Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående inrättande av nya provinsialläkaredistrikt utöver de av 1916 års provinsialläkarekommitté föreslagna m. in., dels om skrivelse till Kungl. Maj:t i f råga om vissa extra provinsialläkaretjänsters överförande till ordinarie provinsialläkaretjänster.

1920-02-17 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1920:3, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående inrättande av nya provinsialläkaredistrikt utöver de av 1916 års provinsialläkarekommitté föreslagna m. in., dels om skrivelse till Kungl. Maj:t i f råga om vissa extra provinsialläkaretjänsters överförande till ordinarie provinsialläkaretjänster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1920 kl. 2 e. m.

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3 i

anledning av väckta motioner, dels om skrivelse till

Kungl. Maj:t angående inrättande av nya provinsialläkaredistrikt

utöver de av 1916 års provinsialläkarekommitté

föreslagna m. in., dels om skrivelse till

Kungl. Maj:t i f råga om vissa extra provinsialläkaretjänsters

överförande till ordinarie provinsialläkaretjänster.

Uti inom andra kammaren väckta och till utskottet remitte- Motionerna.

rade motioner har yrkats:

l:o i herr Olssons i Ramsta m. fl. motion nr 134, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om utredning, i

vad män de nuvarande och av 1916 års provinsialläkarekommitté

föreslagna nya ordinarie och extra provinsialläkaredistrikten kunna

behöva utökas, för att behovet av läkare på landsbygden blir nödtorftigt

tillgodosett, samt i vilken utsträckning staten kan likartat

bidraga till dessa läkares avlöning, så att full likställighet nås mellan

distrikten, allenast med den skillnad, som kan vara betingad av

svårigheten att få en del distrikt besatta, och att de förslag,

som av utredningen kunna föranledas, föreläggas riksdagen.»

2:o i herr Vennerströms motion nr 282, »att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av utredning och framläggande

av förslag till riksdagen snarast möjligt i syfte att alla för

hälso- och sjukvården nödvändiga extra provinsialläkaretjänster

överflyttas till ordinarie».

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 2 avd. 3 käft. (Nr 3.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

g

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

Utskottet.

Utskottet, som företagit nämnda motioner till behandling i ett

sammanhang, tillåter sig med avseende på de av motionärerna förebragta

motiveringarna hänvisa till respektive motioner.

Båda de här förevarande motionerna fästa uppmärksamheten

på missförhållanden i fråga om vårt lands läkarevård, som sedan

länge gjort sig gällande och som utskottet i likhet med motionärerna

till fullo behjärtar. Det torde icke råda mer än eu mening

om att kraftiga åtgärder från det allmännas sida äro av nöden för

att höja sjukvårdsväsendet å landsbygden. Bristen på läkare är

där synnerligen kännbar, och det har visat sig förenat med stora

svårigheter att med innehavare besätta de redan existerande provinsialläkareplatserna.

Om utskottet sålunda för sin del kan instämma i de väckta

motionernas allmänna syfte, kan utskottet ej underlåta att påpeka,

att vissa åtgärder redan vidtagits och andra för närvarande äro

under förberedande, som ställa ifrågavarande spörsmål i ett något annorlunda

läge än vad som framgår av motionärernas framställningar.

Mera i förbigående får utskottet till att börja med anmärka,

att det visserligen ligger en otvivelaktig sanning i det i motion nr

134 gjorda påpekandet, att ett genomförande av socialförsäkringskommitténs

förslag till allmän sjukförsäkring, åtminstone under

första tiden, avsevärt kommer att försvåras av den rådande bristen

på läkare å landsbygden. Kommittén har ej heller själv förbisett

dessa svårigheter. Men å andra sidan har av kommittén även

framhållits synpunkter på sjukförsäkringen, som i här förevarande

avseende ställa dess verkningar i eu relativt gynnsam dager. Det

heter nämligen i kommittéutlåtandet sid. 104:

»Det torde för övrigt kunna förväntas, att genomförandet av

den obligatoriska sjukförsäkringen och därav följande avsevärda

ökning av området för läkareverksamheten efter hand skall medföra

ett större tillopp till läkarebanan, och att sålunda dessa med de nuvarande

förhållandena förbundna svårigheter inom en ej alltför avlägsen

framtid skola bliva väsentligen avhjälpta. Även torde såsom

eu följd av den obligatoriska sjukförsäkringens genomförande kunna

förväntas, att läkarna efter hand bliva mera jämnt fördelade över

hela riket.»

