda till ledamöter i ägodelningsrätt eller till gode män vid lantmäteriförrättning

i orten, utses av honom.

9 §.

Då förrättningsman förordnats, åligge denne att från vattenrättsdomaren infordra

den i 1 § omförmälda plan jämte beskrivning ävensom de erinringsskrifter och andra

handlingar, som angå den sträcka av järnvägen, varom fråga är. Erfordras, då

skilda förrättningar skola hållas, avskrift av handlingarna, varde sådan på järnvägsanläggarens

bekostnad verkställd.

Syneförrättning skall hållas snarast möjligt och, där ej hinder möter på grund av

årstiden, påbörjas senast tre månader efter det förordnandet meddelats, dock ej före

utgången av den för erinringars framställande enligt 5 § bestämda tiden.

10 §.

Under syneförrättning skall sammanträde hållas å en eller flera lämpliga platser

därvid ägare av mark, vars torrläggning förmenas vara beroende av järnvägsanläggningen,

äger framställa de yrkanden, vartill han finner fog. Hålles sammanträde å

flera platser, skall varje sammanträde avse viss sträcka av järnvägen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Andra lagutskottets utlåtande A r 36.

(.Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

Om tid och plats för sammanträde skall förrättningsmannen utfärda kungörelse,

vari den sträcka av järnvägen, som med sammanträdet avses, skall tydligen angivas;

föranstalte ock därom, att kungörelsen beträffande varje sammanträde varder minst

tre veckor förut avsänd till vederbörande pastorsämbete för uppläsande i kyrkan för

den eller de församlingar, där den del av järnvägen framgår, som med sammanträdet

avses, så ock minst fjorton dagar före sammanträdet införd i en eller flera av ortens

tidningar. Förrättningsmannen åligge ock att inom tid, som sist sagts, i betalt

öppet brev eller brevkort å posten avlämna underrättelse om förrättningen till ägare

av mark, som framställt erinran mot planen.

11 §•

Efter av förrättningsmannen verkställd avvägning, beräkning av vattensamlingsområden

och mätning eller beräkning på annat sätt av den i diken eller vattendrag

framrinnande vattenmängden, allt i den mån sådant synes erforderligt, skola synemännen

meddela föreskrift, å vilka platser och i vilket höj dläge trummor eller andra

vattenöppningar i järnvägens banvall skola finnas samt vilka dimensioner skola givas

åt dem.

Vid förrättningen skola de i 2 § angivna grunder vinna tillämpning. Dock må

synemännen ej ingå i prövning av fråga om ändring i den enligt 1 § uppgjorda

plan i vidare mån än som föranledes av jämlikt 5 § framställd erinran eller ock

påkallas för bibehållande av den torrläggning marken redan innehar eller för vinnande

av jordförbättring genom markens torrläggning intill ett djup av 1,2 meter. Ej heller

må vid syneförrättning upptagas fråga om bro eller annan byggnad i vatten, som för järnvägen

erfordras över älv, ström, å eller större bäck, såframt jämlikt 2 kap. 20 §

vattenlagen vattendomstolen därom meddelat besked eller ock järnvägens ägare förklarar

sig vilja angående byggnaden påkalla vattendomstolens bedömande.

För bedömande huruvida framtida torrläggning av närliggande mark är tekniskt

och ekonomiskt utförbar må förrättningsmannen ej utsträcka undersökningen att omfatta

uppgörande av fullständig plan för torrläggningen, utan skall undersökningen

verkställas på sådant sätt, att utan onödig tidsutdräkt och kostnad för järnvägsanläggaren

ett i möjligaste män betryggande resultat vinnes.

12 §.

Förrättningsmannen åligge att vid sammanträde föra protokoll, vari framställda

yrkanden och däremot gjorda invändningar skola upptagas. Protokollet bör vid sammanträdets

slut uppläsas och förses med synemännens underskrift.

För den sträcka av järnvägen, varom vid varje sammanträde är fråga, skola synemännen

så snart ske kan efter sammanträdet meddela skriftligt utlåtande, upptagande

de ändringar i den enligt 1 § uppgjorda planen, som funnits erforderliga;

och åligge förrättningsmannen att samtidigt dels med posten avsända avskrift

av utlåtandet ävensom av det vid sammanträdet förda protokoll till den, som sökt

förrättningen, dels översända avskrift av utlåtandet i vederbörliga delar till det eller

de ställen, där enligt 3 § planen över ifrågavarande sträcka skall vara för granskning

tillgänglig. Om utlåtandets framläggande samt platsen för dess tillhandahållande

skall ofördröjligen meddelas besked medelst kungörelse på sätt i 10 § sägs.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Underrättelse om vad sakägare har att för talans fullföljd iakttaga skall intagas i

utlåtandet.

Då utlåtande sålunda gives, erfordras ej, att synemännen äro samlade.

13 §.

Vad i 10 kap. 9 §, 10 § sista stycket, 23, 24, 47, 49 och 76 §§ vattenlagen är

stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande syneförrättning enligt denna lag.

14 §.

Om fullföljd av talan mot beslut eller utlåtande vid syneförrättning enligt denna

lag galle vad i 11 kap. vattenlagen är stadgat om talan mot beslut eller utlåtande

vid syneförrättning, som avses i 10 kap. 32 § nämnda lag, med iakttagande, att den

i 11 kap. 85 § andra stycket angivna besvärstiden skall räknas från den dag, då

utlåtandet meddelades.

