Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av stipendier åt skickliga hantverkslärlingar.

1920-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1920:6, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande av stipendier åt skickliga hantverkslärlingar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1920 kl. 7» 2 e. m.

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 6,

i anledning av herr Bunefors motion, nr 136, om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående beredande av stipendier

åt skickliga hantverkslärlingar.

Närvarande: Herrar Eriksson i Stockholm, Karlsson i Surte, Nyländer, Johansson i Olstorp,

Vahlstedt, Johansson i B rånalt*, Olsson i Mora, Werner, Granath och Olsson i Golvvasta*,

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren av herr Runefors väckt motion, nr

136 som för förberedande behandling hänvisats till utskottet, har motionären

hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.t ville besluta,

att Kungl. Maj:t måtte utreda möjligheten av stipendier åt skickliga lärlingar

vid hantverket samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill en

sådan utredning leder.

Ifråga om motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Enligt vad motionen giver vid handen har det antingen undgått Utskottet.

motionärens uppmärksamhet eller har denne helt och hållet bortsett ifrån

att åtgärder i just det av motionären angivna syfte redan blivit av statsmakterna

vidtagna.

Rörande dessa åtgärder anser sig utskottet böra här lämna följande

kortfattade redogörelse, hämtad från statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag (tionde huvudtiteln pag. 179.)

I en den 14 april 1917 till riksdagen avlåten proposition, nr 206,

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till statsunderstöd åt hantverksidkare

för utbildande av lärlingar samt till lärlingspremier å extra stat för år

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 sand. 3 avd. 6 käft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

1918 under sjunde huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 8,000

kronor.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning blev av riksdagen bifallen.

Sedan kommerskollegium därefter den 27 september 1917 i enlighet

med Kungl. Maj:ts befallning avgivit utlåtande och förslag rörande användningen

av nämnda anslag, fastställde Kungl. Maj:t den 2 november

1917, i huvudsaklig överensstämmelse med kommerskollegii förslag, dels

bestämmelser rörande statsunderstöd för utbildande av lärlingar och rörande

statspremier åt dylika, dels ock bestämmelser rörande statsunderstöd till

hantverksföreningar, anslutna till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande

av lärlingspremier.

Enligt dessa bestämmelser, vilka finnas i sin helhet intagna i det

vid statsverkspropositionen till 1918 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 januari 1918, skulle statsunderstöd

till mästare för utbildande av lärlingar utgå med 300 kronor

för varje lärling samt utanordnas i den ordning, att 100 kronor utbetalades

yid första, 75 kronor vid andra och 50 kronor vid tredje årets slut, sedan

för varje gång av ombud för Sveriges hantverksorganisation avgivits utlåtande,

huruvida mästaren, för såvitt på honom ankomme, bedrivit lärlingens

utbildande på ett för utbildningens fullbordande vid tredje årets

slut ändamålsenligt sätt. Återstående 75 kronor skulle utbetalas, sedan

styrkt blivit, att lärlingen genom avlagt prov eller på annat sätt visat sig

vara utlärd i yrket. Dessutom skulle lärling, för vars utbildande mästare

erhållit statsunderstöd, och vilken efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations

utlärlingsbevis, vara berättigad till en utlärlingspenning

av 20 kronor, varjämte, om han i samband med tilldelandet av utlärlingsbevis

jämväl fått sig tillerkänd någon av Sveriges hantverksorganisations

silvermedaljer, statspremium av högst 100 kronor skulle kunna tilldelas

honom. Slutligen skulle genom hantverksföreningarnas försorg utdelas

särskilda s. k. lärlingspremier, för vilket ändamål understöd enligt närmare

angivna grunder skulle tillkomma hantverksföreningarna.

Vidare har Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 föreskrivit viss ändrad

ordning för understödets ^anordnande i de fall, då lärlingens mästare och

målsman är samma person.

