Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels en inom första kammaren väckt motion om anslag till en flottledslånefond och dels en inom samma kammare väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag rörande rätt för flottning sförening att som säkerhet för lån för allmän flottleds förbättrande använda sig av allmän flottleds egendom.

1920-06-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

B2LU 1920:1, Utlåtande i anledning av dels en inom första kammaren väckt motion om anslag till en flottledslånefond och dels en inom samma kammare väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag rörande rätt för flottning sförening att som säkerhet för lån för allmän flottleds förbättrande använda sig av allmän flottleds egendom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1920 kl. 11 t m.

Utlåtande i anledning av dels en inom första kammaren väckt

motion om anslag till en flottledslånefond och dels en

inom samma kammare väckt motion om åvägabringande

av utredning och förslag rörande rätt för flottning sförening

att som säkerhet för lån för allmän flottleds förbättrande

använda sig av allmän flottleds egendom.

Närvarande: Herrar von Sneidern, Kristensson, von Sydow*, Wickman*, Ohngren,

Frändén*, Steinholtz*, Gustafsson i Örebro, Andersson i Knäppinge*, Hage* och Wikström.

*) Ej närvarande vid ntlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottet hänvisad motion,

nr 155, har herr Enhörning hemställt, att riksdagen ville anslå ett belopp

av fem millioner kronor att uppläggas som en flottledslånefond, ur vilken

lån mot ränta skulle beviljas dels för anläggande av nya flottleder och

dels för utvidgande och förbättrande av redan befintliga sådana leder, eller,

därest denna hemställan icke ansåges böra bifallas, att riksdagen ville bemyndiga

riksbanksfullmäktige att i mån av prövat behov bevilja flottningsföreningar

förlagslån från riksbanken för allmänna flottleders utvidgande

och förbättrande utan annan säkerhet än som enligt flottningslagarna tillerkännes

förlagsgivare till sådan led.

Samme motionär har uti en annan, till lagutskott hänvisad motion,

nr 156, anhållit, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, huruvida och i vilken

ordning det måtte kunna tillstädjas flottningsförening att som säkerhet för

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 8 saml. 2 avd. 1 häft. (Nr 1—2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

lån, som erfordras för allmän flottleds förbättrande, använda sig av allmän

flottleds egendom, samt att därefter för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Båda förevarande motioner hava efter överenskommelse mellan bankooch

andra lagutskottet, i ett samband behandlats av sammansatta bankooch

andra lagutskott och får utskottet beträffande motionärens motivering

för desamma hänvisa till motionerna.

Såsom motionären påpekat har anläggandet av allmänna flottleder

varit en angelägenhet, varmed det allmänna hittills tagit mycket ringa

befattning. Det har varit överlämnat åt de enskilda skogsägarna och skogsköparna

att härom själva draga försorg och vidkännas kostnaden därför,

och det har beräknats, att dessa i sådant avseende nedlagt minst 150 millioner

kronor å våra flottleder. Staten har härvid icke lämnat något bidrag, vare

sig i form av lån eller såsom understöd. Visserligen har riksdagen under

senare tider under nionde huvudtiteln anslagit vissa belopp, inalles närmare

tre millioner kronor, till flottleders inrättande, men dessa medel

hava jämlikt vid anslaget fästa villkor uteslutande använts för anläggande

genom domänstyrelsens försorg av allmänna eller enskilda flottleder

inom statens kronoparker. Anslagen äro ock numera uppförda såsom

tillgång å statens domäners fond.

Enligt den vid förra årets riksdag antagna nya flottningslagstiftningen är

inrättandet och förbättrandet av allmänna flottleder fortfarande överlåtet

till det enskilda initiativet. De, som önska anlägga dylik led, hava att

därom göra ansökan hos vattendomstolen, som efter det utredning skett

lämnar tillstånd därtill och därvid till anläggare antager viss person, i

regel sökanden. I denna anläggares åligganden ingår jämlikt 6 kap. 11 §

vattenlagen att utföra alla föreskrivna byggnader och arbeten samt förskjuta

kostnaden härför. När flottleden iordningsställts, fastställer vattendomstolen

anläggningskostnadens storlek, varefter anläggaren berättigas

återfå beloppet av de flottande under visst antal år i form av amortering

på det sätt, att å varje framflottat timmer lägges en bestämd flottledsavgift,

som inkasseras genom flottningsföreningen.

