Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Korning en med begäran om utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.

1920-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1920:5, Skrivelse till Korning en med begäran om utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1920 kl. 4 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5,

angående skrivelse till Korning en med begäran om utredning

och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri

eller annat under svenska statens kontroll ställt

penninglotteri.

I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga ut- Motionen.

skott hänvisad motion, nr 86, hava herrar Henrikson och Lithander hemställt,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta verkställa utredning rörande

inrättande av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under

svenska statens kontroll ställt penninglotteri samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.»

Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till

motionen.

Frågan om inrättande av ett svenskt statslotteri i syfte att motverka Historik.

det tilltagande spelet å utländska lotterier har, som känt är, åtskilliga

gånger varit föremål för riksdagens behandling. Under tiden 1888—1913

väcktes sålunda tretton motioner i ärendet, vilka alla av riksdagen avslogos.

De framförda förslagen i ämnet vunno väl vid upprepade tillfällen bifall

av första kammaren, men folio på grund av konsekvent motstånd från

andra kammarens sida.

Lotterifrågan har jämväl yarit under utredning av särskilda av Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt 2 avd. 5 höft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

Maj:t tillkallade sakkunniga åren 1907—1910. I sitt utlåtande, avgivet

i februari 1910, framlade de sakkunniga förslag angående åtgärder till

förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket och förändrad

lagstiftning om lotterier. Ehuru enligt de sakkunnigas uppfattning införandet

av ett statslotteri vore ägnat att i ej ringa mån motverka spel

å utländska lotterier, ansågo de ej tillrådligt att upprätta ett dylikt.

De förordade i stället å ena sidan så stränga, fullständiga och verksamma

medel som möjligt mot de utländska lotteriaffärerna, å andra

sidan en av lagstiftningen betingad möjlighet till ett tillfälligt inhemskt,

efter omständigheter och behov avpassat lotterispel om penningar, varigenom

ett måttligt spelbehov kunde tillfredsställas utan nationell myntförlust,

den utländska lotteritrafiken lättare avvändas och förbuden däremot

villigare godtagas av folkmeningen, utan att ett inhemskt permanent statslotteri

behövde tillgripas.

Ytterligare åtgärder till hämmande av lotterispel hava föreslagits av

de sakkunniga för revision av tryckfrihetsförordningen, vilka i sitt i

december 1912 avgivna betänkande formulerat skärpta bestämmelser

mot intagande i tryckt skrift av sådana meddelanden, som kunna väcka och

underhålla allmänhetens lust att deltaga i lotterispel.

Då lotterifrågan ånyo kom före vid 1915 års riksdag, beslöts en skrivelse

i ärendet till Kungl. Maj:t, vari riksdagen med avböjande av den

motionsledes föreslagna utvägen att inrätta ett under statens förvaltning

ställt penninglotteri och under förordande av sådana åtgärders vidtagande,

som av ovan om förmälda sakkunniga anvisats, anhöll, att »Kungl. Maj:t

täcktes utarbeta och för riksdagen framlägga förslag i syfte att stävja

spelet på utländska lotterier».

Nästföljande år, 1916, kom frågan om ett statslotteris inrättande i

ett nytt läge. Med uppgivande av sin dittills intagna hållning i frågan

hemställde nämligen riksdagen i skrivelse den 5 maj 1916, »att Kung].

Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättande av ett statsobligationslotteri

eller någon annan form av ett under svenska statens kontroll

ställt penninglotteri».

Det yrkande, som i förevarande motion framställts, är ordagrant lika

med anförda hemställan i riksdagens skrivelse 1916. Anledningen till att

motionärerna ansett sig nu åter böra framföra densamma är, att Kungl.

Maj:t, enligt underrättelser i pressen, helt och hållet avskrivit den 1916

begärda utredningen. Utskottet erinrar därom, att i svar på interpellation

den 19 februari innevarande år i andra kammaren statsrådet och chefen

för finansdepartementet bekräftat nämnda underrättelser, under meddelande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

3

att Kungl. Maj:t på statsrådets hemställan i konselj den 10 oktober 1919

förklarat, att riksdagens ifrågavarande skrivelse av 1916 icke skulle till

någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. Statsrådet framhöll i samband härmed,

att förslag om statslotteri av många riksdagar avböjts på grund av

andra kammarens hållning i frågan samt att de beslut, som lågo till grund

för 1916 års riksdagsskrivelse, fattades med synnerligen svaga majoriteter,

vad första kammaren angår med 56 röster mot 50 och vad andra kammaren

angår med 78 röster mot 76. Oaktat en riksdagsskrivelse i ärendet

kommit till stånd 1916, hade statsrådet därför, med hänsyn till vad i

ärendet förekommit, ansett sig äga grundad anledning till tvekan, huruvida

en utredning i frågan numera motsvarade riksdagens önskningar.

