Skrivelse till Korning en med begäran om utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.
1920-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 2TU 1920:5, Skrivelse till Korning en med begäran om utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.
Dokumentets text
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1920 kl. 4 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5,
angående skrivelse till Korning en med begäran om utredning
och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri
eller annat under svenska statens kontroll ställt
penninglotteri.
I en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga ut- Motionen.
skott hänvisad motion, nr 86, hava herrar Henrikson och Lithander hemställt,
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta verkställa utredning rörande
inrättande av ett statsobligationslotteri eller någon annan form av ett under
svenska statens kontroll ställt penninglotteri samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.»
Med avseende på motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till
motionen.
Frågan om inrättande av ett svenskt statslotteri i syfte att motverka Historik.
det tilltagande spelet å utländska lotterier har, som känt är, åtskilliga
gånger varit föremål för riksdagens behandling. Under tiden 1888—1913
väcktes sålunda tretton motioner i ärendet, vilka alla av riksdagen avslogos.
De framförda förslagen i ämnet vunno väl vid upprepade tillfällen bifall
av första kammaren, men folio på grund av konsekvent motstånd från
andra kammarens sida.
Lotterifrågan har jämväl yarit under utredning av särskilda av Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt 2 avd. 5 höft. (Nr 5.) 1
2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
Maj:t tillkallade sakkunniga åren 1907—1910. I sitt utlåtande, avgivet
i februari 1910, framlade de sakkunniga förslag angående åtgärder till
förhindrande av utländska lottsedlars spridande i riket och förändrad
lagstiftning om lotterier. Ehuru enligt de sakkunnigas uppfattning införandet
av ett statslotteri vore ägnat att i ej ringa mån motverka spel
å utländska lotterier, ansågo de ej tillrådligt att upprätta ett dylikt.
De förordade i stället å ena sidan så stränga, fullständiga och verksamma
medel som möjligt mot de utländska lotteriaffärerna, å andra
sidan en av lagstiftningen betingad möjlighet till ett tillfälligt inhemskt,
efter omständigheter och behov avpassat lotterispel om penningar, varigenom
ett måttligt spelbehov kunde tillfredsställas utan nationell myntförlust,
den utländska lotteritrafiken lättare avvändas och förbuden däremot
villigare godtagas av folkmeningen, utan att ett inhemskt permanent statslotteri
behövde tillgripas.
Ytterligare åtgärder till hämmande av lotterispel hava föreslagits av
de sakkunniga för revision av tryckfrihetsförordningen, vilka i sitt i
december 1912 avgivna betänkande formulerat skärpta bestämmelser
mot intagande i tryckt skrift av sådana meddelanden, som kunna väcka och
underhålla allmänhetens lust att deltaga i lotterispel.
Då lotterifrågan ånyo kom före vid 1915 års riksdag, beslöts en skrivelse
i ärendet till Kungl. Maj:t, vari riksdagen med avböjande av den
motionsledes föreslagna utvägen att inrätta ett under statens förvaltning
ställt penninglotteri och under förordande av sådana åtgärders vidtagande,
som av ovan om förmälda sakkunniga anvisats, anhöll, att »Kungl. Maj:t
täcktes utarbeta och för riksdagen framlägga förslag i syfte att stävja
spelet på utländska lotterier».
Nästföljande år, 1916, kom frågan om ett statslotteris inrättande i
ett nytt läge. Med uppgivande av sin dittills intagna hållning i frågan
hemställde nämligen riksdagen i skrivelse den 5 maj 1916, »att Kung].
Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande inrättande av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under svenska statens kontroll
ställt penninglotteri».
Det yrkande, som i förevarande motion framställts, är ordagrant lika
med anförda hemställan i riksdagens skrivelse 1916. Anledningen till att
motionärerna ansett sig nu åter böra framföra densamma är, att Kungl.
Maj:t, enligt underrättelser i pressen, helt och hållet avskrivit den 1916
begärda utredningen. Utskottet erinrar därom, att i svar på interpellation
den 19 februari innevarande år i andra kammaren statsrådet och chefen
för finansdepartementet bekräftat nämnda underrättelser, under meddelande
Andra kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
3
att Kungl. Maj:t på statsrådets hemställan i konselj den 10 oktober 1919
förklarat, att riksdagens ifrågavarande skrivelse av 1916 icke skulle till
någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda. Statsrådet framhöll i samband härmed,
att förslag om statslotteri av många riksdagar avböjts på grund av
andra kammarens hållning i frågan samt att de beslut, som lågo till grund
för 1916 års riksdagsskrivelse, fattades med synnerligen svaga majoriteter,
vad första kammaren angår med 56 röster mot 50 och vad andra kammaren
angår med 78 röster mot 76. Oaktat en riksdagsskrivelse i ärendet
kommit till stånd 1916, hade statsrådet därför, med hänsyn till vad i
ärendet förekommit, ansett sig äga grundad anledning till tvekan, huruvida
en utredning i frågan numera motsvarade riksdagens önskningar.
