Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning rörande koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till större kalkstensfyndigheter samt till större grusoch lertag.
1920-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1920:42, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning rörande koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till större kalkstensfyndigheter samt till större grusoch lertag.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1920 kl. 7, 12 f. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning
rörande koncession för förvärv av äganderätt och
nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till
större kalkstensfyndigheter samt till större grus- och
lertag.
Närvarande: herrar von Sneidern, von Koch*, Westman*, Boberg, Linder*, Sigfrid
Hansson, Frändén*, Andersson i Knäppinge, Carlsson i Frosterud, Hagman
i Stockholm*, Johansson i Sollefteå*, Johansson i Vittinge*, Svensson
i Kompersmåla och Jeppsson*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft
två av herr Lindhagen inom första kammaren väckta, till lagutskott hänvisade
motioner, nr 138 och 139, däruti hemställts:
uti motionen nr 138
att riksdagen ville:
1) för sin del besluta en provisorisk lag rörande hos regeringen
begärd koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till större
mossar, och
2) med överlämnande av nämnda beslut tillika anhålla om framläggande
för riksdagen snarast möjligt av eu definitiv lagstiftning i ämnet,
samt
3) hos regeringen begära att i den definitiva lagen eller i särskild
lagstiftning meddelas föreskrifter, som betrygga torvens uttagande på så
Bihang
till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 28 käft. (Nr 42.) 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
dant sätt, att den kvarvarande marken ej blir för all framtid oduglig för
skogsbörd och odling.
uti motionen nr 139
att riksdagen ville:
1) för sin del besluta en provisorisk lag om koncession för förvärv
av äganderätt och nyttjanderätt till större kalkstensfyndigheter,
2) för sin del besluta en provisorisk lag rörande koncesssion för förvärv
av äganderätt och nyttjanderätt till större grus- och lertag;
3) med överlämnande av nämnda beslut tillika anhålla hos regeringen
om framläggandet för riksdagen snarast möjligt av definitiva lagstiftningar
i dessa ämnen.
Angående skälen för berörda yrkanden får utskottet hänvisa till
motionerna.
Frågan om lagstiftning rörande koncession för förvärv och utnyttjande
av torvmossar har efter väckta motioner varit föremål för behandling vid
1909 års och vid 1914 års senare riksdag.
I anledning av den vid 1909 års riksdag av herr Lindhagen m. fl.
väckta motionen, som även och i första hand åsyftade införande av lagstiftning
angående koncession för förvärv och utnyttjande av större skogar,
anförde lagutskottet i avgivet utlåtande:
»Beträffande ändamålet med den föreslagna koncessionen i fråga om
skogar hava motionärerna anfört, att därmed skulle huvudsakligen åsyftas
att förekomma skogens skövlande och utnyttjande i övrigt på ett skadligt
sätt, att garantera, att gagnet av skogen komme den ort till godo, där
densamma vore belägen, samt att det allmänna kunde förbehållas rätt att
förr eller senare övertaga skogen,
Motionärernas ifrågavarande yrkande synes utskottet stå i uppenbar
strid med de principer, som kommit till uttryck i den hittills i vårt land
bestående rättsordningen. Vare sig staten vill förvärva skog eller annan
egendom synes detta böra försiggå på ett i den enskildes rätt mindre
ingripande sätt än genom att helt enkelt såsom ett koncessionsvillkor förbehålla
sig den egendom, som önskas förvärvad. Och vill man överhuvud
med motionärerna åstadkomma ett bättre utnyttjande av vårt lands skogstillgång,
torde även detta enligt utskottets mening kunna ske genom vida
lämpligare medel än fastställande genom offentlig myndighets försorg vid
varje ifrågakommande förvärv av särskilda villkor, som skola gälla för utnyttjande
av förvärvets föremål. Utskottet kan icke föreställa sig, hur
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
3
någon myndighet skall kunna vara i stånd att på ett ens tillnärmelsevis
tillfredsställande sätt handhava en så vittgående uppgift. Att i den omfattning,
motionärerna begära, tillägga statens organ en dylik uppgift,
synes utskottet vara att överskatta den förmåga, som skäligen kan tillkomma
dessa organ. Då motionärerna till stöd för ett sådant koncessionsförfarande,
som det här begärda, åberopa gällande lagstiftning angående
skyldighet för utlänning, vilken här i landet vill förvärva fast egendom
eller eljest här förvärva vissa rättigheter, att därtill söka särskilt tillstånd,
synes utskottet detta icke riktigt. Beträffande det av motionärerna åberopade
norska förslaget i det föreliggande ämnet är detta, vilket för övrigt
tillkommit huvudsakligen för att hindra utlänningar att slå under sig i
förslaget åsyftad egendom, ännu icke av norska stortinget antaget, utan
har detsamma som bekant stött på synnerligt motstånd i Norge.
