Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. . Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna av äganderätten till den ecklesiastika jorden.

1920-03-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 4TU 1920:5, Skrivelse till Kungl. . Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna av äganderätten till den ecklesiastika jorden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1920 kl. 4 e. m.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 5,

i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. .

Maj:t i fråga om överförande till de borgerliga församlingarna

av äganderätten till den ecklesiastika jorden.

I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga utskott Motionen

hänvisad motion, nr 301, har herr Yennerström hemställt, »att riksdagen

ville anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vad sätt ett överförande

av den ecklesiastika jorden i de borgerliga församlingarnas ägo

kan ske, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda».

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser i likhet med motionären, att den ecklesiastika jor- Utskottet

den ofta utnyttjas på ett allt annat än tillfredsställande sätt, ja, att den

mångenstädes skötes, såsom motionären säger, uselt. Emellertid kan utskottet

icke finna, att den av motionären föreslagna åtgärden »att överflytta

den nuvarande ecklesiastika jorden i församlingarnas ägo» skulle

utgöra eu verkligt tryggande garanti för ett bättre förhållande i nämnda

hänseende. Erfarenheten synes icke alltid ge vid handen, att jord, som

är under kommunal myndighets förvaltning, i fråga om skötsel står högre

än den ecklesiastika.

Yad angår kommunernas behov av jord för byggnadsändamål, torde

redan nu i de flesta fall sådan jord kunna på drägliga villkor förvärvas

å ecklesiastikt område. Och då motionären vidare talar om »en allmän

strävan att lägga den ecklesiastika jorden till grund för en vidgad kolonisationsverksamhet»,

vill utskottet erinra därom, att statsmakterna redan

tillmötesgått denna strävan, i det att Kungl. Maj:t givit den s. k. kronolägenhetskommissionen

i uppdrag att utreda frågan om möjlighet för torpare

och lägenhetsägare å ecklesiastika boställen att förvärva av dem brukade

jordområden. Dessutom ha vid innevarande riksdag i båda kamrarna, i

första kammaren av en bland de sakkunnige i nämnda kommisson, herr

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 4 avd. 4 Käft. (Nr 5—6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens fjärde tiUfäUiga utskotts utlåtande Nr 5.

Wohlin, motioner väckts om möjliggörande i vidsträcktare omfattning av

den ecklesiastika jordens styckning och upplåtande för nybildning av

mindre jordbruk, dock utan rubbning av de nuvarande ägan der ättsliga

förhållandena.

Vidare kan utskottet icke dela den uppfattning, som motionären söker

gorå gällande, att denna fråga skulle vara »en rent ekonomisk och praktisk

fråga» och sålunda kunna avgöras ur enbart ekonomiska och praktiska

synpunkter. Frågan om den ecklesiastika jorden är enligt utskottets

mening i främsta rummet en fråga av rättslig art. Innan några genomgripande

förändringar på detta område kunna företagas, torde först böra

avgöras, vem eller vilka som äga den ecklesiastika jorden. Såsom huvudintressenter

i fråga om äganderätt nämner motionären själv församlingarna

och staten. De församlingar, som det här kan vara fråga om, äro endast

och allenast de kyrkliga församlingarna eller kommunerna. Men de kyrkliga

kommunerna sammanfalla icke med de borgerliga kommunerna. Att

de borgerliga kommunerna skulle ha någon som helst rätt till den ecklesiastika

jorden torde icke kunna uppvisas. Utskottet kan icke finna annat

än att motionären här sammanblandat borgerlig och kyrklig kommun.

Den i svensk förvaltning okända benämningen »de borgerliga församlingarna»

kan härav finna sin förklaring.

Till sist Vill utskottet framhålla, att föreliggande- fråga på ett vida

intimare sätt sammanhänger med frågan om förhållandet mellan kyrkan

och staten än motionären tyckes antaga. Att prästerskapets avlöning till

stor del utgår av den ecklesiastika jordens avkastning är ett sakförhållande,

som motionären i sin framställning helt lämnat å sido.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att föreliggande motion, nr 301, icke må till någon

andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 mars 1920.

A utskottets vägnar:

OSCAR CARLSTRÖM.

Närvarande: herrar Carlström, Karlsson i Stockholm*, Sjölander, Sundling, Karlsson i

Vätö, Svensson i Långelanda, Johansson i Hässlås, Hansson i Rättvik, Bergström i Bäckland

och Månsson i Backa.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.