Under den långvariga, sedan åratal |pågående&offentliga diskussionen i
vårt land angående lämpligheten av ett statslotteris inrättande ha skälen för
och emot åtgärder i denna riktning hunnit grundligt genomdebatteras. Av
ingen, icke ens av de ivrigaste anhängarna av tanken på realiserandet av
ett dylikt företag, har den meningen gjorts gällande, att ett statslotteri
skulle kunna betraktas såsom något i och för sig gagneligt för vårt folk.
Det huvudskäl, som till förmån för den föreslagna åtgärden städse anförts,
har gått ut därpå, att staten dock borde påtaga sig ett mindre ont för
avvärjande av ett större, nämligen spel på utländska lotterier. Man har
förmenat, att då den hos allmänheten en gång förefintliga spellusten svårligen
låter sig utrota — man må tillgripa vilka restriktiva lagbestämmelser
som helst — så måste den frågan träda i förgrunden, vad som
bör göras »för att leda denna spellust i sådan riktning, att den nationalekonomiskt
vållar så liten skada som möjligt».
Utskottet vill ej förneka, att ett resonemang sådant som det anförda
kan hava ett visst fog för sig. Men det finns anledning betvivla den
absoluta allmängiltigheten av den sats, varifrån detta resonemang utgår,
nämligen att ett inhemskt statslotteri vore ett universalmedel mot allt spel
på utländska lotterier. Erfarenheten från andra länder har visat, att så
icke är fallet och att det under alla omständigheter varit förenat med
stora svårigheter att utestänga konkurrensen från utländska lotterier.
Under sådana förhållanden är det att befara, att inrättandet av ett svenskt
statslotteri icke skulle förmå effektivt hämma penningströmmen till utländska
lotterier. Det skulle snarare kunna hända, att det bidroge att
egga spellystnaden, utan att det därmed åsyftade ändamålet bleve uppnått.
Som bekant bedrives redan för närvarande i stor omfattning ett inhemskt
lotterispel, fördelat på en mängd lotteriföretag, vilka för olika
Utskottet.
4
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
ändamål efter särskild ansökan av regeringen blivit medgivna. Utan tvivel
kunna berättigade anmärkningar riktas gent emot en del av dessa företag.
Men å andra sidan får ej förbises, att de i de allra flesta fall äro avsedda
att främja allmännyttiga, humanitära och konstnärliga syften. På
samma gång tillfredsställa de allmänhetens spelbehov, utan att därigenom
nationalekonomisk förlust tillskyndas landet. Icke utan skäl kan därför
sägas, såsom även av statsrådet och chefen för finansdepartementet i ovan
berörda interpellationsdebatt anmärktes, att själva den grundtanke, som
ligger i upprättandet av ett statslotteri, redan i väsentlig grad blivit
förverkligad. Härtill kommer att steg i denna riktning även tagits
genom införandet av premieobligationer. Med den utveckling lotterifrågan
sålunda erhållit måste enligt utskottets mening inslåendet på den bana
motionärerna förordat betraktas som en tvivelaktig vinst, i all synnerhet
som det ingalunda med säkerhet kan antagas, att upprättandet av ett statslotteri
skulle medföra ett fullständigt avskaffande av de smärre lotteriföretag
av olika slag, som för närvarande existera. Genom en noggrann
prövning från Kungl. Maj:ts sida av de ansökningar om lotteridragningar,
som ingivas, synes det vara möjligt att lättare reglera och binda utvecklingen
än genom tillgripande av en sådan utväg som inrättandet av en
permanent, av staten understödd lotterianstalt.
Om alltså de praktiska skälen tala emot en dylik åtgärd, måste de
principiella betänkligheterna häremot i samma mån anses vinna i styrka.
Det har ofta betonats, och utskottet kan för sin del ej underlåta att fasthålla
vid den meningen, att det är staten ovärdigt att legalisera lotterispelet
genom att gå i spetsen för och~ uppmuntra dess utbredning. Att
detta skulle ske genom inrättandet av ett statslotteri torde ej kunna förnekas.