Med utgångspunkt från att, på sätt vid beräkningen av anslagets

storlek förutsatts, årligen 50 nya lärlingar skulle komma i åtnjutande av

statsunderstödd utbildning, föreskrev Kungl. Maj:t genom beslut förberörda,

den 2 november 1917 beträffande dispositionen av det för år 1918

för nu ifrågavarande ändamål anvisade anslag, 8,000 kronor, vidare, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

5,(JOD kronor skulle utbetalas till hantverksidkare såsom understöd för

utbildande av en första årets lärlingsgrupp, medan återstående 3,000

kronor skulle användas såsom understöd till hantverksföreningar för utdelande

av lärliDgspremier.

Även för år 1919 beviljades av riksdagen på Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning anslag till lärlingsutbildningens befrämjande enligt

ovan angivna grunder, därvid emellertid anslagsbeloppet höjdes till 11,750

kronor. För sagda år krävdes nämligen enligt merberörda grunder —

förutom 5,000 kronor såsom understöd åt mästare för en ny första årets

lärlingsgrupp samt 3,000 kronor till lärlingspremier — ytterligare 3,750

kronor såsom understöd till hantverksidkare för andra utbildningsåret

beträffande 1918 års lärlingsgrupp. Föreskrift om anslagets disposition

på dylikt sätt meddelades av Kungl. Maj:t genom beslut den 1 juli

1918.

Slutligen har riksdagen på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

beviljat anslag för ändamålet jämväl för år 1920, därvid anslagsbeloppet

höjdes till 14,250 kronor. För innevarande år krävdes nämligen för

fortsättande av den påbörjade understödsverksamheten i enlighet med de

av Kungl. Maj.t den 2 november 1917 för densamma fastställda grunder

dels 5,000 kronor för 1920 års lärlingsgrupps första utbildningsår, dels

3,750 kronor för andra utbildningsåret beträffande 1919 års lärlingar,

dels ock för 1918 års lärlingsgrupp för tredje utbildningsåret 2,500

kronor. Dessutom skulle för år 1920 liksom för år 1919 utgå ett belopp

av 3,000 kronor till statsunderstöd åt hantverksföreningar för utdelning

av lärlingspremier. Däremot behövde icke något belopp för år 1920

anvisas varken till utlärlingspenningar och statspremier, ej heller till be

stridande av det belopp av 75 kronor, som skall till mästare utbetalas först

sedan det styrkts, att lärling blivit utlärd, enär ingen av de lärlingar,

för vilka dessa belopp vore avsedda, hunne avsluta sin utbildning till

den tidpunkt, då 1920 års anslag^skulle fördelas. Föreskrift om anslagets

disposition på dylikt sätt meddelades av Kungl. Maj igenom beslut

den 19 juni 1919.

Uti en den 6 augusti 1919 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj:t

framhöll styrelsen för Sveriges hantverksorganisation, att under senare tiden

allt för ofta hörts anspråk framställas rörande en väsentlig höjning av det

ifrågavarande ersättningsbeloppet till hantverksmästare, och att vid den

s. k. »hantverksriksdogen» (nämnda organisations allmänna årsmöte) i juli

1919 uttalande bl. a. gjorts, att|ersättningsbeloppet borde åtminstone ökas

från 300 till 500 kronor. Styrelsen ansåg för sin del fullgiltiga skäl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

föreligga för en sådan höjning och hemställde därför, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga åtgärder i dylikt syfte.

Kungl. kommerskollegium upptog frågan till behandling uti skrivelse

till Kungl. Maj:t den 2 oktober 1919, däri kollegium uttalade sin anslutning

till hantverksorganisationens styrelses framställning i ämnet.

Uti den till årets riksdag avlåtna statsverkspropositionen har vederbörande

departementschef uttalat, att han ansåge sig böra tillstyrka, att

medel till statsunderstöd åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar

samt till lärlingspremier bereddes jämväl för år 1921. Han hade emellertid

funnit, att kommerskollegii framställning borde tillmötesgås allenast i

den mån, att han tillstyrkte en ökning av de till mästarna utgående beloppen

med 100 kronor, så fördelade, att de under de tre utbildningsåren

utgående understöden ökades vardera med 25 kronor, samt att

mästaren, då lärling blivit utlärd, erhölle ett ytterligare belopp av 25

kronor. Beträffande beloppet av utlärlingspenningarna och statspremierna

till lärlingarna och i fråga om lärlingspremieringen genom hantverksföreningarna

har departementschefen icke funnit anledning att föreslå

någon förändring.

