Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om utredning angående potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens betydelse och ställning m. m.
1920-04-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 5TU 1920:8, Skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om utredning angående potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens betydelse och ställning m. m.
Dokumentets text
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1920 kl. 4 e, in.
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 8,
i anledning av herr Lindmans m. fl. motion, nr 302,
om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om utredning
angående potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens
betydelse och ställning m. m.
Uti en inom andra kammaren avgiven, till dess femte tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 302, har herr Lindman m. fl. hemställt, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte med beaktande av i motionen anförda synpunkter föranstalta en
skyndsam och allsidig utredning rörande:
1) potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens betydelse och ställning
dels var för sig, dels ock i sin helhet och i förhållande till varandra;
2) vad som kan och bör göras från statens sida dels till befrämjandet
av vårt lands potatisodling, dels till upprätthållande av den sulfitspritindustri,
som under senare år uppstått inom landet,
samt i samband därmed och efter omständigheterna dels vidtaga de
åtgärder i motionens syfte, som Kungl. Maj: t finner påkallade, dels ock
för riksdagen snarast möjligt framlägga förslag i frågan.
Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till
motionen.
Såsom anfördes i det yttrande, som inom andra kammaren vid förevarande
motions remitterande till utskottet avgavs av herr Engberg, och
vilket yttrande jämväl av kammaren överlämnades till utskottet, var den
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 13 samt. 5 avd. O höft. (Nr 8.) 1
Motionen.
Utskottet.
2
Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
av motionärerna framförda frågan om potatisbränningens och sulfitsprittillverkningens
ställning och betydelse etc. redan vid motionens avgivande
föremål för utredning. Vid anmälan i statsrådet den 6 juni 1919 av
riksdagens skrivelse den 6 maj 1919, nr 175, erhöll nämligen chefen för
finansdepartementet bemyndigande att tillkalla högst fem sakkunniga jämte
en sekreterare för att inom finansdepartementet verkställa utredning av de
med sulfitspritens användande till förtäringsändamål sammanhängande spörsmål
samt avgiva förslag till sådana ändrade bestämmelser angående tillverkning
av brännvin, som av utredningen föranleddes. I enlighet härmed tillkallade
nämnde departementschef den 29 september 1919 fem sakkunniga för det
angivna ändamålet.
Att i de sakkunnigas uppdrag ingick att utreda hela den i förevarande
motion väckta frågan framgår av departementschefens yttrande till
statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 juni 1919, däri det bl. a.
säges:
> Såsom inhämtas av de av mig föredragna handlingarna, är huvudpunkten
i den begärda utredningen frågan om på vad sätt framställning av brännvin
framdeles skall få bedrivas. Hittills har användande av alla slags råämnen varit
medgivet, och största delen av allt inom landet tillverkat brännvin har framställts
ur potatis, spannmål, melass och betor. Vad som nu synes höra upptagas
till undersökning är, huruvida ur olika synpunkter användande av sistnämnda
och med dem likställda råämnen fortfarande bör medgivas och, därest sådant
medgivande befinnes lämpligt, i vilken omfattning det bör lämnas.
Härvid bör beaktas å ena sidan, huruvida avsättningsmöjligheter för sulfitsprit
komma att förefinnas, därest brännvinstillverkning ur potatis m. fl. jordbruksprodukter
framdeles varder i större eller mindre utsträckning tillåten, och
å den andra sidan huruledes, efter ett förbud mot eller en kvantitetsbegränsning
av tillverkning ur dylika produkter, andra avsättningsmöjligheter må kunna
beredas för det i vissa landsdelar uppkommande överskott å potatis och andra
tidigare som råvaror för brännvinstillverkning producerade jordbruksalster.»
De sakkunniga avgåvo den 6 februari 1920 betänkande jämte preliminärt
författningsförslag.
Sedermera har Kungl. Maj:t avlåtit proposition, nr 348, till riksdagen,
innehållande förslag till förordningar om provisoriska bestämmelser i
ämnet, avsedda att gälla till den 30 september 1922. Av såväl de sakkunnigas
betänkande som departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
över finansärenden vid propositionens avlåtande den 19 mars 1920
framgår, att utredningsarbetet alltjämt pågår i och för åstadkommande av
en definitiv reglering av de betydelsefulla frågor, som i motionen beröras.
3
Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
Då sålunda den utredning, som motionärerna påyrkat, redan är igångsatt
och lett till förslag från Kungl. Maj:t om provisoriska bestämmelser,
vartill riksdagen nu har att taga ställning, får utskottet hemställa,
att förevarande motion ej måtte föranleda någon
andra kammarens åtgärd.
Stockholm den 16 april 1920.
På utskottets vägnar:
IVAK SWARTLING.
Närvarande: herrar Swartling, Ljungberg, Bengtsson i Kullen, Molin i Aspa, Sjöström, Holmner,
Alvin, Gustafsson i Wimmerby, Smedberg, Andersson i Falkenberg och Jansson i
Ljusterö.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.