En flottleds byggnadskostnad betalas alltså alltid av de flottande, men

i yttersta hand faller kostnaden på skogsägarna inom flottledsområdet, enär

skogsköparna vid prisets bestämmande givetvis måste räkna med flottningskostnadernas

olika storlek. Ehuru skogsägarna sålunda bekostat flottleden

med alla dess anläggningar, bliva varken de eller flottningsföreningen

ägare till desamma, utan all denna egendom har i vattenlagen förklarats

vara allmän egendom. Detsamma gäller likaledes beträffande de byggna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

der och anläggningar, som under ledens bestånd utföras och bekostas av

flottningsföreningen, ävensom i fråga om den lösa materiel, båtar, redskap

m. m., som anskaffas för flottningsverksambetens utövande. Åt flottningsföreningen

har i lagen uppdragits att omhänderhava och förvalta denna

egendom, men denna förvaltningsrätt har i så mån begränsats, att

föreningen förbjudits att avyttra, pantsätta eller inteckna vad flottleden

tillhör. Syftet härmed har naturligtvis varit att hindra, att ifrågavarande

allmänna egendom förskingrades och att flottledens bestånd därmed äventyrades,

men samtidigt har därigenom även omöjliggjorts för flottningsföreningen

att använda flottledens byggnader och anläggningar såsom kreditunderlag

för de nya lån, som alltsom oftast måste upptagas för att

anskaffa kapital för flottledens utvidgande och förbättrande.

Redan uti de äldre flottningsförfattningarna fanns visserligen upptagen

en liknande föreskrift om att flottledsanläggningarna voro att anse

såsom flottledens tillhörighet, ehuru dock i författningarna ej varit uttryckligen

utsagt att flottledsanläggningarna äro allmän egendom, och då närmare

föreskrifter saknades rörande föreningens förvaltningsrätt däröver,

hava hittills i allmänhet föreningarna ansett sig vara oförhindrade att lämna

flottledsegendomen såsom pant för erhållna lån. Särskilt i övre Norrland

har sådant praktiserats och i regel hava bankinrättningarna varit villiga

lämna kredit mot sådan säkerhet.

I övrigt har flottningsföreningarnas behov av kapital för flottledsbyggande

hittills tillgodosetts antingen genom att man lånat ur de pensionsoch

understödsfonder, som inrättats inom föreningarna för tjänstemäns,

arbetares och deras anhörigas räkning, eller ock på det sätt att mot borgen

av styrelsen lån upptagits hos banker, vilka lån omsatts på korta

tider och i mån amorteringsavgifter influtit. Möjligheten att hädanefter

anlita sådana föreningens fonder för byggnadslån har numera omöjliggjorts

genom flottningslagens föreskrifter i 32 §, där det förbjudes. att använda

dylik fonds medel för annat ändamål än sådant, för vars tillgodoseende

fonden bildats. Vad angår bruket att anskaffa penningar mot borgen av

styrelsens ledamöter, står denna utväg fortfarande föreningarna till buds,

och är den, som även i framtiden i stor utsträckning bör kunna anlitas,

men det torde icke kunna förnekas att i fall, där ej mera kapitalstarka

och på flottledens fortfarande bestånd inriktade intressen äro representerade

i styrelserna, svårigheter skola yppa* sig att på denna väg anskaffa

nödigt kapital.

Av det sagda har utskottet kommit till den uppfattning, att det kan

ifrågasättas, huruvida de hittills brukliga utvägarna för anskaffande av

kapftal åt flottlederna kunna fylla alla uppkommande behov. Vid den nya

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

lagstiftningens tillkomst synes man också haft detta klart för sig. Flottningslagens

26 § anvisar de utvägar man tänkt sig. Där stadgas nämligen,

att om flottningsförening har att vidkännas kostnad, som bör fördelas å

flera år enligt amorteringsplan, må föreningen, där ej kostnaden förskjutes

av årets flottande, med förlagsgivare träffa avtal om kostnadens förskjutande

medelst förlagslån med rätt för förlagsgivaren att uppbära de

för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter. Tanken har

alltså varit den, att större byggnadskapital skulle förskjutas antingen av

årets flottande eller också att kapitalet skulle anskaffas genom lån mot

säkerhet i amorteringsavgifter. Något annat sätt för penningars anskaffande

anvisar ej lagen.

Beträffande utvägen att låta årets flottande gemensamt förskjuta behövligt

kapital, hava flottningssakkunniga själva påvisat, att åtskilliga svårigheter

voro förbundna därmed. Först och främst är det långt ifrån fall et,

att alla flottande äga förmåga att anskaffa vad på deras lott skulle falla

vid kostnadens fördelande mellan årets flottande. Och vidare har erfarenheten

visat, att då byggnadsmedel skall tillskjutas på dylikt sätt, flottande

bliva mera obenägna att vårda sig om flottledens utveckling och söka

skjuta över sina skyldigheter så mycket som möjligt på senare års flottande.

Denna metod har förut använts i vårt land, men man har allt
mera

avstått därifrån.

Beträffande åter den i flottningslagen givna anvisningen till föreningarna

att söka träffa avtal med förläggare om kapitals förskjutande, synes

man hava förutsatt att denna utväg skulle innebära en lösning av kreditspörsmålet.

