Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t angående byggande av en statsbana från Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å den jämtländska tvärbanan.

1920-04-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1920:7, Skrivelse till Kungl. Maj:t angående byggande av en statsbana från Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å den jämtländska tvärbanan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ändra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1920 kl. 2 e. m.

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7 i anledning

av herr Viklunds i Oviken motion, nr 90, om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående byggande av en statsbana

från Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å den

jämtländska tvärbanan.

Närvarande: herrar Eriksson i Stockholm, Karlsson i Surte* Johansson i Olstorp*

Vahlstedt, Johansson i Brånalt, Olsson i Mora, Werner, Edberg, Viklund

i Oviken och Corneliusson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt motion, nr 90, som för förberedande

behandling hänvisats till utskottet, har herr Viklund i Oviken föreslagit, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag till byggande av en statsbana väster om ''Storsjön i Jämtland från

Svenstavik å Brunflo—Svegbanan till Mattmar eller annan eventuellt lämpligare

punkt å jämtländska tvärbanan.

Ifråga om motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till

motionen.

Över motionen har till utskottet avgivits utlåtanden av kungl. järnvägsstyrelsen,

kungl. vattenfallsstyrelsen, Västernorrlands och Jämtlands läns

handelskammare, skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott samt Svenska trävaruexportföreningen; och

äro samtliga dessa utlåtanden härvid fogade såsom bilagor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt 3 avd. 7 käft. (Nr 7.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utskottet.

Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.

Av vad utskottet från i ärendet tillgängliga handlingar inhämtat framgår,

att under de undersökningar, som föregingo beslutet om inlandsbanans

byggande norrut genom Jämtland, förslag jämväl förelågo därom, att banan

skulle erhålla en sträckning, som motsvarade sträckningen av den av motionären

nu föreslagna bibana till den jämtländska tvärbanan. Och anmärkas

kan även att, såsom motionären ock framhållit, sedan frågan om inlandsbanans

sträckning uti ifrågavarande trakter blivit löst i annan riktning, kungl.

järnvägsstyrelsen uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 mars 1907*upptagit

järnvägslinjen Svenstavik—Mattmar bland de linjer, som av styrelsen i

samma skrivelse angivits vara i första hand erforderliga för att på ett för

den lokala trafiken tillfredsställande sätt avhjälpa den brist på kommunikationer,

som förefunnes uti nämnda trakter.

Utskottet vill för sitt vidkommande vitsorda, att den kunskap, utskottet

under ärendets behandling varit i tillfälle att vinna om behovet av den i

motionen föreslagna bandelen, synes stödja den uppfattning, varat järnvägsstyrelsen

i sin ovanberörda skrivelse givit uttryck. Enligt utskottets uppfattning

lärer intet tvivel kunna råda därom, att med avseende å uti ifrågavarande

trakter såväl redan förefintlig grad av odling som föreliggande utvecklingsmöjligheter

behovet av förbättrade järnvägsförbindelser må kunna

för samma trakters vidkommande anses konstaterat.

Om utskottet det oaktat icke kunnat förorda bifall till motionen, så

beror detta därpå att utskottet vid prövning av förevarande såväl som varje

annan framställning av likartat innehåll icke kunnat stanna vid ett konstaterande

av det lokala behovet utan givetvis måst betrakta motionärens förslag

mot bakgrunden av hithörande förhållanden i övrigt,

I sådant avseende får utskottet erinra därom att rådande statsfinansiella

förhållanden medfört, att betydande modifikationer måst företagas i fråga om

verkställandet av de utav riksdagen redan fattade besluten om det norrländska

statsbanenätets utbyggande enligt uppgjord plan.

Uti sitt i ärendet avgivna utlåtande har järnvägsstyrelsen under hänvisning

härtill samt till de högst avsevärda belopp, som erfordrades för färdigställande

av de av statsmakterna redan beslutade statsbanorna i Norrland

framhållit, att möjligheten för förverkligandet av den av motionären föreslagna

bibana under närmast tiotal år framåt eller i varje fall så länge nuvarande

osäkra ekonomiska läge vore förhanden syntes styrelsen mycket

ringa.

Riktigheten av järnvägsstyrelsens berörda antagande har under ärendets

behandling inom utskottet från intet håll bestritts.

Men vid sådant förhållande har utskottet icke kunnat undgå att ansluta

sig till järnvägsstyrelsens uppfattning, att det icke kunde anses erforderligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

eller lämpligt att redan nu igångsätta en utredning om den föreslagna

banans byggande.