Då ifrågavarande förslag till allmän sjukförsäkring ännu ej

framlagts för riksdagen, synes utskottet tiden icke vara inne för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 3

påkallande av åtgärder med hänsyn till förslagets verkställighet.

Kung!. Maj:t lärer ej underlåta att för riksdagen föreslå de åtgärder

med avseende på läkarefrågans ordnande, som för den tillärnade

sjukförsäkringens genomförande kunna befinnas erforderliga.

Vad beträffar frågan om en välbehövlig ökning av provinsialläkaredistrikten

vill utskottet erinra därom, att vid 1918 års

riksdag ett steg framåt till lösning av denna fråga dock blev

taget, vilket, om det också var otillräckligt, icke saknar betydelse.

Med anledning av kungl. proposition och i ämnet väckta motioner

beslöt riksdagen nämnda år inrätta 33 nya ordinarie provinsialläkaredistrikt,

vadan dessas antal för närvarande uppgår till 220 och de

extra provinsialläkaredistriktens till 107. I samband med detta beslut

uttalade riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 6 A. sid. 17)

sin övertygelse, att Kungl. Maj:t, »med beaktande av att ordinarie

provinsialläkaredistrikt varda inrättade i så stor utsträckning, som

statsekonomiska hänsyn det tillåta, kommer att uppmärksamma de

motionsledes framställda eller i propositionen eller eljest särskilt omnämnda

fallen och så snart lämpligen ske kan till riksdagen inkommer

med det förslag till ytterligare upprättande av ordinarie

provinsialläkaredistrikt, vartill förhållandena giva anledning.»

Härav framgår, att statsmakterna hava sin uppmärksamhet fäst

på förevarande spörsmål och att ytterligare åtgärder äro att förvänta

för dess lösning i önskad riktning.

Detta är även förhållandet beträffande det i motion nr 282, i

anslutning till eu redan förut år 1918 väckt motion, gjorda yrkandet

om de extra provinsialläkaretjänsternas överflyttande till ordinarie.

Såsom i nämnda motion framhålles hava inom läkarevärlden

talrika opinionsyttringar förevarit till förmån för åtgärder i denna

riktning. Svenska provinsialläkareföreningen har också den 20 december

1919 ingått med skrivelse till Kungl. Maj:t, vari göres eu

hemställan, gående ut på, dels att åtgärder måtte vidtagas för att

alla extra provinsialläkaretjänster, som prövas nödvändiga för hälsooch

sjukvårdens behöriga tillgodoseende, och däri distrikten lämpa

sig för sådan omvandling, må överföras på ordinarie stat; dels att

samtliga provinsialläkare finge såväl för statspension som för ålderstillägg

räkna sig tillgodo alla sina som extra provinsialläkare tidigare

eller senare förvärvade tjänsteår.

Ifrågavarande skrivelse har underställts medicinalstyrelsens ytt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3.

rande, vilken med anledning av densamma den 9 januari 1920 avgivit

ett utlåtande, vari bland annat anföres följande:

»Såsom även provinsialläkareföreningen angivit, skulle icke alla

extra provinsialläkaretjänster förändras till ordinarie, utan endast de,

som prövas nödvändiga för hälso- och sjukvårdens behöriga tillgodoseende,

för det fall att distrikten lämpa sig för sådan omvandling.

Av de nuvarande 107 extra distrikten anser föreningen minst ett

trettiotal icke böra komma i fråga, och syftar föreningen därvid på

de distrikt, där läkaretjänsterna tillkommit på grund av kung! brevet

den 17 oktober 1840.

