Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket.

1920-02-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1920:3, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1920 kl. 1 e. m.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3, i anledning

av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader

för folkskoleväsendet i riket.

I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Hökhult m. fl. avel ven

motion, nr 209, yrkas, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Makt hemställa

om utredning, i vad mån och på vad sätt staten må lämna bidrag till

uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast

mojhgt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

-Lill stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört bland annat»I

det största antalet landsorts- och även i en del stadskommuner hava

skatterna till kommunen, särskilt under de senare åren, alltmer ökats så att

de nu aro mycket tryckande för de skattedragande. En av de faktorer, som

framför andra medverkat därtill, är utgifterna för folkskoleväsendet. Visserligen

bidrager staten till lärarpersonalens avlöning med 90 % av lönen och

hela alderstilläggen, men med den utveckling, som skolväsendet just nu håller

pa att undergå, och de ökade krav från det allmännas sida, som nu ställas

pa kommunerna i fråga om lokaler för folkskolorna och bostäder för lärarpersonalen,

äro utgifterna för detta ändamål för ett stort antal enskilda kommuner

sa betungande och mellan de olika kommunerna sä ojämnt fördelade

att anslag i utjämningssyfte från statens sida för åstadkommande av för folkskolvasendet

erforderliga byggnader är särskilt av behovet påkallat»

Motionärerna framhålla vidare, huru utvecklingen på affärslivets och industriens

områden för vissa kommuner medfört ett. betydande uppsving, under

det andra kommuner på grund av ogynnsamt läge eller andra förhållanden

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 1 avd. 2 käft. (Nr 3.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

2 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Ni 3.

blivit stillastående eller rent av gått tillbaka. Dessa och andra med dem

samverkande orsaker hava vållat, att det kommunala skattetrycket kommit

att drabba synnerligen ojämnt.

»Detta allt gör», fortsätta motionärerna, »att en utjämning av de kommunala

utgifterna åtminstone i någon mån bör åvägabringas. Här ovan har

framhållits, hurusom kostnaden för åstadkommande av lokaler för skolväsendet

är svåröverkomlig särskilt för fattiga kommuner, och att hjälp från statens

sida därför bör åstadkommas. Detta är än mer beaktansvärt därför att

statsmakterna själva besluta om folkskoleväsendets utveckling och genom sina

organ genomdriva, att lämnade föreskrifter lända till efterrättelse, i. kommuner

med gles befolkning och stora avstånd måste antalet skolor i förhållande

till barnantalet bliva mycket större än vad som är förhållandet i tätt

befolkade samhällen. När då pa dessa förstnämnda skolor skola tillämpas de

skolformer, som nu äro föreskrivna, följer härav, att byggnadskostnaderna i

förhållande till barnantalet bliva orimligt höga. Nedan nu har från befolka

ningens sida på många håll försports stor ovilja emot de ständigt ökade

kraven i ekonomiskt hänseende, som skolväsendet medför. Skall detta kunna

mildras och skall folkskolan överallt i vart land kunna fylla sin uppgift, da

måste man från statens sida i detta avseende, samtidigt som fordringarna

ökas, även räcka eu hjälpsam hand, dä det gäller att bära de uppkomna

bördorna. .

Yi anse det vara lämpligt, att staten bidrager i form av anslag med ou

% av kostnaden för åstadkommande av behövliga nybyggnader för folkskoleväsendet

i riket, samt att Kungl. Maj:t av riksdagen begär beviljande av

härför erforderliga medel.»

i avseende på motiveringen hänvisas i övrigt till motionen.

Frågan om ökat statsbidrag till folkskoleväsendet har upprepade gångei

vant före inom riksdagen, och har därvid jämväl frågan om statsbidrag till

uppförande av byggnader för folkskolan varit föremål föl prövning.