Det är uppenbart, att redan den av utskottet nu givna framställningen

måste leda till avslag å det genom motionen framförda yrkande.

Yikten av det däri avhandlade ämnet har emellertid föranlett, att

utskottet ansett sig böra härutinnan i korthet ytterligare angiva sin allmänna

uppfattning.

Utskottet har varit i tillfälle att från det håll, varest det offentliga

ansvaret vilar för tillvaratagandet av de intressen, som äro knutna till

uppehållandet och utvecklingen av hantverket i vårt land, kommerskollegium,

erhålla en direkt och ingående framställning av lärlingsfrågans läge.

Denna framställning har oförtydbart givit vid handen, att detta spörsmål

är föremål för ett uppmärksamt och levande intresse från nämnda myndighets

sida. Utskottet har bibragts den uppfattningen, att kommerskollegium

rätt fattat vikten därav, att hantverket beredes det stöd, som

kan visa sig erforderligt och nödigt för att bibehålla denna produktionsform

i den ställning, vartill densamma till följd av inneboende livskraft

och med hänsyn till den allmänna utvecklingen på produktionens område

kan anses berättigad.

Men utskottet har å andra sidan, i den mån utskottet kunnat förvärva

en vidsträcktare överblick över ämnet, funnit det alltmera uppen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

bart, att hantverksfrågan under nuvarande tidsförhållanden är av synnerligen

invecklad beskaffenhet. Och vad särskilt angår det i motionen

berörda spörsmål, hantverkets rekrytering, ligger det i öppen dag, att

detsamma måste giva anledning till de noggrannaste överväganden av en

mångfald faktorer, och att åtskilliga olikartade synpunkter måste komma

i betraktande vid eventuella förslag till spörsmålets slutgiltiga lösning. Det

torde härutinnan exempelvis böra erinras om den tvistepunkt, varå motionen

genom sin formulering själv riktade uppmärksamheten, nämligen frågan

om i vilken omfattning statsunderstöd bör utgå till mästaren eller direkt

till lärlingen själv; vidare frågan om lärlingens rätt till avlöning under

lärotiden, förhållandet mellan den praktiska yrkesundervisningen i skolorna

och mästareutbildningen, frågan om hantverkets ställning å landsbygden o. s. v.

Uti ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1919 har korum er skollegium

framhållit, att lärlingsrekryteringen numera, bland annat till följd av de

under de senaste krigsåren stegrade arbetslönerna till industriarbetare,

kommit i ett synnerligen ogynnsamt läge. Från hantverkarnas sida hade

framhållits, att det på grund av ovannämnda och andra omständigheter

för närvarande inom flera yrken funnes endast ett fåtal lärlingar, samt

att det ofta vore förenat med stora svårigheter att få behålla dessa till

lärotidens slut. Dessa omständigheter vore givetvis av allvarligaste beskaffenhet

för hantverkets fortbestånd och hela framtida utveckling, och

det torde vara oundgängligen påkallat, att åtgärder snarast vidtoges för

att på ett eller annat sätt bereda en bättring i situationen. Inom kollegium

vore det ifrågavarande spörsmålet föremål för övervägande, och vore

kollegium betänkt på att söka snarast åvägabringa en utredning av frågan

i hela dess vidd. ...

Det framgår av vad utskottet ovan anfört, att jämväl utskottet

hyser den uppfattningen, att det i motionen berörda spörsmål först genom

en dylik allsidig utredning kan föras till en rationell lösning.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Runefors motion, nr 136, icke måtte till

någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 april 1920.

Å utskottets vägnar:

ERNST ERIKSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 3 avd. (> hujt. {Nr G.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:201 Skrivelse till Konungen i fråga om anordnande av statlig kontroll över de enskilda järnvägarnas tidtabeller in. in. s. 7 i texten