Under den långvariga, sedan åratal |pågående&offentliga diskussionen i

vårt land angående lämpligheten av ett statslotteris inrättande ha skälen för

och emot åtgärder i denna riktning hunnit grundligt genomdebatteras. Av

ingen, icke ens av de ivrigaste anhängarna av tanken på realiserandet av

ett dylikt företag, har den meningen gjorts gällande, att ett statslotteri

skulle kunna betraktas såsom något i och för sig gagneligt för vårt folk.

Det huvudskäl, som till förmån för den föreslagna åtgärden städse anförts,

har gått ut därpå, att staten dock borde påtaga sig ett mindre ont för

avvärjande av ett större, nämligen spel på utländska lotterier. Man har

förmenat, att då den hos allmänheten en gång förefintliga spellusten svårligen

låter sig utrota — man må tillgripa vilka restriktiva lagbestämmelser

som helst — så måste den frågan träda i förgrunden, vad som

bör göras »för att leda denna spellust i sådan riktning, att den nationalekonomiskt

vållar så liten skada som möjligt».

Utskottet vill ej förneka, att ett resonemang sådant som det anförda

kan hava ett visst fog för sig. Men det finns anledning betvivla den

absoluta allmängiltigheten av den sats, varifrån detta resonemang utgår,

nämligen att ett inhemskt statslotteri vore ett universalmedel mot allt spel

på utländska lotterier. Erfarenheten från andra länder har visat, att så

icke är fallet och att det under alla omständigheter varit förenat med

stora svårigheter att utestänga konkurrensen från utländska lotterier.

Under sådana förhållanden är det att befara, att inrättandet av ett svenskt

statslotteri icke skulle förmå effektivt hämma penningströmmen till utländska

lotterier. Det skulle snarare kunna hända, att det bidroge att

egga spellystnaden, utan att det därmed åsyftade ändamålet bleve uppnått.

Som bekant bedrives redan för närvarande i stor omfattning ett inhemskt

lotterispel, fördelat på en mängd lotteriföretag, vilka för olika

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

ändamål efter särskild ansökan av regeringen blivit medgivna. Utan tvivel

kunna berättigade anmärkningar riktas gent emot en del av dessa företag.

Men å andra sidan får ej förbises, att de i de allra flesta fall äro avsedda

att främja allmännyttiga, humanitära och konstnärliga syften. På

samma gång tillfredsställa de allmänhetens spelbehov, utan att därigenom

nationalekonomisk förlust tillskyndas landet. Icke utan skäl kan därför

sägas, såsom även av statsrådet och chefen för finansdepartementet i ovan

berörda interpellationsdebatt anmärktes, att själva den grundtanke, som

ligger i upprättandet av ett statslotteri, redan i väsentlig grad blivit

förverkligad. Härtill kommer att steg i denna riktning även tagits

genom införandet av premieobligationer. Med den utveckling lotterifrågan

sålunda erhållit måste enligt utskottets mening inslåendet på den bana

motionärerna förordat betraktas som en tvivelaktig vinst, i all synnerhet

som det ingalunda med säkerhet kan antagas, att upprättandet av ett statslotteri

skulle medföra ett fullständigt avskaffande av de smärre lotteriföretag

av olika slag, som för närvarande existera. Genom en noggrann

prövning från Kungl. Maj:ts sida av de ansökningar om lotteridragningar,

som ingivas, synes det vara möjligt att lättare reglera och binda utvecklingen

än genom tillgripande av en sådan utväg som inrättandet av en

permanent, av staten understödd lotterianstalt.

Om alltså de praktiska skälen tala emot en dylik åtgärd, måste de

principiella betänkligheterna häremot i samma mån anses vinna i styrka.

Det har ofta betonats, och utskottet kan för sin del ej underlåta att fasthålla

vid den meningen, att det är staten ovärdigt att legalisera lotterispelet

genom att gå i spetsen för och~ uppmuntra dess utbredning. Att

detta skulle ske genom inrättandet av ett statslotteri torde ej kunna förnekas.