Vid 1918 års lagtima riksdag hemställde herr Hallén i motion II: 27o,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att i samband

med den utredning angående ett tidsenligt ordnande av skolväsendet

som nu igångsatts, även måtte utredas, huruvida och under vilka förutsättningar

skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag för uppförande

av folkskolebyggnader, samt att för riksdagen måtte snarast möjligt framläggas

de förslag, vartill eu sådan utredning kunde föranleda.»

Även herr Hallén hade i motiveringen för sitt yrkande genom en iittörlig

statistik från Värmland, Dalsland och Västergötland framhållit de kommunala

skattebördornas ojämna fördelning samt genom eu rad exempel pavi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

3

sat, huru det vore bart när omöjligt för vissa kommuner att utan statens

hjälp kunna tillfredsställande ordna sitt skolväsen.

Andra kammaren biföll också motionen, men då första kammaren avslog

densamma, hade frågan den gängen fallit.

År 1919 upptogs frågan ånyo av herr Moberger m. fl,., som i motion

II: 4 hemställde, »att riksdagen ville i skrivelse till Kung!. Maj it anhålla, att

Kung!. Maj: t täcktes i samband med den utredning angående ett tidsenligt

ordnande av folkskoleväsendet, som igångsatts, även låta utreda, huruvida

och under vilka förutsättningar skoldistrikt må kunna erhålla rätt till statsbidrag

för så väl folkskoleväsendets allmänna driftkostnader som ock till skolbyggnader,

samt för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill

en sådan utredning kan föranleda.»

Över denna motion inhämtade utskottet yttrande av skolöverstyrelsen,

som bland annat anförde:

»De av riksdagen sålunda givna riktlinjerna för utredningsarbetet avse

tydligen målet för reformverksamheten på folkskoleväsendets område. Vad

sedan angår de medel, genom vilka detta mål skall kunna förverkligas, blir

det givetvis utredningens uppgift att därom åvägabringa klarhet. Redan

från början har det stått klart för överstyrelsen, att bland de omständigheter,

som ofrånkomligt måste komma i betraktande, då det gäller att åstadkomma

nödiga förbättringar på folkskoleväsendets område, skolornas ekonomiska förhållanden

särskilt träda i förgrunden och härvidlag allra närmast kostnaderna

för erforderliga skolhusbyggnader. Vid sidan om kraftigt arbete för undanröjande

av den lärarbrist, som, därest den får fortfara, hotar att omöjliggöra

den i så hög grad önskvärda utvecklingen av vårt folkskoleväsen, måste därför

verksamma åtgärder i syfte att bereda skoldistrikten behövliga lättnader

i de, särskilt under nuvarande förhållanden, synnerligen dryga kostnader för

anskaffande av de skollokaler, som erfordras, framstå som en av de viktigaste

förutsättningarna för skolväsendets ändamålsenliga förbättring och utveckling.

Övei’styrelsen anser sig i detta sammanhang böra nämna, att överstyrelsen

redan under sitt första verksamhetsår haft uppe till övervägande frågan

om statsunderstöd i någon lämplig form för skolhusbyggnader, och var överstyrelsen

betänkt på att i ämnet göra framställning till Eders Kungl. Maj:t.

Att sä ej skedde berodde i främsta rummet, därpå, att överstyrelsen icke var

i tillfälle att då åstadkomma den närmare utredning, varpå eu framställning

i sådant hänseende kunde grundas.

Av vad överstyrelsen i det föregående anfört torde framgå, att den utredning

angående åtgärder för eu förbättrad folkundervisning, som av 1917

års riksdag begärdes och som för närvarande pågår inom överstyrelsen med

biträde av tillkallade sakkunniga, måste avse jämväl de ekonomiska förut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Utskottet.

sättningarna för sådana åtgärders vidtagande samt de utvägar, genom vilka

dessa förutsättningar lämpligen böra åstadkommas. Det torde också vara

uppenbart, att med den ekonomiska utredningen icke kan anstå, till dess utredning

angående de punkter, som direkt angivas i riksdagens ovannämnda

skrivelse av år 1917 blivit slutförd, utan att dessa båda utredningar stå i

det närmaste samband med varandra, så att de icke blott böra utföras samtidigt

utan också, om ej arbetet skall onödigt försvåras och fördröjas, i ett

sammanhang.»