15 §.

Sakägare njute ej ersättning för sin talans bevakande vid syneförrättning enligt

denna lag.

Kostnad, som föranledes av kungörelse, handlingars tillhandahållande och underrättelser,

ävensom arvode till synemännen och annat dylikt, skall gäldas av järnvägsanl

iggaren.

16 §.

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattenrättsdomaren,

må den i stället på vederbörande parts eget ansvar i betalt brev insändas med posten.

17 §.

Vad i 11 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning, då på grund av bestämmelserna

i 2 kap. 20 § vattenlagen fråga om bro eller annan byggnad i vatten

för järnväg göres till föremål för prövning av vattendomstolen i den ordning, som

föreskrives i 11 kap. nämnda lag; dock att vad i 11 § andra stycket sägs om erinran

skall gälla erinran eller påstående, som framställts i den härför i 11 kap. stadgade

ordning.

18 §.

Vad i denna lag stadgats om järnväg, skall även gälla om spårväg, för vilken särskild

banvall skall anläggas.

Denna lag skall träda i kraft, den 1 januari 1921; dock skall den icke äga tillämpning

å. järnväg eller spårväg, som anlagts före nämnda dag, och ej heller å sådan

del av järnväg eller spårväg, vars anläggning blivit dessförinnan påbörjad.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 9 sand. 2 avd. 23 käft. (Nr 36.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3:o) Lag

om ändrad lydelse av 8 och 17 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 8 och 17 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet skola erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Kostnaden för underhåll av väg, som ej ingått i vägdelning, av bro, som ej är

till vägtrlimma hänförlig, samt av färja bestrides ur vägkassan, i den mån sådan

kostnad icke utgår af statsmedel.

Ur vägkassan bekostas jämväl anläggning av ny och omläggning av gammal väg,

förändring av bygdeväg till landsväg, iståndsättande av enskild väg, bro och färja,

som till allmänt underhåll övertages, samt byggande av bro och färja, i den mån

sådan kostnad ej av statsmedel eller, efter särskilda åtaganden, af kommuner eller

landsting eller eljest annorledes gäldas.

Ur vägkassan gäldas ock utgifter för upptagande genom väg av vattenavlopp,

som det enligt 7 kap. 7 och 8 §§ vattenlagen åligger de vägbållningsskyldiga att

bekosta, ävensom gottgörelse, däf sådan, efter ty därom är i nämnda lag stadgat, skall

av vägstyrelsen utgivas för minskning i underhållskostnad till följd av arbete å bro,

trumma eller annan anläggning i sammanhang med utförande av företag för torrläggning

av mark.

17 §.

Njuter fastighet, till följd av gammal vägs indragning, omläggning eller inskränkning

till bredden eller i anledning av arbete å bro, trumma eller annan anläggning

i sammanhang med utförande av företag för torrläggning av mark, befrielse eller

minskning i vägunderhållet, erlägge den fastighet motsvarande ersättning till vägkassan.

Sådan ersättning debiteras, indrives och redovisas i sammanhang med vägskatten.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1921.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 36.

(Kung!. Maj:ts förslag.'')

(Utskottets förslag.)

83

4:o) Lag

om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation.

Härigenom förordnas, att 39 § i lagen den 12 maj 1917 om expropriation skall

erhålla följande ändrade lydelse:

Då fastighet exproprieras, uppskatte nämnden ej mindre fastighetens värde än även

värdet av all särskild rätt, som i avseende å fastigheten tillkommer sakägare och ej

jämlikt utfästelse av den exproprierande lämnas orubbad. Medför särskild rätt, som

tillkommer sakägare, förminskning av fastighetens värde, skall uppskattningen av

fastigheten avse det värde denna med därå vilande besvär äger. År fastighet, vilken

svarar för fordran, som skall utgå ur ersättningen, tillika besvärad av annan särskild

rätt, som förminskar fastighetens värde och åtnjuter sämre rätt än fordringen,

uposkatte nämnden jämväl det värde fastigheten utan sådant besvär skulle äga.

Ersättningen skall bestämmas särskilt för varje sakägare. Löseskilling för exproprierad

fastighet, ersättning för skada eller intrång å fastighet och annan ersättning

till ägaren varde ock bestämda var för sig.

Att vid expropriation ej må meddelas

bestämmelse, som inskränker den fastighetsägare

enligt 7 kap. vattenlagen tillkommande

rätt att för sin marks torrläggning

erhålla vattenavlopp genom väg

eller järnväg, därom stadgas i nämnda

lag.

Denna lag skall träda i kraft den 1

januari 1921.

Att vid expropriation ej må meddelas

bestämmelse, som inskränker den fastighetsägare

enligt 7 kap. vattenlagen tillkommande

rätt att för sin marks torrläggning

erhålla vattenavlopp genom väg,

järnväg eller spårväg, därom stadgas i

nämnda lag.

Denna lag skall träda i kraft den 1

januari 1921.

B) att dei

väckta motionen

i i anledning av förevarande proposition

nr 450 i andra kammaren icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 maj 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL VON SNElDEliN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. s. 1 i texten