Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning rörande koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till större kalkstensfyndigheter samt till större grusoch lertag.

1920-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1920:42, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning rörande koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till större kalkstensfyndigheter samt till större grusoch lertag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1920 kl. 7, 12 f. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lagstiftning

rörande koncession för förvärv av äganderätt och

nyttjanderätt dels till större mossar m. m. dels ock till

större kalkstensfyndigheter samt till större grus- och

lertag.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Koch*, Westman*, Boberg, Linder*, Sigfrid

Hansson, Frändén*, Andersson i Knäppinge, Carlsson i Frosterud, Hagman

i Stockholm*, Johansson i Sollefteå*, Johansson i Vittinge*, Svensson

i Kompersmåla och Jeppsson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft

två av herr Lindhagen inom första kammaren väckta, till lagutskott hänvisade

motioner, nr 138 och 139, däruti hemställts:

uti motionen nr 138

att riksdagen ville:

1) för sin del besluta en provisorisk lag rörande hos regeringen

begärd koncession för förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till större

mossar, och

2) med överlämnande av nämnda beslut tillika anhålla om framläggande

för riksdagen snarast möjligt av eu definitiv lagstiftning i ämnet,

samt

3) hos regeringen begära att i den definitiva lagen eller i särskild

lagstiftning meddelas föreskrifter, som betrygga torvens uttagande på så
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 9 samt. 2 avd. 28 käft. (Nr 42.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

dant sätt, att den kvarvarande marken ej blir för all framtid oduglig för

skogsbörd och odling.

uti motionen nr 139

att riksdagen ville:

1) för sin del besluta en provisorisk lag om koncession för förvärv

av äganderätt och nyttjanderätt till större kalkstensfyndigheter,

2) för sin del besluta en provisorisk lag rörande koncesssion för förvärv

av äganderätt och nyttjanderätt till större grus- och lertag;

3) med överlämnande av nämnda beslut tillika anhålla hos regeringen

om framläggandet för riksdagen snarast möjligt av definitiva lagstiftningar

i dessa ämnen.

Angående skälen för berörda yrkanden får utskottet hänvisa till

motionerna.

Frågan om lagstiftning rörande koncession för förvärv och utnyttjande

av torvmossar har efter väckta motioner varit föremål för behandling vid

1909 års och vid 1914 års senare riksdag.

I anledning av den vid 1909 års riksdag av herr Lindhagen m. fl.

väckta motionen, som även och i första hand åsyftade införande av lagstiftning

angående koncession för förvärv och utnyttjande av större skogar,

anförde lagutskottet i avgivet utlåtande:

»Beträffande ändamålet med den föreslagna koncessionen i fråga om

skogar hava motionärerna anfört, att därmed skulle huvudsakligen åsyftas

att förekomma skogens skövlande och utnyttjande i övrigt på ett skadligt

sätt, att garantera, att gagnet av skogen komme den ort till godo, där

densamma vore belägen, samt att det allmänna kunde förbehållas rätt att

förr eller senare övertaga skogen,

Motionärernas ifrågavarande yrkande synes utskottet stå i uppenbar

strid med de principer, som kommit till uttryck i den hittills i vårt land

bestående rättsordningen. Vare sig staten vill förvärva skog eller annan

egendom synes detta böra försiggå på ett i den enskildes rätt mindre

ingripande sätt än genom att helt enkelt såsom ett koncessionsvillkor förbehålla

sig den egendom, som önskas förvärvad. Och vill man överhuvud

med motionärerna åstadkomma ett bättre utnyttjande av vårt lands skogstillgång,

torde även detta enligt utskottets mening kunna ske genom vida

lämpligare medel än fastställande genom offentlig myndighets försorg vid

varje ifrågakommande förvärv av särskilda villkor, som skola gälla för utnyttjande

av förvärvets föremål. Utskottet kan icke föreställa sig, hur

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

3

någon myndighet skall kunna vara i stånd att på ett ens tillnärmelsevis

tillfredsställande sätt handhava en så vittgående uppgift. Att i den omfattning,

motionärerna begära, tillägga statens organ en dylik uppgift,

synes utskottet vara att överskatta den förmåga, som skäligen kan tillkomma

dessa organ. Då motionärerna till stöd för ett sådant koncessionsförfarande,

som det här begärda, åberopa gällande lagstiftning angående

skyldighet för utlänning, vilken här i landet vill förvärva fast egendom

eller eljest här förvärva vissa rättigheter, att därtill söka särskilt tillstånd,

synes utskottet detta icke riktigt. Beträffande det av motionärerna åberopade

norska förslaget i det föreliggande ämnet är detta, vilket för övrigt

tillkommit huvudsakligen för att hindra utlänningar att slå under sig i

förslaget åsyftad egendom, ännu icke av norska stortinget antaget, utan

har detsamma som bekant stött på synnerligt motstånd i Norge.