Vid bedömande av denna utskottets ståndpunkt torde särskilt böra beaktas

den omständigheten, att då, såsom ovan antytts, de grundläggande förundersökningarna

rörande den föreslagna bandelen redan blivit verkställda

i samband med utredningen rörande inlandsbanans sträckning i dessa trakter,

de förhållanden, som nu skulle bliva föremål för en ytterligare och närmare

utredning, äro av sådan beskaffenhet, att utredningen därom begränsas till

sitt värde i samma mån, som den tidpunkt, då densamma kan ligga till grund

för beslut, avlägsnas från tiden för utredningens verkställande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Yiklunds i Oviken motion nr 90 icke måtte

till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1920.

På utskottets vägnar:

ERNST ERIKSSON.

Reservationer:

av herr Vahlstedt och Vilduncl i O viken, vilka yrkat, att utskottet mätte

hemställa om bifall till motionen.

Bilaga 1.

Till Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.

Angående en inom riksdagen väckt motion

om byggande av en statsbana väster

om Storsjön i Jämtland från Svenstavik

till Mattmar eller annan punkt å den jämtländska

tvärbanan.

Enligt skrivelse den (5 februari 1920 från statsrådet och chefen för civildepartementet

har Kung!. Maj :t anbefallt Järnvägsstyrelsen att avgiva av riksdagens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

andra kammares tredje tillfälliga utskott begärt yttrande över en inom nämnda

kammare väckt motion nr 90 om skrivelse till Kungl. Maj :t angående utredning och

förslag till byggande av en statsbana från Svenstavik å Brunflo—Svegbanan till

Mattmar eller annan eventuellt lämpligare punkt å jämtländska tvärbanan.

Till åtlydnad härav får Järnvägsstyrelsen anföra följande.

I samband med undersökningarna för Inlandsbanan anbefalldes styrelsen genom

nådigt brev den 5 oktober 1906 att verkställa bland annat undersökning av

frågan, huruvida för de västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands

län behovet av kommunikationer kunde tillgodoses genom anläggning av bibanor.

I sin underdåniga skrivelse den 13 mars 1907 meddelade styrelsen bland annat att

styrelsen tänkt sig, att, även om Inlandsbanan komme att erhålla en sträckning

öster om Storsjön, vilket styrelsen i samma skrivelse förordade, det likväl skulle

erfordras en bibana dragen väster om Storsjön för att kunna tillmötesgå kravet på

förbättrade kommunikationer i där belägna trakter. Denna bibana, som styrelsen

förslagsvis tänkt sig skola anläggas mellan Svenstavik och Mattmar, skulle erhålla

en längd av 75 kilometer och beräknades enligt då gällande prisnivå draga en kostnad

av 5,132,000 kronor. Kostnaderna hava emellertid sedan dess stegrats i sådan

utsträckning, att en dylik bana med nu rådande arbets- och materialpriser sannolikt

torde komma att draga en inemot tre gånger så hög kostnad som den tidigare beräknade.

Med hänsyn till de högst avsevärda belopp, som erfordras för färdigställande

av de av statsmakterna redan beslutade statsbanorna i Norrland och till det faktum

att de härvidlag föreliggande planerna nästan helt och hållet fått frångås av

brist på medel, vill det synas styrelsen som om möjligheten för förverkligandet

av en dylik bibana under närmaste tiotal år framåt eller i varje fall så länge nuvarande

osäkra ekonomiska läge är förhanden skulle vara mycket ringa. Att under

sådana förhållanden redan nu igångsätta en utredning rörande byggandet av banan

ifråga synes icke erforderligt eller lämpligt. Härtill bör också bemärkas, att sedan

järnvägsstyrelsen avgav sitt förut nämnda utlåtande av 1907, frågan om tillgodoseende

av vissa kommunikationsbehov kommit i ett något annat läge genom den utveckling

automobiltrafiken tagit. Vidkommande denna fråga tillåter sig styrelsen

hänvisa till sitt underdåniga utlåtande den 20 november 1919 i fråga om av landshövdingen

G. Malm gjord underdånig framställning om utredning av bland annat

maskinell landsvägstrafik inom Norrbottens län och till den av Kungl. Maj :t redan

vidtagna åtgärden att uppdraga åt särskilda kommitterade att härutinnan åvägabringa

utredning.

