Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om omedelbart upphävande av lagen om arbetstiden ä svenska fartyg eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.

1920-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:38, Utlåtande i anledning av väckt motion om omedelbart upphävande av lagen om arbetstiden ä svenska fartyg eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.

Dokumentets text

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottds utlåtande Nr 38.

27

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1920 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om omedelbart upphävande

av lagen om arbetstiden ä svenska fartyg

eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.

Närvarande: Herrar von Sneidern, von Sydow*, von Kock, Westman,

Linder*, Sigfrid Hansson, Hult, Boberg, Vinberg*, Andersson i Knäppinge*,

Karlsson i Gasabäck*, Carlsson i Frosterud, Nilsson i Vibberbo, Hagman i Stockholm4,

Johansson i Sollefteå* och Johansson i Stockholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1 eu inom andra kammaren vackt, till lagutskott hänvisad

motion, nr 125, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar

Lindman, Nilsson i Bonarp, Magnusson i Tumhult, Norman, Lindvall,

Brännström, Welin, Wiklund i Brattfors, Thore, Carlsson i Solberga,

Larsson i Kroken, Bergström i Högsön, Lithander, Henrikson,

Gustafsson i Örebro, Bengtsson i Kullen, Sundlin g, Tjur sson i Bondarve,

Persson i Fritorp, Öberg, Kalit ström, Lidström, Andersson i

Knäppinge, Jonsson i Ilökhult, Pettersson i Bjälbo, Nilsson i Landeryd,

Erlansson, Corneliusson, Isaksson, Eriksson i Ökna, Svensson i

Betingetorp, Svensson i Kompersmåla, Win kl er, Kant, Nilsson i Antnäs,

Söderhielm, Nyländer, Bökelund, Svensson i Långelanda, Liibeck,

Hederstierna, Jönsson i Slätåker, Räf, Olsson i Berg och Sommélius

hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen om

arbetstiden å svenska fartyg den 24 oktober 1919 omedelbart måtte

upphöra afl gälla eller åtminstone tillämpningen därav inställas

tillsvidare.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för

berörda hemställan, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Social
styrelsen.

över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver begärt yttrande av socialstyrelsen, arbetsrådet

och kommerskollegium.

I avgivet yttrande förklarar socialstyrelsen, att styrelsen icke

anser sig kunna tillstyrka bifall till motionen. Såsom skäl härför

anför styrelsen följande:

»Enligt styrelsens förmenande är denna lag avfattad med ganska

stor försiktighet — för stora grupper av sjömän medför den ej någon

förkortning av arbetstiden till sjöss och dessutom finnes en

generell möjlighet till undantag, som även redan i avsevärd utsträckning

kommit till användning. Särskilt torde nu berörda förhållande

framträda vid eu jämförelse med de krav, som för närvarande

framställas på ett effektivt genomförande av åttatimmarsdagen

för sjöfolket. Styrelsen tillåter sig i sådant avseende erinra

om, att sjöfarten principiellt är inbegripen i förut omnämifda konvention

om åttatimmarsdagen och att den närmare utformningen av

bestämmelserna om sjöfolkets arbetstid är avsedd att åvägabringas å

en konferens i Genua instundande sommar. Skulle emellertid vissa

modifikationer i lagen visa sig av behovet påkallade, torde de lämpligen

kunna komma till beaktande vid den revision av lagen, som

det internationella socialpolitiska samarbetet antagligen kommer att

nödvändiggöra.

Motionärerna åberopa bland annat till stöd för sitt yrkande de

ogynnsamma verkningar, som lagen haft, och uppgiva i detta sammanhang,

att lagen i avseende å den utrikes gående handelsflottan

tillämpats något mer än tvenne månader. Då lagen trätt i kraft den

1 januari 1920 och motionen är dagtecknad den 19 i samma månad,

torde berörda erfarenhet emellertid knappast kunna tillmätas

någon avgörande betydelse. Den enda bestämmelse i lagen, som

trätt i kraft tidigare, innehåller bemyndigande att medgiva undantag

och borde sålunda ej gärna kunna tillskrivas de verkningar, som

åsyftas i motionen. Beträffande den utrikes gående handelsflottan,

som motionärerna härvidlag i främsta rummet synts åsyfta, kan

dessutom anmärkas, att de fartyg, som ej besökt svensk hamn efter

lagens utfärdande, det vill säga den 24 oktober 1919, genom eu

kung! kungörelse av den 21 november 1919 äro fritagna från lagens

tillämpning, till dess de anlöpa sådan hamn, dock ej längre

än till den 1 april 1920.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

29

Jämväl arbetsrådet avstyrker motionen, därvid rådet i avgivet Arbetsrådet.

yttrande anför följande:

»Upphävandet av eu lagstiftning, som för endast några månader

sedan blivit av statsmakterna genomförd, är eu åtgärd, som icke

torde kunna sättas i fråga i annat fall, än om de förhållanden, som

föranlett lagstiftningens genomförande, sedermera undergått eu grundlig

förändring. Arbetsrådet har under sin verksamhet icke kunnat

finna, att de förhållanden, som på sin tid lågo till grund för riksdagens

beslut i förevarande ämne, blivit i någon mån förändrade

under de månader, som förflutit efter riksdagens beslut.»