I den ifrågavarande motionen yrkas vidare på koncession för förvärv

och utnyttjande av torvmossar av större omfattning. Koncessionen vore

här, enligt motionärernas förmenande, erforderlig för att hindra från torvmossarna

erhållna produkters oskäliga fördyrande för näringarna och den

stora allmänheten genom uttagande därur av oskäliga spekulationsvinster.

Arbetet på att bearbeta våra torvmossar och göra fruktbringande den

tillgång, som däri anses ligga, har i senare tider fortgått med så mycken

iver, som det i vårt kapitalfattiga land varit möjligt. För att befordra

detta arbete och understödja torvfabrikationen och torvindustrien hava

också statsmakterna iklätt sig betydande uppoffringar. Ännu torde dock

åtskilligt vara att göra för erhållande av lämpligare och enklare metoder

för torvens tillgodogörande. Det synes utskottet utom allt tvivel, att sådana

åtgärder, som de nu av motionärerna påyrkade, skulle synnerligen

skadligt inverka på det arbete, som sålunda bedrives, och på den så välbehövliga

företagsamhetslusten på detta område, vilken naturligen måste

förlamas, i den mån den saknar utsikt till ersättning för gjorda uppoffringar.

Under sådana förhållanden kan utskottet icke tillstyrka motionärernas

förslag i den förevarande delen, vilket för övrigt drabbas av samma

huvudanmärkning, som utskottet ovan riktat mot motionärernas förslag beträffande

skogar. I varje händelse vilar tills vidare torvmossarnas nyttiggörande

till bränsle på den förutsättningen, att detta skall betinga ett

billigare pris än prisen på stenkol och ved. Möjlighet att av torvmossarna

uttaga någon sådan spekulationsvinst, som den, varom motionärerna tala,

synes därför redan på förhand hava erhållit en viss naturlig begränsning.

Är fråga om frambringande medelst torv av elektrisk eller annan energi, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

skall överföras från ort till anuaD, har utskottet i annat denna dag avgivet utlåtande

hemställt om åtgärders vidtagande för fastställande genom det allmännas

försorg av visst pris på denna energi. Härutinnan skulle alltså

erbjuda sig en särskild möjlighet för staten att i vissa avseende förhindra

en sådan verkan av den fria förfoganderätten över mossarna, som den av

motionärerna befarade.»

På sålunda anförda skäl hemställde utskottet om avslag å då förevarande

motion; och blev*''utskottets hemställan av båda kamrarna bifallen.

Vid 1914 års senare riksdag behandlades då av herr Lindhagen väckt

motion i ämnet av sammansatt lag- och jordbruksutskott, som under åberopande

av 1909 års lagutskotts ovan citerade utlåtande hemställde, att

motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Även denna hemställan

bifölls av båda kamrarna.

Utskottet.

Motionären påpekar att genom lag den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag ett svenskt uppvaknande spåras beträffande nödvändigheten av kontroll

över innehavet av vissa naturrikedomar. Som bekant innebär denna

lag en reglering av utländsk medborgares innehav eller inflytande å bland

annat av motionären berörda naturtillgångar. Den''är i detta avseende en motsvarighet

till de av motionären åberopade norska lagarna av den 25 juli 1913

och den 3 juli 1914. Motionärens ena vid föregående tillfällen åberopade skäl

för kravet på koncessionslag på föreliggande områden eller behovet av skydd

mot obehörigt utländskt inflytande är således genom denna lag tillgodosett.

Vad åter beträffar motionärens andra nu åberopade skäl för sitt förslag

eller att den inhemska konsumtionen otillbörligt skulle kunna uppskörtas

genom av spekulationen uppdrivna värden å dessa naturtillgångar

eller att de av enskild förvärvsverksamhet skulle monopoliseras med därav

för konsumtionen följande eventuella menliga följder, lära dessa farhågor

ej vara stödda av erfarenheten och torde en sådan fara vara avlägsen på

grund av vårt lands stora tillgångar på dessa naturvärden. Skulle likväl

på något område de av motionären befarade monopoliseringssträvandena

bliva verklighet, torde en sådan utveckling ej undgå statsmakternas uppmärksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om riksdagens nyligen

på utskottets hemställan fattade beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om vidtagande av vissa åtgärder mot truster och monopolistiska

sammanslutningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 42.

5

Utskottet får således hemställa,

l:o) att herr Lindhagens motion nr 138 måtte av

riksdagen avslås; samt

2:o) att herr Lindhagens motion nr 139 måtte av

riksdagen avslås.

Stockholm den 21 maj 1920.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL VON SNEIDEEN.

Stockholm 1920. Kungl. Hofboktr. hinna Tryckeri-.A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.