I likhet med vad från flera håll förut anförts vill även styrelsen

medgiva det riktiga och rättvisa i, att alla för hälso- och sjukvården

nödvändiga läkaretjänster å landsbygden bliva ordinarie, d. v. s.

helt avlönade av statsmedel. De skäl, som härför nu senast av provinsialläkareföreningen

anförts, synas styrelsen vara mycket tungt

vägande. En viss gallring av de nuvarande extra provinsialläkaredistrikten

är emellertid erforderlig ej blott av lämplighetsskäl utan

även av statsekonomiska skäl. Riksdagens år 1918 gjorda uttalande

om sin förväntan, att Eders Kungl. Maj:t, med beaktande av att

ordinarie provinsialläkaredistrikt bleve inrättade i så stor utsträckning

som statsekonomiska hänsyn det tillåta, så snart lämpligen ske kunde,

skulle till riksdagen inkomma med det förslag till ytterligare upprättande

av ordinarie provinsialläkaredistrikt, vartill förhållandena gåve

anledning, ger visserligen löfte om en utvidgning av den ordinarie

provinsialläkarekåren, men antyder dock uttryckligen eu viss försiktighet

av statsekonomiska skäl i åtgärdernas omfattning.

Eu utredning om vilka distrikt som i främsta rummet nu böra

ifrågakomma vid en omändring av provinsialläkareinstitutionen i angiven

riktning måste alltså komma till stånd. Vidare bör även tillses,

i vad mån de nuvarande provinsialläkaredistrikten böra ändras

med hänsyn till tillkomsten av nya ordinarie distrikt inom respektive

län.

Hela denna utredning, som kräver mera tid och arbetskrafter

än som står medicinalstyrelsen till buds, bör naturligen anförtros

åt på området särskilt sakkunniga. Den senaste distriktsindelningen

i riket, vilken erhöll sin ekonomiska grundval bestämd vid 1918

års riksdag, utreddes och föreslogs i huvudsakliga delar av den år

1916 tillsatta provinsialläkaredistriktskommittén. Kommittén har

ännu icke slutfört sina arbeten och därjämte helt nyligen fått i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 3. 5

uppdrag att bereda frågan om skiljande av de nu förenade 8 första

provinsialläkare- och provinsialläkaretjänsterna i riket, ett skiljande

som för med sig inrättandet av 8 nya provinsialläkaretjänster.

1916 års provinsialläkaredistriktskommitté är sålunda särskilt

skickad för att taga om haud och utreda frågan om bildande av

ordinarie provinsialläkaretjänster av vissa förutvarande extra provinsialläkaretjänster

ävensom med denna fråga sammanhängande

administrativa och statsekonomiska spörsmål.

Under åberopande av vad ovan anförts får medicinalstyrelsen

för den skull hemställa, att Eders Kung!. Maj:t täcktes överlämna

svenska provinsialläkareföreningens förevarande framställning till berörda

kommitté för utredning och avgivande av erforderliga förslag.»

Enligt vad utskottet inhämtat har denna av medicinalstyrelsen

gjorda hemställan av Kungl. Maj:t bifallits.

Det är sålunda tydligt, att de åtgärder, som i motionerna förordas,

dels i viss utsträckning redan vidtagits, dels genom Kungl.

Maj:ts föranstaltande, sedan motionerna tillkommit, för närvarande

befinna sig under utredning. Ehuru utskottet, såsom redan förut

framhållits, delar motionärernas önskemål, kan utskottet därför ej

finna ytterligare initiativ från riksdagens sida i detta ärende påkallat.

Med anledning av vad sålunda ovan anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1920.

På utskottets vägnar:

E. MOBERGER.

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Moberger,

Fast, Larsson i Kroken, Hedvall, Hellberg, Schill, Lundén

och Johansson" i Hallagården.

*) Icke närvarande vid justeringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 saml. 2 avd. 3 häft. (Nr 3).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.