Det yttrande, som kommerskollegium avgivit, finnes fogat som Kommersbilaga

vid detta utlåtande. Utskottet tillåter sig hänvisa till det- kollcffl"msamma.

I likhet med de myndigheter, som hörts i ärendet, anser ut- utskottet.

skottet, att sådana skäl icke anförts, som motivera den föreslagna

åtgärden att upphäva eller tillsvidare suspendera förevarande lagstiftning,

som för allenast några månader sedan blivit av statsmakterna

antagen. Härtill kommer emellertid, att vid särskilt sammanträde

av internationella arbetsorganisationens generalkonferens, som

skall hållas i Genua den 15 juni 1920, skall till behandling upptagas

bland annat frågan om tillämpning på sjömän av den i Washington

i november 1919 föreslagna konventionen angående arbetstidens begränsning

för alla industriella företag, häri inbegripet transport till

sjöss och enligt villkor, som skola fastställas, transport på inre

vattenvägar. Utskottet anser därför tillrådligt att avvakta resultatet

av denna konferens, innan frågan om modifikationer i den svenska lagen

eller dess upphävande eller suspenderande tages under omprövning.

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion’ icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEDJERN.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande Nr 38.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Bilaga.

Genom remiss den 27 februari 1920 bär Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

att avgiva och till Eder överlämna begärt yttrande över väckt motion,

II: 125, om omedelbart upphävande av lagen om arbetstiden å svenska fartyg

eller inställande tillsvidare av dess tillämpning.

Med anledning härav får kollegium, överlämnande remissakten, anföra följande.

Då lagen om arbetstiden å svenska fartyg den 24 oktober 1919, med undantag

av 1 § 3 mom., trätt i kraft först den 1 januari 1920, äger kollegium ej ännu

den erfarenhet i ämnet, som erfordras för ett bestämt och allmänt uttalande i fråga

om lagens verkningar i tillämpningen och därvid bl. a. i vad mån sådana verkningar

äro av beskaffenhet att föranleda någon ändring uti den ståndpunkt härutinnan,

som av kungl. kollegium och kungl. socialstyrelsen företrätts uti gemensamt

underdånigt utlåtande den 24 februari 1919 angående skeppstjänstkommitterades

förslag till lag om begränsning av arbetstiden å svenska fartyg m. m.

Under den gångna delen av innevarande år hava av kollegium behandlats

ett antal framställningar, avseende undantag helt eller delvis från tillämpningen av

förevarande lag, varjämte kollegium meddelat svar å vissa förfrågningar hos kollegium

rörande innebörden uti vissa stadgande!! i samma lag.

I 4 § 1 mom. av kungl. förordningen med närmare föreskrifter rörande tillläuipningen

av ifrågavarande lag har Kungl. Maj:t meddelat föreskrift därom, att

vid behandlingen av vissa angivna ärenden kollegium skall samråda med sakkunniga

personer, företrädande dels rederirörelse av det slag, varom fråga är, dels den

eller de grupper av fartygsanställda, varå ärendet har avseende.

Genom särskilda nådiga beslut den 24 oktober och den 12 december 1919

har, på sätt framgår av bilagda tvenne avskrifter,* Kungl. Maj:t på förslag av kollegium

för tiden till och med 1921 års utgång utsett dylika sakkunniga jämte

suppleanter för dem.

Den sålunda föreskrivna anordningen med samråd har befunnits medföra betydande

fördelar i avseende å ärendenas beredning. Hittills har det också lyckats

att i allt väsentligt sammanjämka de från olika håll uttalade meningarna.

De hittills till kollegium inkomna helt eller delvis behandlade ärenden, avseende

nu ifrågavarande lag, finnas redovisade å tvenne inom kollegium upprättade

förteckningar, vilka kollegium härmed får överlämna jämte till förteckningarna

hörande bilagor.**

K. A. FRYXELL.

Nils Gustaf Nilsson.

Åke Gertz.

* Bilagorna ej tryckta.

’* Förteckningarna med bilagor ej tryckta.

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.