Ingenting kan vara mindre önskvärt än att i en tid som denna,

då allt bör göras för främjande hos befolkningen av en anda av arbetsamhet

och sparsamhet, bidraga till åtgärder, som äro ägnade att uppamma

ett osunt förvärvsbegär och stegra lusten för äventyrligt spel. Det naturliga

är, att från statens sida i stället göres allt vad göras kan för att

motverka en dylik urartning av den allmänna moralen. I den mån det

ej låter sig göra att helt och hållet stävja spellusten, har staten i sin hand,

genom den kontroll regeringen äger utöva över de privata lotteriföretagen,

att hålla det inhemska lotterispelet inom tillbörliga gränser. Utskottet

anser sig hava skäl att uttala den meningen, att den kontrollmakt, som

sålunda tillhör regeringen, är det för närvarande verksammaste medlet att

främja utvecklingen av här förevarande spörsmål i en sund riktning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. 5

Med anledning av vad sålunda ovan anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1920.

På utskottets vägnar:

CARL SJÖGREN.

Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Sjögren, Isaksson, Fast, Larsson

i Kroken, Ander *, Hedvall, Svedberg, Schill, Andersson i Höör och Andersson * i Eliantorp.

* Icke närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Fast, Svedberg och Andersson i Höör, som ansett, att utskottet

borde hava tillstyrkt motionen under följande motivering:

De motiv, som varit utslagsgivande för rikdagen, då den avslagit

gjorda framställningar om utredning av frågan om inrättandet av ett

statslotteri ha varit, dels att riksdagen ej ansett det lämpligt, att staten

skulle hava ekonomisk vinning av folkets spellusta, dels att inrättandet

av ett statens penninglotteri ej skulle medföra en minskning av spelet

på utländska lotterier.

Yad nu spelet på utländska lotterier angår, så kan nog tyvärr ej

skönjas någon minskning utan snarare en ökning. Dessutom finnes inom

landet ett mycket stort antal varulotterier, som också visa tendens till

ökning i antal. Även penninglotterier finnas inom landet, och enligt

uPP8ift tidningspressen har Kungl. Maj:t under de senaste dagarna

lämnat tillstånd till ett nytt penninglotteri av ej obetydliga dimensioner.

Man kan således ej påstå, att förhållandena på hithörande område

äro idealiska utan snarare tvärtom.

Om man stode i valet att helt kunna avskaffa allt lotterispel, så

kunde väl ej råda mer än en mening därom, att detta vore det önskvärdaste.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 2 avd. 5 käft. (Nr 5.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts [utlåtande Nr 5.

Nu måste man dock utgå ifrån, att spelet på utländska lotterier ej

kan effektivt bekämpas, då säkerligen ingen vill vara med om sådana

åtgärders vidtagande, som äventyrar brevhemligheten.

Man kan nog också utgå ifrån, att Kungl. Maj:t allt fortfarande

anser sig böra bevilja tillstånd för lotterier inom landet för främjande

av olika allmännyttiga ändamål.

Inrättandet av ett statens penninglotteri behöver således ej innebära

ett stegrat lotterispel, utan ^fastmera en välbehövlig reglering av spelet

inom landet och en motvikt mot spel på utländska lotterier samt därmed

en minskning av den penningström, som nu rinner ut ur landet genom

detta lotterispel.

Om ett statens penninglotteri inrättades, så borde enligt utskottets

mening vinsten användas till främjandet av sådana ändamål, vartill nu

erhållas lotterirättigheter, foch som avse konstnärliga, vetenskapliga eller

andra samhällsgagnande syften, som ej förut åtnjuta statsunderstöd, men

som det är ett samhällsintresse att stödja.

Ett av staten inrättat lotteri skulle givetvis ur kontrollsynpunkt vara

att föredraga framför de nu rådande förhållandena, som knappast kunna

ansés fullt tillfredsställande.

Yad beträffar frågan om inrättandet av ett statsobligationslotteri, så

kan väl ett sådant knappast betraktas som lotteri i vanlig mening. För

övrigt har ju staten redan på visst sätt uppträtt till förmån för denna

princip genom det så kallade premieobligationslånet.

Skall en utveckling på detta område emellertid äga rum, synes det

utskottet även här vara påkallat, att en utredning kommer till stånd, för

att få fram den lämpligaste och användbaraste formen för ett sådant obligat

onslotteri.

Med anledning av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte för sin del besluta,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta verkställa utredning

rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri

eller någon annan form av ett under svenska statens

kontroll ställt penninglotteri, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna utredning kan giva

anledning.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:92 Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penni s. 11 i texten