Med anledning av vad styrelsen sålunda anfört får styrelsen avstyrka den föreliggande

motionen. Stockholm den 20 februari 1920.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

AXEL GRANHOLM.

A. B. Gärde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

5

Bilaga 2.

Till Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.

Genom beslut den 6 februari 1920 har Kungl. Maj :t anbefallt kungl. vattenfallsstyrelsen

att avgiva och till Eder överlämna begärt yttrande över en inom riksdagens

andra kammare väckt motion, nr 90, om skrivelse till Kungl. Maj :t angående

byggande av en statsbana från Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å

den jämtländska tvärbanan. |

Vattenfallsstyrelsen, som icke har några vattenfall under sin förvaltning vid

den ifrågasatta bansträckan, har från de synpunkter, styrelsen har att företräda,

icke något att erinra mot bifall till den gjorda framställningen. Stockholm den 19

februari 1920.

FRITZ HANSEN.

Fr. Malm.

Bilaga 3.

Till Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.

Sedan andra kammarens tredje tillfälliga utskott berett Västernorrlands och

Jämtlands läns handelskammare tillfälle avgiva yttrande över herr Viklunds i Oviken

väckta motion, nr 90, om skrivelse till Kungl. Maj :t angående byggande av en

statsbana från Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å den jämtländska tvärbanan,

får handelskammaren härmed i ärendet anföra följande:

Givet är att en järnväg som den föreslagna skulle komma att väl tillgodose

behovet av förbättrade kommunikationer i trakterna närmast väster om Storsjön,

en bygd som delvis är mycket tätt befolkad och dessutom äger stora möjligheter

för ökad uppodling och för industriell blomstring. Man kan dock icke förneka det

faktum, att ifrågavarande trakter, som skulle genomlöpas av järnvägen, genom närheten

till Storsjön och de goda förbindelser denna erbjuder, ingalunda höra till de

sämst lottade bygderna inom handelskammardistriktet, även om man tar hänsyn till

befolkningstäthet och materiella utvecklingsmöjligheter. I stort sett torde den föreslagna

banan komma att fylla ett företrädesvis lokalt behov.

Men då en utveckling av kommunikationerna inom handelskammardistriktet givetvis

ligger handelskammaren såsom målsman för näringslivet varmt om hjärtat,

och den föreslagna järnvägen skulle i sin mån bliva eu hävstång för näringslivets

blomstring inom Jämtland, får handelskammaren för sin del livligt tillstyrka motionens

syfte eller att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning och förslag till byggande av eu statsbana väster om Storsjön i Jämt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

land från Svenstavik å Brunflo—Svegbanan till Mattmar eller annan eventuellt

lämpligare punkt å jämtländska tvärbanan.

Sundsvall den 27 februari 1920.

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare.

GUSTAF KNAUST.

Eug. Ander.

Bilaga 4.

Till andra kammarens tredje tillfälliga utskott.

Anmodad avgiva yttrande över herr D. Viklunds i Oviken motion (nr 90)

innevarande riksdag till andra kammaren angående byggande av en statsbana från

Svenstavik till Mattmar eller annan punkt å den jämtländska tvärbanan, får Skogsvårdsstyrelsen

inom Jämtlands läns landstingsområde härmed anföra följande.

I skrivelse till Kung! Maj :t den 13 mars 1907 har Kungl. järnvägsstyrelsen i

samband med förslaget om byggande av en inlandsbana med sträckning öster om

Storsjön uttalat, att en järnvägslinje väster om Storsjön mellan Svenstavik och

Mattmar vore en bland de bibanor som i första hand erfordrades för att tillmötesgå

kravet på förbättrade kommunikationer i vissa trakter. De skäl, som voro tillfinnandes

för detta uttalande av järnvägsstyrelsen hava under den sedan dess tilländalupna

tiden icke minskats utan fast mera ökats i betydelse genom de berörda trakternas

framsteg, synnerligast å jordbrukets område, samt deras under nu gällande

skogslagars tillämpning allt mera stegrade behov av en god skogsvård, vilken icke

kan göra sig gällande med mindre tillfälle beredes för ett ekonomiskt tillgodogörande

av mindervärdiga dimensioner och virkesavfall, exempelvis till träkol och

ved. En järnvägslinje Svenstavik—Mattmar eller annan punkt å den jämtländska

tvärbanan skulle därför, enligt skogsvårdsstyrelsens förmenande, komma att tillföra

så väl inlandsbanan som tvärbanan till Storlien en betydligt ökad så väl person- som

godstrafik samt vara en kraftig impuls för tillgodogörandet av dessa bördiga trakters

stora möjligheter inom jordbruk, skogsskötsel och industri.