Ingenting kan vara mindre önskvärt än att i en tid som denna,
då allt bör göras för främjande hos befolkningen av en anda av arbetsamhet
och sparsamhet, bidraga till åtgärder, som äro ägnade att uppamma
ett osunt förvärvsbegär och stegra lusten för äventyrligt spel. Det naturliga
är, att från statens sida i stället göres allt vad göras kan för att
motverka en dylik urartning av den allmänna moralen. I den mån det
ej låter sig göra att helt och hållet stävja spellusten, har staten i sin hand,
genom den kontroll regeringen äger utöva över de privata lotteriföretagen,
att hålla det inhemska lotterispelet inom tillbörliga gränser. Utskottet
anser sig hava skäl att uttala den meningen, att den kontrollmakt, som
sålunda tillhör regeringen, är det för närvarande verksammaste medlet att
främja utvecklingen av här förevarande spörsmål i en sund riktning.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5. 5
Med anledning av vad sålunda ovan anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1920.
På utskottets vägnar:
CARL SJÖGREN.
Närvarande vid förevarande ärendes slutbehandling: herrar Sjögren, Isaksson, Fast, Larsson
i Kroken, Ander *, Hedvall, Svedberg, Schill, Andersson i Höör och Andersson * i Eliantorp.
* Icke närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Fast, Svedberg och Andersson i Höör, som ansett, att utskottet
borde hava tillstyrkt motionen under följande motivering:
De motiv, som varit utslagsgivande för rikdagen, då den avslagit
gjorda framställningar om utredning av frågan om inrättandet av ett
statslotteri ha varit, dels att riksdagen ej ansett det lämpligt, att staten
skulle hava ekonomisk vinning av folkets spellusta, dels att inrättandet
av ett statens penninglotteri ej skulle medföra en minskning av spelet
på utländska lotterier.
Yad nu spelet på utländska lotterier angår, så kan nog tyvärr ej
skönjas någon minskning utan snarare en ökning. Dessutom finnes inom
landet ett mycket stort antal varulotterier, som också visa tendens till
ökning i antal. Även penninglotterier finnas inom landet, och enligt
uPP8ift tidningspressen har Kungl. Maj:t under de senaste dagarna
lämnat tillstånd till ett nytt penninglotteri av ej obetydliga dimensioner.
Man kan således ej påstå, att förhållandena på hithörande område
äro idealiska utan snarare tvärtom.
Om man stode i valet att helt kunna avskaffa allt lotterispel, så
kunde väl ej råda mer än en mening därom, att detta vore det önskvärdaste.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 2 avd. 5 käft. (Nr 5.)
2
6 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts [utlåtande Nr 5.
Nu måste man dock utgå ifrån, att spelet på utländska lotterier ej
kan effektivt bekämpas, då säkerligen ingen vill vara med om sådana
åtgärders vidtagande, som äventyrar brevhemligheten.
Man kan nog också utgå ifrån, att Kungl. Maj:t allt fortfarande
anser sig böra bevilja tillstånd för lotterier inom landet för främjande
av olika allmännyttiga ändamål.
Inrättandet av ett statens penninglotteri behöver således ej innebära
ett stegrat lotterispel, utan ^fastmera en välbehövlig reglering av spelet
inom landet och en motvikt mot spel på utländska lotterier samt därmed
en minskning av den penningström, som nu rinner ut ur landet genom
detta lotterispel.
Om ett statens penninglotteri inrättades, så borde enligt utskottets
mening vinsten användas till främjandet av sådana ändamål, vartill nu
erhållas lotterirättigheter, foch som avse konstnärliga, vetenskapliga eller
andra samhällsgagnande syften, som ej förut åtnjuta statsunderstöd, men
som det är ett samhällsintresse att stödja.
Ett av staten inrättat lotteri skulle givetvis ur kontrollsynpunkt vara
att föredraga framför de nu rådande förhållandena, som knappast kunna
ansés fullt tillfredsställande.
Yad beträffar frågan om inrättandet av ett statsobligationslotteri, så
kan väl ett sådant knappast betraktas som lotteri i vanlig mening. För
övrigt har ju staten redan på visst sätt uppträtt till förmån för denna
princip genom det så kallade premieobligationslånet.
Skall en utveckling på detta område emellertid äga rum, synes det
utskottet även här vara påkallat, att en utredning kommer till stånd, för
att få fram den lämpligaste och användbaraste formen för ett sådant obligat
onslotteri.
Med anledning av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att andra kammaren måtte för sin del besluta,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt låta verkställa utredning
rörande inrättandet av ett statsobligationslotteri
eller någon annan form av ett under svenska statens
kontroll ställt penninglotteri, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kan giva
anledning.
Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1920:92 Skrivelse till Konungen angående utredning och förslag rörande inrättande av ett statsobligationslotteri eller annat under svenska statens kontroll ställt penni s. 11 i texten