Skrivelse till Kungl. . Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna av äganderätten till den ecklesiastika jorden.
1920-03-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 4TU 1920:5, Skrivelse till Kungl. . Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna av äganderätten till den ecklesiastika jorden.
Dokumentets text
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1920 kl. 4 e. m.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5,
i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. .
Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna
av äganderätten till den ecklesiastika jorden.
I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga utskott Motionen
hänvisad motion, nr 301, har herr Yennerström hemställt, »att riksdagen
ville anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vad sätt ett överförande
av den ecklesiastika jorden i de borgerliga församlingarnas ägo
kan ske, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda».
I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet anser i likhet med motionären, att den ecklesiastika jor- Utskottet
den ofta utnyttjas på ett allt annat än tillfredsställande sätt, ja, att den
mångenstädes skötes, såsom motionären säger, uselt. Emellertid kan utskottet
icke finna, att den av motionären föreslagna åtgärden »att överflytta
den nuvarande ecklesiastika jorden i församlingarnas ägo» skulle
utgöra eu verkligt tryggande garanti för ett bättre förhållande i nämnda
hänseende. Erfarenheten synes icke alltid ge vid handen, att jord, som
är under kommunal myndighets förvaltning, i fråga om skötsel står högre
än den ecklesiastika.
Yad angår kommunernas behov av jord för byggnadsändamål, torde
redan nu i de flesta fall sådan jord kunna på drägliga villkor förvärvas
å ecklesiastikt område. Och då motionären vidare talar om »en allmän
strävan att lägga den ecklesiastika jorden till grund för en vidgad kolonisationsverksamhet»,
vill utskottet erinra därom, att statsmakterna redan
tillmötesgått denna strävan, i det att Kungl. Maj:t givit den s. k. kronolägenhetskommissionen
i uppdrag att utreda frågan om möjlighet för torpare
och lägenhetsägare å ecklesiastika boställen att förvärva av dem brukade
jordområden. Dessutom ha vid innevarande riksdag i båda kamrarna, i
första kammaren av en bland de sakkunnige i nämnda kommisson, herr
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 4 avd. 4 Käft. (Nr 5—6.) 1
2 Andra kammarens fjärde tiUfäUiga utskotts utlåtande Nr 5.
Wohlin, motioner väckts om möjliggörande i vidsträcktare omfattning av
den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande för nybildning av
mindre jordbruk, dock utan rubbning av de nuvarande ägan der ättsliga
förhållandena.
Vidare kan utskottet icke dela den uppfattning, som motionären söker
gorå gällande, att denna fråga skulle vara »en rent ekonomisk och praktisk
fråga» och sålunda kunna avgöras ur enbart ekonomiska och praktiska
synpunkter. Frågan om den ecklesiastika jorden är enligt utskottets
mening i främsta rummet en fråga av rättslig art. Innan några genomgripande
förändringar på detta område kunna företagas, torde först böra
avgöras, vem eller vilka som äga den ecklesiastika jorden. Såsom huvudintressenter
i fråga om äganderätt nämner motionären själv församlingarna
och staten. De församlingar, som det här kan vara fråga om, äro endast
och allenast de kyrkliga församlingarna eller kommunerna. Men de kyrkliga
kommunerna sammanfalla icke med de borgerliga kommunerna. Att
de borgerliga kommunerna skulle ha någon som helst rätt till den ecklesiastika
jorden torde icke kunna uppvisas. Utskottet kan icke finna annat
än att motionären här sammanblandat borgerlig och kyrklig kommun.
Den i svensk förvaltning okända benämningen »de borgerliga församlingarna»
kan härav finna sin förklaring.
Till sist Vill utskottet framhålla, att föreliggande- fråga på ett vida
intimare sätt sammanhänger med frågan om förhållandet mellan kyrkan
och staten än motionären tyckes antaga. Att prästerskapets avlöning till
stor del utgår av den ecklesiastika jordens avkastning är ett sakförhållande,
som motionären i sin framställning helt lämnat å sido.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att föreliggande motion, nr 301, icke må till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 mars 1920.
A utskottets vägnar:
OSCAR CARLSTRÖM.
Närvarande: herrar Carlström, Karlsson i Stockholm*, Sjölander, Sundling, Karlsson i
Vätö, Svensson i Långelanda, Johansson i Hässlås, Hansson i Rättvik, Bergström i Bäckland
och Månsson i Backa.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.