Vår tid har visserligen att påvisa avsevärda framsteg för andra kommunikationsmedel,

förnämligast motordrift å landsvägar, men frånsett att vägarna väster

om Storsjön för utnyttjande av detta eller andra transportmedel skulle tarva en

fullständig omläggning och ombyggnad, torde de snöförhållanden, som äro rådande

i dessa trakter med 6 å 7 månaders vinter, ställa sådana praktiska hinder i vägen,

att tankar åt detta håll måste lämnas å sido.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

7

Med stöd av vad sålunda anförts och med understrykande av de av motionären

framlagda motiven, får Skogsvårdsstyrelsen därför för sin del på det livligaste

instämma i motionens syfte samt uttala den förhoppningen, att utskottet ville

lämna den samma sitt stöd.

Östersund den 28 februari 1920.

På Skogsvårdsstyrelsens inom Jämtlands läns landstingsområde vägnar:

OLOF BJÖRKLUND. *

O. Uj. Humble.

Bilaga 5.

Till andra hammarens tredje tillfälliga utskott.

I anledning av utskottets skrivelse den 26 januari 1920 till Jämtlands läns

hushållningssällskap i fråga om herr Yiklunds i Ovikens motion om skrivelse till

Kungl. Maj :t angående undersökning för byggande av en statsbana från Svenstavik

till Mattmar, får jag, efter det utskottets skrivelse förehafts till behandling

vid sammanträde med hushållningssällskapets förvaltningsutskott den 9 innevarande

mars, enligt dess uppdrag härmed avgiva följande yttrande:

Förvaltningsutskottet vitsordar för sin del de i motionen meddelade uppgifterna

angående jordbruk och nyodlingsmöjligheter i de orter väster om Storsjön,

som den ifrågavarande järnvägen skulle genomgå och beröra. I själva verket utgöra

dessa trakter i förenämnda båda avseenden en av de bästa delarna inom länet.

Eu järnväg därigenom skulle givetvis på det kraftigaste befordra utvecklingen av

jordbruket och boskapsskötseln i desamma och medföra ett säkerligen mycket betydande

tillskott i de härav härflytande produkter, som därifrån kunde utföras till

övriga delar av länet och landet i sin helhet. Särskilt i avseende på fodervaror

har det under de gångna krisåren visat sig, att Jämtlands län varit i tillfälle att

i ganska stor omfattning förse andra delar av riket med sådana; och i detta avseende

utgör trakten väster om Storsjön en av de för dylik produktion bäst lämpade

delarna av länet. Utom tvivel skulle genom en järnväg möjligheterna för

foderproduktion betydligt ökas. Även på andra delar av jordbrukets område skulle

en avsevärd ökning vara att motse.

I fråga om trafikutsikterna för den ifrågasatta järnvägen komme också de

nu berörda förhållandena att hava en stor betydelse. För övrigt kan förvaltningsutskottet

i detta avseende ansluta sig till vad doktor Key-Åberg därom anfört.

På grund härav vill förvaltningsutskottet uttala, att enligt dess mening för

utvecklingen av länets produktionsförmåga och bebyggelse den ifrågavarande järnvägen

har den allra största betydelse. Östersund den 10 mars 1920.

På hushållningssällskapets förvaltningsutskotts vägnar:

JOHAN W1DÉN.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra hammarens tredje tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.

Bilaga 6.

Till andra kammarens tredje tillfälliga utskott.

Med anledning av herr Viklunds i Oviken motion nr 90 om skrivelse till

Kungl. Maj :t angående byggandet av en statsbana från Svenstavik till Mattmar

eller annan punkt å den jämtländska tvärbanan, däröver utskottet infordrat trävaruexportföreningens

frände, får föreningen anföra, att, ehuru den föreslagna banan

givetvis måste anses synnerligen nyttig och behövlig för den del av Jämtlands län,

som är belägen väster om Storsjön, den dock icke synes vara av sådan betydelse

för samfärdseln eller trävaruindustrien från vidsträcktare synpunkt, att föreningen

under nuvarande svåra penningförhållanden anser sig äga tillräckliga skäl

att till bifall förorda motionen.

Stockholm den 24 februari 1920.

Svenska trävara exportföreningen.

CARL BERG.

A. Lindström.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens Tryckeri, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.