Flottningssakkunniga antaga i sina motiv, att de enskilda

bankerna hädanefter ej skulle ställa sig ovilliga mot att i denna ordning

lämna krediter, då såsom säkerhet gives rättighet att lyfta inflytande

amorteringsavgifter. Utskottet förutsätter också, att detta i stor utsträckning

skall bli fallet, men kan ej förbise att för föreningar med ojämnare

inflytande amorteringsavgifter svårigheter kunna yppa sig att erhålla

kredit.

Utskottet anser därför, att fall kunna förekomma, då det visar sig

vara förenat med verkliga svårigheter för det viktiga allmänna intresse,

som flottlederna utgöra, att få sitt legitima kreditbehov tillgodosett.

Visserligen har staten ej hittills, i motsats mot vad som är förhållandet

beträffande andra allmänna kommunikationsinrättningar, ekonomiskt stött

de allmänna flottlederna, men de viktiga nationalekonomiska intressen,

som av flottlederna beröras, anser utskottet motivera ett statligt ingripande,

där verkligt behov därav kan påvisas.

Staten har även själv ett starkt ekonomiskt intresse av flottlederna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 5

Då staten nämligen är den störste skogsägaren i Norrland, kommer

staten själv att draga största vinsten av flottningsväsendets rationella utveckling.

Enligt vad utskottet inhämtat kan det virke, som från statsskogarna

tillföres övre Norrlands flottleder, beräknas utgöra hälften av

allt flottgodset därstädes, och det bör alltså ligga i statens eget direkta

intresse att åtminstone vad nämnda leder angår underlätta flottningsföreningars

kapitalanskaffning. Det är också allmänt känt, att ifrågavarande

flottleder befinna sig i ett allt annat än tillfredsställande skick, och orsaken

härtill är just att söka däri, att de tillfälliga köparna och flottande

av kronvirket icke själva hava något större intresse av att nedlägga kapital

å flottleder, invid vilka de ej äga några skogar. Å andra sidan må

upplysas, att de flottledsanslag, som riksdagen förut anslagit för flottleder,

icke äro avsedda för nu omhandlade leders förbättrande utan endast för

byggande av nya leder i bivattendragen för utförande av virket från

kronoparkerna. Enligt utskottets uppfattning bör dock statens ingripande

ej snävt begränsas till flottleder, där virke från statsskogarna i större mängd

framföres. Även leder, för vilka ej kunna påräknas ett verksamt understöd

av den större sågverksindustrien, utan om vilka de mindre skogägarne

själva måste draga försorg, böra kunna erhålla statens hjälp.

Av de båda utvägar, som motionären i motion nr 155 föreslagit för

statens ingripande, anser utskottet sig böra förorda den först angivna,

nämligen att genom statens försorg upplägges en flottledslånefond, varur

förlagslån kunna beviljas för anläggande, utvidgande och förbättrande av

allmänna flottleder. Då emellertid närmare utredning i frågan torde vara

erforderlig beträffande fondens storlek, vilka som skola vara berättigade

att ur den erhålla lån, vilken säkerhet, som för lånen skola lämnas m. m.,

innan definitivt beslut fattas, och sådan lämpligast bör ske genom Kungl.

Maj:ts försorg, finner utskottet sig böra föreslå skrivelse i sålunda angivet

syfte.

Beträffande åter motionärens hemställan i motion nr 156 om åvägabringande

av utredning och förslag rörande rätt för flottningsförening att

som säkerhet för lån för allmän flottleds förbättrande använda sig av allmän

flottleds egendom, har utskottet icke kunnat godkänna de av motionären

härför anförda skälen. Såsom ovan framhållits är flottledens egendom

enligt lag att anse som allmän egendom, och att medgiva enskilda

rätt att pantsätta allmän egendom synes utskottet icke kunna ifrågakomma.

Ett dylikt medgivande kunde komma att leda därhän, att egendomen toges

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta banko- och andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

i mät och försåldes, och därmed bleve även flottledens bestånd äventyrat.

Det synes utskottet att det varit av fullgiltiga skäl, som statsmakterna

vid antagandet förra året av den nya flottningslagen stadgade förbud för

flottningsförening att annat än i vissa fall pantsätta allmän flottleds egendom,

och ett medgivande av dylik rätt skulle uppriva en av grunderna

för hela lagstiftningen. Utskottet vill alltså föreslå, att ifrågavarande

motion ej föranleder någon riksdagens åtgärd.

På grund av det anförda får utskottet alltså hemställa:

A) att riksdagen i anledning av herr Enhörnings

motion nr 155 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t snarast låta verkställa

utredning, huruvida och under vilka villkor genom statens

försorg borde uppläggas en flottledslånefond, varur

lån mot ränta kunde beviljas dels för anläggande av

nya flottleder och dels för utvidgande och förbättrande

av redan befintliga sådana leder; samt

B) att herr Enhörnings motion nr 156 icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 juni 1920.

På det sammansatta utskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1920:426 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag till en flottledslånefond. a1 i texten