I den ifrågavarande motionen yrkas vidare på koncession för förvärv
och utnyttjande av torvmossar av större omfattning. Koncessionen vore
här, enligt motionärernas förmenande, erforderlig för att hindra från torvmossarna
erhållna produkters oskäliga fördyrande för näringarna och den
stora allmänheten genom uttagande därur av oskäliga spekulationsvinster.
Arbetet på att bearbeta våra torvmossar och göra fruktbringande den
tillgång, som däri anses ligga, har i senare tider fortgått med så mycken
iver, som det i vårt kapitalfattiga land varit möjligt. För att befordra
detta arbete och understödja torvfabrikationen och torvindustrien hava
också statsmakterna iklätt sig betydande uppoffringar. Ännu torde dock
åtskilligt vara att göra för erhållande av lämpligare och enklare metoder
för torvens tillgodogörande. Det synes utskottet utom allt tvivel, att sådana
åtgärder, som de nu av motionärerna påyrkade, skulle synnerligen
skadligt inverka på det arbete, som sålunda bedrives, och på den så välbehövliga
företagsamhetslusten på detta område, vilken naturligen måste
förlamas, i den mån den saknar utsikt till ersättning för gjorda uppoffringar.
Under sådana förhållanden kan utskottet icke tillstyrka motionärernas
förslag i den förevarande delen, vilket för övrigt drabbas av samma
huvudanmärkning, som utskottet ovan riktat mot motionärernas förslag beträffande
skogar. I varje händelse vilar tills vidare torvmossarnas nyttiggörande
till bränsle på den förutsättningen, att detta skall betinga ett
billigare pris än prisen på stenkol och ved. Möjlighet att av torvmossarna
uttaga någon sådan spekulationsvinst, som den, varom motionärerna tala,
synes därför redan på förhand hava erhållit en viss naturlig begränsning.
Är fråga om frambringande medelst torv av elektrisk eller annan energi, som
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
skall överföras från ort till anuaD, har utskottet i annat denna dag avgivet utlåtande
hemställt om åtgärders vidtagande för fastställande genom det allmännas
försorg av visst pris på denna energi. Härutinnan skulle alltså
erbjuda sig en särskild möjlighet för staten att i vissa avseende förhindra
en sådan verkan av den fria förfoganderätten över mossarna, som den av
motionärerna befarade.»
På sålunda anförda skäl hemställde utskottet om avslag å då förevarande
motion; och blev*''utskottets hemställan av båda kamrarna bifallen.
Vid 1914 års senare riksdag behandlades då av herr Lindhagen väckt
motion i ämnet av sammansatt lag- och jordbruksutskott, som under åberopande
av 1909 års lagutskotts ovan citerade utlåtande hemställde, att
motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Även denna hemställan
bifölls av båda kamrarna.
Utskottet.
Motionären påpekar att genom lag den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag ett svenskt uppvaknande spåras beträffande nödvändigheten av kontroll
över innehavet av vissa naturrikedomar. Som bekant innebär denna
lag en reglering av utländsk medborgares innehav eller inflytande å bland
annat av motionären berörda naturtillgångar. Den''är i detta avseende en motsvarighet
till de av motionären åberopade norska lagarna av den 25 juli 1913
och den 3 juli 1914. Motionärens ena vid föregående tillfällen åberopade skäl
för kravet på koncessionslag på föreliggande områden eller behovet av skydd
mot obehörigt utländskt inflytande är således genom denna lag tillgodosett.
Vad åter beträffar motionärens andra nu åberopade skäl för sitt förslag
eller att den inhemska konsumtionen otillbörligt skulle kunna uppskörtas
genom av spekulationen uppdrivna värden å dessa naturtillgångar
eller att de av enskild förvärvsverksamhet skulle monopoliseras med därav
för konsumtionen följande eventuella menliga följder, lära dessa farhågor
ej vara stödda av erfarenheten och torde en sådan fara vara avlägsen på
grund av vårt lands stora tillgångar på dessa naturvärden. Skulle likväl
på något område de av motionären befarade monopoliseringssträvandena
bliva verklighet, torde en sådan utveckling ej undgå statsmakternas uppmärksamhet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om riksdagens nyligen
på utskottets hemställan fattade beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t
med begäran om vidtagande av vissa åtgärder mot truster och monopolistiska
sammanslutningar.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.
5
Utskottet får således hemställa,
l:o) att herr Lindhagens motion nr 138 måtte av
riksdagen avslås; samt
2:o) att herr Lindhagens motion nr 139 måtte av
riksdagen avslås.
Stockholm den 21 maj 1920.
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL VON SNEIDEEN.
Stockholm 1920. Kungl. Hofboktr. hinna Tryckeri-.A.-B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.