I ovan omförmälda skrivelse från skolöverstyrelsen hade framhållits, att

eu ekonomisk utredning med det syfte, som av motionärerna antytts, måste

tillhöra det utredningsarbete angående folkskoleväsendet, varmed överstyrelsen

för närvarande vore sysselsatt. Dä emellertid skolöverstyrelsen uttalat,

att en skrivelse av riksdagen i motionens syfte skulle innebära en maning

och ett stöd att vid det pågående utredningsarbetet i så vidsträckt mån som

möjligt även taga hänsyn till folkskoleväsendets ekonomiska förutsättningar

och till den medverkan för deras åvägabringande, som lämpligen borde tillkomma

staten, ansåg sig utskottet böra tillstyrka motionen, som ävenledes

bifölls av andra kammaren.

Motionen gick nu till första kammaren, som på hemställan av sitt första

tillfälliga utskott avslog densamma, vadan frågan även denna gång fallit.

Såsom av historiken framgår, inhämtade utskottet föregående år skolöverstyrelsens

yttrande i det föreliggande ärendet. Utskottet har därför nu kunnat

inskränka sig till att under hand hos överstyrelsen begära upplysning angående

utredningsarbetets fortskridande. Det har därvid inhämtats, att ifrågavarande

utredningsarbete så till vida ännu befinner sig på det förberedande

stadiet, att man, ehuru visserligen primäruppgifter från de respektive skoldistrikten

insamlats, likväl ännu ej hunnit statistiskt bearbeta det insamlade

materialet, än mindre uppdraga några riktlinjer för de åtgärder, som kunna

bliva erforderliga. I överstyrelsen har också uttalats den meningen, att det

fortfarande skulle vara ett värdefullt stöd, om riksdagen beslutade skrivelse

till Kungl. Maj:t på sätt motionärerna föreslagit.

Utskottet delar till fullo denna mening och är desslikes fortfarande av

den bestämda uppfattningen, att ordnandet av skolväsendet synnerligast på

landsbygden ej kan ske på ett tillfredsställande sätt, därest ej staten mera

verksamt än hittills lämnar bidrag till de härmed förenade kostnaderna, framför

allt byggnadskostnaderna, vilka i regel äro de för den enskilda kommunen

mest betungande.

Utskottet anser sig ock böra vidhålla sitt förra året gjorda uttalande,

att det ökade bidraget, för att kunna på samma gång åstadkomma en all

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

5

män uppryckning av skolväsendet och rättvist avvägas, hör utgå till samtliga

skoldistrikt och jämväl lämnas till förräntning och amortering av lån

till redan uppförda nybyggnader för skoländamål.

Huruvida ett eventuellt statsbidrag bör bestämmas till 50 °/„ av byggnadskostnaden,

såsom motionärerna föreslagit, eller utgå efter andra grunder, exempelvis

med visst belopp för undervisningslokal eller viss procent av medelkostnaden

per lärjunge, och om det bör utgå jämväl till tjänstebostäder o. d.,

är spörsmål, till vilka man först efter sorgfällig utredning torde kunna fatta

bestämd ståndpunkt.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet i anledning av den

föreliggande motionen hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t täcktes låta, utreda, i vad mån och på vad sätt

staten må lämna bidrag till uppförande av byggnader för

folkskoleväsendet i riket, samt därefter snarast möjligt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 17 februari 1020.

På utskottets vägnar:

FRANS BERGGREN.

o Närvarande vid detta ärendes slutbehandling: herrar Berggren, Berglund, Wélin,

Ahrberg, Johanson i Huskvarna,* Jungnell, Johansson i Rimforsa, Westman, Elldin

och Olsson i Labbemåla.

*) Icke närvarande vid justeringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 1 avd.

2 höft.

(Nr 3.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:365 Skrivelse till Konungen angående beredande av statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket. s. 6 i texten